理性概念所具備的統一性特徵在傳統的形上學背景之下表現為一種普遍的統一學說，然而這樣的論點在當代受到很大的挑戰，當代思想中很多都表現為一種多元主義的立場，對於理性統一性的論點多有批判。於是乎一場一與多之間的哲學辯論就此展開。哈伯馬斯對於理性統一性有其獨特的見解，重新考慮在多元之中理性統一性的可能性。基本上哈伯馬斯採取跳脫形上學立場，不在一與多兩者間的對立為任何一方進行辯護，而是提出一種新的見解，由後形上學的立場來談在多元中理性統一性的可能性。 哈伯馬斯認為現今存在著兩類針鋒相對的觀點，一種是有鑑於當代形上學統一性的喪失而努力回歸前康德時代的形上學，另一種則是以被壓制的多元性向統一性思想提出抗議。為了要釐清其中有關一與多之間的對立與關聯，哈伯馬斯對於傳統以來一與多之間的論點提出了個人的見解，同時也對當代反對統一性的相關論點做討論，進而提出自己的看法以求一條新的解決之道，試著調和一與多之間的對立性。本論文將透過對後形上學思想趨勢的討論，說明哈伯馬斯重建理性概念的進路及其對不同立場的學者所抱持的態度。

Syftet med studien är att bilda kunskap om genuspedagogikens innehåll och arbetssätt med utgångspunkt tagen i genuspedagogernas erfarenhet. Målet är att kunna generera ny kunskap om hur jämställdhetsarbetet i gymnasieskolan ska kunna fungera och att elever i gymnasieskolan ska kunna bemötas på ett jämställt sätt, oberoende av kön. Bakgrunden till studien är det påtalade problemet att elever i ungdomsskolan inte bemöts likvärdigt. Studier visar ett deras kön påverkar hur lärare förhåller sig till dem och vilka betyg eleverna får. Studien undersöker hur genuspedagoger erfar att det genom ett genuspedagogiskt arbetssätt går att förändra de genusnormer och strukturer som lever i gymnasieskolan. Det empiriska materialet består av intervjuer med sex genuspedagoger som är verksamma i gymnasieskolan. Intervjuerna tolkas genom hermeneutisk metod för att nå en förståelse av hur genuspedagogerna upplever och an-vänder genuspedagogiken i sitt arbete i gymnasieskolan. Metoden är inter-vjuer gjorda genom digital teknik: @ography, som innebär intervjuer genomförda via e-post. Resultatet visar att genuspedagoger erfar att det är möjligt att föra in genuspedagogiska arbetssätt i gymnasieskolan, men att det kommer att ta tid då motståndet mot arbetssättet från både lärare, skolledningar och kommuner är stort. Det mest effektiva sättet att förändra arbetssättet på gymnasieskolan är att lärare handleds i arbetslag för att ändra attityder, förhållningssätt och invanda normer. / The aim with the study is to form knowledge about the content of gender pedagogy with starting point in the experiences of gender pedagogues. The objective is to generate new knowledge about how the equality work in the upper secondary school can function and that students in the upper secondary school can to be treated in a more equal way, independently of sexes. The background to the study is the attention of the problem that students are not treated equally. Studies show that the students sexes influences how teachers relate to them and it also influences what grades the students receive. The study examines how gender pedagogues experience a gender pedagogical approach to change norms and structures in the upper secondary school. The empirical materials are interviews with six gender pedagogues who are active in the upper secondary school. The interviews are interpreted through a hermeneutical method in order to reach an understanding of how gender pedagogues' experiences and uses gender pedagogy in their work in the upper secondary school. The method is in-terviews done through digital technology: @ography, which are interviews via e-mail. The result shows that gender pedagogues experiences that it is possible to pursue a gender pedagogical approach in the upper secondary school, but that it will take time when the resistance against the approach from teachers, school managements and municipalities are immense. The most effective way to change the approach on the upper secondary school is if teachers are supervised in teams in order to change attitudes and subconscious standards.

The aim of the study was to understand the teachers’ experiences of learners with disciplinary problems. A literature study was conducted on various issues related to disciplinary problems in schools. In the empirical investigation a qualitative research approach with a phenomenological research design was used. The study was conducted in one secondary school in KwaZulu-Natal. The purposive sample comprised of 10 teachers who experienced discipline problems and two teachers who were knowledgeable about the issue. Semi-structured interviews were conducted and the data were analysed and interpreted by means of the theoretical frameworks of the Bar-On Model of Emotional Intelligence and the Bronfenbrenner ecological model of child development. The findings revealed how disciplinary problems impacted negatively on the emotional and social well-being of the teachers. It was concluded that teachers needed improved coping strategies and collaborative support from the School Management Team and the Department of Education to deal with disciplinary problems. / Inclusive Education / M. Ed. (Inclusive Education)

<p>This thesis is a human geography study of how local planners prepared, implemented and followed up a dialogue with the inhabitants in Alby, a multicultural community. The planners based their work on the ambition that everything that is done to develop Alby should be anchored among the residents in a democratic manner. This thesis analyses this double interpretation and how it appears in the planners’ work.</p><p>The study uses a combination of different action-theoretic approaches for analysing what the planners did. A normative approach is used together with genealogic approaches on power and rhetoric. To make use of these action theories in a multicultural community the thesis explores radical feminism (situated knowledge) and postcolonial theory.</p><p>Methodologically, the study is based on participatory observation. It analyses how the planners anchor decisions using a subject–object approach. The approach steered the planners into a situation in which their administrative system-world grew at the expense of both a sustainable democratic development and losing contact with the life-world of the local inhabitants. During the meetings the planners came in contact with some local activists. From their situated knowledge, the activists gave practical examples on how to make the planners’ system-world more sensitive to the reality of the inhabitants. The thesis stresses the importance of a life-world perspective on local planning and the potential of local meetings, situated knowledge and phronesis to make the planners’ work sensitive to the reality of the inhabitants.</p>

The aim of the study is to examine factors influencing students’ feelings of pleasure or pain associated with school mathematics. Own experience of students’ frustration about mathematics and concern about students not reaching desired goals is the driving force in this study. It contributes with knowledge from the students' perspective. Hopefully the result can help others, teachers and parents, to strengthen pupils’ desire and ability to learn. Students’ emotions about mathematics are important for learning and mathematics can cause joy as well as anxiety. The students who are positive often need stimulation and challenge, but are usually not a problem for the adults. The negative emotions, especially fear, is something that adults should take into account and try to develop for the better. Anxiety can be described as "a lack of well-being". It can cause panic, paralysis and mental disorganization when students are required to solve math tasks. Math anxiety can also be defined as a combination of stress before the test, low self-esteem, fear of failure and negative attitudes towards learning mathematics. Symptoms can include avoidance of formal mathematics instruction, poor test results and that instructions will not have the expected effect. There is a phenomenological approach of the study. Phenomenology studies how the consciousness creates meaning. The focal point is trying to learn about the students’ experience of their 'Being-in-the-World'. How do students view school mathematics, and why? What can create desire for learning mathematics? What can create uneasiness in learning mathematics? In order to get a better view of this complex area four different data sources are used. Eight pupils are interviewed individually. 19 students participated in focus group interviews. 134 students, ages 11-13, answered questions in a web survey. One class observation was also made. The result was formed into three important factors, Student’s own view of capacity and attitude to mathematics, Importance of relations to others (teachers, class mates, parents) and Content and working forms. Three different themes came into focus – Understanding, Working atmosphere and Safety. The four main areas of importance, as seen in this study, are Interaction student-teacher, Understanding and feeling of success, Good atmosphere in the classroom and Awareness about the use of mathematics. The results show areas of importance for pupils who are feeling math anxiety. They are less aware of how mathematics can be of use for them also outside school and the importance of mathematics in their future lives. They need a much stronger support from adults, teachers and parents, in their math studies, than pupils without anxiety. The classroom environment can also cause problems, if students do not feel safe or feel stressed or disturbed by other pupils or teachers. There are also a few differences between the girls’ and the boys’ experiences, where girls seem to reflect more about their uneasiness when it comes to mathematics, sometimes caused by the boys. What can teachers learn from this study? In short: motivate, teach and let the pupils talk.

This thesis is a human geography study of how local planners prepared, implemented and followed up a dialogue with the inhabitants in Alby, a multicultural community. The planners based their work on the ambition that everything that is done to develop Alby should be anchored among the residents in a democratic manner. This thesis analyses this double interpretation and how it appears in the planners’ work. The study uses a combination of different action-theoretic approaches for analysing what the planners did. A normative approach is used together with genealogic approaches on power and rhetoric. To make use of these action theories in a multicultural community the thesis explores radical feminism (situated knowledge) and postcolonial theory. Methodologically, the study is based on participatory observation. It analyses how the planners anchor decisions using a subject–object approach. The approach steered the planners into a situation in which their administrative system-world grew at the expense of both a sustainable democratic development and losing contact with the life-world of the local inhabitants. During the meetings the planners came in contact with some local activists. From their situated knowledge, the activists gave practical examples on how to make the planners’ system-world more sensitive to the reality of the inhabitants. The thesis stresses the importance of a life-world perspective on local planning and the potential of local meetings, situated knowledge and phronesis to make the planners’ work sensitive to the reality of the inhabitants. / <p>Avhandlingen är skriven på svenska [sv] med sammanfattning på Engelska [en]. Den är resultat av forskningsprojektet Kraftspelet om platserna: samverkansprojekt i våra städer Beviljade medel: 1 444 000 kr, forskningsfond: FORMAS Kontraktsnummer: 25.0/2001-1596 Kontraktstid: 010101-041231 Bakgrund och syfte Etnisk segregation i Sverige återfinns i bebyggelse som har en igenkännbar struktur. Sådan segregation har stått i fokus för kritik och varit mål för diverse åtgärder. Trots olika stora insatser har segregationen bestod genom åren. I takt med det har skepticismen mot att ta emot nya invandrade tilltagit. Syftet med projektet var att studera huruvida tjänstemännens arbete påverkar denna utveckling genom att inom ramen för den så kallade storstadssatsningen följa hur en lokal tjänstemannagrupp agerade för att möta medborgarna. De viktigaste frågor som vägledde undersökningen var bland andra hur tjänstemännen behandlade den mångkulturella befolkningen under mötena, hur de organiserade de urbana samverkansprojekten samt hur de påverkade den lokala demokratiska utvecklingen med sitt arbete. Teori och metod Projektet utgjorde en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av deltagande observation bland en lokal planeringsgrupp, en så kallad områdesgrupp. Observationerna fördes mellan 2001 till 2003 och avgränsades till tjänstemännens officiella möten. Inför avhandlingens slutrapport analyserades ett särskilt urval av mötena. De handlade om en medborgarpanel med vilken tjänstemännen tänkte införa brukarnas inflytande i alla verksamheter. Genom avgränsningen gjordes en djupare analys kring hur tjänstemännen tänkte, planerade, genomförde och utvärderade själva aktiviteten. Projektets teoretiska ram lyfte fram möten som utgångspunkt i arbetet för att behandla ideal och praktik, politik och planering eller förankring och dialog. Å ena sidan analyserades normativa handlingsteorier som lägger tungvikten på vad som bör göras och som anses stå för den så kallade deliberativa eller kommunikativa vändningen. Den vill exempelvis lyfta fram mötet för att göra förvaltningar känsligare för medborgarnas vardag och föreslår olika procedurer för ett dialogbetonat handlande. Procedurerna strävar efter ideala talsituationer som bortser makt och konflikter för att oavsett tid och sammanhang göra procedurerna universell gällande. Å andra sidan analyserades genealogiska handlingsteorier som utgår från studier av det som görs. Dessa vill uppmärksamma tid och kontext genom att dels synliggöra konflikter och maktrelationer som den mest effektiva startpunkten vid analys av möten. Och dels genom att medvetandegöra tid och kontext med retoriska analyser. Dessa utvärderar, överväger och bedömer hur verkliga dialogakter genomförs utifrån vad som sägs, vem som säger vad och till vem det sägs, när mötena ägde rum. Genom att belysa hur tjänstemännen förde dialog analyserades även huruvida de skulle uppmärksamma såväl invånarnas "situerade kunskaper" som vad dessa bestod av i form av praktiska handlingssätt. Huvudresultat Undersökningen visade hur en kombination av faktorer hindrade tjänstemännen från att möta medborgarna och från att deras arbete skulle främja en hållbar demokratisk utveckling. Den första aspekten handlade om ett kraftspel om platsens utveckling som uppstod mellan lokala och regionala perspektiv. Det lokala perspektivet fördes av lokala tjänstemän som arbetade för att främja den lokala integrationen med hjälp av lokala föreningar. Det regionala perspektivet fördes av tjänstemän på regerings- och kommunnivå som ville integrera platsen i regionen med hjälp av en tillväxtkoalition med föreningar som fanns utanför platsen. När den regionala politikens utifrånperspektiv inte utgick från lokala behov och heller inte från lokala förmågor präglades den av internkolonialistiska inslag som försvårade den lokala integrationen. Den regionala politikens utifrånperspektiv tvingade i sin tur lokala tjänstemän att överge ett dialogbetonat arbete för att istället ägna sig åt att förankra en upplevelsesatsning. Undersökningen exemplifierar hur tjänstemännens förankringskultur vilade på ett subjekt-objekt förhållningssätt för att möta medborgarna. Det som skulle kunna bli en dialog övergick i en mycket utstuderad och noggrant planerat förankringsspel. Med spelet filtrerade tjänstemän bort de frågor om integration, jämställdhet, jämlikhet och hållbar utveckling som gav upphov till insatserna. Tjänstemännens egna försök att skapa möten, så som procedurer för medborgarnas delaktighet vilade på subjekt-objektiva antaganden som blev kontraproduktiva för den lokala integrationen, för platsens utveckling och för framväxten av ett starkt civilt samhälle. Tjänstemännens subjektcentrerad förankringsansats vilade i sin tur på en normativ vetenskaplig diskurs som hindrade tjänstemännen från att reda ut hur dialogen uteblev. Undersökningen exemplifierar hur denna diskurs kom till uttryck i tjänstemännens överväganden samt hur den föredrar rationella överväganden före demokratiska värden. Konklusion Under tiden med storstadssatsningen lanserades ett stort antal lokala projekt som skulle utgå från dialog med medborgarna för att byta segregationen. Tjänstemännens arbete fördes med en stor förtrogenhet till rationella och normativa lösningar samt utifråntänkande. Förvaltningarnas lokala strukturer växte sig större utan att förmå möta befolkningen. På grund av förankringsansatsen underminerades medborgarnas delaktighet i många lokala projekt och demokratiprocesser. Förvaltningarna växte medan demokratin krympte. Tjänstemännens resultat påverkade kommunen att avvisa tanken på att nya invandrade flyttade till kommunen. Liknande utveckling i andra storstadskommuner tvingade i praktiken en återvändsgränd i invandringspolitiken. Den uteblivna dialogen stärkte trenderna till ett alltmer fragmenterat samhälle och vidgade grogrunden för strukturell diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.</p>

Studiens mål är att bidra till kunskapsutveckling om hur unga människor utvecklar handlingskompetens för hållbar utveckling. Med handlingskompetens för hållbar utveckling avses i studien vilja och förmåga att påverka livsstil och levnadsvillkor på ett sätt sominkluderar intergenerationellt och globalt ansvar. I avhandlingen introduceras begreppet avståndsmoral för att beskriva detta ansvar, som utsträcker sig i både tid och rum, till kommande generationer och till nu levande människor globalt. En utgångspunkt för studien är att hållbar utveckling innefattar idén om avståndsmoraliskt ansvar. Studiens huvudfråga är: Hur erfar avståndsmoraliskt aktivt handlande unga människor att de utvecklat handlingskompetens för hållbar utveckling? Studiens teorigrund är livsvärldsfenomenologisk. En upplevd verklighet undersöks i studien via berättelser. Genom ett strategiskt urval har tre intervjupersoner, som motiverar sina handlingar med avståndsmoraliska argument, valts att ingå i studien. Datainsamlingen har skett genom en kombination av öppna livsberättelseintervjuer ochhalvstrukturerade intervjuer. Analys och tolkning har metodologiskt stöd i berättelseforskningstraditionen och empirisk fenomenologisk forskning. Resultaten presenteras som tre citatrika levnadsberättelser om Karin, Carl och Matilda, tre unga vuxna med flera års engagemang i hållbarhetsfrågor. Syftet med levnadsberättelserna är att bidra till förståelse av det speciella i en enskild individs upplevelse av attutveckla handlingskompetens för hållbar utveckling. En integrerande analys redovisar mönster i form av likheter och skillnader mellan de tre individernas berättelser om att utveckla olika aspekter av handlingskompetens i avståndsmoraliska frågor. Sex gemensammakärnpoänger framstår som betydelsefulla: känslomässiga reaktioner, upplevd kompetens, kontrasterande perspektiv och normativ grund, handlingsimpregnering, tillit från och tillit till vuxna samt social gemenskap kontra utanförskap. Som motiv och drivkrafterför engagemanget framstår känslomässiga reaktioner som initierar önskan om förändring och vilja till handling, längtan efter meningsfullhet, önskan om att komma till sin rätt och längtan efter gemenskap. Resultaten diskuteras i förhållande till tidigare forskningoch en modell av en möjlig väg att utveckla aspekter av handlingskompetens för hållbar utveckling presenteras. Diskussionskapitlet utmynnar i fyra didaktiska utmaningar för enutbildning för hållbar utveckling. / The aim of the study at hand is to develop knowledge about the process of developing action competence for sustainable development. The overall research question explored is: How do young people experience that they have developed aspects of action competence forsustainable development? For the purposes of this study, action competence for sustainable development is defined as willingness and capability to act for changes in individual life style, as well as for structural changes of society, in a way that includes responsibility for present and future generations,globally. Life-world phenomenology provides the theoretical foundation of the study. Through purposive sampling, individuals have been found who, through different action strategies, engage in sustainability issues as for example climate change, bio-diversity and social justice. From a larger sample, three young adults have been selected for several life storyinterviews. Data has been analyzed and interpreted by use of narrative methodology. The result is presented as three stories, presented as thick descriptions, through whichthe winding paths towards aspects of action competence, as experienced, appear. This is followed by an integrative analysis presenting six themes that have emerged in theanalyses as relevant in the process of developing action competence for sustainable development: emotional reactions; perceived competence; contrasts and normative foundation;action permeation; trust and faith from adults and in adults; and social belonging in contrastto outsidership. Major motives and driving-forces for sustainability actions that emerge inthe stories are: emotional reactions initiating a desire for change and a desire to act; longingfor meaningfulness; a desire to feel comfortable with what you can contribute; and longing for belongingness. The findings are discussed in relationship to previous research and a modelof a possible way to develop aspects of action competence for sustainable development is introduced. This dissertation is part of a project supported by Formas, The Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning.

Summaries in Afrikaans and Engish / There is at present a lack of consensus in the Educational Psychological domain to a universal point of departure of a uniform approach for Educational Psychologists. Educational Psychologists have become increasingly aware that the therapy and theories that they use for diagnoses and therapy are not based on educational theories. They frequently fall back on existing psychological schools of thought with the result that very few of the educational theories feature there in. The purpose of this dissertation is therefore: • To devise an accountable educational psychological theory which will lead to the integrating of psychological and educational insights. • To devise diagnostic and research models to create an accountable design in practice. • To utilize the essence of educational psychology educational psychologists for diagnoses and therapy. / Daar bestaan tans in die Opvoedkundige Sielkundige vakgebied 'n gebrek aan konsensus ten opsigte van 'n gemeenskaplike vertrekpunt vir 'n eenheidsbenadering vir opvoedkundige sielkundiges. Opvoedkundige sielkundiges het toenemend daarvan bewus geword dat die terapie en teoriee wat hulle gebruik vir diagnose en terapie nie gebaseer is op opvoedkundige teoriee nie, maar gewoonlik terugval op bestaande sielkundige skole en denkrigtings met die gevolg dat baie min van die opvoedkundige teoriee daarin voorkom. Die doel van die proefskrif is gevolglik om: • 'n Verantwoordbare opvoedkundige sielkundige teorie: "Die Relasieterapieteorie" daar te stel wat sal lei tot die integrering van sielkundige- en opvoedkundige insigte. • Diagnoserings- en navorsingsmodelle daar te stel ten einde 'n verantwoordbare praktykontwerp te skep. • Die Relasieterapieteorie in praktyk te veroperasionaliseer om die opvoedkundige sielkundige essensies in die praktyk in te dra en aan opvoedkundige sielkundiges 'n gemeenskaplike vertrekpunt te gee vir diagnose en terapie. / Psychology of Education / D.Ed. (Sielkundige Opvoedkunde)

Bakgrund: Tidigare forskning visar att insjukna i bröstcancer påverkar hela individens livsvärld, vilket ställer höga krav på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Det behövs fler studier som visar hur dessa individer upplever sin situation. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer.Metod: En kvalitativ studie baserad på fem självbiografier med induktiv ansats har använts. Materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Analysprocessen resulterade i nio underkategorier och tre huvudkategorier; En utveckling av copingstrategier, En oviss framtid och En känsla av trygghet. Resultatet visade att en bröstcancerdiagnos påverkade kvinnans liv drastiskt och att cancerbeskedet var chockartat. Behandlingen och dess biverkningar upplevdes som påfrestande både kroppsligt och mentalt. Genom olika strategier klarade kvinnorna att hantera sin vardag. Behovet av att prata med någon och dela med sig till andra var centralt hos kvinnorna och minskade känslan av ensamhet. Resultatet visade också att ovissheten inför framtiden var känsloladdad och därför hade stödet från närstående och vården en betydande roll under deras sjukdomstid.Slutsats: Kvinnornas upplevelse av att leva med bröstcancer påverkar livsvärlden negativt, både kroppsligt och mentalt. Sjuksköterskan har en central roll under hela sjukdomsperioden, där engagemang, lyhördhet och bemötande är betydelsefullt. Omvårdnadsarbetet bör därför utgå från ett helhetsperspektiv för att skapa en professionell vårdrelation som stärker kvinnans livskvalitet, hälsa och trygghet. Vidare forskning behövs för att få en djupare förståelse och kompetens bland annat kring hur bröstcancerbehandlade kvinnors sexualitet påverkas samt hur man kan stärka olika former av stöd för de mest sårbara kvinnorna. / Background: Previous research shows that breast cancer affects the individual’s entire world, which places high demands on the nurse´s health care efforts. More studies are needed that show how these individuals perceive their situation.Objective: To highlight women’s experience of living with breast cancer.Method: A qualitative study based on five autobiographies with inductive approach has been used. The material was analyzed using a manifest content analysis.Results: The analysis process resulted in nine subcategories and three main categories; A development of coping strategies, An uncertain future and A sense of security. The results showed that a breast cancer diagnosis drastically affected the woman’s life and that the cancer notification was distressing. The treatment and its side effects were perceived as stressful both physically and mentally. Through various strategies, the women managed to maintain their everyday lives. The need to talk to someone and share with others was central to the women and reduced the feeling of loneliness. The results also showed that uncertainty for the future was emotionally charged and therefore the support of relatives and health professionals played a significant role during their illness.Conclusion: The women’s experience of living with breast cancer negatively affects her world, both physically and mentally. The nurse plays a central role throughout the illness period, where commitment, responsiveness and attentiveness are important. Nursing work should therefore be based on a comprehensive perspective in order to create a professional care relationship that strengthens a woman’s quality of life, health and safety. Further research is needed to gain a deeper understanding and competence about how breast cancer-treated women’s sexuality is affected and how to strengthen different forms of support for the most vulnerable women.

The aim of this study is to discover how primary scholars as substitute parents, contemplate the perceiving aspect of their substitute parenting. In the theoretical chapters the demands set for adults as primary educators and their development, are viewed. A comparative study between the primary edu­ cator and the child, rounds it off. The experiencing, giving meaning to, and the consequent involvement of substitute parents in their life-world, follow. The research design, substantiates the choice of format, methods of data col­ lection and analyses. Examples of raw data gathered from various tests are presented. Finally, the consolidated data is interpreted. The findings of this study is that substitute parents experience their tasks as being pleasant. Substitute parents are generally over involved with their siblings. This culminates in the development of a strong bond between substitute parents and younger siblings. Substitute parents require support and guidance from an adult to enable them to become adults and venture in their life-world. / In bierdie studie is die leefWereld van die substituut-ouer bestudeer. Die oorhoofse doel van hierdie studie is om met behulp van teoretiese en empiriese studies, ondersoek in te stel na substituut-ouers se belewing van bulle besondere taak. Die studie neem 'n amwang met 'n beskrywing van die primere opvoeder se verantwoordelikhede en eise. Die ontwikkeling van die volwassene word daama bestudeer. Verder Is gelet op die e1se en ontwikkeling wat aan kindwecs gelykgestel word. Die doel hiermee, is om uiteindelik 'n vergelyking te kan tref tussen die volwassene en die kind. Nadat so 'n vergclyking tussen die kind en volwassene gemaak is, sal die probleme wat die kind as substituut-ouer ervaar, oorweeg kan word. Die literatuurstudie kulmincer in substituut-ouers se unieke betekenisgewing, betrokkenheid en belewing aan en by bulle leefWereld. Dan word die literatuurstudie opgevolg deur die navorsingsontwerp, keuse van steekproef­ neming asook wyses van dataverameling en -analisering. Ten slotte word daar gekyk na die verslaggewing aangaande inligting soos bekom met behulp van die verkenningsmedia, te wete individuele onderhoude met die deelnemers aan die navorsing, die Bene-Anthony gesinsverhou­ dingstoets, die Persoonlikheidsvraelys vir kinders, die projeksiemedia van Jacobs en Vrey en die Kinestetiese huisgesinstekeninge. Die gekonsolideerde data word dan geinterpreteer en weergegee ten einde die postulate soos in boofstuk 5 uiteengesit te beantwoord. Die belangrikste bevindings van die studie is dat die taak van substituut­ ouerswees vir laerskoolkinders aangenaam is. Hierdie aangename belewing van hulle taak as substituut-ouers, dra egter nie by tot die vonning van 'n positiewe selfkonsep by die substituut-ouer nie. Substituut-ouers ervaar angs en kommer aangaande hulle substituut-ouerskap. Hulle voel nie bevoeg om as substituut-ouers op te tree nie. Substituut-ouers IS oar die algemeen oorbetrokke by hulle broers en susters. Hulle sien om na hulle sibbe, verseker dat hulle veilig is en verleen hulp aan hulle, waar nodig. Hierdie betrokkenheid veroorsaak 'n sterk band tussen die leerlinge. Hierdie sterk band wat tussen die substituut-ouers en hulle sibbe bestaan, is egter afwesig tussen die substituut-ouers en hulle eie ouers. Substituut-ouers toon dan oak teen die verwagting van die navorser in, dat hulle nie beskik oor 'n verantwoordelikheidsin nie. Substituut-ouers k:an eerder beskryf word as teruggetrokke, met min deursettingsvennoe, prikkelbaar, goedhartig, onderdanig, athanklik en inskiklik. Die studie toon ten slotte dat substituut-ouers betrokke raak by hulle taak as substituut-ouers, vanwee 'n aansporingsmiddel, te wete sakgeld. Benewens vir die bogenoemde bevindings, toon die studie oak dat die ondersteuning en begeleiding van substituut-ouers deur 'n volwassene tot volwassenheid noodsaaklik is. / Psychology of Education / M. Ed. (Voorligting)