Based on the democratic goals and mission in the Swedish curriculum and the rapidly changing media landscape, this study examines how textbooks, for pupils aged 13-15, present the writing of argumentative texts. Using content analysis and Ivanić's six discourses of writing and learning to write as a framework, fundamental aspects are reviewed: the writer, the reader, the media, the function attributed to the argumentative texts, and the writing discourse. The results show that the genre discourse dominates, closely followed by the skills discourse. If the same pattern also can be found in the practice it can be interpreted as a problem in relation to the democratic goals and mission. Furthermore the result depict the writer as a person with simple skills who write about ordinary issues (in contrast to the professional writer who can change major issues). In the textbook the reader is highlighted as important, but the pupil is not provided with any guidance to understand and find the reader. The textbooks also suggest that argumentative writing mainly has a dialogic function. However, this might be an issue in the classroom as writers will encounter difficulties conducting a dialogue with an unknown reader.

Elever möter texter utanför skolan som kan ha en inverkan på deras identitet. Används inte elevnära texter i skolan blir de ofta obearbetade och elever får inte syn på de normer och föreställningar som synliggörs i texterna. Det är därför viktigt att elever utvecklar critical literacy för att ha möjligheten att förhålla sig kritiskt till de texter de möter. Vi valde att göra en fördjupad forskningsöversikt om critical literacy eftersom vi har upplevt att förhållningssättet används i klassrummet dock inte med olika elevnära texter. Syftet med litteraturstudien är därför att utreda hur lärare kan arbeta med critical literacy, elevnära texter och vilket förhållningssätt lärare kan ha till forskningsfenomenet. Forskningsfrågorna formulerades utifrån syftet och resulterade i följande: Hur används elevnära texter i undervisningen för att utveckla critical literacy? Vilket förhållningssätt bör lärare ha för att utveckla elevers critical literacy? Informationssökningen gav främst avhandlingar och vetenskapliga artiklar men även antologier och en licentiatavhandling. Övervägande del av forskningen innefattade internationella publikationer och utgick från ett sociokulturellt perspektiv, eftersom critical literacy anses vara en social praktik vilken innebär att lärande sker i samspel med andra.   Resultatet pekar på att urvalet av forskare är begränsat eftersom det är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Det som framkommer i resultatet är att forskare tycker critical literacy bör ses som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Genom arbete med elevnära texter kan elever lättare relatera till texterna för att sedan applicera ett kritiskt förhållningssätt till texterna elever möter på fritiden. Litteraturstudien belyser hur den skönlitterära boken kan användas i samband med critical literacy men också att sånger, webbsidor, alfabetsböcker och egna värderingar kan användas som underlag i arbete med critical literacy. Resultatet visar också att lärares förhållningssätt är viktig del i förhållningssättet. Lärares roll vid diskussioner, lärarens kunskaper och förberedelser visade sig också vara betydelsefulla vid arbete med critical literacy.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i den sociokulturella och sociosemiotiska teorin undersöka hur sex stycken lärare i årskurs 1–3 resonerar kring visuella representationers agens i svenskundervisning och hur de menar att deras undervisning om visuellt meningsskapande ser ut. Tidigare forskning beskriver ett komplicerat förhållande till de visuella representationernas funktion i svenskundervisningen, de beskrivs både som ett tillägg och som ett viktigt redskap för lärande. Studien är genomförd genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där elevtexter som informanterna tagit med sig har fungerat som utgångspunkt i samtalen. Empirin analyserades genom tematisk innehållsanalys med våra forskningsfrågor som kategorier. Resultatet visar hur de olika informanterna förhåller sig till visuella representationer i undervisningen och det framgår en skillnad mellan hur lärare talar om de visuella representationernas agens i förhållande till olika ämnen. Resultatet visar även att informanterna finner att de visuella representationernas funktion är viktig på lågstadiet och något som tillskrivs hög agens, men att hur de talar om dem är komplext.

This exam thesis that you hold in your hands deals with the search for suitable textsthat a teacher of German as a foreign language can read with the pupils andstudents. It examines what tips the textbooks give for teaching and how readingsocialization and the enjoyment of reading can be supported. This thesis alsoincludes a study of the texts that are not in the textbooks, but which German teachersin Sweden read with their pupils and students.

SAMMANFATTNING Tidigare forskning har visat att elever i de lägre årskurserna som arbetar med att skriva sig till läsning, kan skriva längre texter eftersom det är fysiskt lättare för dem att skriva på datorn än för hand. Dock har vi inte funnit några belägg för hur elever organiserar och planerar sina texter vid skrivandet av berättande texter på datorn. Syftet med denna studie blev därför att undersöka vilka möjligheter elever i årskurs ett ges för att producera och organisera berättande texter, i en klass som arbetar med datorn som verktyg och en som inte gör det. Undersökningen utgick från två lärares beskrivningar av undervisningen och elevtexter. I studien utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv eftersom vi tror att språk och skriftspråk konstrueras i en social kontext. Genom samtal kring texter, användningen av olika verktyg och stöd av en mer kompetent kamrat finner vi att elever kan utveckla sitt skrivande. Genom intervjuer har lärare fått beskriva sin undervisning. Denna undervisning jämfördes sedan med elevtexterna. Elevtexterna från de olika klasserna jämfördes också med varandra. I resultatet framkom det att båda undervisningssammanhangen möjliggör elevers skrivande, planerande och organiserande av berättande texter, fast undervisningssammanhangen ser olika ut. Klassen som arbetade med datorn skrev längre texter med ett bättre ordförråd än den andra klassen. Dock skrev den andra klassen med en mer sammanhängande röd tråd i sina berättande texter. I studien framkom även likheter mellan undervisningens stödstrukturer och hur eleverna organiserade sina texter. / ABSTRACT Previous research has shown that young children, who work with writing to reading, write longer texts because it is physically easier for them to write on the computer than by hand. However, we have not found any evidence of how pupils organize their texts when they write narrative texts. The aim of this study was to explore which possibilities the pupil gives to produce and organize the narrative texts, in the lower grades. One class worked with the computer as a tool and one did not. The survey was based on two teachers' descriptions of teaching and student texts. In this study, we assumed a sociocultural perspective because we think that language and written language is constructed in a social context. Through conversations about texts, the use of various tools and the support of a more competent person, we think that students can develop their writing. Through interviews with teachers who described their teaching and through pupil texts we found some interesting things. The result showed that both educational contexts allow students' writing, planning and organization of narrative texts. The teaching contexts were different from each other. The pupils who worked with writing through computers, wrote longer texts with a better vocabulary than the pupils who wrote by hand. However, the pupils who wrote by hand, had better support structures for the narratives red line and then wrote a more coherent text, than the pupils who worked on the computer. The study also showed similarities between the education support structures tours and how the students organized their text.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares upplevelser och tankar om elever som saknar läsmotivation av skönlitterära texter i årskurserna F-3. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare har jag undersökt elevers läsmotivation utifrån ett lärarperspektiv. Jag har utgått från fenomenologi som teori och metodanalys, vilket innebär att resultaten fokuserat på essensen i informanternas upplevelser. I studien har sex lärare från två olika skolor i två olika kommuner deltagit, samtliga verksamma i årskurserna F-3. I undersökningens resultat framkommer det bland annat att högläsning, boksamtal och elevers hemmiljö är viktiga faktorer i elevers läsmotivation. En slutsats i studien är att lärarnas besitter förmågor att kunna reflektera över sin undervisning och yrkesroll. Utifrån dessa reflektioner anpassar lärarna läsundervisningen efter elevernas individuella behov och förutsättningar. Vad som inte framkommer bland resultaten är information om är specialpedagogiska resurser och vilken betydelse den fysiska klassrumsmiljöns har på elevers läsmotivation. / <p>Svenska</p>

The aim of this study is to examine and identify the different ways in which secondary and upper secondary school teachers perceive the use of fiction to teach English as well as their beliefs about the outcome or benefits of doing so. Five secondary and upper secondary school teachers in Sweden who teach English as a foreign language were interviewed about how they use fiction to teach English. A phenomenographic cross-case analysis was used to analyse the data. The teachers’responses were categorized and labelled into two main themes, that is, teaching methods and benefits of using fiction to teach English. However, the teachers’ descriptions about the definition and medium of expressing fiction was first established. The data from the theme ‘teaching methods’ were later sorted, categorized, and labelled into six instructional strategies. The teaching strategies included: selecting authentic learning material for students; building knowledge about themes in the fictional works; using classroom discussions to support students' learning; encouraging students to use their previous knowledge and learning experiences to understand the content of the fictional works; using audio-visual aids to enhance students' understanding of themes in the fictional works; and designing tasks that reinforce learning. These strategies were common amongst all five teachers. However, there were some subtle differences in the teaching methods, caused by factors such as the students’ mastery of the English language, the English course(s) the teachers were teaching and the fictional material they were using to teach English. / Syftet med denna studie är att undersöka och identifiera de olika sätt på vilka högstadielärare och gymnasielärare uppfattar användningen av fiktion för att undervisa engelska samt deras uppfattning om fördelarna med att göra det. För att få insikter om detta intervjuades fem lärare som undervisar engelska som främmande språk på högstadiet och gymnasiet i Sverige. En fenomenografisk tvärfallsanalys användes som metod för dataanalys och lärarnas beskrivningar av vad fiktion betyder samt på vilket sätt den kan uttryckas framställdes. Lärarnas svar kategoriserades i två huvudteman och märktes som: undervisningsmetoder och fördelarna att undervisa engelska genom fiktion. Data från temat ’undervisningsmetoder’ sorterades, kategoriserades och delades in i sex undervisningsstrategier. Undervisningsstrategierna innefattar: att välja autentiskt undervisningsmaterial; att bygga upp kunskap om teman i de fiktiva verken; att använda klassrumsdiskussioner för att stödja elevernas lärande; uppmuntra eleverna att använda sina tidigare kunskaper och erfarenheter av lärande; använda audiovisuella hjälpmedel för att förbättra elevernas förståelse av teman i de fiktiva verken; utforma uppgifter som förstärker lärande. Dessa strategier var gemensammabland de fem lärarna. Det fanns dock några små skillnader i undervisningsmetoderna som orsakades av elevernas behärskning av det engelska språket, de engelska kurserna som lärarna undervisade i och de fiktiva materialen som de använde för att undervisa engelska.

I föreliggande examensarbete har fem historielärares uppfattningar kring elevers läsförståelse, läsande av historiska texter, dess påverkan av undervisningen och ämnet undersökts. Syftet med examensarbetet är att belysa sambandet mellan elevers läsförståelse och deras utvecklande av historiemedvetande. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att generera data, som har genomgått en analys med metoden grounded theory. För att besvara examensarbetets syfte har arbetet två forskningsfrågor, nämligen hur historielärare arbetar med elevers läsande av historiska texter samt hur historielärarna upplever att elevernas svårigheter med textläsningen påverkar historieundervisningen. Historielärarna har ett antal strategier som de använde sig av när eleverna skulle läsa historiska texter i historieundervisningen. Strategierna kan kategoriseras som begrepp och elevers ordförråd, högläsning, diskussion, förkunskap och att anpassa och tydliggöra för eleverna. Historielärarna upplevde att elevers svårigheter med textläsningen påverkar historieundervisningen, vilket har genererat att lärare undviker och minskar omfånget text och att det finns ett behov av strategier när historiska texter ska läsas. Resultatet visade utifrån undersökningen, dess teoretiska ramverk och forskningsläge, att historiska texter kan främja för elevers utvecklande av historiemedvetande, men på grund av deras bristande läsförståelse behöver de få stöd av strategier. Strategierna som lärarna använde sig av är betydelsefulla för elevers läsförståelse, läsande av historiska texter och utvecklande av historiemedvetande. Detta resultat har även kunnat stärkas med vetenskaplig forskning som berör historiemedvetande och läsförståelse. / Five history teachers’ perceptions of students reading comprehension, reading of historical texts, the influence of education and the subject has been examined in this article. The purpose of this study is to elucidate the relationship between students' reading comprehension and their development of historical consciousness. A qualitative method of semi-structured interviews was used to generate data that has undergone analysis method grounded theory. To answer the article purpose this article has two research questions, namely how history teachers work with students reading of historical texts and how the history teachers feel that students' difficulties with the text reading affects the teaching of history. History teachers have a number of strategies that they use when students would read historical texts in history teaching. The strategies can be categorized as concept and students' vocabulary, reading aloud, discussion, qualifications, and to adapt and make clear to the students. History teachers felt that students' difficulties with the text reading affects the teaching of history, which has generated that the teacher avoids and reduces the scope of the text and there for there is a need of strategies when historical texts are to be read. The results showed on the basis of the study, its theoretical framework and research location, the historical texts can promote the students' development of historical consciousness, but because out of their lack of reading skills they need to get the support of strategies. The strategies that the teachers made use of is important for students' reading comprehension, reading of historical texts and development of historical consciousness. This result has also been strengthened with scientific research relating to historical awareness and reading comprehension.

No description available.

Litteraturstudien behandlar textuniversums roll i svenskundervisningen i årskurs 4–6. Textuniversum skapar möjligheter att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett vilken nivå eleven befinner sig på (Tjernberg, 2013:50). För att få en översyn om i vilken utsträckning elever läser böcker användes frågeställningen: Hur ser elevers läsvanor ut i årkurs 4–6? Nästa fråga blev: På vilka sätt använder lärare sig av textuniversum för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga? Forskningen som presenteras i denna litteraturstudie visar att textuniversums multimodala texter också kan vara en gynnsam ingång för elever med läs- och skrivsvårigheter. Därför behandlar tredje frågeställningen: Hur kan textuniversum underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter?Tre olika textuniversum presenteras; J.K. Rowlings Harry Potter, Astrid Lindgrens Pippi Långstrump och Walt Disneys Kalle Anka. De är valda för att ge en tydlig bild av vad textuniversum är och för att påvisa variationen mellan olika textuniversum. I enlighet med skollagen (§9, 2010:800) ska alla barn i det svenska skolsystemet ha rätt till en likvärdig utbildning. Textuniversums didaktiska tillämpning i klassrummen kan nå alla elever oavsett kunskapsnivå. Lärare kan med fördel arbeta tematiskt med olika textuniversum, framförallt i svenskämnet men även ämnesöverskridande. Forskningen som analyserats i resultatdelen påvisar att arbete med multimodala texter och vidgat textbegrepp är gynnsamt för elevers läs- och skrivutveckling. Arbete med textuniversum där olika textuttryck används, exempelvis fanfictionskrivande eller bild och ljud, främjar elevers motivation till läsande samt får dem att bli bättre skribenter.