Infertilitet är en utbredd problematik som drabbar många par världen över. Olika behandlingsformer finns att tillgå för att hjälpa infertila par att uppnå en graviditet. IVF-behandling är en vanlig behandlingsform. Många studier visar att IVF-behandling påverkar kvinnan mer än mannen psykiskt. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor upplever processen att genomgå IVF-behandling. Metod: En litteraturstudie gjordes på tio kvalitativa artiklar för att besvara syftet. En innehållsanalys gjordes på dessa artiklar, där meningsbärande enheter identifierades i artiklarnas resultat. Dessa enheter kondenserades, grupperades och formade sub-kategorier och teman. Livsvärldsperspektivet användes som en teoretisk referensram. Resultatet av denna litteraturstudie blev sju teman; Tro på behandlingen; Okunskap; Påverkan på vardagen; Bemötande i relationer; Negativ hantering; Rädsla, samt Väntan. Slutsatser som drogs av denna litteraturstudie var att kvinnornas upplevelser var övervägande negativt präglade, men en tro på behandlingen var ändå en central upplevelse. Det är viktigt för berörda kvinnors omgivning att inneha ett livsvärldsperspektiv inför kvinnornas upplevelser av behandlingen. En ökad förståelse från kvinnornas omgivning skulle kunna ge kvinnorna bättre upplevelser av att genomgå behandlingen. / Infertility is a widespread problem that affects many couples worldwide. Various treatments are available to help infertile couples achieve conception, and IVF is a common form of treatment. The psychological impact of the IVF-treatment affects the woman more than the man. The aim of this study was to describe how women experience the process of going through IVF treatment. Method: A literature review was done on ten qualitative articles to answer the aim of the study. A content analysis was done on these articles, and meaningful units were identified in the articles‟ results. These units were condensed, grouped and then formed into sub-categories and themes. A Life-World perspective was used as a theoretical framework. The result of this study was seven themes: Faith in the treatment; Ignorance: The impact on daily life; Responding in relationships, Negative handling, Fear, and Wait. Conclusions of this study were that women's experiences were predominantly negatively characterized, but a faith in the treatment was still a central experience. It is important for the women‟s surroundings to hold a Life-World perspective to women's experiences of the treatment. A greater understanding from the women's surroundings may improve the women‟s experiences of going through the treatment.

Bakgrund: Fekal inkontinens innebär en ofrivillig förlust av lös/fast avföring. Fekal inkontinens är ett relativt vanligt förekommande tillstånd, och mörkertalet anses vara stort. Stigmat kring tarmsjukdomar och eliminering gör tillståndet till ett tabubelagt ämne. Att lida av fekal inkontinens försvårar många aspekter av livet och forskning har visat att tillståndet har negativ inverkan på kvinnors livskvalitet. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att leva med fekal inkontinens. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att svara an på syftet. Tio kvalitativa artiklar analyserades med fokus på likheter och skillnader i kvinnornas upplevelser. Dessa blev till teman och subteman som utgör litteraturöversiktens resultat. Resultat: Resultatet presenteras i fem teman och nio subteman. Resultatets fem teman är: Begränsningar, Ett förändrat jag, Möte med vården, Strategier att hantera fekal inkontinens och Hinder och möjligheter att tala om fekal inkontinens. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån livsvärldsteorin. Fekal inkontinens hade stor inverkan på kvinnornas liv och begränsade deras tillgång till världen. Trots att tillståndet endast är ett kroppsligt symtom påverkade det alla dimensioner av kvinnornas liv. Stigmatiseringen kring tarmfunktion och eliminering skapar svårigheter i kontakten med sjukvården. Vidare beskrivs hur ett livsvärldsperspektiv kan användas för att få en djupare förståelse av kvinnornas upplevelser av att leva med fekal inkontinens.

No description available.

No description available.

Improviserad musik är något jag länge fascinerats av men inte utövat själv speciellt mycket. Med mina musikaliska rötter i den klassiska musiken vill jag utforska något främmande och utvecklas som musiker. I studien utforskas min livsvärld och hur den förändras när jag tar mig utanför min comfort zone och lär mig improvisera. Syftet är att utforska fenomenet improvisation genom att studera den egna lärandeprocessen vid lärandet av en jazzblues på altsaxofon. Den metod jag använt mig av i studien är loggboksskrivning där jag antecknat efter varje övningspass. Studien gjordes utifrån ett livsvärldsperspektiv som tillhör den fenomenologiska rörelsen. Analysen av denna instuderingsprocess har fokus på mina egna reflektioner och slutsatser när jag övar improvisation utifrån min livsvärld. Resultatet visar olika aspekter kring positiv och negativ utvärdering i studien samt tänkbara slutsatser kring detta. I resultatet visas också vad jag valt att öva på i studien, likheter i progression av olika övningar samt skillnader i de övningsstrategier som visas. Min egen nyfikenhet och fantasi utforskas då jag tar mig utanför min comfort zone, går på främmande mark och övar på att improvisera. Avslutningsvis diskuterar jag resultatet i förhållande till litteratur och tidigare forskning inom området och tar upp egna reflektioner kring studien och min fortsatta forskning inom området improvisation. / I have been fascinated by improvised music for a long time, despite my lack of experience in this area. With my roots firmly set in classical music, I would like to expand and develop myself as a musician. The study examines my life-world and how it is affected when I am outside my comfort zone and studying the phenomenon of improvisation. The purpose of this study is to ascertain which practice strategies I use when learning a jazz blues on the alto saxophone. The method applied is the log book, in which I record my observations after each practice session. The study was based on a life-world perspective that belongs to the phenomenological movement. The analysis of the rehearsal process focuses on my own reflections and conclusions when practicing improvisation based on my life-world. The results show different aspects of positive and negative evaluation in the study as well as possible conclusions from this. The result further indicates what I have chosen to practice in the study, similarities in the progression of various exercises as well as the differences in the practice strategies that are listed. My own curiosity and imagination are explored when I am taken outside my comfort zone, explore uncharted ground, and practice improvisation. Finally, I discuss the results in relation to literature and previous research in the field and consider my own reflections on the study and my continued research in the field of improvisation.

This thesis introduces and reflects on a design proposal, Naturally Artificial, which explores the nature-culture and human-environment relationship through Daoism and the concept of life-world. By embracing the vagueness within the relationship, it is an attempt to focus more on the present, before setting up a future scenario.   It is natural for humans to produce the artificial. Human activities leave traces on the Earth, which becomes deeply implanted in the space that we live in. Daoism suggests to focus on the present which is a complex flow that is producing patterns of humans. With the concept of life-world, human life; activities, emotions, etc, are invited to the center of the discussion. Through a designerly method, is it possible to notice and embrace the complex blend between nature and culture? How could design contribute to understand and feel the reality of the present, instead of guessing and speculating the future?   Pixels of Shadows is one part of the design program Naturally Artificial. It is an experience design installation, which is a wall of light showing constantly moving patterns of shadows. Unlike many interaction design projects or media art projects, East-Asian concepts and formgiving languages are used to test the possibility of a local originality within the Western-based discipline. Instead of LED screens and glossy surfaces, softer materials such as handcrafted paper and wood is used for the front screen. A Korean concept within traditional architectures, to be in harmony and connection with nature and the environment is the core of the design concept and visual language.

Bakgrund: Var sjätte timme tar någon sitt liv. Cirka 1500 människor avlider om året i Sverige till följd av suicid, vilket gör att suicid ses som ett folkhälsoproblem. Till följd av perioder av diverse utlösande faktorer exempelvis inre konflikter, depression och/eller ångestbesvär kan suicidtankar växa fram och suicidala handlingar bli ett faktum. Personer med suicidala tankar ser bara två val, fortsätta lida eller avsluta sitt liv. Sjuksköterskans roll, bemötande och attityd i mötet med personer med suicidala tankar är viktigt. I mötet ska sjuksköterskan kunna skapa trygghet, ge tröst och lyssna genom att visa närvaro och förståelse för patienten. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser efter suicidförsök. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserat på fem stycken självbiografier som analyserats med Lundman och Hällgren-Graneheims manifesta innehållsanalys. Datainsamlingen utgick från studiens syfte och inklusions- och exklusionskriterier. Resultat: Resultatet utmynnade i åtta underkategorier och tre kategorier: Förändrad tillgång till livet, Vikten av att ha någon vid sin sida och Vårdpersonalens roll efter suicidförsök.  Resultatet visade upplevelsen av ett lidande som ingen ser där känslor upplevts i det dolda. Vidare fanns det svårigheter att hantera tankar, minnen och känslor som gett påminnelse av suicidförsök samt att samhällets normer påverkar, vilket medfört ett liv där känslor stängts in och en fasad målats upp för omgivningen. Stöd från anhöriga, närstående och övriga individer i omgivningen men även vårdpersonal har en betydande roll för personer med psykisk ohälsa och de som genomgått ett suicidförsök. Det framkommer att upplevelsen av att bli utlämnad i vårdpersonalens händer och få en diagnos som en etikett över sitt beteende upplevdes befriande, med en diagnos blev tillvaron lättare att hantera, förstå och försonas med. Slutsats: Avsaknaden av stöd bidrar till isolering och dolt lidande. Samhället likväl som vården är betydelsefulla faktorer hos de som har psykisk ohälsa för upplevelsen av trygghet samt att bli sedd och hörd. Dock medför samhällets normer och stigmatisering att det är svårt att öppet prata om sina tankar och känslor. Att börja prata om psykisk ohälsa och suicid behövs för att bryta normer och stigmatisering. Ämnet är ett utvecklingsbart ämnesområde där kunskapsbristen är stor.

<p> </p><p><strong>Bakgrund</strong>: Vårdpersonal möter i arbetet patienter som upplever rädsla. Inom omvårdnad är förståelse för människors upplevelser och erfarenheter central. Genom att försöka förstå fenomen som påverkar människans livsvärld gynnas relationen mellan vårdtagare och sjuksköterska. <strong>Syfte</strong>: Syftet var att beskriva fenomenet rädsla ur ett livsvärldsperspektiv. <strong>Metod</strong>: Studien baserades på 74 berättelser om rädsla skrivna av sjuksköterskestudenter. Kvalitativ innehållsanalys användes. <strong>Resultat</strong>: Situationer av ovisshet, maktlöshet eller hot utlöste rädsla. Under rädsleupplevelsen gjorde den tysta kroppen sig påmind, kroppen upplevdes okontrollerbar, informanterna blev tillfälligt förvirrade och fick förändrad verklighetsuppfattning. Kamp- och flyktbeteende och upplevelser av att rädslan födde nya känslor beskrevs också. När rädslan släppte tystnade kroppen, situationen upplevdes overklig och ibland genant och händelsen lämnade spår. <strong>Diskussion</strong>: Eftersom människor riktar medvetandet olika är det individuellt vad människor blir rädda för. Rädslan finns i levd kropp och påverkar samt påverkas av levd tid. Att gå till sig själv och förstå sin egen rädsla underlättar för att känna igen och förstå upplevelsen av rädsla hos andra. <strong>Slutsats</strong>: Att förstå och kunna möta rädsla hos andra är centralt i omvårdnad liksom i alla människovårdande yrken. Då upplevelsen av rädsla är central är det viktigt att förhålla sig fördomsfri till vad som utlöser rädsla hos andra människor och undvika att värdera rädslan.</p><p> </p> / <p> </p><p><strong>Background</strong>: Nursing staff often meet with patients that experience fear. An understanding of humans„ lived experiences is central in nursing. Attempts to understand phenomena that influence daily life of humans might contribute to a positive interaction between patient and nurse. <strong>Purpose</strong>: The aim was to describe fear from a life-world perspective. <strong>Method</strong>: The study was based on 74 narratives about fear, written by nursing students and a qualitative content analysis was used. <strong>Results</strong>: Situations that led to uncertainty and powerlessness triggered fear. When experiencing fear the usually silent body became "loud", the body was felt as uncontrollable and the informants were temporally confused and had an altered perception of reality. The fear arouses more and new emotions and wishes to fight and flee. When the fear faded away, the body became silent, the informants perceived the situation unreal and embarrassing and felt that the experience left marks on their bodies and minds. <strong>Discussion</strong>: What frightens humans is individual as different people direct their consciousness differently. Fear exists in the lived body. It influences and is influenced by the lived time. Attempts to make one‟s own fear consciousness contribute to an ability to recognize and understand other‟s fear as well.<strong> Conclusion</strong>: To see and understand other‟s fear is central in nursing, as well as in other caring services. Since lived experience of fear is central it is important not to be prejudiced about what situations that trigger fear and to avoid judging other peoples fear.</p><p> </p>

The general aim of this thesis was to study the transition process from dependency towards anatomy and psychological empowerment among teenagers with type 1 diabetes. Thirty-two teenagers (18 female/14 male) aged 13-17 took part in conversational interviews. The interviews followed a semi-structured question guide. Data comprised 31 tape recorded interviews (one informant did not want to be tape recorded). The research design was based on a phenomenological and life world perspective including two different analysis methods. The transition towards autonomy among teenagers with type 1 diabetes was elucidated in a phenomenological approach (paper I). Through the teenagers’ narratives about their daily life experiences with type 1 diabetes there emerged the over-riding theme “Hovering between individual actions and support of others”. This theme illustrates the main problem related to diabetes management - duality in dependence and independence. The themes “growth through individual self-reliance” and “growth through confirmation of others” seem to facilitate the transition process from dependency towards autonomy. Experiences of the Empowerment Education Programme (EEP) were studied by a qualitative content analysis (paper II). From the teenagers’ descriptions the over-riding theme was formulated as “Sense of community”, and this covered the categories of social fellow feeling, collaborative learning, and community of interests. A synthesis of the findings illustrates that individual self-reliance, confirmation of others, and sense of community are closely related to individual inner resources, trust in others, and the feeling of belonging, which are all suggested as specific goals of empowerment and fulfilment of psychological empowerment. A model was created to explain the relation between psychological empowerment and growth through individual self-reliance, confirmation of others, and sense of community. Professional nursing care might start from the unique situation and context the individual experiences and exists in. Social meetings with like-minded youth were highly appreciated among the teenagers. The teenagers showed their willingness to transform themselves towards becoming more independent in self-management, and the teenage years may be the right period to empower and coach the teenagers towards autonomy and prepare them for adulthood living with type 1 diabetes.

Bakgrund: Vårdpersonal möter i arbetet patienter som upplever rädsla. Inom omvårdnad är förståelse för människors upplevelser och erfarenheter central. Genom att försöka förstå fenomen som påverkar människans livsvärld gynnas relationen mellan vårdtagare och sjuksköterska. Syfte: Syftet var att beskriva fenomenet rädsla ur ett livsvärldsperspektiv. Metod: Studien baserades på 74 berättelser om rädsla skrivna av sjuksköterskestudenter. Kvalitativ innehållsanalys användes. Resultat: Situationer av ovisshet, maktlöshet eller hot utlöste rädsla. Under rädsleupplevelsen gjorde den tysta kroppen sig påmind, kroppen upplevdes okontrollerbar, informanterna blev tillfälligt förvirrade och fick förändrad verklighetsuppfattning. Kamp- och flyktbeteende och upplevelser av att rädslan födde nya känslor beskrevs också. När rädslan släppte tystnade kroppen, situationen upplevdes overklig och ibland genant och händelsen lämnade spår. Diskussion: Eftersom människor riktar medvetandet olika är det individuellt vad människor blir rädda för. Rädslan finns i levd kropp och påverkar samt påverkas av levd tid. Att gå till sig själv och förstå sin egen rädsla underlättar för att känna igen och förstå upplevelsen av rädsla hos andra. Slutsats: Att förstå och kunna möta rädsla hos andra är centralt i omvårdnad liksom i alla människovårdande yrken. Då upplevelsen av rädsla är central är det viktigt att förhålla sig fördomsfri till vad som utlöser rädsla hos andra människor och undvika att värdera rädslan. / Background: Nursing staff often meet with patients that experience fear. An understanding of humans„ lived experiences is central in nursing. Attempts to understand phenomena that influence daily life of humans might contribute to a positive interaction between patient and nurse. Purpose: The aim was to describe fear from a life-world perspective. Method: The study was based on 74 narratives about fear, written by nursing students and a qualitative content analysis was used. Results: Situations that led to uncertainty and powerlessness triggered fear. When experiencing fear the usually silent body became "loud", the body was felt as uncontrollable and the informants were temporally confused and had an altered perception of reality. The fear arouses more and new emotions and wishes to fight and flee. When the fear faded away, the body became silent, the informants perceived the situation unreal and embarrassing and felt that the experience left marks on their bodies and minds. Discussion: What frightens humans is individual as different people direct their consciousness differently. Fear exists in the lived body. It influences and is influenced by the lived time. Attempts to make one‟s own fear consciousness contribute to an ability to recognize and understand other‟s fear as well. Conclusion: To see and understand other‟s fear is central in nursing, as well as in other caring services. Since lived experience of fear is central it is important not to be prejudiced about what situations that trigger fear and to avoid judging other peoples fear.