Det forskningsproblem som denna kandidatuppsats ska undersöka är vilka av de institutionella faktorerna: (a) valsystem, (b) statsskick, (c) skillnaden mellan enhetsstat och federation samt (d) pressfrihet som har störst effekt på ett lands korruptionsnivåer. Uppsatsens syfte är att bidra till den institutionella teorins utveckling genom att försöka avgöra vilka av de institutionella faktorerna som undersöks som har störst effekt på förekomsten av korruption. Uppsatsen kommer att använda Donatella della Porta and Alberto Vannuccis korruptionsteori, och Rothsteins institutionella teori. Dessa kommer jämföras med Leffs korruptionsteori och Norths institutionella teori. De metoder som uppsatsen kommer att använda för att besvara frågan är en compare means analys och en multivariat regressionsanalys som tillämpas på ett tvärsnittsmaterial för år 2013 från QoG. Studiens resultat visar att det i första hand är pressfrihet men även ett parlamentariskt statsskick som påverkar förekomsten av korruption, både pressfrihet och parlamentariskt statsskick leder till lägre korruptionsnivåer. / <p>Ingen direkt</p>

<p>Den svenska länsindelningen härstammar från 1600-talet och få förändringar har skett sedan dess, trots att debatten varit häftig. Krav på förändringar av länsindelningarna har ofta ställts, ofta med anspråk på att göra dessa större. Ett stort antal statliga utredningar har under årens lopp behandlat frågan. Jag har i denna uppsats undersökt fem statliga utredningar under 1990- och 2000-talet, dels utifrån vilka förslag man kommit med, dels hur medborgarnas möjlighet till effektivt beslutsfattande och systemens kapacitet att tillgodose medborgarnas önskemål har behandlats i utredningarna. Med hjälp av Robert A. Dahl och Edward R. Tuftes genomgång i Size and democracy av den historiska diskussionen om förhållandet mellan demokrati och territoriell storlek har jag gjort en kvalitativ textanalys av dessa utredningar. Jag har i min analys funnit avgörande brister i de resonemang som förts, främst i hur sambandet mellan demokrati och storlek behandlas. Huvudargumentet för en förändring är inte i demokratiska vinster utan snarare i funktionella och ekonomiska värden.</p>

Den svenska länsindelningen härstammar från 1600-talet och få förändringar har skett sedan dess, trots att debatten varit häftig. Krav på förändringar av länsindelningarna har ofta ställts, ofta med anspråk på att göra dessa större. Ett stort antal statliga utredningar har under årens lopp behandlat frågan. Jag har i denna uppsats undersökt fem statliga utredningar under 1990- och 2000-talet, dels utifrån vilka förslag man kommit med, dels hur medborgarnas möjlighet till effektivt beslutsfattande och systemens kapacitet att tillgodose medborgarnas önskemål har behandlats i utredningarna. Med hjälp av Robert A. Dahl och Edward R. Tuftes genomgång i Size and democracy av den historiska diskussionen om förhållandet mellan demokrati och territoriell storlek har jag gjort en kvalitativ textanalys av dessa utredningar. Jag har i min analys funnit avgörande brister i de resonemang som förts, främst i hur sambandet mellan demokrati och storlek behandlas. Huvudargumentet för en förändring är inte i demokratiska vinster utan snarare i funktionella och ekonomiska värden.

The overarching aim of this study is to contribute with new perspectives on place marketing, theoretically as well as empirically. More specifically, the aim is to characterize the place marketing research literature, describe its content and explore the extent to which it is valid in a Swedish municipal context. This basic approach is important, partly because it is difficult to comprehend the difference between central concepts and different types of research literature within the field of place marketing, partly because the research literature tend to generalize from a specific empirical material, foremost large cities in the western world. In the first part of the study a literature review is carried out. The review includes a typology which shows two broad lines of research within the field of place marketing: one which conceptualizes place marketing by examining what is being done in cities, municipalities and regions, and another one which is anchored in the discipline of marketing. The first tradition is referred to as “place” and the other one as “marketing”. The typology also shows, among other things, different approaches within each research line. The research which is referred to as place is described as empirical and/or critical. The research which is referred to as marketing is described as prescriptive and/or theoretical. The second part of the study is based on two surveys, both distributed to all 290 municipalities in Sweden. The surveys bring questions about competition and cooperation as well as entrepreneurial policy and efforts to increase the attractiveness of the municipalities in to focus. The results partly confirm and partly call for a more in-depth analysis of these phenomena. The study makes a distinction between place marketing and place selling. Place marketing is described as a demand-oriented approach in planning and place development and place selling as the opposite, i.e. as a supply-oriented approach. In the study it is argued that most place marketing research appears to be about place selling rather than place marketing. Furthermore, it is argued that efforts to increase the attractiveness of the municipalities appear to be characterized by place selling rather than place marketing. / <p> QC 20130820</p>

Denna uppsats har som syfte att genom en diskursanalytisk ansats undersöka politikens delaktighet i skapandet av klyftorna mellan stad och landsbygd, och huruvida en territoriell maktordning kommer till uttryck i fyra centrala politiska dokument för Sveriges landsbygdsutveckling. De centrala frågeställningarna som studien ämnar att besvara är följande: vilka diskurser framträder i nationella dokument om Sveriges landsbygdsutveckling? Hur framställs landsbygdens relation till städer i nationella dokument om Sveriges landsbygdsutveckling? samt Hur förhåller sig landsbygden till staden i fråga om en territoriell maktordning i nationella dokument om Sveriges landsbygdsutveckling?. Uppsatsen bygger på diskursanalys som både teori och metod, och har sin grund i att språk är en (re)konstruktion av samhället. Diskursanalys som metod har i denna studie använts genom en textuell analys av fyra centrala politiska dokument som rör Sveriges landsbygdsutveckling under åren 2000-2017.  Resultatet av diskursanalysen påvisar en diskurs som (re)konstruerar en territoriell maktordning inom vilken landsbygden genomgående underordnas staden. Bland annat genom ett överdrivet negativt språkbruk kring landsbygdens särskildhet samt hur landsbygden benämns som en resurs för staden. Denna diskurs konstrueras med den urbana normen som utgångspunkt, vilket i analysen exempelvis påvisas genom att den politiska makten är centraliserad till städer, och att beslut angående landsbygden tas långt ifrån de områden där de genomförs.

The peoples’ right to self-determination as well as the principle of territorial integrity of states are two of the most fundamental principles of international law. The two principles can be seen as counterparties, but at the same time they both conclude similarities and depend on each other. Throughout history, the world has seen a number of conflicts, in which one party claims the peoples’ right to self-determination, while the other party relies on the principle of territorial integrity. Furthermore, the parties to a conflict might have different views on what the two principles actually mean. Both principles are included in the Charter of the United Nations. The people’s right to self-determination is expressed in Article 1 (2) and the principle of territorial integrity of states derives from Article 2 (4). However, neither the Charter of the United Nations, nor any other international convention handles the relation between the two principles or explains their precise meanings. Because of this frequently occurring conflict of interest, the United Nations have adopted resolutions on the topic at several occasions. The International Court of Justice has issued Judgements and Advisory Opinions, most lately in the case of Kosovo in 2010. Lawyers have expressed their opinions on the two principles and its relation to each other in a number of works of international legal literature. Yet still, the statuses as well as the exact significations of the principles within international law are not clear. The Nagorno-Karabagh conflict is an ongoing international conflict involving Armenia and Azerbaijan. It comprises the conflict of interest between the people’s right to self-determination and the territorial integrity of states. In this essay, the two principles as well as their relation to each other will be described. With the purpose of analyzing the legal arguments of the different parties to the Nagorno-Karabagh conflict, the essay will also include an application of the legal principles to the conflict.

Denna uppsats undersöker hur den mediala debatten om särskilt utsatta områden förs under åren 2013 till 2021 i fyra olika svenska nyhetsmedier. Urvalet av material består av 45 debattartiklar där tolkningen av särskilt utsatta områden illustreras. Syftet är att besvara frågorna på vilka sätt förorter speglas i debattartiklarna, samt vilka utmärkande drag i debatterna som påvisar stigma. Studien genomförs enligt Faircloughs metod för kritisk diskursanalys och följer hans tre dimensioner, i syfte att lyfta fram språkets diskurser. Genom kritisk diskursanalys ges kapaciteten att belysa kontexter som återfinns mellan raderna, lingvistiska egenskaper, budskap och ordvalets mening. Det är dessa aspekter som skapar resultatets komplexa natur och ger dimension för diskussionen. Den tidigare forskningen i uppsatsen fokuserar närmare på relevanta sociala fenomen uppdelade i tre huvudsakliga teman, som vi anser är relevanta vid studerandet av särskilt utsatta områden. Målet är att resultatet i längden kan komma att bidra som kompletterande material för redan tidigare forskning. Fortsättningsvis appliceras teoretiska ramverk om stigmatisering, som ämnar till att förklara det sociala perspektivet i den kritiska diskursanalysen. Genom analys av debattartiklar lyfter uppsatsen fram språkets mediala makt i den sociala praktiken, samt hur den med appliceringen av det teoretiska ramverket om stigma kan påvisa social marginalisering i samhället. Resultatet visar att värdeladdade diskurser i debattartiklar och negativa åskådningar på särskilt utsatta områden, ytterligare bidrar till territoriell stigmatisering. Vilket även ger utrymme till fortsatt marginalisering, likaså försvårar ett kollektivt engagemang mot en samhällsomvandling.

Denna studie utgår från tre kommuners arbete med platsattraktivitet på lokal- och regional nivå i samband med en elintensiv industrietablering i Västernorrlands län. Syftet med studien är undersöka kommunernas arbete med platsattraktivitet och särskilt undersöka vilken roll gränsöverskridande samarbeten har, hur de fungerar samt hur samverkan konkurrerar med kommunernas enskilda behov av lokal tillväxt och kompetensförsörjning. En intervjustudie med Härnösands-, Sundsvalls- och Timrå kommun samt region Västernorrland visar att  kommunerna har en tydlig vision för att skapa en attraktiv plats och att samverkan har en betydande roll för att skapa ett attraktivt län. Samtidigt kan en tendens av oro och medvetenhet identifieras i och med att större städer kan erbjuda en annan typ av serviceutbud än mindre kommuner och därmed kan konkurrera ut mindre kommuner trots lokal marknadsföring, vilket kan skapa ojämn regional utveckling. Trots detta fungerar interkommunala samarbeten väl och samverkan mellan de studerade kommunerna visar sig vara nödvändigt för att vända den årliga nettoutflyttningen och öka befolkningstillväxten. Avslutningsvis har ett tidigt engagemang lett till gränsöverskridande samarbeten på olika nivåer som innebär att målet om lokal och regional tillväxt inte längre är omöjligt.

This study investigates the concept of regionalism in the context of the Swedish middle-level political arena. The used method is qualitative theory and two cases are studied: Västra Götaland and Norrbottens läns landsting. The aim of the study is to see what the politicans think about Swedens regionalization process by compare the views of politicans that function in a region and in a county council. Do they have the same vision about what constitutes a region and which advantages do they see in working in a region or in a county council? Also dimensions about territorially and sectorial autonomy on the regional level, presented by King and Pierre are investigated in order to explain the different regionala organs functioning accordingly to these dimensions. The empirical material that have been analyzed is taken from 17 interviews, from government writings and reports from the SKL association, Sveriges Kommuner och Landsting, about the topic of regionalization and the effects and goals in Sweden. The conclusion of the material is that there is common opinion among the politicans about the goals of a region and also about which areas that can benefit the most from the perspective of beeing a region instead of a county council. When it comes to explaining the dimensions of territorially and sectorial autonomy the results have shown that the region has the most both territorially and sectorial autonomy, which is due to the regions rightfullness to taxation right, which is high in the region and ensured by a strong catchment area. When the county council get lawful regional status, the abscense of a big catchment area will cause a weaker regional autonomy, caused to its dependence of both the territorially and sectorial dimensions for upholding the region’s financially resources.

No description available.