Covid-19 pandemin skapade en global hälsokris med svåra konsekvenser för företag och arbetare runt om i världen. I Sverige gav Folkhälsomyndigheten ut allmänna restriktioner som skulle följas i syfte om att begränsa smittspridningen av Covid-19. Konsekvenserna resulterade i att många företag och organisationer blev påtvingade till att arbeta på distans och då blev det inte längre ett alternativ att genomföra arbetet fysiskt på arbetsplatsen längre utan distansarbete blev den enda lösningen. Tidigare forskning presenterar att det har varit en stor och krävande omställning för flera företag runt om i världen att övergå från fysiskt arbete på plats till distansarbete. Vidare framkommer det att olika företag har olika förutsättningar för att kunna bedriva och utföra distansarbete. Studiens syfte var att undersöka vad personalen anser om att bedriva distansarbete inom en kommunledningsförvaltning. Syftet besvarades genom att undersöka vilka för- och nackdelar som personalen upplever att det finns med att utföra distansarbete inom en kommunledningsförvaltning. Semistrukturerade intervjuer har varit studiens tillvägagångssätt för datainsamling. Intervjufrågorna utformades utifrån studiens tidigare forskning och litteraturstudie. Totalt har fyra intervjuer genomförts på kommunledningsförvaltningen på en kommun i södra Sverige. Det empiriska materialet analyserades utifrån Jacobsens analysprocess av kvalitativa data som innefattar fyra olika steg. Därefter jämfördes det empiriska materialet med litteraturstudien för att efterlysa samband mellan studien och tidigare forskning. Efter att analyseringsprocessen av det insamlade resultatet var sammanställt hade fyra fördelar och tre nackdelar identifierats med att genomföra distansarbete på en kommunledningsförvaltning. De fyra fördelar som identifierades var: ökad flexibilitet, ökad produktivitet, effektivare möten och att medarbetarna slipper pendling. De tre nackdelar som identifierades var: ingen anpassad arbetsmiljö, sämre kvalité på möten och svårt att förhålla sig till arbetstider. / The Covid-19 pandemic created a global health crisis with severe consequences for companies and workers around the world. In Sweden, the Swedish Public Health Agency issued general restrictions that were to be followed in order to limit the spread of Covid-19. The consequences resulted in that many companies and organizations has forced to telework and it was no longer an option to carry out the work physically at the workplace anymore and telework became the only solution. Previous research shows that it has been a large and demanding transition for many companies around the world to switch from physical work at the workplace to telework. Furthermore, it appears that different companies have different conditions for being able to conduct and perform telework. The purpose of the study was to investigate what the staff thinks about conducting telework within a municipal management administration. The purpose was answered by examining the advantages and disadvantages that the staff feel there is in carrying out telework within a municipal management administration. Semi-structured interviews have been the study's approach to data collection. The interview questions were designed and based on the study's previous research and literature study. A total of four interviews were conducted at the municipal management administration in a municipality in southern Sweden. The empirical material was analysed and based on Jacobsen's analysis process of qualitative data that includes four different steps. The empirical material was then compared with the literature study to call for a connection between the study and previous research. After the analysis process of the collected result was compiled, four advantages and three disadvantages had been identified with carrying out telework at a municipal management administration. The four advantages that were identified was: increased flexibility, increased productivity, more efficient meetings and that employees avoid commuting. The three disadvantages that were identified was: no adapted work environment, poorer attitude at meetings and difficulty in relating to working hours.

Följande studie är skriven på svenska och behandlar fenomenet distansledarskap samt hur det skiljer sig mot ett ledarskap utan fysiskt avstånd. Studien tar reda på hur de arbetar med tillit och kommunikation samt hur förhållandet mellan kontroll och autonomi ser ut, när arbetet sker på distans. Studiens empiriska material består av 12st semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter är svenska chefer som kommer från tre olika branscher, socialtjänsten, energi- samt rekryterings/bemanningsbranschen. Studiens resultat visar att chefers förutsättningar för att bedriva distansarbete skiljer sig åt inom olika organisationer. Det går att utläsa hur autonomi ses som viktigare än kontroll när arbetet sker på distans. Vidare presenteras en god tillit och kommunikation som viktiga aspekter i ett distansledarskap. Hur chefer går tillväga för att skapa denna tillit och hur de arbetar med kommunikationen på distans skiljer sig åt, och det är svårt att presentera en lösning som fungerar i alla organisationer. En enhetlig bild som skapas är att majoriteten av respondenterna föredrar en frekvent kommunikation när arbetet sker på distans. / The following study is written in Swedish and deals with the phenomenon of distance leadership and how it differs from leadership in the proximal environment. The study explores how managers work with trust and communication and how the relationship between control and autonomy looks like, when work is managed remotely. The empirical material of the study consists of 12 semi-structured interviews. All respondents were Swedish managers who came from three different industries, these industries consisted of social services, energy and recruitment / staffing industries. The study's findings show that managers' conditions for conducting telework differ between organizations. It is possible to extract how autonomy is seen as a more important tool than control when the work is done at a distance. Furthermore, good trust and communication are presented as important aspects in the remote work environment. How managers go about creating trust and how they work with communication at a distance differs, and it is difficult to present a solution that works in all organizations. A unified image that we can present however, is that a majority of the respondents prefer frequent communication when remote work is present.

Covid-19 has changed our working life and especially from where the work is performed. The increased extent of telework requires studies that examine teleworking from a health-oriented perspective. Several studies have examined the impact of telework on employees’ health and well-being, but less attention has been paid to managers’ experiences of telework and how it affects them in their leadership. This study aims to examine and describe first-line managers’ experience of managerial leadership to promote employees’ health and opportunities for a good work environment during teleworking. Data were collected from a total of eleven interviews with first-line managers in three Swedish municipalities and analysed with qualitative content analysis. The result shows that telework challenges and places high demands on leadership. Though it has the potential to strengthen employees’ health and work environment as long as managers, by being responsive and flexible to individual needs, balance their leadership between trust and support. Furthermore, it’s important that managers get to know their employees and at the same time are offered support to deal with the changed circumstances. / Covid-19 har förändrat vårt arbetsliv och särskilt varifrån arbetet utförs. Den ökade omfattningen distansarbete kräver studier som undersöker distansarbete från ett arbetshälsoperspektiv. Flera studier har undersökt distansarbetets påverkan på medarbetares hälsa och välbefinnande, men mindre uppmärksamhet har ägnats åt chefers erfarenheter av distansarbete och hur det påverkar dem i deras ledarskapsutövande. Den här studien syftar till att undersöka och beskriva första linjens chefers erfarenheter av att utöva ledarskap för att främja medarbetares hälsa och möjligheter till en god arbetsmiljö vid distansarbete. Datainsamlingen utgick i från kvalitativa intervjuer med totalt elva första linjens chefer från tre mindre kommuner i södra Sverige, vilka analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att distansarbete utmanar och ställer höga krav på ledarskapet men för samtidigt med sig potential att stärka medarbetares hälsa och arbetsmiljö i en riktning som de uppskattar och mår bra av. Det förutsätter att chefen genom att vara lyhörd och flexibel gentemot individuella behov kan balansera sitt ledarskap mellan att tillit och stöd. Det är således viktigt att chefen lär känna sina medarbetare och samtidigt erbjuds stöd för att hantera de förändrade omständigheterna.

This study explores Working from Home (WFH) as a model of work in a public organisation in London, which operates in the clinical-trials sector. It argues that WFH is used as a strategy that offers benefits both to the organisation and its employees. WFH is offered to all Clinical Research Associates (CRAs) who work as monitors of the whole process of a clinical trial. Based on a qualitative approach, using semi-structured interviews of 29 CRAs, managers and administrative staff and secondary data, this single-case study focuses on five topics that are part of the CRAs’ everyday life. These are work-life balance (WLB), cost reduction, the Information and Communications Technology (ICT) factor, the performance of the CRAs and the management of remote workers. In particular, the study identified that WFH had a positive effect on CRAs’ WLB. Moreover, it argues that WFH may offer significant assistance to organisational budgets and may reduce personal expenses. It found that existing ICT could cover all employees’ technological needs and reduce the requirement of managers to keep them physically present at a centralised workplace. Additionally, this thesis also identified that WFH improved CRAs’ performance, whilst it also highlighted that results-oriented management was the main managerial approach towards employees who work from a distance. The key contribution of the thesis is the examination of the CRA occupation through a contemporary perspective on the WFH phenomenon.

Studiens syfte är att undersöka utmaningarna som organisationskulturen inom ett mindre företag kan stå inför i samband med övergången från fysisk arbetsplats till hybridarbetsplats. Studien antog en mixad metod där 16 semistrukturerade intervjuer genomfördes samt en enkät baserad på intervjuerna. Intervjuerna analyserades tematiskt och enkäten med klusteranalys. Studien kommer fram till att övergången till hybridarbete inverkar på företagskulturen genom att öka flexibilitet och autonomi hos medarbetarna men det kräver en större tillit från ledningen. Ledarskap, kommunikation och samarbete kan även komma att påverkas. Konsultbolag tenderar vara mindre känsliga för förändringar och att ett tillitsfullt ledarskap och en stark öppen företagskultur är viktigt för en hållbar övergång till hybridarbete. / The purpose of this study is to study the challenges that the organizational culture of an SME may experience during the transition from a conventional workplace to a hybrid workplace. The study used a mixed-method approach where 16 semi-structured interviews were conducted, followed by a questionnaire with 30 responses. The interviews were analyzed thematically and the questionnaire with cluster analysis. The study concludes that the shift to hybrid work impacts organizational culture by increasing employee flexibility and autonomy, but it requires higher levels of trust from management. Leadership, communication, and collaboration may also be affected. Consulting agencies tend to be less sensitive to change and that trustful leadership and a strong open organizational culture are important for a sustainable transition to hybrid work.

Covid-19 pandemin blev startskottet på en oväntad samhällsförändring. På grund av pandemin ökade distansarbetet på våra arbetsplatser, samtidigt har även den psykiska ohälsan ökat och är idag en stor anledning till sjukskrivningar. I Arbetsmiljöverkets rapport presenterades det att 30% av arbetstagare upplevde arbetsrelaterad depression eller utmattningssymtom under 2020. Forskare menar att i och med teknikensutveckling och ökningen av den psykisk ohälsan, kommer samhället mötas av nya arbetsrelaterade hälsoproblem kopplade till distansarbetet. För att möta de framtida hälsoproblemen är det av vikt att undersöka olika aspekter av distansarbetet som kan ha ett samband med arbetstagares psykiska ohälsa, och vilka arbetsrelaterade faktorer som kan påverka sambandet. Syftet med denna studie är således att undersöka om det finns ett samband mellan mängden distansarbete och psykisk ohälsa samt om arbetets krav och resurser påverkar sambandet hos tjänstemän. Denna studie är en registerstudie med en kvantitativ tvärsnittsdesign. Urvalet bestod av 2835 tjänstemän från sex olika organisationer i Sverige. För att besvara studiens två forskningsfrågor har fyra linjära regressionsanalyser utförts. Forskningsfråga ett besvaras med och utan bakgrundsvariabler, likaså forskningsfråga två. Däremot inkluderas även förväxlingsvariabler i forskningsfråga två. Resultatet visar att det inte fanns något signifikant samband mellan mängden distansarbete och utmattning respektive depression, vidare förändrade arbetets krav och resurser inte resultatet. Däremot identifierades ett signifikant samband mellan utmattning respektive depression och ålder, civilstånd, arbetskrav och arbetsresurs. Utmattning och depression minskade med åldern samt när tjänstemännen befann sig i ett partnerskap. Höga arbetskrav och låga arbetsresurser visade samband med mer utmattning och depression. Slutsatsen är att det inte föreligger något samband mellan mängden distansarbete och psykisk ohälsa hos tjänstemän. Sambandet förändrades inte när arbetets krav och resurser beaktades. Fortsatt forskning kan göras genom att inkludera respondenternas upplevelse av distansarbetet under Covid-19, då data samlades in under pandemin. Genom att ta reda på om de upplevde distansarbetet som påtvingat eller inte, kan vi utröna om pandemins effekter hade påverkat resultatet. / The aim of this study was to investigate whether there is a relationship between the extent of telework and mental illness and whether job-demands and job- resources affected the relationship in white-collar workers. This is a register study with a quantitative cross-sectional design, that consisted of 2835 white collar workers from six different organisations in Sweden. To answer the study’s two reasearch questions, four linear regression analyses were performed. The analyses included background and confounding variables.The result showed that there was no significant relationship between the extent of telework and burnout or depression. Furthermore, the results did not change when job demands and resources were included. There was however a significant relationship between burnout and depression and age, marital status, job-demands and job-resources.The conclusion was that no evidence showed of a relationship between extent of telework and mental illness in white-collar workers and it did not change when job-demands and job-resources were taken into account. Further research can be done by including respondent’s experience of telework during COVID-19, as data was collected during the time of the pandemic. By finding out whether they percieved the extent of telework as forces or not, we can identify if the effects of the pandemic had affected the results.

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur snabb omställning till distansarbete i samband med pandemin har påverkat kommunikation och samarbete inom en organisation. I studien kommer medarbetarnas upplevelser av den informella och formella kommunikationen samt samarbeten att undersökas, för att se om det finns några skillnader före och under pandemin. Teorin Communicative constitution of organisation (CCO) och McPhee och Zaugs fyra-flödesmodell har använts för att skapa en djupare förståelse för kommunikationens betydelse inom organisationen. Modellen lyfter fram begrepp som informell och formell kommunikation samt samarbete, dessa utgör tre viktiga byggstenar för en organisation. I studien används ett kvalitativt tillvägagångssätt och det empiriska materialet samlas in genom sju semistrukturerade intervjuer. Respondenterna i studien är individer som under pandemin varit tvungna att ställa om till distansarbete hemifrån och som inte hade tidigare erfarenhet av distansarbete. Resultatet i studien visar hur viktig kommunikationen inom en organisation är för både enskilda medarbetare och arbetsgrupper. Den informella kommunikationen har minskat, däremot har respondenterna hittat sätt för att behålla en del av det informella. Resultatet visar även att antalet formella möten har ökat samt blivit mer effektiva. När det kommer till samarbeten är upplevelsen hos respondenterna att det blivit svårare digitalt men att de fått en bättre struktur och högre grad av flexibilitet.

The combination of growth in gross domestic product, population, and employment in an area usually implies a growth in demand for workplace properties, somewhere employees can carry out work. This, in combination with a deindustrialization process where more and more people shift to jobs within the service sector has historically fuelled the demand for office space in most across the western world, not least in Sweden. During the year of 2020, due to the ongoing pandemic many employees have been forced or encouraged to work from home, telework. With so many employees teleworking and many organisations reconsidering where work should be carried out, the importance and future of offices is questioned. The aim of this thesis was to obtain a deeper understanding of how increased telework will affect the office space market. In doing so, four research questions were formulated assessing the effect of telework on the office space market, the drivers and obstacles towards increased telework, and finally the Corona pandemic effect on the future of telework. The approach of finding evidence to answer research questions was interviewing real estate professionals, employers and employees, conducting a survey, and performing an extensive literature review on previous work surrounding the topic. The result shows that telework will likely lead to decentralisation of offices, increased demand for flexibility, changes in requested office design and eventually a somewhat weakened demand for office space. Result further shows that the main drivers towards increased telework were found to be the event of a crisis, improved results, development of information and communication technology (ICT), and improved work-life balance. The main obstacles were found to be social isolation, loss of organisational culture, and teamwork suffering. Lastly, results show that the Corona pandemic has served as a catalyst for many to realise the potential of telework while simultaneously helping many to realise the importance of the office as a meeting place. In conclusion, the Corona pandemic has pushed the change towards increased telework and possibly, we need to reconsider what is implied with work in our society. / Kombinationen av tillväxt i bruttonationalprodukt, befolkning och antal arbetare i ett område medför vanligtvis en ökad efterfrågan på arbetsplatsfastigheter, någonstans arbetare kan utföra sitt arbete. Detta, i kombination med en avindustrialiseringsprocess där fler och fler människor jobbar inom tjänstesektorn har historiskt sett drivit på efterfrågan för kontor i de flesta länder i västvärlden, inte minst i Sverige. Under året 2020 har den pågående pandemin resulterat i att många arbetare tvingats eller uppmuntrats arbeta hemifrån, distansarbete. Med så många som arbetar på distans och då många organisationer ser över var arbete helst ska utföras, ifrågasätts betydelsen och framtiden av kontor. Syftet med detta arbete var att få en djupare förståelse för hur ökat distansarbete kan komma att påverka marknaden för kontorsyta. Därigenom formulerades fyra forskningsfrågor som granskar effekten av distansarbete på kontorsmarknaden, drivkrafterna och hindren för ökat distansarbete och slutligen Coronapandemins effekt på framtiden för distansarbete. Tillvägagångssättet för att hitta bevis som kan svara på forskningsfrågor var att intervjua yrkesverksamma inom fastighetsmarknaden, arbetsgivare, anställda, genomföra en enkätundersökning samt utföra en omfattande litteraturgranskning av tidigare arbete kring ämnet. Resultatet visar att distansarbete sannolikt kommer att leda till decentralisering av kontor, ökad efterfrågan på flexibilitet, förändringar i efterfrågad kontorsdesign och så småningom en något försvagad efterfrågan på kontor. Resultatet visar även att de viktigaste drivkrafterna mot ökat distansarbete är inträffandet av en kris, förbättrat resultat, utveckling av informations- och kommunikationsteknik och förbättrad balans mellan arbete och privatliv. De största hindren visade sig vara social isolering, försvagad organisationskultur och att samarbete kan gå förlorad. Slutligen visar resultatet att Coronapandemin har fungerat som en katalysator för många att inse potentialen med distansarbete samtidigt som många insett betydelsen av kontoret som mötesplats. Sammanfattningsvis har Coronapandemin drivit på förändringen mot ökat distansarbete och möjligtvis måste vi tänka om kring vad arbete betyder i vårt samhälle.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan HR-praktikers upplevda känsla av sammanhang på arbetsplatsen utifrån KASAM-modellen och hur mycket de arbetade på distans. Studien genomfördes genom en digital enkätundersökning där 69 HR-praktiker deltog. Enkäten innehöll The Work-SoC Questionnaire som mätte deltagarnas känsla av sammanhang på arbetsplatsen. Resultatet visade inget signifikant samband mellan HR-praktikers upplevda känsla av sammanhang på arbetsplatsen och hur mycket de arbetade på distans. Denna studie fann däremot att HR-praktiker var en yrkesgrupp som hade hög arbetsrelaterad KASAM vid distansarbete och därmed har mindre risk att påverkas negativt av distansarbete. / The aim of the study was to investigate if there was a correlation between HR practitioners' perceived work-related sense of coherence based on the SOC model and how much they were working remotely. The study was carried out through a digital survey in which 69 HR practitioners participated. The survey contained The Work-SoC Questionnaire which measured the participants' work-related sense of coherence. The result showed no significant correlation between HR practitioners' perceived sense of context in the workplace and how much they worked remotely. In contrast, this study found that HR practitioners were a professional group that had high work-related SOC when teleworking and thus have less risk of being negatively affected by teleworking.

This dissertation investigates telework participation within the US federal government, structured through three interconnected articles from a human resource management perspective. It sheds light on the factors critical for the successful implementation of telework including human resource management (HRM) practices, differences among generational cohorts, and the role of line managers. Chapter 1 presents the motivation for this dissertation, theoretical foundations, an overview of telework within the US federal government, and a summary of the three research studies conducted. Chapter 2 introduces the first manuscript, which examines the impact of HRM practices on telework participation among US federal employees using the Ability, Motivation, and Opportunity (AMO) framework. This study analyzes data from the 2015 Federal Employee Viewpoint Survey (FEVS) through multinomial logistic regression. The results highlight that skills enhancement, promotional opportunities, and cooperative work environments significantly correlate with the likelihood of telework participation. Chapter 3, the second manuscript, applies generational cohort theory to investigate differences in telework participation among generational groups. Utilizing multinomial logistic regression analysis on FEVS data from 2013, 2014, and 2015, the study finds varied preferences for telework across Millennials, Generation X, Late Baby Boomers, and Early Baby Boomers. Generation X shows the most likelihood of telework participation compared to Millennials and Baby Boomers, with Early Baby Boomers displaying the least inclination. Chapter 4, the third manuscript, assesses the role of line managers as HRM partners and facilitators in telework participation. Applying Leader Member Exchange (LMX) theory and 2015 FEVS data, the study finds that the quality of relationships between line managers and employees -marked by mutual trust, support, and respect – enhances the likelihood of telework participation. Chapter 5 concludes this dissertation with summaries of research findings, theoretical and practical implications, research limitations, and avenues for future research directions. / Doctor of Philosophy / This dissertation investigates telework challenges within the US federal government, focusing on key factors that contribute to successful telework implementation. It consists of three interconnected studies, each addressing different aspects of telework from a human resource management perspective. The first study examines how human resource management (HRM) practices influence telework participation among federal employees. It found that skills enhancement, fair promotion opportunities, and cooperative work environments significantly increased the likelihood of teleworking. These findings suggest that HRM systems need to be adaptive and supportive through the alignment of practices with telework goals to ensure effective implementation. The second study explores generational differences in telework participation. The research showed that Generation X employees are the most likely to participate in telework, followed by Millennials and Late Baby Boomers, while Early Baby Boomers are the least likely. These findings underscore the importance of tailoring telework policies to the preferences of different generational groups. The third study focuses on the role of line managers in supporting telework. It demonstrated that strong relationships between employees and their supervisors, characterized by mutual trust, support, and respect, significantly enhance telework participation. This highlights the critical role of managerial support in successful telework programs. The dissertation concludes with a summary of research findings, practical implications for managing telework in the federal government, and recommendations for future research. These insights can help public sector organizations develop effective telework programs that meet the diverse needs of their employees.