I denna studie har naturmaterialets betydelse för barns lek och utforskande undersökts. Frågeställningarna i studien byggde på att undersöka vilka samt hur naturmaterial användes i barns lek och utforskande. För att bidra med barns resonemang och upplevelser har data samlats in genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer och med fältstudier. Insamlade data har analyserats utifrån livsvärldsfenomenologisk ansats för att beskriva och tolka barn livsvärld i skogen i relation till naturmaterialen. Utifrån barns upplevelser och resonemang framkom att naturmaterial skapade betydelse för barns lek och utforskande. I leken skapades kommunikation sinsemellan barnen när de förmedlar sina lekaktiviteter. Den symboliska leken var den mest framträdande leken i skogen. Naturmaterial som barn använde i stor utsträckning var stockar, pinnar och stubbar i leken. Naturmaterial öppnade upp för att utforska med många sinnen, material som utforskades var trädstammar och pinnar. Upplevelsen av skogen beskrivs som positiva, en miljö för lek och rörelse utifrån barns resonemang. Barnen konstaterade att pinnar är ett funktionellt material för att konstruera bokstäver och för att skapa musik. Naturmaterialen i skogen bidrog med barns lek, utforskande och lärande. / In this study, the significance of natural materials for children's play and exploration has been investigated. The research questions in the study were based on investigating which natural materials were used and how they were used in children's play and exploration. To contribute to understanding children's reasoning and experiences, data were collected through semi-structured focus group interviews and with field studies. The collected data were analyzed using a lifeworld phenomenological approach to describe and interpret children's lifeworld in the forest in relation to natural materials. Based on children's experiences and reasoning, it emerged that natural materials played a significant role in children's play and exploration. In play, communication was created among the children as they conveyed their play activities. Symbolic play w as the most prominent type of play in the forest. Natural materials that children mostly used in play were logs, sticks and stumps. Natural materials opened to up opportunities to explore with many senses; materials that were explored included tree trunks and sticks. The experience of the forest is described as positive, a setting for play and movement according to children's reasoning. The children found that sticks are a functional material for constructing letters and creating music. Natural materials in the forest contributed to children's play, exploration and learning.

Text in Afrikaans / Die doel van die ondersoek was om insig in die leefwereld van die leergestremde adolessent te bekom, ten einde probleemareas wat doeltreffende aanpassing in die leefwereld verhinder, bloot te le. In die probleemontleding het die volgende aspekte na vore getree: Daar is 'n groeiende bewuswording onder navorsers dat die sosiaalemosionele probleme wat die leergestremde adolessent ervaar, duideliker aangespreek moet word. Die noodsaaklikheid om die leergestremde adolessent vir volwassenheid voor te berei, word toenemend besef. In die literatuurstudie is die tydperk van adolessensie, leergestremdheid as fenomeen, en die leefwereld van die leergestremde adolessent onderskeidelik bespreek. Enkele gevolgtrekkinge word aangestip: Adolessensie word gekenmerk deur fisiese, kognitiewe, affektiewe, sosiale en morele ontwikkeling. Hierdie veranderinge hou implikasies in vir die adolessent se uitvoer van ontwikkelingstake, die ontplooiing van die selfkonsep en die groei na onafhanklikheid. Die fenomeen leergestremdheid openbaar 'n komplekse aard wat 'n persoon in sy totaliteit raak. Die manifestasies van leergestremdheid betrek die akademiese vordering sowel as die sosiaal-emosionele ontwikkeling van die individu. Die leergestremde adolessent se aanpassing in sy leefwereld word nadelig beinvloed deur sosiale vaardigheidstekorte, interpersoonlike verhoudingsprobleme, 'n gebrekkige selfkonsep, emosionele probleme, die gebruik van verdedigingsmeganismes en 'n verminderde strewe na onafhanklikheid. In die empiriese ondersoek is inligting oor die leergestremde adolessent se interpersoonlike verhoudinge, selfkonsep en emosionaliteit bekom. In die interpretasie van die data is veranderlikes waar die leergestremde ado l essente swakker aanpassing as die normal e populasie getoon het, eerstens geidentifiseer. Verskille wat by die leergestremde adolessente ten opsigte van geslag en ouderdomsgroep voorgekom het, is vervolgens uitgelig. Ten slotte is 'n faktorontleding uitgevoer ten einde 'n gemeenskaplikheid tussen die onderskeie veranderlikes te bepaal. Op grond van die bevindinge uit die literatuur en die empiriese studie, is riglyne vir hulpverlening geformuleer. Die navorsingsbevindinge is veral van belang vir onderwysers, ouers en ander opvoeders wat met die leergestremde adolessent gemoeid is. / The purpose of the study was to gain insight into the life-world of the learning disabled adolescent in order to reveal problems which prevent effective adjustment in the life-world. In the analysis of the problem the following aspects were prominent: It is recognised that the social-emotional problems experienced by the learning disabled adolescent should be addressed in greater depth. The need to prepare the learning disabled adolescent for adulthood is realised. In the literature study the period of adolescence, learning disabilities as a phenomenon, and the life-world of the learning disabled adolescent were discussed. The following conclusions can be mentioned: Adolescence is characterised by physical, cognitive, emotional, social and moral development. These changes have implications for the adolescent's accomplishment of developmental tasks, the development of the self-concept and the grow towards independence. Learning disabilities as a phenomenon reveals a complex nature that affects the total person. The manifestations of learning disabilities involve the academic progress and the social-emotional development of the individual. The adjustment of the learning disabled adolescent in his lifeworld is adversely affected by deficits in social skills, problematic interpersonal relationships, an inadequate self-concept, emotional problems, the use of defence mechanisms and an insufficient strive towards independence. In the empirical investigation information was obtained about the learning disabled adolescent's interpersonal relationships, self-concept and emotionality. In the interpretation of the data variables were identified where the learning disabled adolescents showed poorer adjustment than the normal population. Differences between learning disabled adolescents with regard to age and sex were highlighted next. Finally, a factor analysis was carried out to determine whether a communality exists among the respective variables. On the basis of the findings of the literature and the empirical study, guidelines for the rendering of aid were formulated. The research findings are especially important to teachers, parents and other educators involved with the learning disabled adolescent. / Psychology of Education / D. Ed. (Sielkundige Opvoedkunde)

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever det att delta i en intensivundervisningsinsats i läsning. En sådan insats innebär att eleverna varje dag under 4-6 veckor jobbar 20 minuter med strukturerad undervisning som har syftet att utveckla deras läsförmåga. Den forskning som jag har funnit om intensivundervisning i läsning visar samstämmigt på att liknande insatser ger goda resultat. Däremot tar inte denna forskning upp hur eleverna upplever själva intensivundervisningen. Därför har jag valt att undersöka några elevers upplevelser av detta och fokuserat på upplevelsen av arbetssättet, upplevelsen av den egna läsutvecklingen samt hur det är att gå ifrån klassrummet för att delta i intensivundervisningen.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs 4 som har deltagit i en intensivundervisningsinsats i läsning. Varje elev har intervjuats enskilt och deras berättelser har sedan analyserats utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats ur ett elevperspektiv.   Resultatet visar att dessa elever är positiva till att arbeta med intensivundervisning i läsning och upplever själva att de har utvecklat sin läsförmåga genom den. De beskriver sin egen utveckling i relation till det material de har arbetat med samt vad det har inneburit för dem både i skolan och hemma. Eleverna tar upp både positiva och negativa upplevelser av att gå ifrån klassrummet för att delta i intensivundervisningen. / The purpose of this study is to examine how students with reading and writing disabilities experienced participation in intensive instruction in reading. Such an achievement means that students every day for 4-6 weeks is working about 20 minutes with structured teaching with the aim of developing their reading skills. The research about intensive instruction in reading coherently show that similar achievements are producing good results. In contrast, this research does not include how students experience intensive instruction. Therefore, I have chosen to examine some students' experiences of this and focused on the experience of working, the experience of their own reading development and how it is to leave the classroom to participate in intensive instruction.   The study is based on qualitative interviews with six students in grade 4 who have participated in intensive instruction in reading. Each student was interviewed individually and their stories were then analysed based on a life-world phenomenological approach from a student perspective.   The result shows that these students are positive towards working with intensive instruction in reading and experience themselves having developed their reading skills through it. They describe their own development in relation to the material they have worked with and what it has meant to them both in school and at home. The students mention both positive and negative experiences of leaving the classroom to participate in intensive instruction.

Syftet med denna självstudie är att utforska på vilka sätt mental träning kan förändra livsvärlden samt minska obehag inför scenframträdanden. Syftet bärs upp av följande forskningsfråga: På vilka sätt förändras livsvärlden genom mental träning inför ett framträdande? Studien utgår från ett livsvärldsperspektiv och metod är loggboksskrivande. Resultatet presenteras med hjälp av teman som: Att öppna medvetandet, Självbildsträning – att tycka om sig själv, Förebilder – att se sig själv, Vad jag vill odla inom mig, Att vara förberedd, Sista förberedelsen och Tiden är inne. Efter resultatet följer en diskussion om vikten av avslappning och en bra självbild samt för- och nackdelar med att använda Fagéus metod i mental träning. Arbetet avslutas med att frågan om dess betydelse vidrörs samt möjligheter till framtida forskning. / The purpose of this study is to explore the ways mental training can alter my life-world and reduce the discomfort I experience during stage performances. The study is supported by the following research question: In which ways does my life-world change through the use of mental training before a performance? The study is based on a life-world perspective and the method for the study is logbook writing. The result is presented by following themes: Opening minds, Self-image Training – enjoying myself, Role models – to see myself, What I want to grow within me, Being prepared, Final preparation and The time has come. After the result follow a discussion of the importance of relaxation and a good self-image, I also discuss the advantages and disadvantages of using Fagéus method of mental training. The work concludes with the questions of the importance of this study and the opportunities for future research.

Denna studie har som syfte att undersöka hur jag genom mental träning kan skapa en starkare bild av mig själv och ta kontroll över negativa tankar kring min egen förmåga att musicera, samt hur min livsvärld påverkas och förändras under processen. De två frågeställningarna lyder: Hur erfar jag att en period av mental träning kan hjälpa mig att uppnå en mer positiv musikalisk självbild vad gäller mitt eget musicerande? Hur erfar jag att min livsvärld och inställning till musicerande förändras efter den mentala träningsprocessen? Det teoretiska perspektiv som studien baseras på är det fenomenologiska livsvärldsperspektivet, där en ostrukturerad loggbok använts för dokumentation. Resultatet presenteras genom tre perioder som uppkommit ur studiens analysprocess: Period 1 – den mentala träningen påbörjas, Period 2 – tvivel och trevande, Period 3 – studiens avslutande fas samt ett avsnitt om min upplevelse att musicera. Resultatet visar att den mentala träningsprocessen är av stor hjälp för att påverka tankesätt hos mig själv. Det framkommer också  att vikten av avslappning och en god självkänsla är faktorer som påverkar mental inställning till musicerande. I efterföljande diskussionsavsnitt diskuteras resultatet ställt mot den litteratur som finns presenterad i bakgrundskapitlet. Avslutningsvis reflekterar jag över arbetets betydelse och fortsatta forskning inom ämnet. / The purpose of this study is to explore how I can create a stronger picture of myself and take control of my negative thoughts through mental training. Furthermore, the study looks into how my life-world is affected and changes during the process. The questions I seek to answer are: How do I experience that a period of mental training can help me achieve an increased self-image to myself and my music-ability? How do I experience that my life-world and attitude to music change after the mental training process? The theoretical perspective on which the study is based is the phenomenological life-world perspective. An unstructured logbook was the main method for documentation. The result is presented through three phases based on the study’s process of analysis: Period 1 – the mental training begins, Period 2 – doubts and fumble, Period 3 – the final phase of the study, and at last, a section about my experience of music ability. The result shows that the mental training is of great help to form my mindset to a more positive experience. It also shows that relaxation and a good self-esteem are important factors that influence the mental attitude to music. In the following chapter, the results are discussed in relation to literature presented in the background chapter. In conclusion, I reflect on the importance of the study and continued research within the subject.

Syftet är att undersöka 62 stycken vårdnadshavares beskrivning av hur de motiverar val av förskola med religiös profil utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Vår frågeställning är: Hur beskriver vårdnadshavarna sitt val av förskola? Hur beskriver vårdnadshavarna sina upplevelser av en förskola med religiös profil? Tillsammans med fenomenologi och begreppen fenomen, förförståelse och livsvärld så kom vi till resultatet att det var väldigt individbaserat men att det fanns flera sammanhängande teman. De beskrev valet av förskolan utifrån rekommendationer, personligt besök av förskolan och dess närhet till hemmet. Flera tog upp den religiösa profilen som anledning för val av förskola samt att flera valde förskolan utöver den religiösa profilen. Vi har funnit att vårdnadshavare ser förskolor med specifik profil som ett komplement till barnens utveckling och att det beror mera på deras egen syn på vad förskolan kan bidra till deras barn.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.