Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor skildrar och kommunicerar med psykospatienter och vilket lärande de upplever i dessa möten inom slutenvården. Metoden var halvstrukturerade intervjuer som transkriberats och sedan analyserats med hjälp av van Manens fenomenologiska och hermeneutiska metod och hans livsvärldsexistentialer; relationen, rummet, tiden och kroppen. Sjuksköterskorna beskrev patienter med skilda egenskaper som från att vara starkt fysiskt påverkade och ha kramper till att vara vältränade och se bra ut men också från att vara skrämmande till att vara trevliga. Patienter kunde ha press från anhöriga, ha mycket resurser och de kunde förbättras snabbt men också snart återkomma för inläggning. Strategier vid kommunikation beskrevs som: Ett fokus på här, nu och framåt; ett balanserat, känsligt och kärleksfullt bemötande som förmedlar ett budskap av hopp, delaktighet och realistisk framtidstro. Fysisk omvårdnad kan motverka känslor av rädsla, misstänksamhet och skygghet. Sjuksköterskan kan behöva både sätta egna känslor åt sidan och tänka sig in i patientens situation. För en lyckad kommunikation krävs: Intresse, tålamod, lust och förmåga att se problem som en utmaning vilket skapar möjligheter till lärande för både vårdtagare och personal; utrymme för reflektion som kan förbättra arbetssätt; tid och tillgänglighet för ömsesidigt lärande mellan patient, anhöriga och sjuksköterskor. Humor kan förmedla hopp och avdramatisera kitsliga stämningar. Attityder till patienter som ”jobbig, tråkig eller obegriplig” skadar möjligheten för patienten att känna hoppfullhet. Tvångslagens utformning kan påverka attityder. Jag har funnit att sjuksköterskan bör ställa krav på sig att försöka förstå; inte ge upp; ha tålamod; känsligt möta patientens uppfattning; ingjuta hopp och inspirera till uthållighet; vara uppmärksam på patientens fysiska välbefinnande. Kärlek sågs som vägledande för ett etiskt lärande möte och erfarenheter från dessa användes i framtida möten med patienter. Kommunikationen måste anpassas till olika patienters behov och förutsättningar. / The aim of this study was to investigate how nurses depict meetings with psychosis patients, how they communicate with psychosis in-patients and what kind of learning they experience in these meetings. Semi structure interviews were transcripted and then analyzed with the phenomenological and hermeneutic perspective from van Manen and his life-world existentials; lived relation, lived space, lived time and lived body. The nurses described patients with varied characteristics, ranging from strong physical influence with spasms, to fit and good-looking but also as frightening or being pleasant. Patients could be exposed to pressure from relatives, have a lot of resources and quickly improve and despite these circumstances fall back into needing treatment. Strategies among the nurses when communicating with patients were described as: To focus on here, now and onwards; to give a balanced, sensitive and loving treatment that leaves an actual message of hope, participation and a realistic faith in the future. Physical care could work against feelings of fear, suspicion and shyness. Nurses need to both put their own feelings aside and to imagine themselves in the situation of the patient. To succeed in communicating the nurses need to have: Interest, patience, a will to help and the ability to see a problem as a challenge. These factors create possibilities for learning for both the patients and the staff, and also create time for reflection that can improve working methods, and give time and accessibility for mutual learning between patients, relatives and nurses. Humor could support the patient´s hope and calm an irritable atmosphere. Attitudes to patients as “trying, boring or incomprehensible” indicate a lack of competence and damage the possibility for a patient to perceive hope. The compulsory law design can have an influence on attitudes.  I have found that nurses should demand of themselves to try to understand; not give up; have patience; sensitively meet the patient’s concept; encourage hope and inspire to hold on and be aware of patient’s physical well-being. Love was seen as guide for an ethical learning in meetings with patients and the experiences from these meetings were used when meeting patients later on. Communication has to be adjusted to the patient´s individual needs and conditions.

This study is focused on some individuals' experience of the concept of culture in their everyday life. Some questions about culture were asked to some persons living in a small village in the isle of Gotland and some persons in the capital of Sweden, Stockholm, in the autumn in 2007 in a field study. The study showed that peopele tend to shape their own life world in the continuous activity in their near surroundings, in the garden and in reading literature and listening to music. There were some differences in the life world depending on where they lived,  in the country side or in town. Urban life has more offers as to popera and theatres but negatively more violence and stress. A study of literature on the ethnological concept of culture is included. The answers of the individuals also led to different topics such as nostalgia, mind, fear, feelings, body and soul which were enlightened by scientist from the respective fields.

Inom vård av personer med demenssjukdom är vårdarens bekräftelse av personens värdighet och välbefinnande grundläggande. Bekräftelsens effekt avgörs av vad och hur vårdaren väljer att bekräfta. Då den inte är anpassad riskerar personens värdighet och välbefinnande att reduceras, skadas eller gå förlorad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals föreställningar om att bekräfta värdighet och välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Vårdarens synsätt och antagande om personen med demenssjukdom, om att vårda samt innebörd av värdighet och välbefinnande antogs ha en betydande roll för vårdarens val att bekräfta. Metod: Tio informanter intervjuades kring sina uppfattningar av att bekräfta värdighet och välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Analysen genomfördes utifrån fenomenografisk metod i fyra steg där informanternas uppfattningar presenterades i ett utfallsrum av beskrivningskategorier med underkategorier. Resultat: Resultatet visade att bekräftelse uppkommer i ett samspel av faktorer, vilka kan påverka bekräftelsen både positivt och negativt. Vårdarnas bekräftelse skedde med utgångspunkt i vårdarens föreställningar via sekundära värden, mot övergripande värden, i en kontext av omgivningsfaktorer och utifrån ett kommunikativt feedbacksystem. Vårdarna hade såväl underlättande som hindrande förställningar vilka kopplades till tid och organisatoriska förutsättningar, till vårdtagarens förmågor, kommunikation och uttryck. Reflektion och klinisk implikation: Studien ger kunskap om hur vårdpersonal tänker kring värdighet och välbefinnande.  Skillnader i vårdens utförande kan förstås utifrån ett livsvärldsperspektiv och kan användas som underlag för utbildning, handledning och reflektion. / In caring for people with dementia confirmation of dignity and wellbeing is essential. How and in what way the nurse chooses to confirm determines the effect on the confirmation itself. If not individually adjusted to the person with dementia there’s a risk of dignity and wellbeing being reduced, damaged or lost. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ personal beliefs and constructs on confirming dignity and wellbeing in people suffering from dementia. The nurses views on the person with dementia, personal beliefs on caring and on the meaning of dignity and wellbeing was predicted to have a significant role on the way he or she confirms the person. Method: Ten informants were interviewed on their personal experiences on confirming dignity and wellbeing. The narrations were analysed using a phenomenographic methodology in four different steps. The informants’ experiences were presented in an outcome space consisting sets of categories and subcategories of description. Result: Confirmation takes place within an interplay of factors with the potentiality to effect in a positively or negatively way. The nurses’ confirmation took place on the basis of their personal beliefs and constructs through secondary values, towards overall values, within a context of external factors and from a communicative system of feedback. The nurses had both enabling and hindering personal beliefs and constructs which were linked to time and organisational factors and to cognitive and physical abilities, communication and expression of the patient. Reflections and clinical implications: The study brings knowledge on nurses’ personal beliefs and constructs on confirming dignity and wellbeing. The differences in nursing among the nurses can be further viewed and understood from a life-world perspective and contribute to nursing education, supervision and reflection.

Syfte - Syftet med studien är att bidra med förståelse av hur användare av aktivitetsarmbandoch tillhörande nätforum tillsammans konstruerar en lärmiljö och i så fall på vilka sätt dettakan erfaras hälsofrämjande.Teoretisk referensram - Den teoretiska referensramen tar upp de pedagogiska perspektivsom framträdde ur det empiriska materialet. Studien behandlar följande perspektiv: detsociokulturella perspektivet, Zone of proximal development, health literacy, Communities ofpractice och healthism.Metod - Studien har en livsvärldsfenomenologisk metodansats där datainsamlingengenomfördes genom två tillvägagångssätt. Författarna agerade studiesubjekt genom attanvända aktivitetsarmband och forum för att få tillgång till deltagarnas regionala livsvärld. Envirtuell grupp skapades på nätforumet Garmin connect där diskussioner fördes mellandeltagare och författare. Urvalet bestod av 8 personer från Sverige, Storbritannien, Brasilienoch USA.Resultat - Health literacy visade sig vara av vikt för att på ett optimalt sätt tillgodogöra sigaktivitetsarmbandets data. Lärandeprocesser skedde genom samspel och interaktion inätforumet. Hälsofrämjande effekter med armband och forum kunde urskiljas i form av högrefysisk aktivitetsnivå, motivation, inspiration och glädje. Potentiellt hälsoskadliga effekteridentifierades i överaktivitet och övertro på armbandet.Slutsats - Dagens selftracking-verktyg är ofta tekniskt avancerade men pedagogiskt mindregenomtänkta. Broar bör byggas mellan selftracking-verktygen och de pedagogiska processersom sker i användarna som brukar dem. / Aim - The aim of this study is to contribute to the understanding in which users of activitytrackers and the connected netforum together construate a learning environment and if and inwhat ways this can be perceived as health promoting.Theoretical framework - The theoretical framework presents the pedagogical perspectiveswhich appeared in the empiric material. The study adresses the following theories andperspectives: the sociocutural perspective, Zone of proximal development, health literacy,Communitites of practice and healthism.Method - The study has a lifeworld phenomenological method. The data collection wascompleted in two different methods. The writers used the activity tracker and net forum togain access to the users life world. A virtual discussion group was created where particapantsand the writers discussed the activity tracker and net forum. Selection: 8 participants fromSweden, Great Britain, Brazil and USA.Result - Health literacy proved to be significant when interpreting the data from the activitytracker. Learning processes occured in the net forum through interaction. Health promotingfactors like increased physical activity level, motivation, inspiration and joy were found bothregarding activity tracker and netforum. Potentially harmful effects on health were found,hyperactivity and an over-reliance to the actvity tracker.Conclusion - Todays selftracking tools are often technically advanced but pedagogicallyinsufficient. Bridges should be built between selftracking tools and the pedagogical processeswhich occur within the individuals using these tools.

Författaren till denna uppsats har ett brett allmänt intresse av alla tänkbara relationer mellan hällbilder och runor ur ett vitt spektrum av aspekter såsom kronologiska, kulturella, epokmässiga, geografiska, semiotiska, språkfunktionella och skrifthistoriska. Särskilt intressant vore att kartlägga och analysera, hur hällbilder och runor kan symboliskt uttrycka religiösa, rituella, kosmologiska och livsåskådningsmässiga föreställningar och ideal. Andra viktiga faktorer, som måste beaktas, är kulturkontinuitet och hur forntidens människor såg på sina ännu äldre föregångares kultur, föreställningar och livsföring. Uppsatsen måste dock begränsa sig att främst behandla två specialområden dels lokaler med överlappande förekomster av hällristningar och runor, dels en jämförelse mellan runnamnens semantiska sfärer och symboliseringar av väsentliga delar i livsvärlden hos de mest frekventa skandinaviska hällbildsfigurstyperna. De frågor uppsatsen vill besvara är primärt: 1/ Vilka samlokaliseringar av hällbilder och runor finns det? 2/ Verkar runinskrifterna på dessa samlokaliseringar kommentera eller anspela på hällbilderna och i så fall hur? 3/ Vilka semantiska sfärer representerar runnamnen och vilka komponenter i de dåtida människornas levnadsvärld refererar de till? 4/ Finns det hällbildsfigurer, som rimligen kan sägas symbolisera samma levnadsvärldskomponenter som runorna? För att besvara dessa frågor presenteras: A/ fem samlokaliseringar av hällbilder och runor; B/ tolkningar av samspelet mellan de fem lokalernas hällbilder och runor; C/ en genomgång av de äldre runnamnens betydelser; D/ förslag på hällbildsfigurer, som symboliskt skulle motsvara runnamnen.  En angenäm effekt av denna uppsats vore, om den kunde leda till en rekategorisering av hällbildernas motiv och symboler utifrån runsystemets förutsatta levnadsvärld och kosmologi.. / The author of this thesis has a broad general interest in all imaginable relations between rock art and runes out of a wide spectrum of aspects such as cronological, cultural, epochic, geografic, semiotic, linguistic and the history of writing. It would be specially interesting to describe (map down) and analyse how rock art and runes in a symbolic way can express beliefs and ideals out of a religious, ritual and cosmological  conception of life. Other important considerations are continuity of culture and how ancient people looked at the culture, beliefs, ideas and living of their ancesters. This thesis has to be limited to deal with two areas, firstly lokacations with overlapping occurrence of rock art and runes and secondly a comparison of the semantic sphere of the names of the runes and symbolizations of important parts of life that can be seen in the most frequently occurring Scandinavian types of rock art figures. The thesis primarily wants to answer the following questions: 1) Which common localisations of rock art and runes are there? 2) Do the runes in these colocalization seem to comment or allude to the rock art? If so, in what way? 3) Which semantic spheres do the names of the runes represent and to which components in the life world of the ancient people do they refere? 4) Are there rock art figures who probably can be said to symbolize the same components of life world as the runes? To answer these questions I will present: A) five common lokalisations of rock art and runes. B) interpretations of the interaction of the rock art and runes in these five lokalisations. C) a catalogue of the meanings of the names of the older runes. D) proposals concerning rock art figures which in a symbolic way could correspond the rune names. A pleasant effect of this thesis would be, if it could leed to a recategorization of the motives and symbols of rock art from the provided life world and cosmology of the runes.

Den här avhandlingen handlar om transfer i relation till tekniklärande och teknisk yrkesutbildning. Transfer är centralt för all utbildning och att kunna använda och bygga vidare på tidigare kunskaper och erfarenheter i nya situationer är nödvändigt i ett föränderligt samhälle med en snabb teknisk utveckling. Syftet med avhandlingen är att studera transfer ur ett erfarenhetsperspektiv. Avhandlingen grundar sig i ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv. Elevers, lärares och handledares erfarenheter av undervisning och lärande är en central utgångspunkt. I tre av avhandlingens delstudier fokuseras berättelser om teknisk gymnasial yrkesutbildning som lärlingsutbildning och i den fjärde delstudien fokuseras hur uppgifter av teoretisk och praktisk karaktär erfars och hanteras i teknikundervisningen i grundskolan.  Resultaten visar på behovet av lärande i olika arenor och behovet av ett holistiskt lärande där teori och praktik hanteras integrerat. Eleverna behöver erbjudas en variation av erfarenheter från olika arenor och flera arbetsplatser, där lärare och handledare skapar förutsättningar för reflektion i relation till den praktiska erfarenheten. Något som också starkt betonas är ett fungerande samarbete mellan skola och arbetsplatser i yrkesutbildning. / This thesis concerns transfer in relation to teaching and learning with technical content and technical vocational education. Transfer of learning is fundamental, since no one can predict the future, and education cannot possibly cover all content that pupils will need in the future. What you learn in different contexts needs to be useful in new unknown contexts, where technology may have developed or the problems to solve might be different.   The aim of this thesis is to study experiences of transfer in order to deepen the understanding of transfer and factors for transfer. A further aim is to contribute with knowledge about how theory and practice are handled and experienced in relation to learning with technical content and to learning in different arenas. The theoretical framework is the phenomenology of the life-word and the lived and experienced world is put in focus. Therefore, pupils, teachers and supervisors in technical vocational education in Swedish upper secondary school have been interviewed about their experiences of teaching and learning, and their narratives have been analysed. One of the studies in the thesis also concerns how theoretical and practical tasks are handled and experienced in technology education in Swedish compulsory school.  The results show that different experiences from different learning arenas are important for the students’ learning during the education, but also that the teachers and the supervisors have an important role in connecting those experiences and creating possibilities for students to reflect on the experiences. According to the results in this thesis, teacher education could emphasise 1) the importance of helping students reflect upon and make connections between experiences made in different arenas and 2) the importance of interweaving theory and practice in education. Learning can thereby go beyond the learning situation and also be useful in future unknown situations, with new technical developments. / <p></p><p><strong></strong> </p>

Bakgrund: Bröstcancer hos män är en ovanlig, ouppmärksammad sjukdom. Mindre än en procent av alla som får bröstcancer är män. Detta gör att männen som drabbas av denna sjukdom inte bara går igenom de motgångar som en cancersjukdom innebär utan även vad det kan innebära att drabbas av en sjukdom som vanligen drabbar kvinnor. Syfte: Att beskriva mäns upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt då nio stycken vetenskapliga originalstudier granskades. Dessa hade kvalitativ, kvantitativ eller mixad metod och hämtades från Cinahl och referenslistor från andra vetenskapliga artiklar. Studierna analyserades genom en indelning av data i olika huvudteman och underteman. Resultat: I resultatet framkom det tre huvudteman i den manliga bröstcancerupplevelsen. Dessa var: mötet med vården, livet under behandlingen och livet efter diagnosen. Ett antal underteman framkom även för att enklare strukturera resultatet. I mötet med vårdpersonal upplevde männen att det förekom svårigheter vid både givande av diagnos och utformning av stöd. Informationen som gavs ansågs som otillräcklig och opassande. Sjukdomen fick många män att reflektera över synen på sin maskulinitet. I livet efter diagnosen framkom de psykiska påverkningarna för männen vilka kunde innebära stress och ångest. Vissa män såg dock erfarenheten av sjukdomen som någonting positivt då det innebar omarbetade värderingar och en ny syn på livet. Diskussion: Resultatet diskuteras med utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv med den levda kroppen som ett centralt begrepp. Det diskuteras och jämförs skillnader och likheter i artiklarna och även hur författarna förstår och tolkar sitt resultat. / Background: Male breast cancer is a rare and unnoticed disease. Less than one per cent of all breast cancer cases are male. This contributes to the male breast cancer patient not only encountering adversities related to a cancer diagnosis but also all that it entails to have a disease that normally affects women. Aim: To describe the male breast cancer experience. Method: This was a literary review where nine original studies all relating to the aim of the review were analysed. These were retrieved from Cinahl and from reference lists from other scientific articles. The articles had either a qualitative, quantitative or mixed method approach. The studies were analysed through a division of the data into different themes. Results: The results derived three major themes in the male breast cancer experience. These were: meeting with healthcare professionals, life during the treatment and life after the diagnosis. There were also a number of subthemes that where composed to give structure to the findings. When dealing with healthcare professionals the men experienced difficulties in regards to receiving the diagnosis and in what way support was given. The information that was given was inadequate and inappropriate. For some men the disease brought with it reflections of how they viewed their own masculinity. Life after the diagnosis was for some men characterized by stress and anxiety but was for others seen as a positive experienced that brought with it changed values and a new outlook on life.  Discussion: The result is here discussed with a life-world approach with the lived body as a major concept. Differences and similarities in the articles are discussed and compared and there is also an interpretation as to how the authors comprehend their result.

This dissertation is an investigation on the realist film theory of Siegfried Kracauer. It was principally conducted through film practice as exemplified by the ten short films that compose the omnibus film project, Life-world Series (dir. Joni Gutierrez, 2017, 118 minutes). To supplement the study's examination of Kracauerian cinematic realism (KCR), film criticism of selected works of Lino Brocka was also accomplished. The methodology involved three components: (1) research-based production of Life-world Series; (2) textual analyses of the said film collection and selected Brocka films; and (3) meta-analysis of the scholarly criticism on the Brocka film. This dissertation is the first to use film-making practice which was a part of the research project and devised to investigate KCR, which avows that the cinematic experience of physical reality as an object of contemplation fosters an intuitive understanding of the Lebenswelt (life-world) and, in turn, brings about the redemptive potential of film vis-à-vis the modern condition. The emergent design of Life-world Series opened the study to a wide range of possibilities that it could not have encountered if it limited itself to applying a particular theory as a framework in doing film criticism of pre-existing works. This project - through both its film practice and criticism components - is an interweaving of key notions from Husserlian phenomenology and the seven KCR tropes identified in the study, namely: (1) the quotidian; (2) the transient; (3) the refuse; (4) the fortuitous; (5) the indeterminate; (6) the flow of life; and (7) the spiritual life itself. The phenomenological engagement of this investigation has provided opportunities for expanding the inventory of KCR tropes, to conceivably include characteristics of the Lebenswelt which form part of the project's overall findings; that is, the life-world as: (1) expansive; (2) multi-layered; (3) flowing; (4) in the process of becoming; (5) resonantly intersubjective; (6) a thing of beauty; (7) relating to essences; (8) cyclical; (9) transcendent; (10) meaning-laden; (11) fragmented; and (12) malleable. The dissertation explicates how its phenomenological approach in inspecting KCR led to the construction of a prospective model of cinematic realism - the integrated quadrant model of Kracauerian cinematic realism (IQMKCR) - and finally, determines the implications and prospects of using film practice as an instrument in interrogating KCR.

Text in Afrikaans / Die doel van die ondersoek was om insig in die leefwereld van die leergestremde adolessent te bekom, ten einde probleemareas wat doeltreffende aanpassing in die leefwereld verhinder, bloot te le. In die probleemontleding het die volgende aspekte na vore getree: Daar is 'n groeiende bewuswording onder navorsers dat die sosiaalemosionele probleme wat die leergestremde adolessent ervaar, duideliker aangespreek moet word. Die noodsaaklikheid om die leergestremde adolessent vir volwassenheid voor te berei, word toenemend besef. In die literatuurstudie is die tydperk van adolessensie, leergestremdheid as fenomeen, en die leefwereld van die leergestremde adolessent onderskeidelik bespreek. Enkele gevolgtrekkinge word aangestip: Adolessensie word gekenmerk deur fisiese, kognitiewe, affektiewe, sosiale en morele ontwikkeling. Hierdie veranderinge hou implikasies in vir die adolessent se uitvoer van ontwikkelingstake, die ontplooiing van die selfkonsep en die groei na onafhanklikheid. Die fenomeen leergestremdheid openbaar 'n komplekse aard wat 'n persoon in sy totaliteit raak. Die manifestasies van leergestremdheid betrek die akademiese vordering sowel as die sosiaal-emosionele ontwikkeling van die individu. Die leergestremde adolessent se aanpassing in sy leefwereld word nadelig beinvloed deur sosiale vaardigheidstekorte, interpersoonlike verhoudingsprobleme, 'n gebrekkige selfkonsep, emosionele probleme, die gebruik van verdedigingsmeganismes en 'n verminderde strewe na onafhanklikheid. In die empiriese ondersoek is inligting oor die leergestremde adolessent se interpersoonlike verhoudinge, selfkonsep en emosionaliteit bekom. In die interpretasie van die data is veranderlikes waar die leergestremde ado l essente swakker aanpassing as die normal e populasie getoon het, eerstens geidentifiseer. Verskille wat by die leergestremde adolessente ten opsigte van geslag en ouderdomsgroep voorgekom het, is vervolgens uitgelig. Ten slotte is 'n faktorontleding uitgevoer ten einde 'n gemeenskaplikheid tussen die onderskeie veranderlikes te bepaal. Op grond van die bevindinge uit die literatuur en die empiriese studie, is riglyne vir hulpverlening geformuleer. Die navorsingsbevindinge is veral van belang vir onderwysers, ouers en ander opvoeders wat met die leergestremde adolessent gemoeid is. / The purpose of the study was to gain insight into the life-world of the learning disabled adolescent in order to reveal problems which prevent effective adjustment in the life-world. In the analysis of the problem the following aspects were prominent: It is recognised that the social-emotional problems experienced by the learning disabled adolescent should be addressed in greater depth. The need to prepare the learning disabled adolescent for adulthood is realised. In the literature study the period of adolescence, learning disabilities as a phenomenon, and the life-world of the learning disabled adolescent were discussed. The following conclusions can be mentioned: Adolescence is characterised by physical, cognitive, emotional, social and moral development. These changes have implications for the adolescent's accomplishment of developmental tasks, the development of the self-concept and the grow towards independence. Learning disabilities as a phenomenon reveals a complex nature that affects the total person. The manifestations of learning disabilities involve the academic progress and the social-emotional development of the individual. The adjustment of the learning disabled adolescent in his lifeworld is adversely affected by deficits in social skills, problematic interpersonal relationships, an inadequate self-concept, emotional problems, the use of defence mechanisms and an insufficient strive towards independence. In the empirical investigation information was obtained about the learning disabled adolescent's interpersonal relationships, self-concept and emotionality. In the interpretation of the data variables were identified where the learning disabled adolescents showed poorer adjustment than the normal population. Differences between learning disabled adolescents with regard to age and sex were highlighted next. Finally, a factor analysis was carried out to determine whether a communality exists among the respective variables. On the basis of the findings of the literature and the empirical study, guidelines for the rendering of aid were formulated. The research findings are especially important to teachers, parents and other educators involved with the learning disabled adolescent. / Psychology of Education / D. Ed. (Sielkundige Opvoedkunde)

Made available in DSpace on 2016-06-02T19:39:47Z (GMT). No. of bitstreams: 1 6109.pdf: 2660246 bytes, checksum: eb416a7d49f56c3dd4e296f7410ad6ce (MD5) Previous issue date: 2014-03-11 / After identifying the interference of systemic mechanisms in education, reduced, in turn, to the utilitarian condition of simple means for the achievement of extrinsic ends, the dissertation presents the communicative praxis as a proposal of reflection and demarcation of the interests existing between system and culture. For this, it is taken into account the theoretical framework of Habermas, which guided by the paradigm of intersubjectivity, seeks to reintegrate a modern rationality and linguistically decentered (post-metaphysical), situated in the reality of procedural mode and based on the aspect dialogic performative of the interactions arising from the lived world. The communicative praxis, therefore, enables the enhancement of basic elements for democratic debate aiming the understanding , and then preventing the instrumental character of the unilateral coercions present in teaching procedures and, thus, to ensure learning that aims not only the logic of success, but also the experience of interactions permeated by cognitive, normative and aesthetic practices. / Após identificar a interferência dos mecanismos sistêmicos na educação, reduzida, por sua vez, a condição utilitarista de simples meio para a concretização de fins extrinsecos, a dissertação apresenta a praxis comunicativa como proposta de reflexão e delimitação dos interesses existentes entre sistema e cultura. Para tanto, leva-se em consideração o referencial teórico de Jurgen Habermas, que, orientado pelo paradigma da intersubjetividade, busca reintegrar uma racionalidade moderna e linguisticamente descentrada (pos-metafisica), situada na realidade de modo procedimental e baseada no aspecto dialogico-performativo das interações decorrentes do mundo vivido. A praxis comunicativa possibilita, portanto, a potencialização de elementos básicos para o debate democrático, com fim ao entendimento, de modo a impedir o caráter instrumental das coações unilaterais presentes nos procedimentos pedagógicos e, deste modo, assegurar aprendizagens que objetivam não apenas a lógica do sucesso, mas também a vivencia de interações permeadas por práticas cognitivas, normativas e estéticas.