La tesi prende in considerazione l'opera di H.Rombach (1923-2004) come esempio di sviluppo di alcune tesi heideggeriane e recupero di una certa tradizione filosofica tedesca che proprio la grande fama di Heidegger ha contribuito a rendere non operativa. / The thesis takes into consideration the work of H. Rombach (1923-2004) as a development of some Heideggerian intuitions, along with the recovery of some aspects of the German philosophical tradition that the great fame of Heidegger has contributed to obscure

L’image des ruines est quasi absente dans l’art traditionnel en Chine. Mais l’usine abandonnée et le bâtiment démoli sont régulièrement présents dans le cinéma chinois contemporain depuis la des années 90. À plusieurs reprises, Jia Zhang-ke s’est inspiré du champ de ruines tandis que Wang Bing a exprimé la nostalgie pour le vieux quartier à Shenyang dans une interview à propos d’À l’Ouest des rails. De leur côté, Wang Quan’an, Wang Chao, Lou Ye, Zhang Yang racontent souvent les histoires dans le contexte de la grande vague d’urbanisation du pays. L’image des ruines, comme symptôme, est surdéterminée dans leurs films.Ce travail tente d’analyser l’esthétique des ruines par la pensée de l’anachronisme. Dans l’image filmique, le champ de ruines et le chantier ne sont ni les simples fétiches intemporels, ni les simples chroniques figuratives. Ils sont des montages de temporalités différentes par lesquels on peut entrevoir l’écheveau de notions hétérogènes, des symptômes qui font apparaître le pouvoir impérial de la Chine ancienne, des désirs de la fuite hors du monde quotidien. / The image of the ruins is almost absent in the traditional Chinese art. But the demolished building and the abandoned factory have become the most important urban landscape in the contemporary Chinese cinema since the late 1990s. The field of ruins inspired Jia Zhang-ke to write screenplays for films and Wang Bing expressed nostalgia about the old district of Shenyang during an interview. On their side, lots of filmmakers are interested in social realty in the context of urbanization. So the image of the ruins is overdetermined as a symptom in their films. This thesis is trying to analyse the esthetic value of the ruins by using the idea of anachronism. In the image of film, the field of ruins and the construction site are neither the timeless simple fetishes nor the figurative chronicles. They are some montages of different time zones, through which a mixture of ideas can be seen. They are some symptoms which can show the imperial power of the old China. They are finally some desires for escape from the concrete life-world.

Denna studie syftar till att undersöka gymnasielevers upplevelse av musik och låttexter som ett didaktiskt redskap inom ramen för samhällskunskapsämnet. Studien avser också att öka förstå- elsen för de faktorer som påverkar elevernas upplevelse av detta didaktiska redskap, samt deras upplevelse av estetiska läroprocesser på gymnasienivå. Det teoretiska ramverket utgår från två motstridiga teorier om hur undervisningen och läraren bör förhålla sig till elevernas livsvärldar. Åtta intervjuer ligger till grund för studiens resultat. Intervjuerna föregicks av en lektion där musik integrerades som en del i undervisningen. Resultatet pekar på att elevernas upplevelse av musik och låttexter i samhällskunskapsundervisningen i hög grad är kopplade till en mängd individuella faktorer. Aspekter som elevens inlärningspreferenser, livsvärld, personlighet, in- tresse och motivation framstod här som betydande. Slutsatsen visar dels att metoden tycktes göra störst skillnad för elever med både låg inre och yttre motivation. Slutligen belyser studien å ena sida betydande skillnader i elevernas upplevelse och åsikter om undervisning generellt, men visar å andra sidan att de förenas i åsikten att en god undervisning karakteriseras av vari- ation, elevaktiva metoder, tydlighet och struktur. / This study aims to examine upper-secondary school students' experience of music and song lyrics as a didactic tool within the social studies subject. Furthermore, the study aims to increase the understanding of factors that affect students' experience of the aesthetic learning process. The theoretical framework is based on two conflicting theories about how teaching and teachers should relate to the students' life worlds. Eight interviews form the basis of this study's results. The interviews were preceded by a lesson where music was integrated as a part of the teaching. The results indicate that the students' experience of music and lyrics in social studies teaching, were to a large extent linked to a multitude of factors. Aspects such as the student's learning preferences, life world, personality, interests and motivation appeared to be significant factors that affected their experience. The method seemed to make the largest difference for students with both low internal and external motivation. On one hand the study highlights the differences in the students' experience and opinions on teaching in general. On the other hand, the students unanimously described good teaching to be characterized by varied and student-active methods in combination with lucidity and structure.

Bakgrund: Varje år vårdas barn på allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige, där det generellt vårdas mer vuxna än barn. Att vårda ett barn på en allmän intensivvårdsavdelning händer sällan vilket inte ger samma erfarenhet som att vårda en vuxen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vårda barn under 12 år på en allmän intensivvårdsavdelning. Metod: Studien har en induktiv kvalitativ ansats och tio intensivvårdssjuksköterskor har intervjuats. Induktiv latent innehållsanalys har använts för att analysera insamlad data. Resultat: Resultatet gällande intensivvårdssjuksköterskors upplevelser genererade i åtta subkategorier och tre generiska kategorier; Ingen sedvana, Att hantera sin osäkerhet och Hela familjen behöver vård. Dessa ledde fram till temat; Det är en känsla av att bli berörd och att samtidigt försöka skapa omtänksamhet i en ovan situation. Resultatet visar på vikten av att tillsammans kunna stötta varandra för att skapa en trygghet vid vården kring ett svårt sjukt barn. Då det på en allmän intensivvårdsavdelning är en ovanlig situation för intensivvårdssjuksköterskorna att vårda barn så upplevdes det extra viktigt att vara väl förberedd, ha en god kommunikation och ett sammansvetsat team. Slutsats: Att vårda ett barn på allmän intensivvårdsavdelning väcker mycket känslor såsom osäkerhet och frustration vilket påverkade hela teamet. Då det är en händelse som sker allt för sällan så ger det en anspänning och en rädsla för att göra fel. Kontinuerlig utbildning och bra rutiner på arbetsplatsen kan minska osäkerheten och bidra till ett bättre välbefinnande för både personal, föräldrar och barn. Nyckelord: Allmän intensivvårdsavdelning, familj, intensivvård, intensivvårdssjuksköterska, kritiskt sjuka barn, livsvärld, omvårdnad, upplevelse, vårdvetenskap.  Nubb: Tack alla respondenter som tog sig tid och gjorde denna studie möjlig. Tack till vår handledare Susanne Knutsson som hjälpt oss på vägen och tack till våra familjer som har funnits där för oss hela tiden. / Bakgrund: Varje år vårdas barn på allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige, där fler vuxna i allmänhet vårdas än barn. Att ta hand om ett barn på en allmän intensivvårdsavdelning är något som sällan händer, vilket inte ger samma upplevelse som att ta hand om en vuxen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av att ta hand om barn under 12 år på en allmän intensivvårdsavdelning. Metod: Studien har ett induktivt kvalitativt förhållningssätt och tio intensivvårdssjuksköterskor har intervjuats. Induktiv latent innehållsanalys har använts för att analysera insamlade data. Resultat: Resultaten av intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter i åtta underkategorier och tre generiska kategorier. Ingen vana, för att hantera sin osäkerhet och hela familjen behöver vård. Dessa ledde till temat; Det är en känsla av att bli rörd och samtidigt försöka skapa eftertänksamhet i en sällsynt situation. Resultaten visar vikten av att kunna stötta varandra tillsammans för att skapa en känsla av trygghet i vården av ett kritiskt sjukt barn. Eftersom det är en ovanlig situation för intensivvårdssköterskorna att ta hand om barn på en allmän intensivvårdsavdelning upplevde de vikten av att vara väl förberedda, ha god kommunikation och samarbete i teamet. Slutsats: Att ta hand om ett barn på en allmän intensivvårdsavdelning väcker många känslor som osäkerhet och frustration som påverkar hela teamet. Eftersom det är en händelse som händer sällan, ger det en spänning och en rädsla för att göra ett misstag. Kontinuerlig utbildning och bra rutiner på arbetsplatsen kan minska otryggheten och bidra till bättre välbefinnande för både personal, föräldrar och barn.

Communication between the youngest preschool children is the focus of this essay, primarily on how the children communicate with each other, what they are communicating about and what meaning the communication holds for the children. The aim is to describe and understand communication that takes place in the regional life-world of the preschool between the youngest children in a Swedish preschool. Video recordings of six preschool children between the ages of 14 and 24 months were made both inside and outside the preschool, at times when the children were able to choose for themselves who to communicate with, in which room to be in and which toy to play with. The focus during the video recordings was naturally occurring situations where these six children communicated with each other. 51 relevant situations were selected for more thorough investigation. These specific situations were chosen because the children’s bodies were directed towards each other and the children were communicating in an intercorporeal way with each other. In order to describe and understand communication between lived bodies in the regional world of the preschool, a phenomenological study was carried out. In order to deepen the understandings of the empirical data theoretical concepts like life-world, the lived body, the concept of horizons and intercorporeality were used. The findings indicate five different aspects of what type of meaning communication holds, divided into five themes. These themes are represented by communication as: creation of a shared phenomenon, acknowledging someone, coordination of access to play, coordination of access to place or object, and sharing an already experienced event with someone who was not present. The findings of the study show the children’s usage of an advanced coordination between the lived bodies of the children, the lived space, the lived time, and the lived relationships. Together the children create, coordinate, and maintain a creation of meaning in which the children structure their participation in the life-world. / Uppsatsen handlar om kommunikation mellan de yngsta förskolebarnen ur ett fenomenologiskt perspektiv. Mer specifikt handlar uppsatsen om hur barnen gör när de kommunicerar med varandra, om vad de kommunicerar och vilket meningsskapande som manifesteras i kommunikationen. Genom en rad olika empiriska exempel synliggörs barnens kommunikation där kroppen och rörelsen är central. Resultatet visar på de yngsta förskolebarnens kommunikation som ett skapande av en gemensam handling, som ett uppmärksammande av någon annan, som ett samordnande av tillträde till lek, som ett samordnande av tillträde till plats och/eller föremål och som ett delande av någon annans erfarenhet. Detta åstadkommer barnen genom att upprepa varandras gester och koordinera sina handlingar. Resultatet visar att barnen är sensitiva inför varandra och anpassar sin kommunikation utifrån en rad olika förutsättningar. Uppsatsen riktar sig till förskollärare, forskare och andra som är intresserade av de yngsta förskolebarnens kommunikation. Uppsatsen har finansierats inom ramen för Nationella forskarskolan för förskollärare: Barndom, lärande och ämnesdidaktik (FöFoBa), diarienummer 729-2010-200.

Andelen deltidsanställda kvinnor inom Laholms kommuns verksamheter är hög. För att ändra det behövs kunskap kring bakomliggande faktorerna till valet av deltidsarbete. Kommunen saknar den kunskap som behövs för att kunna nå målet med projektet Heltidsresan. I denna studie har en kvalitativ forskningsintervju använts för att ta reda på vilka bakomliggande faktorer det finns till att en stor andel kvinnor inom Laholms kommuns verksamheter arbetar deltid. Syftet med studien var att uppnå kunskap kring bakomliggande faktorer samt kommunens arbete med projektet Heltidsresan, vars syfte ligger i att införa heltid som norm. Frågeställningen i studien var “Vilka faktorer påverkar kvinnor, anställda i Laholms kommuns verksamheter, att arbeta deltid och vad gör kommunledningen för att främja arbetet mot heltid som norm? “. De teorier som används för att analysera fenomenet deltidsanställning var system och livsvärld av Habermas, intersektionalitet av Los De Reyes och Mulinaris och teorin om emotionellt arbete av Hochschild. Studien har genom intervjuer nått kunskap kring bakomliggande faktorer till varför kvinnor inom Laholms kommuns verksamheter arbetar deltid. Av resultatet visar det sig främst vara tre faktorer till att kvinnorna arbetar deltid. Barnomsorgen i hemmet utifrån traditionella könsroller, arbetsvillkor och ekonomisk skillnad mellan män och kvinnor. / The proportion of women working part-time in Laholm municipality's operations is high. To change that they need knowledge about why women work part-time. The municipality lacks the knowledge needed to achieve the goal of the “Heltidsresan” project. The underlying factors were studied through interviews and qualitative research. The purpose of the study was to gain knowledge about the underlying factors and the municipality's work with the project “Heltidsresan” whose purpose of which is to introduce full-time as the norm. The question in this study was “What factors affect women, employees in Laholm municipality's operations, to work part-time and what does the municipal management do to promote fulltime work as the norm? “. The theories used for the analysis of the phenomenon of part-time employment were system and life-world by Habermas, intersectionality by Los De Reyes and 3Mulinaris and the theory of emotional work by Hochschild. Through interviews, the study has gained knowledge about the underlying factors why women in Laholm municipality's operations work part-time. The result is that there are mainly three factors why women work part-time. Childcare in the home is based on traditional gender roles, the working conditions and the financial difference between men and women.

Syftet med denna studie var att lyfta fram sex förskollärares upplevelser kring arbetet med barn som har språkliga svårigheter. Studien baseras på en kvalitativ forskningsundersökning där förskollärarna intervjuades genom frågor som handlade om deras förutsättningar, metoder, stöttning för barnen, utmaningar och samarbetet. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv där epoché, fenomen, livsvärld, meningsbärande enheter och essens är de centrala begrepp som används i koppling till analysen. I resultatet och analysen framställs det som ansågs vara kärnan i förskollärarnas upplevelser utifrån det som togs upp under intervjuerna. Här läggs fokus på språkmedvetet arbete, synligheten av svårigheter, tiden, vikten av att se varje barn och det viktiga samarbetet. / The purpose of this study was to highlight six preschool teachers' experiences of working with children with language difficulties. The study is based on a qualitative research where the preschool teachers were interviewed through questions about their conditions, methods, support for the children, challenges and cooperation. The study is based on a phenomenological perspective where epoch, phenomenon, lifeworld, meaning-bearing units and essence are the central concepts used in connection with the analysis. In the results and analysis, what was considered to be the core of the preschool teachers' experiences is presented based on what was raised during the interviews. Here, the focus is on language-aware work, the visibility of difficulties, time, the importance of seeing each child and the important collaboration.

Psykiatrisk öppenvård utgör en viktig komponent inom den svenska psykiatriska vården och behovet av sådan verksamhet ökar för varje år. Specialistsjuksköterskans kompetens och patientdelaktighet utgör en framgångsfaktor för en god psykiatrisk vård, samtidigt som denna delaktighet ofta kommer med utmaningar. Utebliven delaktighet riskerar att leda till vårdlidande. Den här studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av patientdelaktighet inom den svenska psykiatriska öppenvården. Upplevelsen av patientdelaktighet utforskas genom kvalitativa intervjuer med sju sjuksköterskor, som arbetar i den öppen psykiatriska vården i Västra Götalandsregionen. Studien har sin metodologiska utgångspunkt i reflekterande livsvärldsforskning och intervjuerna analyserades med hjälp av induktiv innehållsanalys. Resultatet sammanfattades till tre huvudkategorier, Främja patientens deltagande, att skapa rum för patientens röst och sjuksköterskans roll i patientens vårdresa, vilka sammanfattade intervjuernas huvudlinjer. Resultatet indikerar att patientdelaktighet i likhet med tidigare forskning är central för ökad vårdkvalitet, men också hur denna begränsas av resursbrist. Vårdrelationen framträder som en nyckelfaktor i patientdelaktigheten, men resursbrist hindrar sjuksköterskan från att bygga och bibehålla dessa. Studien bidrar med insikter gällande resurstilldelning och organisatoriska förändringar, som kan stärka patientens delaktighet, öka vårdkvalitet och minska vårdlidande. Genom att åskådliggöra sjuksköterskornas röster, belyser denna studie behovet av förändringar som möjliggör ökat patientengagemang och ökad patientdelaktighet inom psykiatrisk öppenvård. Studien belyser behovet av att adressera resursbegränsningar och implementering av individuellt anpassad delaktighet genom exempelvis tekniska hjälpmedel. Fortsatt forskning föreslås fokusera på just detta. Studien uppmanar specialistsjuksköterskor inom psykiatri att prioritera byggandet av starka, förtroendefulla relationer till sina patienter i syfte att främja patientdelaktigheten samt att använda sin expertis för att individanpassa denna. / Psychiatric outpatient care is an important component of Swedish psychiatric care, and the need for such activities increases every year. The specialist nurse's competence and patient participation are a success factor for good psychiatric care, while this participation often comes with challenges. Non-participation risks leading to poor care. The purpose of this study was to investigate nurses' experiences of patient participation in Swedish psychiatric outpatient care. The experience of patient participation is explored through qualitative interviews with seven nurses, who work in outpatient psychiatric care in the Västra Götaland region. The study has its methodological point of departure in reflective life-world research and the interviews were analyzed using inductive content analysis. The results were summarized into three main categories, promote the Patient´s Participation, to Create Space for the Patient's Voice and The Nurse's Role in the Patient's Care Journey, which summarized the main lines of the interviews. The results indicate that, similar to previous research, patient participation is central to increased quality of care, but also how this is limited by a lack of resources. The care relationship appears as a key factor in patient participation, but a lack of resources prevents the nurse from building and maintaining these. The study contributes insights regarding resource allocation and organizational changes, which can strengthen patient participation, increase care quality and reduce care suffering. By illustrating the nurses' voices, this study highlights the need for changes that enable increased patient engagement and increased patient participation in psychiatric outpatient care. The study highlights the need to address resource limitations and implementation of individually adapted participation through, for example, technical aids. It is suggested that further research focus on precisely this. The study urges specialist nurses in psychiatry to prioritize the building of strong, trusting relationships with their patients in order to promote patient participation and to use their expertise to tailor this to the individual.

The aim of the study was to understand the teachers’ experiences of learners with disciplinary problems. A literature study was conducted on various issues related to disciplinary problems in schools. In the empirical investigation a qualitative research approach with a phenomenological research design was used. The study was conducted in one secondary school in KwaZulu-Natal. The purposive sample comprised of 10 teachers who experienced discipline problems and two teachers who were knowledgeable about the issue. Semi-structured interviews were conducted and the data were analysed and interpreted by means of the theoretical frameworks of the Bar-On Model of Emotional Intelligence and the Bronfenbrenner ecological model of child development. The findings revealed how disciplinary problems impacted negatively on the emotional and social well-being of the teachers. It was concluded that teachers needed improved coping strategies and collaborative support from the School Management Team and the Department of Education to deal with disciplinary problems. / Inclusive Education / M. Ed. (Inclusive Education)

Summaries in Afrikaans and Engish / There is at present a lack of consensus in the Educational Psychological domain to a universal point of departure of a uniform approach for Educational Psychologists. Educational Psychologists have become increasingly aware that the therapy and theories that they use for diagnoses and therapy are not based on educational theories. They frequently fall back on existing psychological schools of thought with the result that very few of the educational theories feature there in. The purpose of this dissertation is therefore: • To devise an accountable educational psychological theory which will lead to the integrating of psychological and educational insights. • To devise diagnostic and research models to create an accountable design in practice. • To utilize the essence of educational psychology educational psychologists for diagnoses and therapy. / Daar bestaan tans in die Opvoedkundige Sielkundige vakgebied 'n gebrek aan konsensus ten opsigte van 'n gemeenskaplike vertrekpunt vir 'n eenheidsbenadering vir opvoedkundige sielkundiges. Opvoedkundige sielkundiges het toenemend daarvan bewus geword dat die terapie en teoriee wat hulle gebruik vir diagnose en terapie nie gebaseer is op opvoedkundige teoriee nie, maar gewoonlik terugval op bestaande sielkundige skole en denkrigtings met die gevolg dat baie min van die opvoedkundige teoriee daarin voorkom. Die doel van die proefskrif is gevolglik om: • 'n Verantwoordbare opvoedkundige sielkundige teorie: "Die Relasieterapieteorie" daar te stel wat sal lei tot die integrering van sielkundige- en opvoedkundige insigte. • Diagnoserings- en navorsingsmodelle daar te stel ten einde 'n verantwoordbare praktykontwerp te skep. • Die Relasieterapieteorie in praktyk te veroperasionaliseer om die opvoedkundige sielkundige essensies in die praktyk in te dra en aan opvoedkundige sielkundiges 'n gemeenskaplike vertrekpunt te gee vir diagnose en terapie. / Psychology of Education / D.Ed. (Sielkundige Opvoedkunde)