Syftet med studien är att utforska hur min livsvärld samt mitt musikaliska gestaltande påverkades av en tids mental träning. För att kunna följa processen fördes en ostrukturerad loggbok och videoinspelningar gjordes av min enskilda övning på blockflöjt. Denna kvalitativa studie genomfördes utifrån ett livsvärldsperspektiv som är en gren ur den fenomenologiska filosofin. Loggboken och videoinspelningarna analyserades genom att kategoriseras med olika sinnesstämningar, som: nedstämd, stressad, glad och stolt. Resultatet av analysen visar en progression från ett negativt tänkande till ett mer positivt tänkande. En successiv förändring av den enskilda övningen framkommer också, där kreativitet och experimenterande med olika inlärningsmetoder får allt mer plats. En diskussion av resultatet förs sedan, i förhållande till litteratur och tidigare forskning inom området. Arbetet avslutas med att belysa arbetets betydelse samt möjligheter till framtida forskning. / The purpose of the study is to explore how my life-world and music playing is affected by a period of mental training. An unstructured logbook was kept in order to follow the process. In addition video recordings of my individual practice playing the recorder, were made. This qualitative study was based on a life-world perspective - a branch from the phenomenological philosophy. The logbook and video recordings were analyzed by being categorized as different moods, such as: depressed, stressed, happy and proud. The result of the analysis shows a progression from a negative thinking to a more positive thinking. A successive change of the individual practice is also revealed, where creativity and experimenting with different learning methods appears more frequently. A discussion is thenceforth held, in relation to litterature and previous research, within the field. The work is concluded by illuminating the importance of this study and the opportunities for future research.

A Dissertação analisou o cotidiano de jovens estudantes do Ensino Médio de uma escola pública de Porto Alegre. O conceito de mundo da vida foi utilizado para caracterizar as relações intersubjetivas vivenciadas pelos jovens em seu cotidiano. Na perspectiva de Alfred Schütz, o mundo da vida é o mundo intersubjetivo em que vivemos e que se apresenta à nossa experiência e interpretação. As juventudes são concebidas em uma perspectiva sociológica, para além de um período de transição, são tomadas em sua constituição plural, reconhecendo a especificidade de uma etapa da vida. O gênero é compreendido como uma relação, que materializa as relações de poder entre os sexos e atualiza os particularismos patriarcais presentes no grupo social. O objetivo principal da pesquisa foi compreender como o cotidiano de jovens estudantes do Ensino Médio é estruturado, em relação aos aspectos de gênero e ao tempo de estudo e trabalho. Em relação ao conceito de mundo da vida, a intenção foi depreender os códigos de referência presentes no cotidiano dos jovens, a partir das suas temporalidades. A pesquisa foi realizada através do mapeamento dos usos do tempo de cerca de 400 jovens. Cada jovem preencheu dois diários de usos do tempo, um no dia da semana e outro no domingo. A tabulação dos dados, no SPSS, computou os eventos e suas durações. Através da análise preliminar dos dados, foram construídas quatro rotinas típicas, para a seleção de jovens a serem entrevistados. A entrevista ocorreu com quatorze jovens, conversando sobre a sua rotina e sobre o significado da educação e do trabalho em sua vida. Os dados quantitativos compuseram as categorias “tempos para si”, “tempos de estudo”, “tempos de trabalho – formal e doméstico” e “tempos de lazer”. Em cada um, priorizou-se a análise por sexo e faixa etária, com o objetivo de perceber se o gênero se constitui como um código de referências para o cotidiano dos jovens. Os usos do tempo de estudo e trabalho, principalmente o trabalho doméstico, indicam maior alocação de jovens do sexo feminino do que jovens do sexo masculino. Além do gênero, o princípio de reciprocidade, que indica a responsabilidade de cada membro do grupo doméstico para a sua manutenção, foi percebido como um código de referências para o cotidiano destes jovens. / The present work is intended to evaluate student daily routines from a public high school in Porto Alegre. The life-world concept was used to describe youth’s intersubjective relations in a daily basis. According to Alfred Schütz’s standpoint, the life-world is an intersubjective world which we live in, and it is presented to our own experience and interpretation. Youthfulness usually grows under a sociologic view, beyond a transition timeframe, taking into account their multiple nature, being able to recognize the specific life period which they are submitted to. Gender is understood as a relation, which makes the sex strength relations to become real, and update the patriarchal particularizations which are usually found in the social group. The research’s main goal was set in order to understand how the high school student daily routine is composed, with regard to gender, as well as study and work time. Life-world concept gathers reference codes prompted inside the young people routines, based on their transiently issues. The subject research was made using time-use mapping of 400 young people. Each person filled two time-use diaries, one for a business day and the other for a weekend day (Sunday). All collected data were recorded into SPSS software, computing events and their related timeframes. Based upon a first data review, four typical routines were built to choose people for interviewing process. Actually the interview was performed with fourteen persons, whom were inquired about their routine and “education/job meanings for their life. All discrete data were part of “time for myself”, “study time”, “work time – formal and domestic” and “leisure time”. Each of them has been evaluated, taking the sex and age range analysis as first priority, attempting to detect gender as being a daily reference code for young people. Time-use for study and work (specially domestic work), pointed out more women when in gender comparison. Besides that, the reciprocity, principle which notes the responsability for each group member involved in the environment maintenance, was determined to be a reference code for young people daily routine.

Bakgrund: Att befinna sig i miljöer som kan uppfattas som hotfulla är ingen ovanlighet för ambulanssjuksköterskor. Att utsättas för hot i sitt arbete förekommer och uppfattas som ett problem av många inom ambulansverksamheten och är enligt såväl nationella som internationella studier ett växande problem. Att arbeta inom den prehospitala vården innebär att man ofta verkar inom en utsatt miljö. Då en hotfull situation påverkar vården är en viktig del av ambulanssjuksköterskans kompetensområde att skapa ett säkert vårdrum där patienten kan erhålla ett adekvat omhändertagande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors uppfattningar av hot i samband med omhändertagande av sjuk eller skadad person. Metod: Kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats. Ett strategiskt urval användes vilket resulterade i tio intervjuer med ambulanssjuksköterskor på en ambulansstation i en mellanstor stad. Intervjuerna spelades in med ljud och transkriberades i efterhand. Resultat: De analyserade intervjuerna mynnade ut i fyra beskrivningskategorier om ambulanssjuksköterskors uppfattningar om hot i samband med omhändertagande av sjuk eller skadad person. De fyra beskrivningskategorierna var: Att det är en del av jobbet, Personliga förutsättningar och yrkeserfarenhet, Att hantera en hotfull situation och Att endast utföra det nödvändiga. Slutsats: Uppfattningarna kring hot varierar mycket, ett antal uppfattningar var extra förekommande. Bland annat att en könsdifferentierad ambulansbesättning uppfattades som positivt, också att en vårdrelation blir lidande och att bara den nödvändigaste vården utförs om situationen uppfattas vara hotfull. / Background: Being in environments that can be perceived as threatening is not unusual for ambulance nurses. Being exposed to threats in their work occurs and is perceived as a problem by many in the ambulance business and according to national as well as international studies, is a growing problem. Working in prehospital care means that you often work within an exposed environment. As a threatening situation affects healthcare, an important part of the ambulance nurse´s field of expertise is to create a safe care space where the patient can receive adequate care. Aim: The aim of the study was to describe ambulance nurse's perceptions of threats associated with the treatment of sick or injured persons. Method: Qualitative interview study with phenomenographic approach. A strategic selection was used which resulted in ten interviews with ambulance nurses at an ambulance station in a medium-sized city. The interviews were sound recorded and transcribed post the interviews. Results: The analyzed interviews appeared in four descriptive categories on the perception of ambulance nurses on threats associated with the treatment of sick or injured persons. The four description categories were: That it is part of the job, Personal circumstances and professional experience, Managing a threatening situation and To only perform the necessary. Conclusion: The perceptions regarding threats varies a lot, a number of different were more extra common. As example that a gender differentiated ambulance crew were perceived as something positive, also that the caring relationship suffers and that the only necessary care is given if a situation is regarded as being threatening.

Denna studie har som syfte att utforska hur jag erfar meningen med artistisk mental träning i samband med musicerande. Syftet bärs upp av följande forskningsfråga: På vilka sätt förändras min upplevelse av prestationsångest under en period av artistisk mental träning? Studien har sin utgångspunkt i ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och baseras på självobservationer i form av loggboksskrivande. Resultatet presenteras utifrån fyra teman: Uppvaknande, Tvivel, Insikt och acceptans och Förändring. Uppvaknande beskriver hur den artistiska mentala träningsprocessen inleds, vilket får mig att börja reflektera och ifrågasätta mitt beteende och mina tankemönster. Tvivel visar på en period av mer motgång där nyfunna insikter väcker frågor och funderingar som gör att jag ifrågasätter varför jag håller på med musik. Insikt och acceptans beskriver ett mönster av mer positivt tänkande. Det avslutande temat Förändring visar på att arbetet med den artistiska mentala träningen blir en startprocess för mig i att börja ta hand om mig själv och ta ansvar över mina känslor och min vilja. Slutligen förs en diskussion kring min grundspänning, min självbild och min livsvärld där resultatet ställs mot tidigare forskning och övrig litteratur som finns presenterat i bakgrundskapitlet. / The purpose of this study is to explore how I experience the meaning of artistic mental training in relation to practicing music. The purpose is supported by the following research question: In what ways do my experience of performance anxiety change during a period of artistic mental training? The study is made from a phenomenological lifeworld perspective and is based on self-observations consisting of logbook writing. The result is presented in four themes: Awakening, Doubt, Insight and acceptance, and Change. Awakening describes how the artistic mental training process begins, which makes me reflect and question my behaviour and my pattern of thoughts. Doubt shows a period of adversity where newly discovered insights raise questions that makes me question why I even practice music. Insight and acceptance describes a pattern of increased positive thinking. The final theme Change shows how the artistic mental training becomes a personal starting point where I begin to care for myself and take responsibility for my feelings and my own will. Finally, a discussion about my default tension, my self-image and my life-world is being made, comparing the result to previous research and literature presented in the background chapter.

Bakgrund: Mer än 10% av den västerländska befolkningen lever med kronisk njursvikt. Njurtransplantation är det effektivaste behandlingsalternativet vid svår kronisk njursvikt, och fler än 600 personer står på väntelistan för en ny njure i Sverige. Det är som sjuksköterska viktigt att se patienterna bakom sjukdomen och ha förståelse för deras individuella behov. Genom att få en uppfattning av patienternas livsvärld, har sjuksköterskan möjlighet att främja njurmottagarnas liv efter transplantationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa njurmottagares erfarenheter av livet efter en transplantation. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studiernas kvalitet granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i tre tema och nio undertema. De tema som framkom var: Utmaningar i det dagliga livet, Livsförändringar och Självständighet. Slutsats: Njurmottagarna upplevde många olika känslor efter transplantationen. De kände glädje och tacksamhet, för att de hade fått en ny chans i livet, men också för att de inte längre var beroende av dialysbehandling. De upplevde också känslor av rädsla och oro, som var associerade till risken för njuravstötning och fysiska komplikationer. Dessutom hade anhöriga höga förväntningar som mottagarna inte kunde leva upp till, vilket bidrog till känslor av besvikelse. Genom personcentrerad vård och mycket information från sjuksköterskor, var njurmottagarna mer redo för livet efter transplantationen. / Background: More than 10% of the western population are living with kidney failure. The most effective treatment for severe chronic kidney failure is a kidney transplant, and more than 600 people are waiting for a new kidney in Sweden. It is important as a nurse to see the patient behind the disease and have understanding for their individual needs. By gaining insight of the person’s life-world, can the nurse promote kidney recipients life after a transplant. Aim: The purpose was to explore kidney recipient’s experiences of life after a transplantation. Method: A literature review based on 10 scientific articles with qualitative approach. The quality of the articles was reviewed and analyzed by a content analysis. Results: The results were presented in three themes and nine sub-themes. The themes presented were Challenges in the daily life, Life changes and Independence. Conclusion: The kidney recipients experienced different emotions after the transplant. They felt joy and gratitude, because they had been given a new chance in life, but also because they were no longer dependent on dialysis treatment. They also experienced feelings of fear and anxiety, which were associated with the risk of kidney rejection and physical complications. In addition, relatives had high expectations that the recipients could not live up to, which contributed to feelings of disappointment. The obstacles that the recipients experienced in life after the transplant, could the nurse support them in. Through person centered care and a lot of information from the nurses, were the kidney recipients more ready for life after the transplant.

I denna studie undersöks förhållandet mellan dansundervisning och de platser där de äger rum, i huvudsak skolans danssalar. Genom att intervjua danslärare och elever på gymnasiets estetiska program, samt göra observationer i skolmiljöer, ställs frågor om hur dansundervisningen å ena sidan påverkas av den plats där den äger rum å andra sidan kan påverka eller utforska dessa platser. Danskurserna på gymnasiet är, enligt styrdokumenten, konstnärliga ämnen, och i de övergripande syftesbeskrivningarna nämns att kurserna ska ge eleverna ett ”konstnärligt förhållningssätt”. Med utgångspunkt från studiens resultat och från kursernas styrdokument kopplas de kursmoment och kunskapskrav som särskilt berör dansen och rummet till övergripandes frågor om konstnärlig process och om lärandeprocesser. När det gäller dansen och platsen som pedagogiskt rum kan då vara både och: att den fysiska miljön, till exempel danssalen i skolan, är både en påtaglig fysisk ”scen” och ett sätt att rita en karta över en plats i fantasin. / This study examines the relation between dance education and the sites where it takes place, primarily classrooms and dance studios in schools. By interviewing dance teachers and students in the aesthetic program at upper secondary school, as well as making observations in school environments, questions are asked about how dance teaching on the one hand is affected by the site where it takes place, on the other hand can influence or explore these sites. The dance courses at the upper secondary school are, according to the governing documents, artistic subjects, and in the overall purpose descriptions it is mentioned that the courses should give the students an "artistic approach". Based on the results of the study and from the course governing documents, the course elements and knowledge requirements that particularly affect dance and space are linked to overall questions about the artistic process and about overall learning processes. Questions about dance and its relation to place as an educational space can then be both the physical environment, for example the dance studio in school, a tangible physical "scene", and a way to draw a map of a place in the imagination.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste förekommande cancerdiagnosen hos kvinnor världen över. Den vanligaste behandlingsformen är kirurgi vilket består av mastektomi där komplikationer kan medföra bland annat förändrad kroppsuppfattning ur ett livsvärldsperspektiv. Kroppsuppfattning är starkt sammankopplat med sexualitet och sexuell hälsa. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa relaterat till mastektomi vid bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. 10 artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Tre kategorier identifierades: Att leva med förändrad kropp (Förändrad kroppsuppfattning & förlust av identitet och Emotionell påverkan), Förändrad sexuell hälsa (Betydelse av bröst, Sexuell dysfunktion och Betydelsen av samliv & relationer), Normalitet och dess betydelse (Att inte passa in och Att acceptera & anpassa sig). Resultatet påvisade att kroppsuppfattningen hade inverkan på sexuell hälsa och sexualitet. Negativ kroppsuppfattning ledde till upplevelser av att vara oattraktiv och känslan av identitetsförlust. Det uppkom strävan efter normalitet. Olika hanteringsstrategier tillämpades för att kunna acceptera och anpassa sig till de förändringar mastektomin medförde. Slutsatser: Mastektomi hade i stor utsträckning negativ påverkan på sexuell hälsa. Dock är det viktigt att uppmärksamma att alla kvinnor inte delade upplevelsen och att vissa hade lättare att anpassa sig till den förändrade kroppen efter mastektomin. Varje upplevelse är individuell och unik. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women globally. The most common treatment is surgery in the form of mastectomy. An altered body-image is in a life-world perspective a common complication. Body-image and sexuality are strongly correlated to sexual health. Aim: To describe women’s experiences of sexual health related to mastectomy due to breast cancer. Method: A literature review with qualitative method. 10 articles were included in the result. Results: Three categories were identified: To live with a changed body (Altered body image & loss of identity and Emotional impact), Altered sexual health (Signification of breast, Sexual dysfunction and The significance of cohabitation & relationships), Normality and its meaning (To not fit in and Acceptance and adaptation). The result showed that perceived body image had an impact on sexual health and sexuality. Negative body image greatly impacted feelings of attractiveness and identity loss. A strive for normality emerged. Different coping strategies were used to accept and adapt to the changes the mastectomy brought. Conclusion: Mastectomy has a negative effect on perceived sexuality in women. However, it is important to note that not all women shared the experience and that some women found it easier to adapt to the mastectomy and the altered body. Each experience is individual and unique.

Bakgrund: Professionell identitet tolkas utifrån tidigare studier som ett relativt inkonsekvent begrepp, vilket leder till att begreppet är svårt att konkret använda och tillämpa inom sjuksköterskeprofessionen. Det förefaller även finnas en kunskapslucka vad gäller professionell identitet i relation till specialistsjuksköterskor inom intensivvård samt hur professionell identitet kan ses ur ett livsvärldsperspektiv. Syfte: Belysa professionell identitet som begrepp för specialistsjuksköterskor inom intensivvård i kontext till deras livsvärld. Metod: En begreppsanalys enligt Walker och Avant med avsikt att finna betydelsen av professionell identitet som begrepp. Resultat: Utifrån ett livsvärldsperspektiv består professionell identitet av specialistsjuksköterskans upplevelse av sig själv, i en omgivning eller situation, via mötet med andra livsvärldar. Professionell identitet formas utifrån specialistsjuksköterskans egna levda erfarenheter och har starkt samband till den personliga livsvärlden. Professionell identitet karaktäriseras utifrån fyra attribut. Dessa innebär att (1) specialistsjuksköterskan inom intensivvård har den kunskap som krävs för att vårda kritiskt sjuka, samt värnar om professionens kärnvärderingar i sitt arbete. Att (2) specialistsjuksköterskan identifierar sig personligen med rollen som specialistsjuksköterska och utifrån en god självbild agerar med självförtroende. Vidare innebär det att (3) specialistsjuksköterskan agerar autonomt och utför sina arbetsuppgifter på ett yrkesskickligt vis som inger förtroende i arbetsgruppen. Detta för att (4) till sist urskilja sig från andra professioner dock med intentionen att vara en god samarbetspartner i teamet kring patienten. Positiva konsekvenser efterföljer in i verkligheten om förutsättningarna för professionell identitet som begrepp existerar. Slutsats: Fördjupad insikt i vad professionell identitet innebär som begrepp kan bidra positivt till att specialistsjuksköterskan inom intensivvård upplever starkare känsla av professionell identitet.

Bakgrund: Hjärtat är en stark symbol för människor. Den medicintekniska utvecklingen har förändrat människors livsvillkor och sjuksköterskans arbete. Den tekniska utvecklingen speglar ett behov personcentrerad vård. Detta har väckt ett intresse för hjärttransplantationspatienters upplevelser. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med åtta artiklar. Datainsamlingen genomfördes på databaserna CINAHL och Pubmed. Resultatet analyserade med Fribergs analysmetod. Resultat: Utifrån resultatet framträdde fyra teman: Medicinsk påverkan,sociala relationer, känslomässiga prövningar och en andra chans. Sammanfattning: Litteraturöversikten gav en inblick i hjärttransplantationspatienternas upplevelser efter transplantationen. Dessa handlade om upplevelser av medicinbiverkningar, förändringar i sociala relationer, utmaningar i känsloliv och deras upplevelser efter att ha fått en andra chans på livet. / Background: The heart is a powerful symbol for humans. The technological advancements in medicine have changed people's living conditions and the work of nurses. The technological development reflects a need for person-centered care. This has generated an interest in the experiences of heart transplantation patients. Aim: To describe patients experiences after a heart transplantation. Method: A literature review was conducted utilizing eight articles. Data collection was performed on the CINAHL and PubMed databases. The results were analyzed using Friberg's analysis method. Results: Based on the results, four themes emerged: Medical impact, social relationships, emotional trials, and a second chance. Summary: The literature review provided insight into the experiences of hearttransplant patients post-transplantation. These experiences included encountering medication side effects, changes in social relationships, emotional challenges, and reflections on their experiences after being given a second chance at life.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. Behandlingar för bröstcancer kan vara strålbehandling, immunterapi, cytostatika och kirurgisk behandling som till exempel mastektomi. Mastektomi kan orsaka fysiska och psykiska besvär som påverkar hela kvinnans liv, där behandlingen medför en förändring i kroppen som förorsakar att kvinnans identitet och synen på sin kvinnlighet ändras. Syftet: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi utifrån ett livsvärldsperspektiv. Metod: Denna litteraturöversikt är skriven enligt Fribergs modell med hjälp av 10 kvalitativa artiklar. Relevanta artiklar till studien söktes fram i tre olika databaser: Cinahl, Pubmed och Medline. Resultat: Första huvudtemat En förändrad kroppsuppfattning med två subtema: Upplevelser av att förlora bröstet och kvinnlighet och Upplevelser av den sexuella relationer med sin partner. Andra huvudtema är Behov av stöd med två subtema: Upplevelser av stöd och brist på stöd från nära relationer och Upplevelser av stöd och brist på stöd från vårdpersonal. Tredje huvudtemat är Betydelse av copongstrategier med två subteman: Upplevelser av att bli hjälpt av sin tron och Upplevelser av att normalisera och acceptera. Kvinnorna angav ofta att brösten var en del av deras kvinnlighet, moderskap och identitet. Vid förändring i kroppen till följd av borttaget bröst förorsakade att kvinnors syn på deras kroppsuppfattning och livsvärld påverkades negativt, där det skapade ett lidande. Slutsats: De framkom att kvinnorna tyckte att stöd från vården spelande en viktig roll för återhämtningen efter mastektomi. Därför det är viktigt att sjuksköterskan bedriver vården utifrån ett livsvärldsperspektiv. Sjuksköterskan är ansvarig för dessa kvinnors tillfriskande för att kunna främja hälsa och välbefinnande samt lindra lidande. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women in Sweden. Treatments for breast cancer can include radiotherapy, immunotherapy, cytostatics and surgical treatment such as mastectomy. Mastectomy can cause physical and psychological problems that affect the whole life of the woman, where the treatment brings about a change in the body which causes the woman's identity and view of her femininity to change. Aim: The aim was to describe women's experiences after mastectomy based on a life world perspective. Method: This literature review is written according to Friberg's model using 10 qualitative articles. Relevant articles for the study were searched for in three different ways databases: Cinahl, Pubmed and Medline. Result: First main theme A changed body image with two subthemes: Experiences of losing the breast and femininity and Experiences of the sexual relations with their partner. Other main theme is Need of support with two subthemes: Experiences of support and lack of support from close relationships and Experiences of support and lack of support from healthcare professionals. The third main theme is Meaning of coupon strategies with two subthemes: Experiences of being helped by one's throne and Experiences of normalizing and accepting. The women often indicated that the breasts were one part of their femininity, motherhood and identity. In case of change in the body as a result of removed breast caused women's view of their body image and life world was negatively affected, where it created suffering. Conclusion: They found that the women thought that support from healthcare played an important role in the recovery after mastectomy. It´s important that the nurse provides care from a life-world perspective. The nurse is responsible for these women's recovery in order to promote health and alleviate suffering.