Media’s representation of places and individuals shape public understanding of these places and of their residents, as well as shaping residents’ own understanding of their communities and themselves. Media discourse about marginalized areas is often male dominated and focused on violence and crime which has attracted much attention in previous research. The purpose of this dissertation has instead been to study media discourse about young women living in three marginalized suburban areas south of Stockholm. By studying which discourses about young women in these areas are (re)produced in media we can gain knowledge about the opportunities and obstacles young women face. The study is based upon a critical discourse analysis of a large empirical material of media texts, informed by theory on territorial stigmatization. The analysis has an intersectional perspective. The texts cover a wide range of topics, with three recurrent subdiscourses described: “owning one’s place”, “safety” and “otherness”. The results are in line with previous research in some respects, but also deviate in important ways. Young women in these texts are on one hand, not depicted as responsible for the problems often associated with marginalized areas, but on the other hand, are depicted as responsible for their parents’ integration. / Medieframställningen av platser och individerna som bor där bidrar både till allmänhetens uppfattning av området och de boende såväl som till de boendes uppfattning om området och sig själva. Mediebilden av marginaliserade områden är ofta mansdominerad samt associerad till kriminalitet och oroligheter, en framställning som uppmärksammats mycket i tidigare forskning. Den här uppsatsen handlar istället om medieframställningen av unga kvinnor i tre Stockholmsförorter. Genom att studera vilka diskurser om unga kvinnor i marginaliserade områden som (re)produceras i medietexter bidrar studien till vår förståelse av vilka hinder och möjligheter unga kvinnor möter. Studien bygger på en kritisk diskursanalys av ett omfattande mediematerial, som informerats av bl.a. teorier om territoriellt stigma. Texterna har analyserats med intersektionellt perspektiv. Medietexterna handlar visserligen om många olika saker, men genomgående framträder tre subdiskurser: ”ta plats”, ”trygghet” och ”annorlundahet”. Resultaten följer i flera avseenden tidigare forskning, men avviker samtidigt i några viktiga aspekter. Till skillnad från vad tidigare forskning om medieframställningar av marginaliserade områden och dess boende har visat framställs inte de unga kvinnorna som ansvarsbärare för de problem som ofta associeras till marginaliserade områden. Däremot framställs de unga kvinnorna i stor utsträckning som ansvarsbärare för sina föräldrars integrering.

När delningstjänster för elsparkcyklar spred sig över hela världen hade städer varken kunskap eller verktyg att hantera detta nya fenomen. Situationen var liknande hösten 2019 när de över en natt kom och belamrade Malmös gator. Sedan delningstjänster för elsparkcyklar kom till Malmö har förhandlingar och utvecklingen av dess drift skett kontinuerligt och gör så även idag. Samtidigt har det pågått en debatt om hur bra elsparkcyklarna verkligen är, då främst gällande miljö-, regel- och säkerhetsperspektiv. Vad som saknats är en bredare debatt kring dess sociala påverkan av samhället. I en artikel i Sydsvenskan framgick det dock att elsparkcykeloperatörerna inte erbjuder delningstjänsten i Malmös utsatta områden till följd av bland annat vandalisering av fordonen. Elsparkcykeloperatörernas makt att exkludera områden och dess invånare från delningstjänster för elsparkcyklarna är problematiskt då det skapar ojämlika förutsättningar för Malmöbor att transportera sig i staden. Genom en triangulering av dokumentstudier och intervjuer undersöker uppsatsen hur det kommer sig att elsparkcykeloperatörer kan bestämma var elsparkcyklar får och inte får köra och/eller parkera samt hur samarbetet mellan publika och privata aktörer ser ut. Detta har undersökts för att bilda förståelse för hur exkluderingen av de utsatta områdena kommit till. Därefter har konsekvenserna av denna förhandlingsprocess undersökts utifrån begreppen transportexkludering och territoriell stigmatisering. Bristande regelverk och en skev maktbalans mellan publika och privata aktörer ger negativa konsekvenser för hur socialt utsatta områden i Malmö exkluderas och stigmatiseras av elsparkcykeloperatörerna på grund av marknadsintressen. En nationell lagändring och upphandling kan vara en väg framåt för att Malmö Stad själva ska kunna besluta om vart delningstjänster för elsparkcyklar ska finnas och förhindra att områdena exkluderas. På så vis kan de också uppnå sina egna mål och visioner i arbetet för inkluderande och rättvisa transportmöjligheter för alla i invånare i Malmö. / When e-scooter sharing spread all over the world, cities had neither knowledge nor tools to handle the new phenomenon. This was also the case when they in the fall of 2019 came to the city of Malmö and trafficked the streets overnight. Since they came to the city, negotiations and development of the operations have continuously evolved and still do today. Meanwhile there has been a debate about how good the e-scooters actually are, mainly regarding environmental impact, regulation and safety. What’s been lacking is a broader debate about its social impact on society. However, an article in the newspaper Sydsvenskan shed light on the fact that no e-scooter company operates in Malmös ‘vulnerable areas’ using the risk of vandalism of the vehicles as a reason for this choice. The power that the e-scooter companies exclude certain areas from using the e-scooter is problematic since it creates unequal transport possibilities for the citizens of Malmö to travel around the city. Through a triangulation of document studies and interviews, this research examines how the e-scooter companies can decide where e-scooters are allowed or not allowed to drive and/or park. Furthermore, the research also looks into the collaboration between public and private actors. These topics have been researched to form an understanding of how the exclusions of the ‘vulnerable areas’ have been created. Based on this, the research then examines the consequences of the negotiation processes based on the theoretical concepts of transport exclusion and territorial stigmatization. Deficient laws and a skewed power balance results in negative consequences for how ‘vulnerable areas’ in Malmö are excluded and further stigmatized due to economic factors. We suggest that a national change of laws and a public procurement could be a way forward for the municipality of Malmö, which would allow them to decide for themselves that the ‘vulnerable areas’ can’t be excluded and hence be able to achieve their own visions to have inclusive and just transport opportunities for all citizens of Malmö.

En av de mest politiskt omdebatterade frågorna i världen idag är hur ett land ska ställa sig till de migranter och människor på flykt som söker skydd inom landets gränser. Även inom juridiken finns olika uppfattningar av vad rätten till asyl verkligen innebär. Syftet med den här uppsatsen är att analysera rätten till asyl i internationell rätt. Är rätten till asyl en territoriell rätt för stater att bevilja asyl? Är det en rätt för flyktingar att söka asyl? Eller en rätt för flyktingar att erhålla asyl? Huruvida rätten har statusen sedvanerätt diskuteras också. I en del av uppsatsen diskuteras de etiska övervägandena bakom rätten till asyl och de tillämpas sedan i en juridisk kontext, närmare bestämt i sedvanebedömningen. Slutsatsen är att rätten till asyl i internationell rätt inkluderar en rätt för stater att bevilja asyl, en rätt för individer att söka asyl och sannolikt också en rätt för flyktingar att erhålla asyl. Mycket talar för att alla dessa aspekter också har utvecklats till sedvanerätt. / One of the most politically debated questions in the world today is how a country should respond to migrants and people who seek refugee within it’s borders. Also in the field of law there are different view about what the right of asylum really means. The purpose of this paper is to analyze the right of asylum in international law. Is the right of asylum a territorial right of states to grant asylum? Is it a right for refugees to seek asylum? Or a right for refugees to receive asylum? Wheater or not the right has the status of customary international law will also be discussed. In one part of the paper the ethical concerns behind the right of asylum will be examined and also applied in a legal context, in the determination of the customary status of the rigt. The conclusion is that the right of asylum in international law includes a territorial right for states to grant asylum, a right for individuals to seek asylum and probably also a right to obtain asylum. All these aspects of the right also seems to be part of customary international law.

Projektet utforskar rådande maktbalans mellan staden och landsbygden, och riktar kritik åt den dominerande urbana normen. Ur en sarkastisk vinkel implementeras kasinot som medel för landsbygden att hävda sig mot staden i en värld styrd av kapital. Kasinot används som en symbol för den kapitaldrivna och ofta moraliskt ifrågasättbara världsutvecklingen, och genom denna allusion söker projektet ifrågasätta i vilken utsträckning målet om tillväxt kan tillåtas helga de allt mer extrema medel som används för att nå dit. Projektets tematik utvecklades som ett svar på det av skolan ställda kravet att rita en hybridbyggnad innehållandes ett folkets hus och ett egenvalt plusprogram omfattande totalt 2000 kvadratmeter på landsbygden i Nynäshamns kommun. Då den största delen av produktraffineringen som tidigare skedde i Sorunda, där projektet tar plats, har tvingats lägga ner på grund av centralisering uppstod en svårighet att finna ett trovärdigt plusprogram som kunde ge skäl för ett folkets hus. Då orten dessutom drabbas kraftigt av av den ökade lastbilstrafiken som Stockholm stads omläggning av Frihamnen till Nynäshamn har gett upphov till kom frågan om urban norm att hamna i fokus, och projektet att kretsa kring landsbygdens möjligheter att parasitera på samma maktförhållanden som den förtrycks av. / This project explores the current power dynamic between urban and rural, and aims to critique the domineering urban norm. From a sarcastic point of view the casino is implemented as a means for the countryside to assert power over the city in a world ruled by capital. The casino is used as a symbol for the capital-driven and often morally questionable world development. Through this allusion the project seeks to question to what extent the goal of growth should be allowed to justify the ever more extreme means used to achieve this end. The thematic of the project was developed as an answer to the schools requirement to design a hybrid building containing a peoples house and a self chosen plus-programme to an extent of 2000 metres squared in Nynäshamn municipality. As most of the product refinement that used to exist in Sorunda, where the project takes place, har been forced to shut down due to centralisation there was an issue with finding a feasible plus-programme that could support the peoples house-function. Further, as the region has been heavily affected by the increasing heavy traffic caused by Stockholm Stads relocation of Frihamnen to Nynäshamn, the question of urban norm came into focus, and the project was oriented towards the possibility for the countryside to parasitize on the same power structures that oppress it.

This study tried to counter the stigmatized narratives in Molenbeek and nuance the stigma bybringing to the forefront the experiences and views of the local inhabitants through storytellingand an ethnographic approach. I have interviewed both inhabitants of Molenbeek and a plannerfrom the municipality of Molenbeek to understand both the discourse of the inhabitants andthat of the planners at the municipal level about current urban development projects in andaround Molenbeek. With the empirical tale, I was able to present both discourses as if theywere discussing together to see where they differ or agree. I used the theory of territorial stigmaof Wacquant et al. (2014) to analyze to what extent the situation in Molenbeek can be explainedwith the theory of territorial stigma. I found that territorial stigma seems to fit the currentsituation of Molenbeek and its stigmatized inhabitants to a certain extent but underestimatesthe feeling of community between inhabitants. This study has shown that the urban and socialsituation in Molenbeek is much more complex than the stigma and stereotypes narrated. Futureresearch should look into the discourse of developers and their relation to territorial stigma.Finally, I hope this study will inspire urban planners to engage in storytelling and to be criticalof their own story realm. By listening to other stories and including them in their planningprocess they will be able to create more inclusive and richer spaces, which should be the goalof every urban development project.