Bakgrund: Personcentrerad vård definieras som ett partnerskap mellan sjuksköterskorna och patienterna där fokus i vården ligger på patienten som en unik person och inte på sjukdomen. Tidigare forskning visar att patienter och närstående upplever välbefinnande och tillfredsställelse då sjuksköterskorna ger vård baserad på medkänsla. Vid avsaknad av detta kan oro upplevas. Syfte: att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av personcentrerad vård. Metod: För arbetet valdes metoden systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes och resultatet baserades på tio kvalitativa artiklar inom valt område. Resultat: I resultatet framkom två teman och fem subteman. Helhetssyn på människan är första temat och det består av tre subteman: att utgå från patienternas berättelser, att göra patienterna delaktiga och att skapa relationer som är betydelsefulla för personcentrerad vård. Vårdmiljöns betydelse är det andra temat som innehåller två subteman: att inte ha förutsättningar och att uppleva teamsamverkan som beskriver medverkande eller hindrande omständigheter som påverkar den personcentrerade vården. Slutsats: Utövning av personcentrerad vård upplevdes både underlättande för patientmedverkan men var även påfrestande för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna upplevde tidsbrist, avsaknad av kunskap och den hierarkiska strukturen som hindrande faktorer med negativ inverkan på utövning av personcentrerad vård.

Bakgrund: Ett mångkulturellt samhälle ställer krav på en väl fungerande hälso- och sjukvård. Kulturell kompetens ger sjuksköterskan verktyg att lyhört möta varje patient. Att sätta kulturell kompetens i relation till sjuksköterskans kärnkompetenser, specifikt patientsäkerhet, är viktigt för att kulturell kompetens som begrepp ska få relevans för omvårdnadsarbetet. Syfte: Med anledning av det allt mer mångkulturella samhället var syftet med studien att belysa vad kulturell kompetens kan innebära för sjuksköterskans arbete, med särskilt fokus på säker vård. Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes i enlighet med metodlitteratur. Elva kvalitativa artiklar valdes ut efter en systematisk datainsamling och kvalitetsgranskning. Resultat: Ett huvudtema, två kategorier och två underkategorier identifierades; kulturkongruent vård, att kunna kommunicera, att förstå en annan persons världsbild, att ha kunskap samt vårdkultur. Slutsats: Kulturell kompetens har stor betydelse för sjuksköterskans arbete och det är av stor vikt att dess betydelse lyfts inom vården, för att ytterligare förbättra patienternas vårdupplevelser.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en kronisk och palliativ neurodegenerativ sjukdom. I takt med en åldrande befolkning drabbas allt fler och närstående påverkas på flera olika sätt. Partnern är inte sällan personen som drabbas hårdast eftersom partnern ofta bor och verkar i hemmet med en person som drabbas av Alzheimers sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva partners upplevelser av att leva i en relation med en person som har Alzheimers sjukdom. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Studien utgår från Fribergs analysmodell.  Resultat: Resultatet visade upplevelser relaterade till kategorierna Partnerskapets förändring, Betydelsen av stöd från vården, Känna sorg och ensamhet och Finna copingstrategier i vardagen.  Slutsats: Det påvisades att många partners lever under svåra förhållanden med personen som är sjuk i Alzheimers sjukdom. I många fall har relationen mellan paren samt relationen till övriga närstående försämrats och paren känner sig ofta negligerade av hälso- och sjukvården. Studien talar för att det behövs en kunskapsutveckling hos sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal inom bland annat bemötande gentemot partnern till någon som är sjuk i Alzheimers sjukdom.

Bakgrund: Patienter inom äldreomsorgen är i behov av vård och omsorg i allt större utsträckning. I takt med en globalt åldrande befolkning ökar även handhavandet av kliniska insatser som sjuksköterskan blir alltmer pressad till att delegera ut till omsorgspersonal. Det är väl känt att arbetsbelastningen är hög inom äldreomsorg och det innebär avsevärda svårigheter att uppfylla de samhälleliga krav och förväntningar som efterfrågas. Sjuksköterskor och omsorgspersonal besitter ett stort ansvar i att säkerställa den omvårdnad patienter är berättigade till och samtidigt upprätthålla god vårdkvalitet och beakta patientsäkerhet. Utan en fullgod teamsamverkan uppstår hög risk att våra äldre patienter faller mellan stolarna. Dagens delegeringsarbete innefattar stort risktagande då all omsorgspersonal inte anses besitta lämplig kompetens, trots detta delegeras allt fler kliniska insatser inom äldreomsorgen enbart för att sjuksköterskan ska få ihop arbetsdagen och dess kamp mot klockan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av utmaningar gällande teamsamverkan inom äldreomsorgens delegeringsarbete. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med användning av kvalitativa artiklar och kvalitativa delar av artiklar med mixad metod. En deduktiv ansats tillämpades. Resultat: Studiens analys presenterades i form av fyra bestämda kategorier: Bristande kompetens påverkar systemteorins balans; Bristande kommunikation och interaktion inom vårdteamet; Tids- och resursbrist hämmar adaption; Hanteringsprocessens utfall när organisationens teamsamverkan brister. Slutsats: Flera faktorer pekar på att vårdteamets brist på tid och resurser är det primära problemet. Det faktum att det råder uttalad brist på kommunikation och kompetens är sekundär problematik inom såväl organisation som upprätthållning av bärande lagstiftning.

Hjärtstopp är en kritisk situation och sjuksköterskan kan vara den första personen på plats att behöva agera och ta initiativ. Sjuksköterskan har ett ansvar att hålla sig uppdaterad och kunna följa de senaste riktlinjerna avseende livräddande åtgärder, samt leda omvårdnadsarbetet. Viktigt är att förstå hur denna akutsituation erfars utifrån sjuksköterskans perspektiv. Syftet är därför att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att hantera hjärtstopp inom sjukhusvården. För möjlighet att besvara syftet användes en litteraturöversikt som metod för att kunna sammanställa redan befintlig forskning inom området. Både kvalitativ och kvantitativ forskning inkluderades från databaserna Cinahl och Medline för att skapa en helhetsbild. Denna studies resultat visar på sjuksköterskors erfarenheter av olika känslors påverkan samt betydelse av organisatoriska förutsättningar i händelse av ett hjärtstopp. Optimala organisatoriska förutsättningar, utbildning och debriefing har visat sig vara viktigt för sjuksköterskans möjlighet att bedriva en trygg och säker vård, samt för känslomässigt stöd och utveckling.

Introduktion: Operationssalen är en högriskmiljö och kräver ett väl fungerade samarbete i teamet för att kunna tillgodose patientsäker vård i syfte att främja hälsa och omvårdnad. Det är av stor vikt att teamarbetet fungerar på operationssalen för att undvika vårdrelaterade infektioner. Syfte: Att belysa operationsteamets erfarenheter av teamsamverkan för att främja patientsäkerhet. Metod: Litteraturstudie med systematisk sökning med en integrerad analys. Datainsamlingen genomfördes i Cinahl och PubMed. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa artiklar och en modifierad granskningsmall av kvantitativa artiklar. Resultat: Organisatoriska förutsättningar orsakade brister och påverkade förutsättningarna för en patientsäkervård. Hierarki inom operationsteamet kunde orsaka båda positiva och negativa konsekvenser. Kommunikation inom operationsteamet behövde vara effektiv och tydlig för att minska risken för missförstånd och fel. Faktorer för att stärka teamkänslan präglades av kommunikation, erfarenheter, respekt och en känsla av inkludering. Konklusion: För att bedriva och främja patientsäker kirurgi inom hälso-och sjukvård behöver teamsamverkan fungera optimalt. Patientsäkerheten och omvårdnadens kvalité påverkas av operationsteamets samarbete.

Bakgrund: Andelen unga med psykisk ohälsa ökar, var sjätte person i åldern 10–19 år drabbas. En fungerande teamsamverkan är av stor betydelse i skolsystemet för att tidigt identifiera elever med behov av extra stöd och tidiga insatser. Skolsköterskor har en central roll i samarbete med elever med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av teamsamverkan vid psykisk ohälsa bland elever. Metod: Nio skolsköterskor från fem kommuner i norra Sverige deltog i studien. Data samlades genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Resultatet presenterades i en kategori; Att vara en del av ett tvärprofessionellt team, och fyra underkategorier; Att ha en betydande och central roll, Att arbeta med tidiga samordnade insatser, Att möta utmaningar och Att utveckla samverkan. Slutsats: Skolsköterskor har en central roll för elever med psykisk ohälsa. Genom god samverkan mellan elevhälsoteamets olika kompetenser och tidiga insatser kan psykisk ohälsa hos elever förebyggas. Mer resurser till elevhälsoteamet och utvecklandet av samverkan och samarbete med externa instanser är ett lämpligt förbättringsområde, eftersom det kan stödja skolsköterskor i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete när det gäller psykisk ohälsa bland elever.

Bakgrund: Vid brist på vårdpersonal så kan teamsamverkan motverka de negativa konsekvenserna som bristen medför. Team inom sjukvården inkluderar flertalet professioner för att kunna ge patienter optimal och säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av samverkan i team inom akut- och primärvård. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ metod med induktivt förhållningssätt. Artikelsökningar har genomförts i databaserna Cinahl och Psycinfo där 12 artiklar valdes ut till resultatet med publiceringsår 2014-2023. Dataanalysen genomfördes enligt Fribergs fem steg. Resultat: Säker vård har varit den teoretiska referensramen som väglett litteraturöversikten. Översikten resulterade i två huvudkategorier och sex underkategorier; Samhörighet i teamet (Insikt och hänsyn, Samverkan i team och Förtroende för varandra) och Yrkets värde för samverkan (Funktioner i teamet, Säkerhet i förhållande till tidsbegränsningar och kompetens och Kommunikation i samverkan). Resultatet indikerade att effektiv kommunikation bland sjuksköterskorna i teamet främjade god patientvård. Förtroende för teammedlemmarna och tydlig rollkännedom skapade också gynnsamma förutsättningar för samverkan. Slutsatser: Litteraturöversikten visar att samarbete i team har stor betydelse för patientsäkerheten. Sjuksköterskor upplever inte alltid inkludering i teamet och då känner de sig exkluderade kring beslutsfattande och att de inte respekteras. En central betydelse är att alla i teamet hörs, ses och känner att de får respekt och är delaktiga i vården av patienterna. / Background: In the event of a shortage of healthcare personnel, teamwork can counteract the negative consequences that the shortage entails. Teams within healthcare include several professions in order to provide patients with optimal and safe care. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of collaboration in teams within emergency- and primary care. Method:  A literature review using a qualitative method with an inductive approach. Searches for articles have been done in the databases Cinahl and Psycinfo where 12 articles were selected as the result with publication years between 2014-2023. The data analysis was carried out according to Friberg's five steps. Results: Safe care has been the theoretical framework that has guided the literature overview. The overview resulted in two main categories and six subcategories; Togetherness in the team (Insight and consideration, Collaboration in teams and Mutual trust) and The value of the profession for collaboration (Functions in the team, Safety in relation to time limits and competence and Communication in collaboration). The results indicated that effective communication among the nurses in the team promoted good patient care. Trust in the team members and clear role awareness also created favourable conditions for collaboration. Conclusions: The literature review shows that cooperation in teams is of great importance for patient safety. Nurses do not always feel included in the team and then they feel excluded from decision-making and that they are not respected. A central importance is that everyone in the team is beeing seen and feels that they are respected and are involved in the care of the patients.

Bakgrund: Flera tusen patienter drabbas årligen av vårdskador med lidande som följd. Checklistan för säker kirurgi har potential att minska detta om den används på rätt sätt. Checklistan bidrar till förbättrad kommunikation, samverkan i team och säkrare vård. Syfte: Att undersöka operationspersonalens följsamhet till WHO:s checklista för säker kirurgi. Metod: Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie. Datan samlades in på två sjukhus genom icke-deltagande strukturerade observationer med egenkonstruerade observationsprotokoll. Totalt inkluderades 38 observationer. Resultat: Sign in initierades i 39,5 % och utfördes komplett i 15,8 %. Time out initierades i 100 % och sign out i 94,7 %, men ingen utfördes komplett. I genomsnitt bekräftades 23,4 % av säkerhetskontrollerna i sign in, 40,5 % i time out och 56,6 % i sign out. Sign in och time out initierades oftast av anestesisjuksköterskan (86,7 % respektive 42,1 %) och sign out av kirurgen (88,9 %). Konklusion: Sign in utförs komplett i flest fall trots att delmomentet sällan initieras. Time out och sign out initieras alltid och nästintill alltid, men några säkerhetskontroller utelämnas alltid. Ytterligare forskning behövs för att undersöka om följsamheten till WHO:s checklista skiljer sig åt när patienten är ett barn eller när operationen sker på förmiddagen eller eftermiddagen. / Background: Every year thousands of patients are afflicted with adverse events and suffering. The surgical safety checklist has potential to decrease these negative effects if it’s used correctly. The checklist contributes to improve communication, teamwork and safer surgery. Aim: to examine the operating theatre personnel’s compliance with the WHO surgical safety checklist. Method: Quantitative descriptive cross-sectional study. The information was collected through non-participating observations with self-constructed observational protocols. A total of 38 observations were included. Result: Sign in was initiated in 39,5% and complete in 15,8%. Time out was initiated in 100% and sign out in 94,7% but none were properly completed. On average, 23,4% of the safety items were confirmed in sign in, 40,5% in time out and 56,6% in sign out. Sign in and time out were mainly initiated by the anaesthesia nurse (86,7% and 42,1%) and sign out by the surgeon (88,9%). Conclusion: Sign in is complete in most cases even though it's rarely initiated. Time out and sign out are always and almost always initiated, but some security checks are always omitted. Further research is needed to investigate whether compliance with the WHO checklist differs when the patient is a child or when surgery occurs in the morning or the afternoon.

Bakgrund: Samverkan i team är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Samverkan sker mellan olika professioner som tillsammans arbetar för att ge en god och patientsäker vård. Teamet ska inkludera patient och närstående för en individanpassad vård. Sjuksköterskor är en sammankopplad länk i teamet och bär på huvudansvaret i omvårdnaden. Teamarbetet brister ofta i vården vilket kan resultera i vårdskador. Syfte: Syftet var att utifrån sjuksköterskans perspektiv beskriva samverkan i team i akut- och primärvård. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl och PsycInfo. Till resultatet inkluderades 12 artiklar som var publicerade mellan åren 2012-2022. Artiklarna analyserades med Fribergs modell i fem steg. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna var Tillhörighet i teamet och Professionens betydelse för samverkan i team. Resultatet speglar hur sjuksköterskor upplever samverkan i team och vilka verktyg som behövs för ett lyckat teamarbete. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att teamsamverkan har en stor betydelse för en fungerande vård. Alla professioner är viktiga och behöver bli inkluderade för att ge patienter en fullständig, god och säker vård. En kontinuerlig och fungerande kommunikation med varandra var nyckeln för teamsammanhållning. / Background: Collaboration between teams is one of the nurse's core competencies. Cooperation takes place between different professions who work together to provide good and patient-safe care. The team must include the patient and relatives for individualized care. Nurses are a connected link in the team and bear the main responsibility in nursing. Teamwork is often lacking in healthcare, which can result in healthcare injuries. Aim: The aim was to describe collaboration in teams in emergency- and primary care from the nurse's perspective. Method: Literature review with qualitative design and inductive approach. Article searches were made in the databases Cinahl and PsycINFO. The results included 12 articles published between the years 2012-2022. The articles were analyzed using Friberg's model in five steps. Result: The analysis resulted in two main categories and six subcategories. The main categories were belonging to the team and The professions meaning of collaborating in teams. The result reflects how nurses experience collaboration in teams and which tools are needed for successful teamwork. Conclusion: Nurses experience that teamwork is of great importance for a functioning care. All professions are important and need to be included in order to provide patients with complete, good and safe care. Continuous and effective communication with each other was the key to team cohesion.