Syftet med studien är att öka kunskap om vilka föreställningar elever i årskurs 3 har om teknik och programmering. Studien har utgångspunkt i två frågeställningar: Vilka föreställningar har eleverna om ämnet teknik? Vilka föreställningar har elever om programmering och kopplingen till teknikämnet? Metoden som användes i studien var semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer videoinspelades och utfördes i fyra fokusgrupper med vardera tre elever. Resultatet av studien visar att elevernas föreställningar om teknik till största del är i relation till fysikämnet. Artefakter, uppfinningar, pyssel och att klippa är ytterligare variationer om hur teknik framställs. Sambandet mellan teknik och programmering är diffust och majoriteten av eleverna hänvisar till matematikämnet. Eleverna har problem att se programmering i ett större sammanhang som en helhet och de ser inte nyttan med att ha kunskaper om programmering som barn. Några av eleverna förklarar däremot programmering som ett verktyg för att effektivisera och förenkla arbetsuppgifter för människan. Sammanfattningsvis ger resultatet en indikation om att lärare behöver synliggöra teknikämnets bredd samt tydliggöra programmeringens samband med teknik. Lärare behöver konkretisera och synliggöra programmering både som en del ur ett större sammanhang och som en helhet för fördjupad förståelse och kunskap så att eleverna aktivt kan delta i vårt nutida och framtida samhälle. / The purpose of the study is to increase knowledge about the conceptions students in grade 3 have about technology and programming. The study is based on two questions: What conceptions do students have about the subject of technology? What ideas do students have about programming and the connection to the technology subject? The method used in the study was semi-structured qualitative interviews. These interviews were videotaped and conducted in four focus groups of three students each. The results of the study show that the students' conceptions of technology are largely related to the subject of physics. Motor and creative elements, artifacts and innovations are further variations on how technology is represented. The connection between technology and programming is diffuse and many students refer to the mathematics subject. Many students have trouble seeing programming from a whole and a context and do not express the benefit of having programming knowledge. The other students explain programming in artifacts is helpful and a way of streamlining work tasks for human. The result gives an indication that teachers need to make visible the breadth of the subject and the role of programming and its connection with technology. The teacher needs to concretize and put programming in connection with different contexts for deepened understanding and knowledge, as the students will be given the conditions necessary to actively participate in our present and future society.

No description available.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare ser på teknikämnets innehåll och syfte. Det leder till frågeställningar kring teknikämnets syfte, genomförande och möjligheter och vad som prioriteras och värdesätts. För att få svar på frågorna genomförde jag en fallstudie. Jag valde att göra en induktiv kvalitativ undersökning med hjälp av en diskussion med ett tekniklärararbetslag och en skriftlig enkät. Informationen från diskussionen bearbetade jag med hjälp av en tematisk analys. En tematisk analys för att identifiera, analysera och rapportera mönster (teman) i information. Enkätsvaren bearbetade jag genom att göra en klassificering. Mina svar på hur tekniklärare inom ett arbetslag ser på skolämnet teknik är rätt och slätt att det varierar och att lärare gör som de brukar. Lärarna prioriterar NO-ämnen till förmån för ämnet teknik. Men att det finns en ambition och uttryck att undervisa teknik utifrån perspektivet Teknik som mänsklig tillämpning. / The purpose of the study is to investigate how teachers view the content and purpose of the technical subject. This leads to questions about the purpose, implementation and opportunities of the technology subject and what is prioritized and valued. To answer the questions, I conducted a case study. I chose to do an inductive qualitative study with the help of a discussion with a technology teacher work team and a written questionnaire. I processed the information from the discussion using a thematic analysis. A thematic analysis to identify, analyze and report patterns (themes) in information. I processed the survey responses by doing a classification. My answers to how technology teachers in a team view the school subject technology is simply that it varies and that teachers do as they usually do. The teachers prioritize NO substances in favor of the subject technology. But there is an ambition and expression to teach technology from the perspective of Technology as a human application.

If you ask 5 different teachers what the best way to teach a new technology to a student is you will get 5 different answers. (Bork, 2001; Cheong, 2008; Egal, 2009; Howell, 2001) What is the best way to teach a new computer software application to a student? In the technological world we live in today the effective transfer of technological knowledge is paramount. With varying opinions even among the leaders of national technology teacher associations (Haynie, 2005) there is a large level of ambiguity in relation to best practices in technology teaching. This study evaluates five commonly used methods of software application instruction used in technology classrooms. Students and teachers were questioned regarding the effectiveness and frequency of use of each of the instructional methods. Students were also instructed using five commonly used methods of instruction. Student's work was graded and average grades for each method of instruction were obtained. Key findings include: 1 - Students perceive book learning to be the most effective method of instruction for themselves and for their classmates. 2 - Teachers perceived direct instruction as the most effective method of instruction and book learning as the least effective method of instruction. 3 - Although students reported book learning as the most effective method of instruction those receiving direct instruction received the highest grades.

Arbetet som presenteras i rapporten beskriver utvecklingen av en lärarhandledning för undervisning om internet. Bakgrunden är kraven i grundskolans läroplan (Lgr22), och mer specifikt kursplanen i Teknik för årskurs 7-9, på att avhandla internet i undervisningen. Utöver detta utgår arbetet från en ambition att beakta internet som globalt socio-tekniskt system och ge användaren av handledningen stöd för att genomföra undervisningen med hänsyn tagen till rådande teoribildning avseende framgångsrik undervisning om tekniska system och systemtänkande. Designprocessen har varit inkrementell och iterativ. I steg redovisas hur lärarhandledningen växt fram från en ursprunglig intention om en kortare lektionssekvens, utan djupare förankring i lärandeteori eller med stöd för bedömningsaktiviteter, till en anpassningsbar och modulbaserad handledning med processorienterat och utforskande arbetssätt som ledstjärna. Under designprocessen har styrdokumentens krav länkats till uttalade lärandemål och relevanta bedömningsaktiviteter har formulerats. Systemperspektivet har adderats liksom didaktiskt motiverade principer och läraktiviteter/moduler. De senare utformade med hänsyn till bedömningsbarhet formativt och/eller summativt samt att ge förutsättningar till varierad redovisning av kunskaper och förmågor som sammantaget gynnar en likvärdig bedömning av elevprestationer. Särskild vikt har lagts vid att läraktiviteter också ska ha en viss redundans gentemot lärandemål för att lärarhandledningen ska vara robust mot genomföranden där vissa moduler av olika skäl väljs bort. En bärande idé för handledningen har i linje med styrdokumenten också varit att bidra till att intresse och lust att lära hos eleverna. Engagemang hos eleverna uppnås utöver det elevaktiva utforskande arbetssättet bland annat genom elevinflytande över delar av innehållet, i synnerhet de moment som handlar om bra och mindre bra sidor hos webben utifrån ett användarperspektiv. En rudimentär utvärdering av tre lärare i målgruppen visar på användbarhet och uppskattning i främst tre avseenden, i) en möjlighet till anpassning till olika förutsättningar genom moduluppbyggnad, ii) en tydlig konstruktiv länkning till lärandemål och bedömningskriterier samt iii) ett stöd för vilka konsekvenser en eventuell anpassning innebär i de sistnämnda avseendena. Avseende vidareutveckling av den föreliggande lärarhandledningen har två förslag identifierats. Dels i) en digitalisering av handledningen som gör den mer lättillgänglig och enklare att underhålla. Som webbaserad kan det modulbaserade upplägget konfigureras av lärare med de moment som hen finner lämpligt och omedelbart få återkoppling avseende konsekvenser i relation till lärandemål och bedömningskriterier. Dels ii) ett tillägg av en modul som säkrar en tydligare måluppfyllnad gentemot läroplanens skrivningar om risker och säkerhet i teknikanvändning. / The work presented in the report describes the development of a teacher’s guide for teaching about the Internet. The background is the requirements in the primary school curriculum (Lgr22), and more specifically the curriculum in Technology for grades 7-9, to deal with the internet in teaching. In addition to this, the work is based on an ambition to consider the internet as a global socio-technical system and to give the user of the tutorial support to carry out the teaching considering current theory formation regarding successful teaching about technical systems and systems thinking. The design process has been incremental and iterative. In stages, it is reported how the teacher’s tutorial grew from an original intention of a shorter lesson sequence without deeper anchoring in learning theory or with support for assessment activities to an adaptable and module-based guide with a process-oriented and exploratory working method as guidance. During the design process, the requirements of the governing documents have been linked to stated learning objectives and relevant assessment activities have been formulated. The systems perspective has been added as well as didactically motivated principles and learning activities/modules. The latter is designed regarding assessability formative and/or summative and provides conditions for varied reporting of knowledge and abilities which overall favours an equivalent assessment of student performance. Special emphasis has been placed on the fact that learning activities must also have a certain redundancy concerning learning objectives so that the teacher’s guidance must be robust against implementation where certain modules are selected for various reasons. A guiding idea for the tutorial, in line with the governing documents, has also been to contribute to students’ interest and desire to learn. Student engagement is achieved in addition to the student-active exploratory working method, among other things, through student influence over parts of the content, in particular the elements that deal with the front pages and dark alleys of the web, from a user perspective. A rudimentary evaluation of three teachers in the target group shows usability and appreciation in mainly three respects, i) an opportunity to adapt to different conditions through module structure, ii) a clear constructive link to learning goals and assessment criteria and, iii) a support for what consequences a possible adaptation means in the latter respects. Regarding the further development of the present teacher’s guide, two proposals have been identified. First i) a digitalization of the manual that makes it more easily accessible and easier to maintain. As web-based, the module-based approach can be configured by teachers with the elements they deem appropriate and receive feedback regarding consequences to learning goals and assessment criteria. Secondly ii) an additional module that ensures clearer goal fulfilment compared to the curriculum’s writings about risks and safety in the use of technology.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur verksamma förskollärare och lärarutbildare ser på ämnesintegrerad undervisning av teknikoch estetiska ämnen i förskolans verksamhet. Därav fokuserar studien på att undersöka hur verksamma förskollärare och lärarutbildare motiverar integration av teknik med de estetiska ämnena, hur de ser att teknik tillsammans med de estetiska ämnena kan gestaltas, samt vilka utmaningar och möjligheter de ser med denna typ av ämnesintegrering. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av fem lärarutbildare från universitet och två verksamma förskollärare från två svenska förskolor. Data kategoriserades med en tematisk analys och utgick från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på barns lärande. Det teoretiska ramverket består av estetiska erfarenheter, multidisciplinaritet och transdisciplinaritet som begrepp för att analysera olika tillvägagångssätt för ämnesintegrering samt för att lyfta barns upplevelser och lärande. Resultaten indikerar både utmaningar och möjligheter relaterade till integrerade undervisningsmetoder. Lärarutbildare identifierar tid och tillgång till resurser som utmaningar för att noggrant kunna planera och genomföra integrerad undervisning. Dessutom lyfter lärarutbildarna att det krävs ett nära samarbete och effektiv kommunikation mellan lärare från olika ämnesområden. Trots dessa utmaningar finns det också betydande möjligheter gällande integrerade undervisningsmetoder, vilket kan skapa mer meningsfulla och engagerande lärandeupplevelser för både förskollärarstudenter och barn. Tvärvetenskaplig förståelse och förmågan att se samband mellan olika ämnen främjas, vilket kan bidra till en djupare förståelse. Genom att applicera kunskap från olika ämnesområden i verkliga och relaterbara situationer kan förskollärarstudenter och förskolepedagoger få förståelse för hur en ämnesintegrerad teknikundervisning med estetiska ämnen kan påverka barns kreativitet och problemlösningsförmåga. / The aim of this study is to gain increased knowledge of how preschool teachers and teacher educators perceive integrated teaching of technology and aesthetic subjects in preschool settings. The study focuses on examining how preschool educators and teacher educators motivate the integration of technology with aesthetic subjects, how they envision that technology together with aesthetic subjects can be portrayed, and what challenges and opportunities they see with this type of subject integration. Semi-structured interviews were conducted with five teacher educators from universities and two preschool teachers from two Swedish preschools. The data was categorized using thematic analysis and was based on a social constructivist perspective on children's learning. The theoretical framework consists of aesthetic experiences, multidisciplinary, and transdisciplinary as concepts to analyze different approaches to subject integration and to highlight children's experiences and learning. The results indicate both challenges and opportunities related to integrated teaching methods. Teacher educators identify time and access to resources as challenges for being able to carefully plan and implement integrated teaching. They also emphasize the need for close collaboration and effective communication between teachers from different subject areas. Despite these challenges, significant opportunities exist regarding integrated teaching methods, which can create more meaningful and engaging learning experiences for both preschool teacher students and children. Interdisciplinary understanding and the ability to see connections between different subjects are promoted, contributing to a deeper understanding. By applying knowledge from different subject areas in real situations that are relatable, preschool teacher students and preschool educators can gain an understanding of how subject-integrated technology teaching with aesthetic subjects can affect children's creativity and problem-solving skills.

This thesis deals with teaching the digital technology within the ISCED 2 education. The theoretical part monitors the current state of teaching these technologies in the Czech Republic and two European Union states, Ireland and the United Kingdom. The practical part includes a conception of digital technology teaching, including a methodical manual for teachers and a working environment for students, verification of this conception in practice and drawing conclusions.

Den 1 juli 2018 trädde en rad förändringar i kraft i den svenska skolans läroplaner och kursplaner. Det är bland annat skrivningar om programmering i kursplanerna i teknik och matematik i grundskolan. Det här examensarbetet undersöker lärares uppfattningar kring införandet av programmering i teknikämnet på grundskolans högstadium. Undersökningen har för avsikt att svara på följande frågeställningar: Hur beskriver tekniklärare sina tolkningar av kursplansinnehållet gällande programmering i ämnet teknik på grundskolans högstadium?samt Vilka föreställningar återfinns hos lärare om undervisningen av detta innehåll? För att ta reda på vilka uppfattningar som lärare kan ha, intervjuades fem verksamma lärare som undervisar i teknik. En fenomenografisk analysmodell har använts för behandlingen av insamlade data från intervjuerna. Resultatet av studien påvisar att trots att lärarna saknar kompetens och erfarenheter i undervisning i programmering, har de en positiv syn till integreringen av programmering i teknik och uttrycker att det är en viktig del i elevernas utbildning. Vidare framkommer att lärarna beskriver formuleringarna gällande programmering i kursplanen för teknik som svårtolkad. Resultatet visar även att deltagande i fortbildning har givit lärarna uppfattningen av att programmering i teknik innebär styra konstruktioner genom att programmera Microbit. I resultatet framkommer även att somliga lärare lever i föreställningen att eleverna kan lära sig programmering bättre än lärarna själva samt att eleverna kan lära sig själva utan att ha blivit undervisade vilket tycks vara en märklig uppfattning. / On July 1, 2018, several changes took effect in curricula and syllabi in the Swedish school. These changes include knowledge about programming in the syllabi of technology and mathematics in compulsory school. This thesis examines teachers’ perceptions of the phenomenon introduction of programming in the subject of lower secondary school technology. The survey intended to answer the following questions: How do technology teachers describe their interpretations of the syllabus content regarding programming in the subject of technology at the lower secondary school? and What ideas do teachers have about teaching this content? To find out what perceptionsteachers may have about programming, five technology teachers were interviewed. A phenomenographical analysis model has been used for the processing of collected data from the interviews. The results of the study show that although teachers lack the skills and experience in teaching programming, they have a positive view on the integration of programming in technology subject and believe that it is an important part of students' education. Furthermore, it emerges that the teachers describe the content formulations concerning programming in the technology syllabus as difficult to interpret.The result also shows that participation in professional development course has given the teachers the idea that programming in technology involves controlling constructions by programming Microbit. Moreover, it emerged that there is an acceptance for the notion that students can learn programming better than the teachers and even the students can learn by themselves without being taught, which seems to be remarkable.

Det här examensarbetet undersöker sex lärares uppfattningar kring skiss- och ritteknik på högstadiet. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar undervisningsmetoder kopplade till skiss- och ritteknik inom teknikämnet på högstadiet. Undersökningen besvarar följande två frågor:1. Hur undervisar lärarna i skiss- och ritteknik i grundskolans teknikämne, åk 7–9? 2. Hur erfar och uppfattar lärarna undervisningen? För att ta reda på vilka uppfattningar lärarna har i ovanstående frågor ställdes fem frågor till sex lärare från olika skolor som undervisar i teknik för åk 7–9. Uppsatsens syfte är att analysera tekniklärares olika uppfattningar, beskrivningar, synpunkter och erfarenheter av ritteknikundervisningen snarare än att analysera deras kunskaper om ritteknik. Metoden är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer och materialet behandlas genom en fenomenografisk analysmodell.Resultatet visar att tre av de intervjuade tekniklärarna undervisar skiss- och ritteknik så att eleverna arbetar både för hand och digitalt via program på datorn. Resterande intervjudeltagare använde främst rittekniken för hand men vid enstaka tillfällen digital handritning. Lärarnas erfarenheter och uppfattningar om metoderna visar att både ritning för hand och digitalt bör kombineras i undervisningen för att uppnå lärandemålen utifrån centrala innehållet för åk 7–9. Enligt lärarna är det viktigt att väcka elevernas tekniska intresse genom att låta de använda sig av olika metoder vid skiss- och ritteknik. Slutligen framkommer även att lärarna har gemensamma uppfattningar om båda teknikernas för- och nackdelar. De påpekar bland annat att eleverna upplever liknande svårigheter i undervisningen, vilket påverkar elevernas lärande. / This degree project investigates teachers’ perceptions of sketch-drawing techniques in secondary schools. This study aims to examine how teachers perceive teaching methods linked to sketch-drawing techniques within technics classes in secondary schools. The purpose of the study is to answer the following questions:1. How do teachers in technic class teach sketch-drawing techniques in secondary schools, grades 7-9? 2. How do the teachers experience and perceive the teaching? To find out which perceptions teachers have about sketch-drawing techniques, five questions were asked to the teachers who teach technics classes in grades 7-9. The purpose of the study was not to analyze teachers´ knowledge rather it was to analyze the technics teachers’ perceptions, descriptions, views, and experiences when they teach different sketch-drawing techniques in secondary classes. Six different technic class teachers who work at different schools were interviewed, and a phenomenographic analysis model was implemented to process the collected data from the interviews. In addition, a qualitative interview is used with the interviewees. According to the teachers' descriptions, most teachers teach sketching and hand drawing, but fewer teachers teach both hand and digital drawing. All the teachers agree that hand and digital drawing must be combined in teaching to achieve the learning outcomes based on the central content for grades 7–9. According to the teachers, it is important to arouse the students' technical interest by letting them use different methods for sketching and drawing techniques. Finally, it also appears that the teachers have common perceptions about the advantages and disadvantages of both techniques. They point out, among other things, whether the students experience similar difficulties in teaching and how this affects the students' learning.