El presente trabajo busca comprender y explicar los procesos compositivos del ballet La delicadeza de lo sublime, de Gabriel Iwasaki. Para lograrlo, primero será necesario fundamentar la postura estética adoptada para esta obra, para lo cual se realizará una reflexión y crítica sobre la estética musical académica contemporánea. El resultado de dichos procesos reflexivos hará posible proponer una visión particular sobre cómo entender la apuesta estética del ballet. Por ser el amor un eje central en el guion del ballet, se reflexionará sobre la vigencia de temas como este en la composición musical. Se explicará hasta qué punto la composición de la obra ha sido influida por vivencias pasadas del compositor y ha constituido un mecanismo de maduración emocional frente a un proceso de duelo personal, razones por las cuales será necesario evaluar el rol del inconsciente a lo largo del proceso de composición. En cuanto a lo propiamente musical, se explicará el proceso de concepción de la música, su elaboración y subsiguiente desarrollo, así como la forma en la cual el compositor ha hecho uso de recursos musicales para representar y reforzar los conceptos planteados en el guion del ballet a través de la composición. / The aim of this study is to understand and explain the compositional processes of the ballet La delicadeza de lo sublime (The Delicacy of the Sublime) by Gabriel Iwasaki. In order to achieve this, it was firstly necessary to substantiate the musical aesthetics stance of this piece, for which a reflection and criticism of the aesthetics of academic contemporary music is needed. The result of these processes of reflection will enable to propose a particular vision on how to understand the musical aesthetics of the ballet. Since love is the focal point in the script of this ballet, it is necessary to reflect on how valid it is to touch on these topics nowadays. The study will explain to what extent the composition of the ballet has been influenced by past experiences of the composer and has worked as an emotional growth mechanism to deal with a personal grief process, which is why it will be necessary to assess the role the unconscious mind plays throughout the compositional process. In regards to the musical aspect, this study will show the conception process of the music, its elaboration and following development, as well as how the composer has made use of different musical resources to represent and reinforce the concepts established in the ballet script through composition. / Tesis

Lo-Fi vem de Low Fidelity, que em inglês significa baixa fidelidade. Na música, se transformou em linguagem sonora a partir da década de 1970, quando alguns artistas, buscando soluções econômicas para a autoprodução e independência em relação às gravadoras, passaram a utilizar gravadores caseiros para fazer seus próprios registros. A partir desse ato de libertação e experimentação, se obteve, por transbordamento, uma sonoridade ruidosa, crua, de baixa fidelidade de gravação. Mas, ao mesmo tempo, o ruído produzido por essa produção marginal engendrou cruzamentos autênticos e espontâneos que logo formaram uma paisagem sonora de grande vitalidade. De forma contrária, o Hi-fi, ou High-Fidelity, busca na alta-fidelidade a idealização e a perfeição do seu produto final que, uma vez ligado à indústria fonográfica e à alta tecnologia, tende a ser direcionado pelas lógicas do mercado. Pensado e produzido como objeto-fim, o fazer arquitetural contemporâneo vem se aproximando da gravação hi-fi: delimitado, ordenado por estratos, classificações e tipos que a definem como objeto-produto. Nessa lógica, a arquitetura torna-se imagem, espetáculo pronto para o consumo e descarte. Propõe-se, neste trabalho, uma inflexão, um deslocamento do pensar arquitetural a partir da aproximação metafórica acionada pelo modo lo-fi . / Lo-Fi is the acronym that stands for Low Fidelity. In the music industry, during the70’s it became a trendy language when artists, searching economical solutions for self-production and independence from record companies, using homemade devices for sound recording. Following this first experiment of liberation, was obtained a noisy overflowing sonority, raw, or as it became known, low fidelity of the recording. However, at the same time the noise produced by this marginal production created an authentic and spontaneous blend that soon formed a vivid sound scene. Contrariwise the Hi-fi, or High Fidelity, seeks the idealization of perfection as its final product which, once merged to the phonographic industry and the high technology, tends to be driven by the logic of the market. Thought and produced as a final product, contemporary architecture follows the steps of the hi-fi recording: delimited, ordered in layers, classifications and by stereotypes that define it as an object-product. In this logic, architecture becomes an image, a spectacle ready for consumption and disposal. This work proposes an inflexion, a displacement on the architectural thinking from the metaphorical approach triggered by the lo-fi mode. Flaws by noise, by experimentation, by the potency of invention leads to a turning point in the making process, broader, returning to the idea of the unfinished, unexpectedly, guiding into a process that its meaning is not in the final product, but rather in the path itself, in the desire for transformation, in the unknown. Reflecting about the process as lo-fi music evokes is returning to the initial sketch, it is decomposing and questioning its nature, it is exposing the traces. It is bringing back the architecture in the sense of discovery, as a body in experimentation, as the surprise that reveals the unforeseen crossing of distinct times. The intention here is, based from speculative narratives, to try the deconstruct of some consolidated practices on the design process catalyzed by the music action. Pointing analogous approximations and representations of other architectural assemblies that are not represented by the narratives determined and exhausted by the logic of the market.

Considerando todos os avanços tecnológicos pelos quais a fonografia passou desde sua invenção, em 1877, por que persistem registros sonoros de baixa definição? Para enfrentarmos essa questão, propomos encarar o lo-fi como um objeto comunicacional, de modo a compreender, a partir de sua linguagem, como ele modeliza a música pop. O lo-fi é reconhecido em senso comum pelo uso de equipamentos de áudio e instrumentos musicais deteriorados, obsoletos ou sucateados. Nesta tese, problematizamos essa noção. Logo de saída, desprendemos o lo-fi do determinismo tecnológico, passando ele a significar outras práticas, linguagens, políticas, estéticas e discursos. Para compreender esse panorama, evitamos uma construção linear ou mesmo histórica. Ao invés disso, mapeamos diversos agenciamentos de baixa definição simultâneos que se processam ao longo da história, circunscrevendo como objeto empírico canções registradas fonograficamente e que promovem algum tipo de desterritorialização do regime de signos institucionalizado pelo mainstream, o que nos leva ao seguinte objetivo geral: compreender o lo-fi como uma virtualidade que age na comunicação fonográfica, isto é, como uma máquina abstrata que não só se diferencia de si própria, mas também produz diferença na música pop. Para dar conta desse objetivo geral, desenvolvemos os seguintes objetivos específicos: (1) evidenciar a presença dos suportes fonográficos, instrumentos musicais e demais aparelhos tecnológicos na paisagem sonora das canções lo-fi; (2) mapear e sintetizar os diferentes sistemas culturais que, postos em relação, edificam a semiosfera de onde o lo-fi emerge como um novo sistema; (3) mapear os territórios de significação agenciados pelas imagens sonoras de baixa definição em canções lo-fi; (4) analisar a capacidade dessas imagens sonoras de promover agenciamentos de baixa definição na música pop; (5) descrever o diagrama da máquina abstrata lo-fi, seus modos de funcionamento e de modelização da música pop. Organizamos as análises em platôs, que percorrem diferentes linhas de variação contínua de significação efetuadas pelos agenciamentos de baixa definição. Ao final, descrevemos os modos de funcionamento da máquina abstrata lo-fi. Ao longo do estudo, também revisitamos e refletimos sobre teorias relacionadas ao assunto, como ecologia acústica, materialidades da comunicação, arqueologia da mídia, afecto, semiótica e a filosofia da diferença de Gilles Deleuze e Félix Guattari. Como resultado, esperamos contribuir para as teorias da comunicação com reflexões referentes às noções de fidelidade, resolução, ruído, percepção sonora e, em especial, para a constituição de um modelo comunicacional micropolítico, reconhecido nos processos de diferenciação de nosso objeto de estudo. A baixa definição, defendemos, manifesta-se entre estados regulares da música pop, desestabilizando seus ritmos regulares, forçando seu núcleo a modificar sua estratégia para lidar com a diferença. Imagens sonoras lo-fi são institucionalizadas pela música pop, mas isso acaba por gerar outras imagens sonoras potenciais. A baixa definição segue, assim, resistindo aos regimes de signos impostos pelos movimentos hegemônicos da música pop, sempre propondo arrebatamentos e estabelecendo modos de comunicar imprecisos, distorcidos, violentos. / Considering every technological advance phonographic recording has achieved since its invention in 1877, how come low definition sound recordings still exist (and persist)? To face such question, we treat lo-fi as a communicational object, in order to comprehend, from its language, how it models pop music. Lo-fi is recognized by common sense as the use of either scraped, obsolete, or spoiled audio and/or music equipments. In the present dissertation, we question and problematize such notion. From the start, lo-fi is set loose of its technological determinism, so it can be understood as different practices, languages, politics, aesthetics and discourses. To comprehend such a perspective, we avoid linear or historical approaches. Instead, several simultaneous low definition agencements processed throughout history are mapped, where we look for recorded songs that promote some kind of deterritorialization of the regime of signs institutionalized by the mainstream, which leads us to the following general objective: to comprehend lo-fi as a virtuality that acts on phonographic communication, that is, as an abstract machine that not only differs from itself, but also produces differentiation in pop music as well. To unravel this general objective, we established the following specific objectives: (1) to point out the presence of phonographic supports, musical instruments and other technological devices in the soundscape of lo-fi songs; (2) to map and to synthesize the different cultural systems that, when put in relation to each other, build a semiosphere from where lo-fi emerges as a new system of its own; (3) to map the territories of signification produced by agencements of low definition sound images; (4) to analyze the capacity of such sound images in promoting low definition agencements in pop music; (5) to describe the diagram of lo-fi’s abstract machine, its operating modes and pop music modelizations. The analyses are organized in plateaus that roam different lines of continuous meaning variations elicited by low definition agencements. At the end, we describe the modes of operation of the lo-fi abstract machine. Throughout the research, we also revisit and speculate about theories regarding the subject: acoustic ecology, materialities of communication, media archaeology, affect, semiotics and Deleuze and Guattari’s philosophy of difference. As a result, we expect to contribute to the theories of communication, specially concerning the notions of fidelity, resolution, noise, sound perception and, last but not least, to contribute to the construction of a micro-political communication model, recognized in the processes of differentiation of our object of research. As we advocate, low definition manifests itself between pop music’s regular states, destabilizing its regular rhythms, forcing its core to modify its strategy to deal with the difference. However, pop music institutionalizes lo-fi sound images, but that movement ends up generating other potential lo-fi sound images in the lo-fi system. Therefore, low definition follows, resisting to the regimes of signs imposed by pop music’s hegemonic movements, developing new ways of ravishments and establishing fuzzy, distorted, violent, inaccurate modes of communication.

Informe de Seminario para optar al grado de Licenciado en Historia

<p>Arbetskraftsinvandring har, under stora delar av 1900-talet, varit ett sätt för de svenska företagen att finna arbetskraft till den expansiva industrisektorn. Intresseorganisationerna på den svenska arbetsmarknaden, Landsorganisationen (LO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), ansåg att arbetskraftsinvandring var en förutsättning för att trygga den svenska arbetsmarknaden. LO var trots detta kritiskt inställd till arbetskraftsinvandring, då organisationen ansåg att lönekonkurrens bland arbetskraften kunde uppstå. Dock lyckades organisationen komma överens med SAF om att arbetskraftsinvandrarna skulle omfattas av de svenska kollektivavtalen och på det sättet undveks en konflikt på arbetsmarknaden. Under 1970-talet upphörde arbetskraftsinvandringen till Sverige, vilket till stor del berodde på den ekonomiska nedgång som drabbade Sverige. Under de senaste åren har arbetsmarknadens parter återigen börjat diskutera arbetskraftsinvandring. Denna gång beror diskussionen om arbetskraftsinvandring på att den svenska befolkningen, inom några år, inte kommer att räcka till för att upprätthålla välfärden. </p><p>Syftet med uppsatsen är att analysera hur intresseorganisationerna LO och Svenskt Näringsliv har hanterat frågan om arbetskraftsinvandring. Vilka strategier har intresseorganisationerna använt sig av för att uppnå sina mål? Är intresseorganisationerna inriktade på samarbete eller konfrontation? Vilken roll spelar avvecklingen av de korporativa strukturerna? </p><p> uppsatsen görs en jämförande studie av intresseorganisationerna LO och Svenskt Näringsliv. Materialet som uppsatsens litteraturstudie bygger på, består bland annat av propositioner och SOU-rapporter. Detta material har kompletterats med material från de två intresseorganisationerna samt artiklar från Dagens Nyheter. </p><p>I uppsatsen utgår jag från korporativ teori och för att komplettera denna har jag valt att dels beskriva hur intresseorganisationer fungerar och varför människor väljer att gå samman kollektivt i intresseorganisationer, dels genom att jämföra korporativ teori med pluralistisk teori. </p><p>För LO är det viktigt att arbetskraftsinvandring från de nya EU-medlemsstaterna inte leder till lönedumpning eller arbetskraftsöverskott på den svenska arbetsmarknaden eller att den redan arbetslösa och sjukskrivna delen av befolkningen fastnar i sin tillvaro. Svenskt Näringsliv och dess medlemsföretag däremot anser att minst 100 000 människor under de senaste åren skulle kunna ha anställts om rätt kompetens hade funnits i landet och därför har arbetskraftsinvandringsfrågan blivit mycket viktig för organisationen. </p><p>För intresseorganisationerna LO och Svenskt Näringsliv har samarbetet under de senaste åren förändrats från ett generellt samarbete till att intresseorganisationerna istället väljer att samarbeta i de frågor de finner det möjligt att göra så. Detta har lett till att det har blivit viktigt för intresseorganisationerna att var för sig försöka påverka beslutsfattarna genom direktkontakter. I praktiken betyder detta att intresseorganisationerna har hållit sig fast vid delar av det korporativa samarbetet samtidig som både LO och Svenskt Näringsliv använder sig av pluralistisk påverkan för att utöva inflytande på beslutsfattarna.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnan skildras i två verk i svensk arbetarlitteratur. Romanerna som ligger till grund för undersökningen är Moa Martinsons <em>Mor gifter sig </em>(1936) och Ivar Lo-Johanssons <em>Analfabeten </em>(1951). För att belysa uppsatsens syfte har följande frågeställningar ställts: Hur skildras kvinnliga könsroller i de båda romanerna? På vilket sätt skildras kvinnans underordning i förhållande till mannen? Finns det någon skillnad i hur kvinnan framställs i de båda romanerna utifrån ett samhälleligt perspektiv? De perspektiv som använts som utgångspunkt för uppsatsens teoretiska bakgrund är baserad på feministiska föreställningar om hur genus och kön är kulturellt och samhälleligt konstruerat, samt hur kvinnan ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv har ansetts vara underordnad mannen. Tidigare forskning utgår ifrån Ebba Witt-Brattströms (1988) och Magnus Nilssons (2003) avhandlingar om Moa Martinsons respektive Ivar Lo-Johanssons författarskap. Undersökningen är utförd med hjälp av hermeneutik samt närläsning som metod. Uppsatsens resultat visar att Moa Martinsons skildring av kvinnan uppvisar vad feministisk forskning anser vara typiska kvinnliga egenskaper, dock finns avvikelser från vad tidigare forskning hävdat vara utmärkande för Martinsons författarskap. Ivar Lo-Johanssons skildring av kvinnan är tvetydig. Kvinnan skildras mer som en betydelsefull tillgång i det gemensamma hemmet och uppvisar därmed motsägelsefulla drag av vad feministisk forskning hävdar är typisk för den kvinnliga könsrollen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa Majgull Axelssons roman ”Slumpvandring” från olika håll för att komma fram till ett förslag till en tolkning av romanen och dess budskap. Uppsatsens resonemang kring romanen är begränsat till tre huvudområden, samt koncentreras kring de tre karaktärer som uppsatsförfattaren uppfattar som huvudkaraktärer; Augusta, Alice och Angelica.</p><p>Först diskuteras romanens mest betydelsefulla miljö, huset som kallas Augustas hus, utifrån huset som symbol och vad det representerar. Huset är enligt traditionen ofta en symbol för den mänskliga kroppen och framförallt kvinnokroppen och moderskroppen, och denna symbolik diskuteras i förhållande till romanens skildring av Augustas hus samt skildringen av havandeskap, barnafödande och relationer mellan barn och förälder i romanen. I detta avsnitt diskuteras också minnet och det förflutna och vilken roll dessa spelar i romanen.</p><p>Vidare diskuteras romanens primära intertext, ”Geniet” av Ivar Lo-Johansson, och vilken roll denna intertext spelar i Axelssons roman. Den flitigast använda parollen i ”Geniet”; ”Vi måste släppa till flickorna!” förekommer ofta i Axelssons roman och i uppsatsen diskuteras detta slagord i egenskap av att till synes vara själva anledningen till att Axelsson anspelar på ”Geniet” av Ivar Lo-Johansson. Det diskuteras även hur väl Axelsson har lyckats med sitt företag att skildra kvinnornas plats i sexualiteten i kontrast till det manliga perspektivet i Ivar Lo-Johanssons ”Geniet”.</p><p>Slutligen diskuteras romanens titel, ”Slumpvandring”, och dess betydelse för romanen, och i denna diskussion används sannolikhetsteori och frågor kring determinism och förutsägbarhet för att förklara den matematiska betydelsen av termen slumpvandring. Sedan diskuteras om kompositionen och karaktärernas liv i romanen ”Slumpvandring” kan liknas vid det matematiska begreppet slumpvandring, samt vad determinism och förutsägbarhet spelar för roll i det mänskliga livet.</p><p>I uppsatsens avslutande del knyts de tidigare förda resonemangen ihop och slutsatsen blir att något av det ”Slumpvandring” vill förmedla är vikten av att minnas och lära sig av det förflutna, både det större historiska förflutna och de egna mer privata händelser man varit med om, för att kunna välja bättre vägar i livet.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnan skildras i två verk i svensk arbetarlitteratur. Romanerna som ligger till grund för undersökningen är Moa Martinsons Mor gifter sig (1936) och Ivar Lo-Johanssons Analfabeten (1951). För att belysa uppsatsens syfte har följande frågeställningar ställts: Hur skildras kvinnliga könsroller i de båda romanerna? På vilket sätt skildras kvinnans underordning i förhållande till mannen? Finns det någon skillnad i hur kvinnan framställs i de båda romanerna utifrån ett samhälleligt perspektiv? De perspektiv som använts som utgångspunkt för uppsatsens teoretiska bakgrund är baserad på feministiska föreställningar om hur genus och kön är kulturellt och samhälleligt konstruerat, samt hur kvinnan ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv har ansetts vara underordnad mannen. Tidigare forskning utgår ifrån Ebba Witt-Brattströms (1988) och Magnus Nilssons (2003) avhandlingar om Moa Martinsons respektive Ivar Lo-Johanssons författarskap. Undersökningen är utförd med hjälp av hermeneutik samt närläsning som metod. Uppsatsens resultat visar att Moa Martinsons skildring av kvinnan uppvisar vad feministisk forskning anser vara typiska kvinnliga egenskaper, dock finns avvikelser från vad tidigare forskning hävdat vara utmärkande för Martinsons författarskap. Ivar Lo-Johanssons skildring av kvinnan är tvetydig. Kvinnan skildras mer som en betydelsefull tillgång i det gemensamma hemmet och uppvisar därmed motsägelsefulla drag av vad feministisk forskning hävdar är typisk för den kvinnliga könsrollen.

The object of interest in this essay is the issue of reducing work hours and how that issue was handled in the Trade Union Confederation (LO). In previous research the struggle for shorter work hours has been viewed as a struggle between trade union and employers’ organizations. The previous research has had difficulties in explaining LOs part in this struggle, their actions have not been the expected. LO had not played an active part in the struggle for shorter work hours and the previous research has not been able to given a satisfying explanation for this. In this essay the starting-point is another. The issue of reducing work hours, this essay argues, was a problem for LO. The problem consists of the need for LO to mark against communism, both inside and outside of the organization. But this essay also argues that the issue of reducing work hours is in it self subversive and therefore a problem for the reformist LO. From this staring-point the essay analyses the view of the issue of reducing work hours in LO during the period of 1945-1967. The conclusion in the essay is that LO disarmed the issue of reducing work hours, making it harmless. By shifts in conceptions of needs, the possible and conceptions of time and development the issue of reducing work hours was disarmed. The disarmed issue enabled LO to unite the organization in the delicate matter without the risk of pursuing a subversive issue.

Målet med uppsatsen är att jämföra likheter och skillnader i gestaltningen av främlingskap i Ivar Lo- Johanssons roman Kungsgatan och i Theodor Kallifatides roman Utlänningar. Uppsatsen jämför förhållandet mellan stad och land i Kungsgatan med förhållandet mellan hemland och nytt land i Utlänningar. Socialpsykologiska perspektiv på främlingskap, identitet och acklimatisering i kombination med litteraturteoretiska begrepp från postkolonial litteraturteori används för att undersöka hur romanerna fiktivt gestaltar uppbrotts- och acklimatiseringsprocesser. Analysen indelas i förhållandet mellan stad/land och hemland/nytt land, kvinnans dubbla främlingskap, språkets inverkan på identiteten samt individens förmåga eller oförmåga att anpassa sig till en ny miljö. Det skildrade främlingskapets anknytning till en ny dubbel identitet analyseras för att tolka karaktärernas hantering av främlingskapet. Uppsatsens jämförelse av främlingskapsskildringar under två skilda perioder i Sveriges historia visar hur romanerna bidrar till en större förståelse för hur distansering från och diskriminering av ”den andre ” oavsett utgångspunkt manifesteras på liknande sätt och kan utlösa liknande identitetskonflikter för individen.