Bakgrund: MRSA är en multiresistent bakterie som har utvecklat resistens mot antibiotika. Med en ökad spridning så är MRSA ett folkhälsoproblem på global nivå då bakterien orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Att bära på MRSA har en stor påverkan på livet då det ger stigmatiserande känslor och emotionella konsekvenser. MRSA är en smittsam och allmänfarlig sjukdom och måste enligt lag vårdas utifrån vårdhygieniska riktlinjer i isolering för att förhindra smittspridning. Sjuksköterskans roll i det förebyggande arbetet mot smittspridning är att anpassa vårdmiljön efter patientens behov samt vara en förebild för resterande personal i vårdlaget. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelser av isolering vid MRSA. Metod: Litteraturöversikten är genomförd enligt Friberg (2012). Resultatet bygger på elva vårdvetenskapliga artiklar varav åtta kvalitativa, två kvantitativa och en med mixad metod. De vårdvetenskapliga artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes utifrån likheter och skillnader. Resultat: I resultatet så framkom det fyra huvudteman: Inom fyra väggar, Interaktionens innebörd vid isolering, Betydelsen av god information och Isoleringsrutiner skapar barriärer i vården. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Dahlberg (2014) och Dahlberg och Segestens (2010) vårdvetenskapliga tolkning av begreppet livsvärld och med relevant forskning som styrker att patienters upplevelse påverkas av miljön, möjlighet till interaktion, brist på information och isoleringsrutiner. Begreppet livsvärld tillsammans med konsensusbegreppet hälsa appliceras på resultatet i diskussionen.

Background: The urinary catheter was designed by Foley in 1937.  There are diverse types of urinary catheters. Complications are common to patients living with indwelling urinary catheters. Nurses have the responsibility to provide information about the catheter to patients. Aim: To describe patients’ experiences of living with an indwelling urinary catheter. Method: A literature review of qualitative study was carried out. 10 articles were analysed. Friberg’s analysis model was used to analyse data. Results: Patients had different perceptions about living with indwelling urinary catheters. Some needed to adjust to having indwelling urinary catheters as part of their life. Others experienced catheter related problems such as pain, leakage and discomfort. Patients expressed need for support from family and healthcare professionals. Conclusion: Patients felt that they had received inadequate information from healthcare professionals and needed information about having an indwelling urinary catheter.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka motivationsfaktorer som kan ha påverkan på min övning.Studien utgår från livsvärldsperspektivet och den valda observationsmetoden är loggboksskrivande. I bakgrundskapitlet redogörs det för olika motivationsteorier och det teoretiska perspektivet fenomenologi med inriktning mot livsvärldsperspektivet. Resultatet presenteras med hjälp av tre olika huvudteman: Förutsättningar, att ha ett måloch fysiska och psykiska faktorer. I resultatet framkommer det att faktorer som tid, miljö, instrument, trötthet, stress och fysiska hinder har en påverkan på min motivation. Att ha ett mål visar sig även vara den avgörande faktorn för min motivation; som i sin tur behöver infinna sig för att övningspasset ska genomföras. Resultatkapitlet avslutas sedan med en sammanfattning och ett antal slutsatser utifrån resultaten. Studien avslutas med diskussionen som grundar sig i det som redogörs i resultat- och bakgrundskapitlet. Den avgörande faktornochförståelsen av min livsvärldär två av fyra aspekter som diskuteras. Diskussionen avslutas med att belysa arbetets betydelse för mig i mitt framtida yrke som lärare och även för andra verksamma lärare i både musik och andra ämnen. Även idéer om hur arbetets ämne kan vidareutvecklas kommer belysas under den avslutande delen av diskussionen. / The purpose of this study is to find out what kind of motivational factors has an inpact on my practice. The study is based on a life-world perspective and the choosen observation method is logbook writing. In the background chapter accounts for the different motivational theories and the theoretical perspective phenomenology with a direction towards the life-world perspective. Results are presented by the help of three different main themes: Conditions, having a goalandphysical and mental factors. The result shows that factors such as time, environment, instruments, tiredness, stress and physical obstaclesaffects my motivation. Having a goal proves to be the crucial factor for my motivation; which in turn needs to appear before the practice.Chapter on results are then concluded with a summary and a number of conclusions. The study ends with a discussion based on what is stated in the result and background chapter. The crucial factorandunderstanding of my life-worldare two of four aspects that will be discussed. The discussion ends with highlighting the importance of this study for my future profession as a teacher and also for other active teachers in both music and other subjects. Ideas on how the subject matter can be further developed are also highlighted during the final part of the discussion.

Denna intervjustudie har genomförts med syftet att undersöka hur låtskrivaren och låtskrivarläraren upplever sin livsvärld och genom den synliggöra låtskrivarlärarens pedagogiska grundsyn. För att undersöka fenomenet har kvalitativa forskningsintervjuer genomförts med fyra låtskrivare och lärare i ämnet låtskrivning. Informanterna är verksamma i gymnasieskolan som musiklärare. Resultatet och analysen sker med ett hermeneutiskt och fenomenologiskt förhållningssätt ur ett livsvärldsperspektiv. Intervjustudien har visat att informanterna upplever att deras skrivande hjälper dem att vara strukturerade, fokuserade och att färdigställa och nå resultat, samt bearbeta impulser och känslor. Alla informanter vittnar om hur skrivandet blivit ett sätt för informanterna att bearbeta händelser i livet, lätta som komplicerade, en slags terapi. Passionen för sitt skrivande har stärkts och kommit att bli ett med informanterna ju längre tid som gått och ju mer tid informanterna har gett åt musiken. De menar att inspirationen är något som kommer av ”görandet” och att det går att framkalla om man bara sätter igång, samt att viljan att äga sitt eget konstnärskap är en viktig komponent i skapandet som driver låtskrivaren framåt. / This interview study has been conducted with the purpose of investigating how the songwriter and songwriting teacher experience their life-world and by it visualize the songwriter's pedagogical perspective. Qualitative research interviews have been made with four songwriters and teachers in the subject of songwriting to investigate the phenomenon. The informants are active in the upper secondary school as music teachers. The result and analysis is done with a hermeneutic and phenomenological approach from a life-world perspective. Interview studies have shown that the informants find that their writing helps them to be structured, focused and to complete and achieve results, as well as process impulses and feelings. All informants testify to how the writing has become a way for informants to process events in life, easy as complicated, as a kind of therapy. The passion for their writing has been strengthened and become one with the informants the longer time passed and the more time the informants have given the music. They claim that inspiration is something that comes from the "making" and that it can be evoked if you only get started, and that the desire to own your own artistry is an important component of the creation that drive the songwriter forward.

Målen har fått en allt viktigare position i skolan, elevernas resultat likaså. I den här studien belyses och undersöks lärares tolkning och realisering av kursplanemål i grundskolan. Läroplanen föreskriver att samtliga elever i grundskolan skall nå förutbestämda kunskapsmål. Det gap som återfinns mellan läroplanens formulerade innehåll och elevers lärande har tidigare kallats för the teaching gap eller undervisningens Grand Canyon. En sådan metafor åskådliggör den problematik som existerar i undervisningssituation mellan styrning och elevers lärande. Studien ramas in av de läroplansförändringar som har skett sedan början av 90-talet. I och med införandet av den tidigare läroplanen för grundskolan, Lpo94, förändrades kursplanens struktur i grunden. Lärarna skulle medverka i en deltagande målstyrning där de formellt gavs stort utrymme att tolka läro- och kursplaner. Att undervisa med hjälp av både strävans- och uppnåendemål visade sig dock vara problematiskt på flera sätt. En ny läroplan för grundskolan, Lgr 11, arbetades fram och trädde i kraft 2011. Lärarna blev nu tvungna att tyda en ny kursplan med centralt innehåll och kunskapskrav där elevernas utvecklande av ämnesspecifika förmågor framstod som centralt. Lärarna i studien ger exempel på hur de tolkar och realiserar kursplanemål samt iscensätter dem i undervisning inom ramen för en mål- och resultatstyrd skola. Lärarnas uppdrag har beskrivits som mer kvalificerat i och med den senaste läroplansreformen och den här studien antyder samma sak. Lärarna skall undervisa så att eleverna utvecklar ämnesspecifika förmågor men vad innebär det i ett undervisningssammanhang? Samtidigt har kraven ökat på lärare när det gäller resultatmedvetenhet och kunskapsbedömning. I studien undersöks därför också vad det kan innebära för lärare att iscensätta och realisera kursplanens innehåll via en learning study. Lärarna undersöker då vad som krävs för att elever utvecklar ett specifikt kunnande i samhällskunskap. Att lärarna gavs möjlighet att få iscensätta undervisning på det här sättet verkar ha haft betydelse för deras förståelse av såväl det ämnesdidaktiska innehållet som elevernas förståelse. / This thesis investigates teachers’ life-world during an era of restructuring of the educational system in Sweden. In recent years two different kinds of curriculums have been implemented in compulsory school, Lpo94 [1994 Curriculum for the Compulsory School System] and Lgr 11 [Curriculum for Primary Schools, Kindergarten, and Before/After School Care], which replaced the 1994 plan. Both are framed in the system of management by objectives. This affects teachers practice in different ways. One is that teachers need to interpret and implement curricular goals in the classroom in a way that makes them evaluable. This reflects an instrumental view of knowledge that is often found in a goal- and results-driven business. The aim of this study is to explore teachers’ meaning-making as they formulate and discuss the subject content in teaching with regard to learning objectives and student learning. This thesis consists of two studies. Results show that teachers first need to understand the subject matter and its relation to students’ understanding and only then consider the objectives to be met. This is what is expressed by the teachers in this thesis when they create meaning as they formulate objectives with regard to the object of learning. In this way the view of the goals as directive and rational in teaching is overturned because the goals are incorporated into teaching and are used in different ways by different teachers.

Aim: The overall aim is to develop knowledge about learning to live with diabetes.   Methods: All four studies have been carried out within the caring science and using a life-world phenomenological approach. Study (I): data was collected through written narratives from seven patients with insulin treatment. Studies (II and III): data was collected through interviews with twelve patients with diabetes. Study (IV): Data was collected from four groups and two individual interviews with sixteen diabetes nurses. The method for the analysis can be described as a dialectic process, beginning with the whole, analyzing its parts, and then reconstructing the whole in order to understand the essence of the phenomenon.   Main Findings: The result showed that patients’ experiences of the most obvious meanings of the phenomenon of being stricken by diabetes (I) are the fight against becoming your illness, a wish that everything would be as usual and that the new situation should only be natural. Furthermore, after having been diagnosed with the illness, the results demonstrated two themes that were particularly important in learning to live with diabetes. These were your own responsibility for gaining knowledge in order to incorporate the illness into your life and to find a balance between fear and control (II).  As support for the learning (III), reflection over the learning and experiences has a crucial role for a new understanding of health processes. Insight into your own responsibility was a key factor for this reflection. To be able to give support (1V), the diabetes nurse must adopt a reflecting, self-critical attitude with an insight that the responsibility for learning lies with the patient and that the role for the diabetes nurse is to encourage and challenge the patient to self-reflection and taking responsibility on the basis of individual goals and pre-requisites. To give support in this way, the diabetes nurse must downplay the medical requirements for control and make more use of his/her medical competence to ask reflection-triggering questions based on a life-world perspective.   Conclusion: Based on the patient’s life-world, an understanding is created that supports learning, which thereby can reduce the influence of the illness on the patient's life.  This understanding makes it possible to incorporate the illness into the patient's life and create a balance between fear and control.

Bakgrund: Begreppet transperson är ett paraplybegrepp vilket inkluderar alla personersom upplever att deras könsidentitet och/eller könsuttryck inte är kongruentmed det kön de blev tilldelade vid födseln. Prevalensen av transpersoner ivärlden är svår att uppskatta och på grund av den stigmatisering somgruppen utsätts för finns förmodligen ett mörkertal. Transpersonerdiskrimineras, utsätts för våld och övergrepp samt försätts ofta i hälsofarligasocioekonomiska tillstånd såsom social exkludering, arbetslöshet ochhemlöshet. Detta ökar risken för depression, ångest, suicid, missbruk ochpsykisk stress. Syfte: Att belysa transpersoners upplevelser kring bemötande från vårdpersonalinom den öppna hälso- och sjukvården. Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt. Åtta vetenskapligaartiklar analyserades utifrån likheter och skillnader. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fem olika teman vilka lyder: Vård som främjaridentitetsutveckling, Att avslöja sin könsidentitet, Kunskap och attityder frånvårdgivarens sida, Diskriminerad till följd av sin identitet och Ansvaretligger hos patienten. Diskussion: Diskussionen betonar hur vårdpersonal kan få ökad förståelse förtranspersoners behov utifrån Husserls livsvärldsteori. Konsensusbegreppetvårdande diskuteras i relation till de bristfälliga vårdrelationer mångatranspersoner vittnar om. Vidare diskuteras kunskapsglappet hosvårdpersonalen, dess effekter på vårdens tillgänglighet och behovet avutbildning. / Background: The term transgender is an umbrella term that include all people whosegender identity and/or gender expression is not congruent with theirassigned sex at birth. The prevalence of transgender people is difficult toestimate and due to stigma the numbers might be underreported.Transgender people are discriminated and exposed to violence and assault.Many end up in vulnerable socioeconomic situations that include socialexclusion, unemployment and loss of household which increases the risk fordepression, anxiety, suicide, abuse and mental distress. Aim: To illuminate transgender peoples experiences of health care staff’s attitudestowards them in the general health care. Method: A literature review was conducted to answer the aim. Eight scientificarticles were analyzed focusing on similarities and differences. Results: The results are presented in five main themes: Supporting the self-concept,To disclose ones gender identity, Knowledge and attitudes within the healthcare system, Discriminated due to ones identity and The responsibility lieson the patient. Discussion: The discussion emphasize how health care staff can gain understanding fortransgender peoples needs related to Husserl’s theory of the life world. Theconcept of care are discussed related to the substandard patient-caregiverrelationship that many transgender people report about. The lack ofknowledge within the health care system is discussed as well as how it willeffect transgender peoples access to care and the need of education.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i befolkningen och 17 procent har utvecklat någon form av psykisk ohälsa. I Sverige är det fler kvinnor än män som lider av psykisk ohälsa. Patienter med psykisk ohälsa är en av de mest sårbara patientgrupper som besöker akutmottagningar och besöket kan få negativa följder och kan resultera i ett vårdlidande. I mötet med patienter med psykisk ohälsa ska sjuksköterskor främja patienters hälsoprocess och ha deras livsvärld i åtanke. Det finns en stigmatisering hos sjuksköterskor till psykisk ohälsa. Sjuksköterskors roll är att lindra lidande och främja välbefinnande hos patienter.  Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med psykisk ohälsa på allmänna akutmottagningar. Metod: En litteraturstudie som sammanställts till ett resultat av åtta vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och Psycinfo. De vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall och analyserades genom en integrerad innehållsanalys Resultat: Resultatet redovisas med utgångspunkt från fyra kategorier; Erfarenheter av kompetens, Sjuksköterskors attityder till och fördomar mot psykisk ohälsa, Utmanande att möta psykisk ohälsa och Vårdmiljöns påverkan. Det finns flera aspekter som har betydelser i mötet med psykisk ohälsa på allmänna akutmottagningar Slutsatser: Det flera aspekter i mötet med patienter med psykisk ohälsa på en akutmottagning som gör att mötet anses utmanande och kan medföra lidande både för patienter och sjuksköterskor. Enligt sjuksköterskor kan mer kunskap kring psykisk ohälsa medföra en trygghet i mötet med patienter med psykisk ohälsa / Background: Mental illness is increasing in the population and 17 percent have developed some form of mental illness. In Sweden, there are more women than men who suffer from mental illness. Patients with mental illness are one of the most vulnerable patient groups who visit emergency rooms and the visit can have negative consequences and can result in a patient suffering. In the meeting with patients with mental illness, nurses must promote patients' health process and keep their world of life in mind. There is a stigma attached to nurses to mental illness. The role of nurses is to alleviate suffering and promote the well-being of patients. Aim: Nurses' experiences of meeting patients with mental illness in general emergency rooms. Method: A literature study compiled as a result of eight scientific articles searched in the databases Cinahl and Psycinfo. The scientific articles were quality reviewed using a review template and analyzed through an integrated content analysis Results: The results are reported on the basis of four categories; Experiences of competence, Nurses' attitudes to and prejudices against mental illness, Challenging to face mental illness and the impact of the care environment. There are several aspects that have significance in the encounter with mental illness in general emergency departments Conclusions: The several aspects of the meeting with patients with mental illness in an emergency room that make the meeting considered challenging and can lead to suffering for both patients and nurses. According to nurses, more knowledge about mental illness can lead to security in the meeting with patients with mental illness

Bakgrund: I Sverige är den vanligaste cancerformen kvinnor drabbas av bröstcancer. Då kvinnor fortfarande är i arbetsför ålder kan sjukdomen även drabba familjelivet och arbetet. När diagnosen ställs förändras livsvärlden för kvinnan då behandlingar samt andra förändringar kommer att bli en ny del av vardagen. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av att vara drabbad av bröstcancer. Metod: Studien grundades på sex självbiografier som har analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys vilket skapade olika kategorier. Resultat: Fem kategorier och tio underkategorier bildades som belyste livsvärldsförändringar för kvinnor, känslor kring den förändrade kroppen och anhörigas inverkar. För kvinnor är det många känslor av rädsla, ångest och oro som påverkar och det tar även tid för kvinnor att acceptera vad som hänt. Diskussion: Den förändrade livsvärlden som uppkom för drabbade kvinnor innehåller aspekter om både det psykiska måendet samt om hur den fysiska kroppen förändras. Konklusion: Bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde en förändrad livsvärld då det uppstod kroppsliga förändringar samt svårigheter med att få ihop en fungerade vardag. Kvinnor upplevde att stödet från anhöriga och sjuksköterskan är betydelsefullt för att främja en god livsvärld. Genom att förstå hur förändringarna påverkar bröstcancerdrabbade kvinnor kan sjuksköterskan möta kvinnors livsvärld på bästa sätt. / Background: In Sweden, the most common form of cancer that women suffer from is breastcancer. When women are still in working age, the disease can also affect family life and work. When the diagnosis is made, the life of the woman changes as treatments and other changes will become part of everyday life. Purpose: The purpose is to shed light on women's experience of being affected by breast cancer. Method: The study was based on six autobiographies that were analyzed according to a qualitative content analysis which created different categories. Results: Five categories and ten subcategories were formed that illuminated life-world changes for women, feelings about the changed body and the influence of relatives. For women, many feelings of fear, anxiety and anxiety affect, and it also takes time for women to accept what has happened. Discussion: The changed world ofl ife that emerged for afflicted women contains aspects about both the mental feeling andhow the physical body changes. Conclusion: Breast cancer-affected women experienced a changed world of life as there were bodily changes as well as difficulties in getting together a functioning everyday life. Women felt that the support of relatives and the nurse is important in promoting a good life. By understanding how women's lives are changing, the nurse can best meet women.

Bakgrund: Livets slutskede är en del i den palliativa vården som syftar främst till att lindra patientens besvärliga symtom och göra livet så hanterbart som möjligt inför döden. Genom en djupare förståelse av hur det är att befinna sig i livets sista tid kan omvårdnaden anpassas därefter.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att befinna sig i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt bestående av tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Dataanalys har genomförts enligt Fribergs fem steg.  Resultat: Resultatet presenteras i två teman; att konfronteras med det okända och en känsla av meningsfullhet. Resultatet visar att de upplevelser som uppstår i livets slutskede är olika för varje patient och de bör bemötas utifrån sin egen livsvärld. Resultatet visar också att det finns behov av trygghet och symtomkontroll vilket kan vara av betydelse för patienternas upplevelse av livskvalitet den sista tiden i livet.  Slutsats: Resultatet visar att patienter i livets slutskede ofta upplevde rädsla och oro vid konfrontation med det okända. De ville inte försvinna från livet och gå miste om framtiden. Trygghet var ett tydligt behov hos patienterna som befinn sig i livets slutskede. Anhöriga och den andliga världen beskrivs kunna ge denna trygghet. Det visade sig också att hoppet är det sista som överger människan. / Background: The final stage of life is part of palliative care and aims primarily to relieve the patient's troublesome symptoms and make life as manageable as possible before death. Through a deeper understanding of what it is like to be in the last days of life, care can be adapted accordingly.  Aim: To describe patients experience of existing in the end of life. Method: A literature study based on twelve articles with qualitative design. The five steps of Friberg were used for the data analysis.  Results: The result are presented in two themes; to be confronted with the unknown and a sense of meaning. The result show that the experiences that arise at the end of life are different between patients and should be treated based on their own life world. The result also shows that there is need for security as well as symptom control which can be of importance for the patients experience of quality of life in the final time in life.  Conclusion: The result show that patients in the final stages of life often experienced fear and anxiety when confronted with the unknown. They did not want to disappear from life and miss out on the future. Security was a prominent need for the patients in the end of life. Relatives and the spiritual world were found providing this security. It was also shown that hope is the last thing leaving the human.