Denna litteraturstudie fokuserar på användningen av multimodala texter i årskurs F-3. Samhället blir alltmer effektivt i att identifiera specifika behov hos individer, till exempel behoven som kommer med diagnoser som dyslexi och språkstörning. Elever har en juridisk rätt till anpassade undervisningsmetoder som tar hänsyn till dessa individuella behov. Detta ökar därmed kraven på skolan och lärarens undervisningsmetoder samt förmåga att variera undervisningen. En variation skulle kunna vara att inkludera multimodala texter. Syftet med studien är att granska hur forskningen behandlar användandet av multimodala texter och dess inverkan på elevers läsutveckling. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har både nationell och internationell forskning, samt olika typer av publikationer undersökts. Publikationstyperna inkluderar artiklar och en avhandling. Litteraturstudiens resultat visar att arbete med multimodala texter gynnar elever med lässvårigheter. Resultatet visar också att användningen av multimodala texter ökar elevernas motivation och stödjer deras läsförmåga. Övningar som involverar multimodala texter ger eleverna möjlighet till en djupare förståelse av textens innebörd. Multimodala texter kan således vara till stor hjälp för elevers lärande. Sammanfattningsvis kan det fastslås att användningen av multimodala texter är värdefullt och bör ha en självklar plats i skolans verksamhet.

Based on the democratic goals and mission in the Swedish curriculum and the rapidly changing media landscape, this study examines how textbooks, for pupils aged 13-15, present the writing of argumentative texts. Using content analysis and Ivanić's six discourses of writing and learning to write as a framework, fundamental aspects are reviewed: the writer, the reader, the media, the function attributed to the argumentative texts, and the writing discourse. The results show that the genre discourse dominates, closely followed by the skills discourse. If the same pattern also can be found in the practice it can be interpreted as a problem in relation to the democratic goals and mission. Furthermore the result depict the writer as a person with simple skills who write about ordinary issues (in contrast to the professional writer who can change major issues). In the textbook the reader is highlighted as important, but the pupil is not provided with any guidance to understand and find the reader. The textbooks also suggest that argumentative writing mainly has a dialogic function. However, this might be an issue in the classroom as writers will encounter difficulties conducting a dialogue with an unknown reader.

Det ökade medieflödet och har gjort att svensklärare har ett allt större utbud av texter att ta ställning till. Skolan har beskyllts för att ha ett dualistiskt synsätt på högkultur och populärkultur, skola och fritid. I den här undersökningen används kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan tidigare år för ta reda på vad som ligger till grund för svensklärares val av text till undervisningen samt en enkät för att se huruvida det finns en tydlig gräns mellan skola och fritid vad gäller de texter som eleverna möter. En övergripande frågeställning i undersökningen är också vilken medvetenhet svensklärarna uppvisar i sina val av text. Undersökningen visar på sex motiv eller faktorer som styr lärarnas val av text: tillgänglighet, användbarhet, elevgruppsunderlag, innehåll, form och estetik samt personligt intresse och erfarenhet. Lärarna tycks medvetna om vilka värderingar de vill förmedla till eleverna men tycks inte ha problematiserat dessa utifrån sig själva som person. Man verkar också göra en åtskillnad inte bara mellan skola och fritid, utan också mellan lust och lärande, där populärkulturella texter enbart står för lust.

I centrum för denna uppsats står så kallade autentiska texter. Uppsatsen vill uppmärksamma de teoretiska svårigheterna som är knutna till detta begrepp. Samtidigt vill den visa på de många möjligheter som begreppet kan rymma.För att närma mig detta område har jag valt att kombinera ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv: dels undersöks olika definitioner av begreppet, dels intervjuas två lärare i engelska om deras användning av autentiska texter i undervisningen.Trots begreppets svaga teoretiska grund tycks det ha en relativt stark position inom dagens språkundervisning. I uppsatsen hävdas att ett grundläggande ifrågasättande kan öppna för en djupare förståelse av begreppet. Det handlar inte om att ogiltigförklara begreppet, utan att upptäcka det på nytt. Begreppet är tvivelaktigt; frågorna det genererar är i högsta grad fängslande.

Syftet med studien är att undersöka elevers textval utanför skolan med hjälp av två frågor: Vilka texter väljer eleven av egen lust att läsa utanför skolan? Vilken attityd uppfattar eleverna att skolan har till deras textval? Metoderna utgjorde dels en kvalitativ fokusintervju med två elever i årskurs 5 och dels en kvantitativ metod med en enkät riktad till 18 elever i samma klass. Jag har också tagit del av Østers (2004) studie av nordiska barns bokläsning på fritiden för att studera hennes resultat i förhållande till min studie då läsförmågan påverkas av vilka läsvanor eleven har. Elevernas svar analyserar jag mot bakgrund av begreppen multimodalitet, populärkultur och literacy. Resultaten visar på att när eleven väljer av egen lust läser pojkarna texter från populärkulturen i större utsträckning än flickorna. Elevernas uppfattning av den attityd skolan har till deras textval visar att populärkultur och multimodalitet än idag möter motstånd i skolans sfär. Både pojkar och flickor kryssade övervägande i alternativet att de endast får läsa skönlitterära böcker i skolan, trots att styrdokument och forskning pekar på potentialen att använda sig av populärkulturella texter i undervisningssammanhang. Min slutsats är att en av förutsättningarna för att lärare ska göra goda didaktiska textval är att elevernas multimodala textvärldar utanför skolan får ta plats i skolan, dvs. att inkludera elevens lustfyllda textval i undervisningen

Examensarbetet handlar om texter och textanvändning i Religionskunskap 1 på gymnasiet. Vilka texter används och hur används de? Utifrån en kvalitativ metod besvarar jag frågorna genom att dels analysera två läromedel i ämnet – Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. samt Söka svar: religionskunskap kurs 1 & 2 – dels intervjuar jag två lärare om deras användning av texter i undervisningen. Undersökningen visar på skilda resultat mellan läroböckerna. Texterna i Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. handlar enbart om urkunder och dessa finns främst i kapitlens avslutande elevuppgifter och diskussionsfrågor. Utdrag från eller hänvisningar till andra urkunder än Bibeln och Koranen finns inte i läroboken, ej heller till någon annan genre. I Söka svar: religionskunskap kurs 1 & 2 finns flera exempel på hur författarna citerat och använt texter från olika genrer och kulturer. Förutom utdrag från romaner finns även dikter, tidningsartiklar, krönikor, debattartiklar och urkunder från samtliga religioner i läroboken. Textmaterialet återfinns främst i kapitlen om sekulära livsåskådningar och etik. I lärarintervjuerna framkom att de använder texter av olika slag i undervisningen. Även om lärarna har tillgång till relativt nya läroböcker så läses dessa sällan på lektionerna. I stället återfinns texter som debattartiklar och tidningsartiklar om aktuella samhällsfrågor i bådas undervisning. Informanten ”Anders” använder gärna låttexter och vetenskapliga artiklar medan ”Eva” använder textmaterial och statistik från internet. Vad gäller urkunder använder lärarna dessa texter främst för att visa på olika tolkningstraditioner. I diskussionen framhålls vikten av att lärare breddar sitt perspektiv på vilket textmaterial som kan användas i undervisningen, vilket är viktigt då religionskunskapen bland annat ska behandla hur religion tar sig uttryck för människor och grupper i vår samtid. Även vikten av att välja ”rätt läromedel” och att arbeta språkutvecklande med texter nämns i detta avsnitt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur återkoppling används i skrivandet av texter i årskurs ett i ämnet svenska. Det empiriska materialet har samlats in genom observationer samt kvalitativa intervjuer. Arbetet genomsyras av ett kvalitativt förhållningssätt. Det problemområde som framförs i texten är att återkoppling har visats ha stor betydelse för elevers lärande, trots detta upplevs det som att det inte läggs så mycket fokus på återkoppling.Resultatet visar på att vid skrivande av texter i årskurs ett är det endast den muntliga återkopplingen som går att urskilja. Utifrån vårt empiriska material ser vi att den skriftliga återkopplingen är helt utebliven. Återkoppling har en stor påverkan på elevers lärande. Detta bland annat då eleverna involveras i sin egen kunskapsutveckling. Elevernas arbete och utveckling synliggörs genom återkoppling. Vårt resultat visar att både lärare och elever har ett positivt förhållningssätt gentemot återkoppling. I vårt empiriska material framkommer det att eleverna tar till sig den muntliga återkopplingen och använder den på ett sätt som främjar deras lärande. Även lärarna har användning av återkoppling i syfte att utveckla och förbättra sin undervisning.En av de slutsatser som dras i arbetet är att den muntliga återkopplingen framställs som mer formativ än den skriftliga återkopplingen. Genom att använda sig av muntlig återkoppling skapas en dialog mellan lärare och elev vilket innebär att eleverna får kunskap om var de befinner sig i sitt lärande.

Sammanfattning på tyska – Zusammenfassung "Selbstgesteuertes Lernen lernen" Mit Beispielen wie der Lehrplan in die Praxis umgesetzt wirdDer Aufsatz handelt vom selbstgesteuerten Lernen, und wie es in Stufe 4 durchgeführt wird, das heißt in der Gymnasialschule, 11. Klasse. Wie und wo die Grenzen dafür im Bezug auf den schwedischen Lehrplan für moderne Sprachen hier Deutsch, gesetzt werden soll. In meiner Arbeit beschränke ich mich darauf, wie man dabei im Unterricht mit Texten in sprachlicher Hinsicht umgehen kann. ZielsetzungDurch die Studien sollen die Schüler einen guten Grund für das weitere Lernen aufbauen wird in Lpf 94 auf Seite 5 angegeben.Ich habe darauf geachtet, wie wir auf verschiedene Weisen lernen, auch Lernstile genannt, wie der Lehrplan der modernen Sprachen in Stufe vier zu konkretisieren ist, in Bezug auf das selbstgesteuerte Lernen der Schüler und wie dies durch verschiedene Lernstrategien erzielt werden kann. Meine Studie bezieht sich auf die sprachliche Arbeit mit Texten, wenn Schüler das selbstgesteuerte Lernen üben. - Wie sollen die Lernziele in Stufe vier verstanden werden, in Bezug auf das selbstgesteuerte Lernen? - Wie beziehen sich die Lernziele in Stufe vier auf die sprachliche Arbeit mit Texten im selbstgesteuerten Lernen der Schüler? - Wie benutzt die Lehrerin Texte im Unterricht um den Schülern das selbstgesteuerte Lernen beizubringen?- Wie kann man bewusst als Lehrerin die verschiedenen Lernstile der Schüler benutzen, wenn man mit Texten im Unterricht arbeitet?- Haben die Schüler gewisse Lernstrategien während der Arbeit mit Texten entwickelt?- Wie lernen die Schüler die deutsche Sprache, wenn sie selbstgesteuert und bewusst den Lernprozess durchführen? Methode und Theorie Im Aufsatz kommt zuerst ein theoretischer Teil, wo ich Literatur aus den früheren Deutschkursen benutzt habe. Ich habe damit angefangen, theoretische Begriffe in Bezug auf selbstgesteuertes Lernen, Lernstile und Lernstrategien aufzustellen, und welche Rolle der Lehrplan spielt. Weiter habe ich eine Zusammenstellung gemacht, wie man im Unterricht mit Texten umgehen kann.Ich habe Kontakt aufgenommen mit einer Gymnasialschule, wo ich den letzten Teil meines Praktikums als Lehreranwärterin gemacht habe. Dort durfte ich Fragen über selbstgesteuertes Lernen an die Lehrerin stellen. Durch die Lehrerin habe ich Informationen über bewusstmachende Auswertungen, Aufgabenblätter und Stundenpläne erhalten. Ich habe danach eine Umfrage mit den Schülern gemacht, unter anderem über Lernstile, Lernstrategien und selbstgesteuertes Lernen. Alles wurde analysiert und ausgewertet. Durch die Theorie, die Fragen an die Lehrerin und die Umfrage erhielt ich sehr viele Informationen. Ergebnis Die Lehrerin informiert wie sie den Lehrplan benutzt um den Schülern klar zu machen, was sie lernen sollen. Das Ziel ist bei jeder Aufgabe wichtig und die Schüler müssen auch verschiedene Arbeitsweisen benutzen können. Die Bewusstmachung der Arbeitsweisen fängt schon in Stufe drei an. Die Schüler üben verschiedene Strategien wie sie mit Texten umgehen können. Wichtig ist, dass die Themen für die Schüler von Interesse sind und sich durch Arbeitweisen und Materialien variieren lassen. Durch Auswertungen, Äußerungen im Unterricht und durch individuelle Gespräche kriegen die Schüler Gelegenheit mittzuteilen, welche Materialien und Arbeitsweisen sie für wichtig halten. Dadurch werden die Lernstile der Schüler auch berücksichtigt.Die Schüler arbeiteten gerne mit Texten, aber sie haben hohe Ansprüche, der Inhalt soll interessant, unterschiedlich und lustig sein. Am liebsten lässt man den Text mit was anderem kombinieren, zum Beispiel Film und CD. Schön ist es, dass man Hilfe dabei kriegen kann, wenn man einen neuen Text braucht. Sie haben viele Lesestrategien geübt. Die Schüler sind sich sehr bewusst, dass man Materialien und Arbeitsweisen wechseln muss, um verschiedene Aspekte in der Sprache besser lernen zu können.DiskussionDer Sinn der Lernziele in Stufe vier, wenn es um das selbstgesteuerte Lernen geht Die Schüler reflektieren bewusst darüber, was sie lernen sollen, weiter mit Beratung der Lehrerin, wie sie es lernen können und zum Schluss durch eine Auswertung der Arbeit mit Beratung der Lehrerin. Die verschiedenen Schritte des selbstgesteuerten Lernens müssen auf mehrere Weisen geübt und bewusst gemacht werden, dazu braucht man Zeit. Von den Wünschen der Schüler, ihrer Verantwortung und ihren Sprachkenntnissen ist auch das selbstgesteuerte Lernen abhängig.Die Lernziele der Stufe vier in Hinsicht auf die sprachliche Arbeit mit Texten beim selbstgesteuerten Lernen der Schüler Im Aufsatz habe ich kaum Wert auf den Inhalt gelegt, sondern nur das Sprachliche berücksichtigt. Nur Themen kommen vor, die schon bekannt sind. Texte sind bequem im Unterricht, und sie können mehrmals gelesen werden, aber sie müssen dann auch sehr abwechslungsreich sein. Das sind Vorteile, wenn die Schüler selbstgesteuert arbeiten.Die Methode der Lehrerin, den Schülern das selbstgesteuerte Lernen mit Texten im Unterricht beizubringen Zuerst schafft sie ein gutes Arbeitsklima, alle in der Gruppe müssen sich kennenlernen. Das selbstgesteuerte Lernen muss durch mehrere Weisen im Unterricht eingeführt werden. Die Lehrerin benutzt den Lehrplan, um den Schülern klar zu machen, was sie lernen sollen. Das Ziel ist bei jeder Aufgabe sehr wichtig und die Schüler müssen auch verschiedene Arbeitsweisen benutzen können. Die Bewusstmachung der Arbeitsweisen fängt schon in Stufe drei an. Die Schüler üben verschiedene Strategien wie sie mit Texten umgehen können. Sie arbeiten oft in Gruppen und lernen dann auch voneinander selbstgesteuert zu arbeiten. Themen werden häufig benutzt und die Sprache der Schüler entwickelt sich dadurch in einem Bereich besonders; die Schüler können jetzt selbständiger und freier arbeiten. Die Lehrerin benutzt auch Auswertungen des Unterrichts für die Bewusstmachung der Schüler. Die Schüler schreiben auch auf, was sie entwickeln müssen, als Vorbereitung für die individuellen Gespräche mit der Lehrerin.Wie man bewusst als Lehrerin die verschiedenen Lernstile der Schüler im Unterricht benutzen kannWie oben schon erwähnt, wenn man Texte im Unterricht benutzt, kann man darauf achten, das alle Lernstile berücksichtigt werden (Reids 1987). Nicht nur durch Materialien, sondern auch durch Arbeitsweisen kann man auf Lernstile Rücksicht nehmen, z.B. wenn man dramatisiert, schreibt u.s.w. Die Schüler müssen auch ab und zu die Materialien und Arbeitsweisen selber wählen. Weiter sind sozioaffektive Strategien wichtig, und auch beim Lesen die Prinzipien Top-down und Bottom-up. Die Lehrerin muss immer aufpassen, damit sie den Unterricht unterschiedlich durchführt, nur dann sind alle Lernstile dabei.Haben die Schüler gewisse Lernstrategien während der Arbeit mit Texten entwickelt?Die Schüler kriegen normalerweise Aufgaben von der Lehrerin. Danach wird entschieden, wie gelernt werden soll. Im übrigen lernen die Schüler durch das Lesen mit verschiedenen Lesestrategien selber Deutsch. Wie die Lernprozesse der Schüler durchgeführt werden können, wenn sie selbstgesteuert und bewusst die Sprache lernen Die Schüler müssen das Schreiben und das Lesen üben. Sie wollen einen Text dramatisieren, die Lehrerin stimmt zu, aber nur wenn sie ganze Sätze als Dialoge schreiben.Nach inhaltlicher Diskussion auf das Thema bezogen kriegen sie einen Text und ein Drama.Das Drama erhalten sie für die Beschreibung der Szenen. Das Schreiben wird durch die Aufgabe vor allem geübt, aber zuerst bereiten die Schüler sich auf eine inhaltliche Diskussion mit der Lehrerin vor. Dann schreiben sie die Dialoge, die von der Lehrerin danach durchgelesen werden, sie markiert nur die Fehler. Die Fehler korrigieren die Schüler selber mit Wörterbuch und Grammatikbuch, danach wird geübt und gespielt. Zum Schluss kommt eine Auswertung der Arbeit zusammen mit der Lehrerin, das heißt bezogen auf Arbeitsweise und Ergebnis.SchlusswortMit meinem Aufsatz möchte ich zeigen, welche Gelegenheiten verschiedene Texte mit unterschiedlichen Arbeitsweisen geben, selbstgesteuert zu arbeiten. Wichtig ist auch, dass die Schüler Lesestrategien dabei üben und die Bewusstmachung der Arbeitsweisen, aber sie müssen auch noch sprachlich bewusster werden. Die Schüler müssen auch im Unterricht die Möglichkeit haben sich zu äußern, dadurch werden die unterschiedlichen Lernstile der Schüler berücksichtigt. So einfach lässt sich nicht alles auf einmal lernen.

Genom en kvalitativ text- och innehållsanalys studerades ett studieobjekt genom dess tillämpning av läsarter och framställning av mångfald (genus och etnicitet). Läsarten påverkar hur texten uppfattas och de mångfaldsbeskrivningar som texten tillämpar skapar förutsättningar för igenkänning och identitetskonstruktion. Studien synliggör texten i Skärmhjärnan junior (2021) som en faktionsbok som blandar utsagor om verkligheten och uppmaningar inom den fiktiva världen.Texten framställer personer och miljöer på ett övervägande stereotypt sätt med en behandling av främst överordnade maktpositioner vilket visar på en viss eftersatt framställning av individer i förhållande till dagens syn på demokratiska värden. Texten visar både på en estetisk och efferent läsart men har ett didaktiskt tonläge och ett tveksamt tilltal till karaktärerna i texten. Studien visar att material som används för undervisning behöver granskas då ett underliggande syfte kan antas i denna förmånliga bok. Valet av lärobok i skolan blir viktigt för att veta vad den innefattar, hur innehållet presenteras och hur det kan komma att påverka dem som läser. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-01</p>

The purpose of this paper is to analyze the difference in our picture of three events on the early iron age battlefields depending on the material that is examined. This paper is basing the comparative analysis on historical texts and archaeological findings to analyze the three battles: battle of Alesia, battle of Teutoburg forest and battle of Harzhorn. The theoretical framework of this paper is built on battlefield archaeology, all three battlefields have been archaeologically excavated to different extents using this method.    The historical and archaeological material has presented both varying and the same picture of the battlefields. For the battle of Alesia, the historical materials depiction of the battle is more extensive than the archaeological. For the battle of Teutoburg forest the archaeological materials depiction is more extensive than the historical but the historical material explains the event with more simplicity. Lastly for the battle of Harzhorn the archaeological materials depiction is much more extensive than the historical material.