Bakgrund: När Covid-19-pandemin bröt ut i Sverige var ett flertal organisationer tvungna att ställa om sin verksamhet. Medarbetare blev rekommenderade att arbeta hemifrån och således ställdes chefer inför arbetsförhållanden som de inte tidigare mött.Tidigare forskning har behandlat styrning i kontexten distansarbete när det varit en valmöjlighet, men det har ännu inte studerats hur chefers styr sina medarbetare i en plötslig omställning till distansarbete. Således är det intressant att utföra en studie som belyser hur chefer styr sina medarbetare vid en plötslig omställning till distans. Syfte: Syftet med den här studien är att skapa ökad förståelse för chefers styrning av medarbetare efter en plötslig omställning till distansarbete. Metod: Studien är utformad som en kvalitativ fallstudie med en abduktiv forskningsansats samt med ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Studiens empiriska material har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fem respondenter inom samma organisation samt genom dokument i form av den studerade organisationens årsredovisning. Slutsats: Studiens resultat visar att chefernas styrning delvis påverkades av den plötsliga omställningen till distans. De formella styrverktygen, som cheferna redan tillämpade innan omställningen till distansarbete, har varit bestående efter den plötsliga omställningen och har därmed inte påverkats. Däremot har den informella styrningen påverkats efter den plötsliga omställningen till distansarbete. De informella styrverktygen visade ha en betydelsefull roll för cheferna då de har anpassats för att vara möjliga att tillämpa i ett distansläge. Studiens resultat visar även att de informella styrverktygen har blivit mer komplexa i tillämpningen samt att vissa informella styrverktyg har tillämpats mer formellt efter omställningen. / Background: When the Covid-19-pandemic broke out in Sweden, a number of organizations had to restructure their operations. Employees were recommended to work from home and therefore were managers faced with working conditions that they had never encountered before. Previous research has treated management control in the context of teleworking as an option, but it has not been studied how management control is affected by a sudden change. Thus, it is interesting to study how managers' use of management control is affected by suddenly having to switch their operations to tele working. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of managers' use of management control after a sudden conversion to telework. Method: This study is a qualitative case study with an abductive approach, and with ahermeneutic perspective. The empirical material of the study has been collected through semi-structured interviews with five respondents within the same organization. The empirical material also includes document consisting of the studied organization´sannual report. Conclusion: The result of the study shows that managers' management control is partly affected by the sudden conversion to telework. The formal control that the managers had already implemented before the conversion to telework has been the same even after the conversion (to teleworking), and therefore has the formal control not been affected. However, informal control has been affected after the conversion to telework.The informal management control turned out to have a significance because they have been adopted for the possibility to be applied in a situation of teleworking. The result of the study also shows that some of the informal management control tools have been applied more formally after the conversion.

The effect of trust on employees’ business processes and work outcomes is an important focus for managers because more businesses have combined centralized and remote work environments in mixed-design organizations (MDOs). A multiple case study was conducted to explore successful strategies that 9 business leaders and managers in 5 service sector MDOs in Alaska and the Pacific Northwest region of the United States used to improve organizational performance by successfully building organizational cultures of trust. Leader–member exchange served as the conceptual framework for this study. Data were collected using semistructured interviews and documents as secondary sources. Thematic analysis was used to examine participant content, evaluated in chronological and random order, as well as secondary data. Four themes emerged from data analysis: value of ongoing multidirectional communications, valuing mistakes as learning moments, observing trust responses regardless of leader/follower proximity, and relying on Internet communications technology to enable managers and leaders to create teams and build trust. Findings of this study may be used by leaders and managers in service sector MDOs to nurture and sustain trust among stakeholders regardless of location, including colocated and remote work environments. The implications of this study for positive social change include the potential of trust between leaders and stakeholders to strengthen employee engagement and productivity, improving quality of work life for personnel and sustainability for residents who might seek career opportunities and contributing to community viability.

Denna studie syftar till att bidra med kunskaper kring hur introduktion för nyanställda medarbetare iscensätts när arbetsuppgifterna förväntas ske i huvudsak på distans. I relation till detta har en övergripande frågeställning utformats; Hur förstår och talar nyanställda medarbetare om introduktionsprocesser och det egna lärandet vid distansarbete? Denna övergripande frågeställning delas vidare upp i två underliggande frågor: På vilka skilda sätt möjliggörs lärande för nyanställda medarbetare när introduktionsprocesser sker i huvudsak på distans? Vilka potentiella möjligheter och utmaningar för lärande uppkommer för nyanställda medarbetare vid introduktionsprocesser som sker i huvudsak på distans? Studien antar en kvalitativ ansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet från intervjuerna har analyserats med utgångspunkt i Bauers (2010) introduktionsmodell The Four C’s samt Wengers (1998) teori Communities Of Practice. Studiens resultat visar på att medarbetarens känsla av tillhörighet till den nya organisationen och möjligheten att socialisera försvåras avsevärt vid introduktion på distans. Vidare pekar resultatet på att teoretiska och formella aspekter av lärande under introduktion på distans går att uppnå, i form av att nyanställda kan lära sig sina arbetsuppgifter genom utbildningar och möten. Olika aspekter av kontroll har framkommit ur empirin, i form av styrning och övervakning från arbetsgivare men även nyanställdas önskan att påverka sin egen introduktion. Avslutningsvis visar studiens resultat en problematik i att introduceras under distansförhållanden vad gäller aspekter som berör socialisering, informellt lärande och organisationskultur. / This study aims to contribute knowledge about how introduction for newly hired employees is staged when the tasks are expected to take place mainly at distance. In relation to this, an overarching issue has been formulated; How do new employees understand and talk about introductory processes and their own learning during telework? This overarching issue is further divided into two underlying questions: In what different ways is learning made possible for newly hired employees when introductory processes take place mainly at distance? Which potential opportunities and challenges enables learning for newly hired employees in introductory processes that take place mainly at distance? The study adopts a qualitative approach and the empirical material has been collected through seven semi-structured interviews. The results from the interviews have been analyzed based on Bauer's (2010) introductory model The Four C's and Wenger's (1998) theory Communities of Practice. The results show that the employee's sense of belonging to the new organization and the opportunity to socialize is considerably more difficult when introduced at distance. Furthermore, the results indicate that theoretical and formal aspects of learning during distance introduction can be achieved, in the form of new employees being able to learn their tasks through educational training and meetings. Various aspects of control have emerged from the empirical data, in the form of control and supervision from employers but also new employee's desire to influence their own introduction. In conclusion, the results of the study show a problem in being introduced under distance conditions in terms of aspects concerning socialization, informal learning and organizational culture.

This research was conducted during the Covid-19 pandemic. In an attempt to bridge a knowledge gap, a phenomenological study was carried out to answer the question “What is shared between people’s experiences of doing home-based telework during the Covid-19 pandemic?”. Four people who were currently working from home participated in the study of which three were women. A method of empirical psychological phenomenology or EPP was used in both research process and analysis. The results were that a digital adjustment had been made and digital communication was used in place of regular social interactions. These interactions were not as satisfactory as regular social interactions. The work was more flexible which lead to blurred boundaries and a greater ability to structure the workday after personal needs. A reduced work motivation and personal impact of Covid-19 was found. Also, there were new insights on the viability of telework and digital solutions going forward. This study contributed to a gap in research by providing insight into what the experience of teleworking during the Covid-19 pandemic may look like, which was an unexplored field.

Framgångsrika introduktioner av nyanställda är väsentliga för både organisationer och arbetstagare, då de leder till att anställda effektivt kommer igång med arbetsuppgifter och deltar i sociala gemenskaper. Under den senaste tiden har introduktionsprocesser bedrivits över distans inom många organisationer i stället för på den fysiska arbetsplatsen, mycket till följd av covid-19-pandemin. Fortsättningsvis ser distansarbetet ut att öka i Sverige, med fler och fler som arbetar hemifrån. På grund av detta var det intressant att undersöka hur nyanställda upplevt introduktionsprocessen på distans.  Studien har antagit en kvalitativ metodansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån Wengers (1998) teori om Communities of Practice.  Studiens resultat har visat att interaktionsmöjligheter och arbetsplatsens gemenskap har minskat till följd av introduktioner på distans. Resultatet fann även att nyanställda kan lära sig sina arbetsuppgifter på distans genom olika formella aktiviteter. Dock uppgav nyanställda  att informella aktiviteter var något de saknade. Avslutningsvis har studien bidragit med intressant kunskap inför framtida introduktionsprocesser på distans. / Framgångsrik ombordstigning av nya anställda är avgörande för både organisationer och anställda, eftersom det leder till att anställda effektivt kommer igång med uppgifter och deltar i sociala samhällen. På senare tid har onboardingprocesser genomförts på distans i många organisationer istället för på den fysiska arbetsplatsen, mycket som ett resultat av covid-19-pandemin. Distansarbetet ser ut att fortsätta öka i Sverige, med allt fler som arbetar hemifrån. På grund av detta är det intressant att undersöka hur nya anställda upplevde onboarding-processer på distans. Studien har en kvalitativ metodologisk ansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultaten av intervjuerna har analyserats utifrån Wengers (1998) teori om Communities of Practice. Resultaten av studien har visat att interaktionsmöjligheter och känslan av gemenskap på arbetsplatsen har minskat på grund av onboardings på distans. Resultaten har också visat att nyanställda kan lära sig sina uppgifter på distans genom olika formella aktiviteter. Frånvaron av informella aktiviteter var dock något som nya anställda uppgav att de saknade. Slutligen har studien bidragit till intressant kunskap för framtida onboardingprocesser på distans.

Bakgrund: Världen drabbades 2020 av en pandemi vilket medförde många restriktioner i Sverige som ledde till att flera företag tvingades flytta sin affärsverksamhet från den fysiska arbetsplatsen till en digital. I distansarbetet försvåras möjligheten till kommunikation och det har framkommit att det finns ett stort behov av en fungerande kommunikation mellan chefer och anställda i den digitala miljön. Faktorer som kroppsspråk och tonläge är något som ofta går förlorat i det digitala mötet, vilket chefer behövt ha i beaktning under distansarbetet. Chefens roll och följden av chefens handlingar och beslut förstärks under kristider som exempelvis en pandemi.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur chefer i en statlig myndighet arbetat under distansarbetet i den digitala miljön och hur det påverkat deras möjligheter till kommunikation. Metod: Vald metod för studien är kvalitativ metod genom semistrukturerad intervju. En tematisk analys genomfördes med riktad innehållsanalys vilket betyder att det fanns förutbestämda teman innan analysen genomfördes. Slutsats: I slutsatsen presenteras vad som var positivt, negativt och övriga kommentarer om distansarbetets påverkan på chefers ledarskap och möjligheter till kommunikation samt vilka utmaningar som varit mest förekommande. I ett avslutande kapitel lämnas även praktisk vägledning för hur vi rekommenderar att chefer bör arbeta i distansarbete. / Background: In 2020 the world was hit by a pandemic, which led to many restrictions in Sweden that meant that several companies were forced to move their business operations from the physical workplace to a digital one. In telework, the possibility of communication is made more difficult and it has emerged that there is a great need for a functioning communication between managers and employees in the digital environment. Factors such as body language and tone of voice are something that is often lost in the digital meeting, which managers need to take into account during teleworking. The manager's role and the consequences of the manager's actions and decisions are strengthened during times of crisis, such as a pandemic. Purpose: The purpose of the study is to describe how managers in a government agency worked during the teleworking in the digital environment and how it affected their opportunities for communication. Methodology: The chosen research methodology for this study is a qualitative method through a semi-structured interview. A thematic analysis was carried out with a targeted content analysis, which means that there were predetermined themes before the analysis was carried out. Findings: The conclusion presents what was positive, negative and other comments about the impact of telework on managers' leadership and opportunities for communication, as well as which challenges were most common. A concluding chapter also provides practical guidance on how we recommend that managers should work in telework.

Denna studie har som syfte att fördjupa förståelsen gällande arbetstagares upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön vid distansarbete. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: - Hur upplever intervjupersonerna yrkesutövningen vid distansarbete? - Hur upplever intervjupersonerna samarbetet med kollegor vid distansarbete? - Vilka fördelar respektive nackdelar kan identifieras med distansarbetet utifrån intervjupersonernas upplevelser?  Studien bygger på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med individer som arbetar på distans men har tidigare arbetat heltid i en kontorsmiljö. För att fördjupa förståelsen av den psykosociala arbetsmiljön under distansarbete har krav-kontroll-stödmodellen av Karasek och Theorell (1990) samt fenomenet gränslöst arbete använts för analys av den insamlade empirin. Även tidigare forskning inom ämnena psykosocial arbetsmiljö, samarbete samt för- och nackdelar med anknytning till distansarbete.  Resultatet visar att det finns både positiva och negativa psykosociala aspekter genom implementeringen av distansarbete. De positiva aspekterna är främst flexibilitet i form av möjligheterna att individuellt styra över sin arbetsdag, ökad produktivitet och tidssparande. De negativa aspekterna är främst brister i kommunikationen, vilket har en negativ effekt på samarbete och arbetets utförande. Det påverkar även känslan av samhörighet samt stödet från kollegor och chefer. Det tenderar att leda till upplevelser av ökade arbetskrav samt känslor av social isolering. Vidare framkommer det att distansarbetet är uppskattat av intervjupersonerna och något som de vill fortsätta med även i framtiden. / The purpose of this study is do deepen the understanding of employees’ experiences of the psychosocial work environment during teleworking. To fulfill the purpose, the following questions have been used: - How do the interviewees experience the practice of teleworking? -How do the interviewees experience the collaboration with colleagues in telework? -What advantages and disadvantages can be identified with the telework based on the interviewees’ experiences?  The study is based on eight qualitative semi-structured interviews with individuals who work remotely but have previously worked full-time in an office environment. To deepen the understanding of the psychosocial work environment during telework, the requirements-control-support model of Karasek and Theorell (1990) and the phenomenon of boundless work have been used for analysis of the collected empirical data. Also previous research in the subjects psychosocial work environment, collaboration and advantages and disadvantages related to teleworking.  The results show that there are both positive and negative psychosocial aspects through the implementation of telework. The positive aspects are mainly flexibility in the form of the opportunities to individually control their working day, increased productivity, and time savings. The negative aspects are mainly shortcomings in communication, which has a negative effect on cooperation and the execution of the work. It also affects the sense of belonging and the support from colleagues and managers. It tends to lead to experiences of increased work demands as well as feelings of social isolation. Furthermore, it appears that the telework is appreciated by the interviewees and something that they want to continue with in the future.

Under 2020 började allt fler företag anamma distansarbete som en metod för att minska smittspridning på grund av pandemin som drabbade världen. I tidigare forskning presenteras distansarbete som en frivillighet för såväl företag och anställda. Frivilligt distansarbete har enligt tidigare forskning visat på en högre produktivitet i jämförelse till traditionellt arbete på ett kontor. Under pandemin har arbete hemifrån varit ofrivilligt för många anställda. Studiens syfte är att undersöka upplevelser av förändring i effektivitet och produktivitet till följd av ofrivilligt distansarbete. Detta har undersökts via en intervjustudie med semistrukturerade intervjuer där insikt fåtts i hur anställda på olika företag i Sverige upplever sin effektivitet och produktivitet till följd av att få arbeta hemifrån. Resultatet av studien visar att anställda med ovilja att arbeta hemifrån har lägre produktivitet. Arbetstillfredsställelse är avgörande för bättre effektivitet. Arbetsmiljön i hemmet påverkar en anställds arbetstillfredsställelse. Vidare är effektiviteten mer mångtydig, vilket visar sig genom att distansarbete inte är för alla. Det kan oavsett vara ett bra alternativ för företag där anställda har personlighetsdrag som struktur och disciplin och därmed kan hantera distansarbetet på ett systematiskt sätt. Överlag finns en positiv inställning till arbete hemifrån även om övergången inte skett frivilligt, och i framtiden hoppas många på att kunna arbeta till viss del på distans och därmed få det bästa av två världar. / During the year 2020 a lot of companies began to adopt teleworking as a method of reducing the spread of the covid-19 infection. In previous research teleworking is presented as a flexible work arrangement where employees do not commute to an office, instead working from home as the main purpose. Teleworking has improved previous research with increased productivity, whereas traditional office work indicates lower productivity. During the covid-19 pandemic work from home has become unintended for a lot of employees. The purpose of this study was to examine employees’ experience of efficiency and effectiveness that occurred due to involuntarily teleworking. An interview study with semi-structured interviews has been used to gain insight into how employees at different companies experience their efficiency and effectiveness as a result of working from home. The result of the study indicates that employees with an unwillingness to work from home show lower efficiency. Great work satisfaction is crucial for better work effectiveness. Work environment at home has an impact on employee’s work satisfaction. Furthermore, the effectiveness is more ambiguous, which is shown by the fact that teleworking is not for everyone. Regardless, teleworking can be a great alternative for companies with employees who have personality traits with structure and discipline and thus can handle flexible work in a systematic way. Most of the employees are positive about teleworking even if the transition was involuntary, and there is a desire to be able to telework part-time in the future in order to get the best of two worlds.

Distansarbete har tidigare ansetts vara framtiden. I och med Covid-19 pandemin och folkhälsomyndighetens rekommendationer, har processen skyndats på och idag är rekommenderat distansarbetet en vardag för många. Distansarbetet innebär att de sociala tillfällena på arbetsplatsen blir färre och tidigare forskning menar att det kan ha negativ inverkan på arbetsmotivationen. Då flertalet undersökningar visar att både företag och anställda tror på en framtid där distansarbetet kommer fortsätta, är det av stor vikt att undersöka vilka effekter distansarbetet har. Då medarbetarnas motivation har en betydande roll för en organisation är det viktigt att skapa medvetenhet och kunskap kring vilken inverkan rekommenderat distansarbetet har på motivationen, vilket är syftet med förevarande uppsats. För att skapa denna medvetenhet och kunskap har ett empiriskt underlag samlats in genom semistrukturerade intervjuer där elva medarbetare från ett företag inom IT-branschen har medverkat. Studien drar slutsatser om att medarbetarna upplever sig sakna den sociala kontakten med sina kollegor men att den däremot inte är lika viktigt för arbetsmotivationen som vissa teorier påstår. Studien har kunnat uppmärksamma att andra behov som exempelvis känsla av självständighet, utvecklande arbetsuppgifter och möjlighet till att påverka sitt arbete har en mer och större betydande roll för medarbetarnas motivation under det rekommenderade distansarbetet. Studiens resultat bidrar till att skapa större kunskap kring hur medarbetares arbetsmotivation kan bibehållas om distansarbetet fortsätter efter pandemin. / Teleworking has previously been considered the future. Due to the Covid-19 pandemic and the Public Health Agency's recommendations, the process has been speeded up and today recommended telework is a daily occurrence for many. Teleworking means that the social opportunities in the workplace have become fewer and previous research believes that it can have a negative impact on work motivation. As surveys show, both companies and employees believe in a future where teleworking will continue, it is of a great importance to investigate the effects of telework. As motivation of the employees has a significant role for an organization, it is important to create awareness and knowledge about how recommended teleworking affects motivation, which is the purpose of the present thesis. To create this awareness and knowledge, an empirical basis has been collected through semi-structured interviews in which eleven employees from a company in the IT industry have participated. The study concludes that employees feel that they lack social contact with their colleagues, but that this is not as important for work motivation as some theories claim. The study has been able to draw attention to the fact that other needs, such as a sense of independence, developing work tasks and the opportunity to influence their work, have an increasingly significant role in employee motivation during the recommended distance work. The results of the study contribute to creating greater knowledge about how employees' work motivation can be maintained if teleworking continues after the pandemic.

Syftet med denna studie var att undersöka hur balansen mellan arbetslivet och privatlivet upplevdes efter en omställning från kontorsarbete till distansarbete. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med respondenter som genomgått en omställning från kontorsarbete till distansarbete. För att analysera materialet användes en induktiv tematisk analys. Utifrån analysen hittades tre huvudteman. Dessa teman var: Gränserna mellan arbetstid och privattid, Hemmets effektivitet och Socialt stöd. Resultatet visade att en omställning från kontorsarbete till distansarbete upplevdes förbättra privatlivet genom en förbättrad flexibilitet men försämra arbetslivet på grund av bristen av socialt stöd vilket kunde leda till en förändrad balans mellan de båda. / This study had the purpose of examining individual experiences of the balance between work life and personal life after a conversion from office work to telework. The study was conducted using a qualitative method. Ten respondents participated in a semi-structured interview that focused on individual experiences of a conversion from office work to telework. All of the respondents had experience of a conversion from office work to telework. The material was analyzed using an inductive thematic method. Three head-themes were constructed from the transcription: The boundaries between working time and private time, Home efficiency and Social support. The results showed that a conversion from office work to telework was perceived to improve private life due to improved flexibility but worsen working life due to the lack of social support, which could lead to a changed balance between the two.