Most of the information online is difficult for people with cognitive disabilities to understand and assimilate. In this project I have had the expectation that this is possible to change. In cooperation with FUB, a Swedish organization working for people with cognitive disabilities, I have studied how to adapt content, pictures and writing to persons with the levels of mild to moderate cognitive disabilities. I have also taken the perspective “design for all”, which means that you adapt a design for the weakest persons in the society to make it work for everyone. The purpose of my work is to study how to create a web text where content, writing and pictures are incorporated. To examine how to do this I have conducted qualitative interviews in which I have let the informants look at and read four different texts. I have participated in a reference group where the content of the website has been discussed. I have also analyzed two of the texts that I used in the qualitative interviews. The result is based on the chosen methods and on the theory of interest for my work. My study has resulted in a manual about how to create a web text where content, writing, pictures and form, are adapted to people with cognitive disabilities. I have also made anexample of this kind of text. / En stor del av den information som finns på internet är svår för personer med utvecklingsstörning att ta till sig. Med förhoppning om att detta kan gå att ändra, har jag samarbetat med FUB, För utvecklingsstörda barn, unga och vuxna. Riksföreningen ska utveckla sin webbplats genom att användaranpassa den för personer med utvecklingsstörning. Därför har jag undersökt hur man kan skapa anpassade webbtexter. Jag utgår även från perspektivet ”design för alla” som innebär att om man anpassar en design efter de svagaste personerna i samhället så passar den alla. Syftet med arbetet har därför varit att undersöka hur man skapar en webbtext bestående av innehåll, skrift och bild, anpassad för personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. För att undersöka detta har jag utfört kvalitativa intervjuer där jag låtit informanterna läsa fyra olika texter, deltagit i en referensgrupp som FUB har hållit i, där innehållet på webben har diskuterats. Jag har även gjort textanalyser på två av de testtexter som ingick i de kvalitativa intervjuerna. Utifrån den teori som var av intresse för mitt arbete och utifrån metoderna, har jag kunnat skapa en manual över hur en text kan se ut, som är anpassad för personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. Därefter har jag gjort ett exempel på en sådan text.

Vår studie har haft som syfte att undersöka hur några elever i år 8 multimodalt designar sin förståelse av utvalda kunskapsområden, med koppling till kursplanerna för Engelska och Moderna språk, genom sin produktion av digitala bildspel. Vi har frågat oss: Hur sorterar och bearbetar eleverna information från olika medier? Hur designar eleverna ett eget kommunikativt innehåll och hur använder de olika semiotiska modaliteter i sin representation av detta? Vilka tecken på lärande kan vi finna hos eleverna genom att studera deras visuella representationer och genom att analysera deras intervjusvar? För att få svar på våra forskningsfrågor har vi analyserat och tolkat elevers bruk av semiotiska modaliteter såsom skrift, bild och layout i samband med designen av bildspel. Vi har även genomfört intervjuer med de flesta av deltagarna. Vår studie visar att dessa elevgrupper använt en mängd resurser för att multimodalt designa sitt lärande. Exempel på sådana resurser är användandet av färger som symbol för ett land eller för att skapa samband; layout för att till exempel skapa visuell framskjutenhet; bild som komplement till skriften samt betydelsepotentialer i typsnitt. Eleverna har i intervjuerna uppvisat tecken på lärande genom att göra jämförelser mellan det land som de arbetat med och förhållandena i Sverige, samt med vilken uppfattning de tidigare haft om landet i fråga. I intervjuerna framkom även hur de fördelat arbetet i gruppen och hur de tänkt i samband med sin design av bildspelen.

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida vissa didaktiska tillvägagångssätt kan öka motivationen hos gymnasieelever inför studier av äldre texter samt i vilken utsträckning valfrihet och medbestämmande är viktigt inför arbetet med dessa. Könsrelaterade jämförelser görs. Tidigare forskning presenteras och en empirisk kvantitativ undersökning med enkäter genomförs, baserad på SCAS (Swedish Core Affect Scale) i reducerad form. Ett 1500-talsepos presenteras medelst olika didaktiska metoder för elever som löpande noterar graden av motivation på en niogradig skala bestående av adjektivpar.Studien visar att vissa didaktiska tillvägagångssätt ökar elevers motivation. Berättande samt rörliga bilder i kombination med tal och musik visar sig vara de mest stimulerande metoderna, gärna anknytning till universella teman och perspektiv. Studien visar även att endast vissa elever upplever valfrihet och medbestämmande i samband med arbetet med texten som något positivt.

Språket är onekligen vårt mest effektiva kommunikationsmedel och med hjälp av det kan vi uttrycka våra känslor, skapa kontakt med vår omvärld, förmedla information och så vidare. När vi talar och kommunicerar med andra väljer vi medvetet eller omedvetet vilka ord vi använder och hur mycket vi uttrycker dem och genom dessa val bidrar vårt språk till att skapa våra identiteter. Inom den språkvetenskapliga inriktningen språksociologi studeras hur olika faktorer, såsom hur vi vill uppfattas, den aktuella situationen och vem vi kommunicerar med, påverkar de språkliga val vi gör. I språksociologiska studier tas även hänsyn till hur andra variabler, såsom geografiskt ursprung, samhällsklass, ålder och kön, samspelar med varandra och hur de påverkar vårt språkliga beteende. I denna uppsats står relationen mellan språk och kön i fokus. Det bottnar i mitt personliga intresse för hur språket speglar samhället vi lever i och de olika roller vi tilldelar oss själva och andra. Språk och kön är ett språksociologiskt område som studerar om samband finns mellan språkanvändning och kvinnors och mäns sociala roller och hur det i så fall tar sig uttryck. Många språksociologer har riktat sin uppmärksamhet mot dessa samband och en mängd studier har också genomförts inom området. Språk och kön ses därför ofta som en egen språkvetenskaplig inriktning. Tidigare forskning om språk och kön har främst fokuserats på talat språk, medan relationen mellan språk och kön i skriven text inte har fått samma uppmärksamhet. Det är dock inte självklart att relationen mellan språk och kön ser likadan ut i skriven text som i talat språk och därför förtjänar även det skrivna språket att sättas i fokus inom forskningen om språk och kön. Jag har följaktligen valt att göra en analys som fokuserar på skrivet språk i form av tidningsartiklar. Denna studie kan förhoppningsvis vara intresseväckande genom att den bortser från förutfattade meningar och fördomar om kvinnors och mäns språk och istället lyfter fram deras faktiska skriftspråk.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka ickepedagogiska texter som används i gymnasieskolans religionsundervisning samt i vilket syfte lärarna väljer att använda dem. Med begreppet ”ickepedagogiska texter” menas texter som inte, som läroböcker och skrivna i pedagogiskt syfte, utan mer autentiska texter som exempelvis artiklar, urkunder, prosa och lyrik. Uppsatsen består dels av en bakgrundsdel, där jag kort redogör för religionsämnet, dess utveckling samt de båda begreppen religionsdidaktik och textdidaktik, dels av en forskningsstudie. I den senare har jag intervjuat åtta gymnasielärare i religionskunskap om deras användning av och syn på ickepedagogiska texter. Resultatet visar att ickepedagogiska texter används av alla lärare i studien, men i betydligt varierande grad. Vanligast är användningen av religiösa urkunder, företrädelsevis Bibeln och Koranen, och olika artiklar. I någon mån används också skönlitteratur och vetenskapliga texter. Syftet med användningen är i första hand att utveckla kunskap om och förståelse för olika religioner. I viss mån används också texterna för att träna elevernas analytiska förmåga och för, via livsfrågepedagogik, främja elevernas personlighetsutveckling.

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre. Ett resultat som kan tyda på att vi blir mer informerade på webben.

No description available.

Berättelser skapar viktiga tillfällen för elever att utveckla förståelse för sig själva, andra och olika sammanhang. Vi kan ta del av andras erfarenheter tack vare skriftspråket, som möjliggör att berättelser bevaras. Att skapa berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning är ett krav i dagens läroplan som elever i slutet av årskurs 3 ska uppnå. För att nå detta behöver elever få undervisning som möjliggör utvecklingen av de kunskaper som krävs. Syftet med litteraturstudien är att belysa vad läraren, enligt forskning, behöver ha kunskap om, för att främja elevers utveckling av berättelseskrivandet i årskurs F-3, och mer specifikt att besvara frågeställningen: Vilka kunskaper krävs av läraren för att elever ska kunna utveckla sina berättande texter? För att kunna besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om ämnet. Vårt resultat visar att de ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för att utveckla elevers berättande texter är att känna till elevers förkunskaper och de kritiska aspekter som kan uppstå vid berättelseskrivandet samt ha förmågan att undervisa dessa explicit. De ämneskunskaper som krävs är att känna till berättande texters uppbyggnad och att behärska ett korrekt metaspråk för att kunna ge respons som är framåtsyftande. Resultatet visar dock att det kan finnas en avsaknad av dessa kunskaper, vilket kan vara en anledning till att elever inte får den vägledning som behövs. Ett förslag på vidare forskning skulle därför vara att undersöka hur lärares ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper ser ut i praktiken, genom att besvara frågeställningarna: Hur väl kan lärarna använda sig av sina ämneskunskaper för att konstruera berättande texter? På vilket sätt synliggör läraren kunskaper i undervisningen för att vägleda elever i deras skrivande av berättande texter?

Inriktningen för den här litteraturstudien är multimodala texter i lågstadieundervisningen, eftersom samhällets utveckling ställer nya krav på såväl undervisning som lärare. Syftet är att sammanställa hur användandet av multimodala texter behandlas i forskning inom yngre elevers språkundervisning. De frågeställningar som besvaras är: Hur påverkas elevers läs- och skrivförmåga av att läsa och skriva multimodala texter i årskurs F-3? Vilka eventuella utmaningar medför användandet av multimodala texter för lågstadielärare? Den teori som återkommer i litteraturstudiens resultat är sociokulturell teori. Det analyserade materialet består av både nationella och internationella studier, presenterade i form av vetenskapliga artiklar, en doktorsavhandling och ett bokkapitel. Resultatet visar att multimodala texter i undervisningen kan påverka utvecklandet av elevers läs- och skrivförmåga antingen positivt eller negativt, utfallet beror på lärarens kompetens och planering.

Syftet med detta arbete är att undersöka om gymnasielevernas argumenterande texter följer en typisk struktur för argumentation och om det finns skillnader i texterna mellan elever som läser svenska som andraspråk 1 och svenska 1 på gymnasiet. Undersökningen görs genom argumentanalys och analys av textmönster utifrån en handbok som riktmärke. Femton underkända texter skrivna av manliga elever som läser svenska som andraspråk 1 och femton underkända texter skrivna av manliga elever som läser svenska 1 granskas. Det fattas tillräckligt med underkända texter författade av kvinnliga elever. Underkända texterna väljs eftersom strukturella briser blir då mer synliga. Samtliga texter var skrivna vid det nationella provet i årskurs 1 under vårterminen 2015. Slutligen jämförs de olika analyserna med fokus på strukturella drag mellan dessa två grupper. Vid den jämförande analysen framkommer det att det är flera elever som läser svenska som andraspråk som följer den typiska strukturen för en argumenterande text. De är tydligare när tesen formuleras och det är även de som placerar sin tes tidigt i texten jämfört med elever som läser svenska som oftast uttrycker sin tes implicit och placerar den mot slutet av texten. Det är svårt att dra generella slutsatser då materialet har varit begränsat och det är endast texter skrivna av manliga elever som har ingått i undersökningen.