Beslut om att vidareutbilda sig på akademisk nivå skiljer sig inom olika samhällsgrupper i Sverige. Tidigare studier har visat att föräldrars utbildning och klasstillhörighet är faktorer som påverkar huruvida individer väljer att studera vidare eller ej, och att barn från högre samhällsklasser i större utsträckning tenderar att studera vidare efter gymnasiet, jämfört med barn från lägre klasser. Syftet med denna studie är att förklara varför barn från högre samhällsklasser i större utsträckning tenderar att studera vidare efter gymnasiet, genom att inkludera uppväxtfaktorer som möjliga förklaringsmekanismer. Studien baseras på longitudinella data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) som samlats in år 2000 och 2010. Som teoretisk referensram utgår studien från teorier kring socialisation, intergenerationell reproduktion och klass. Även i denna studie kunde det bekräftas att ett samband föreligger mellan föräldrars klasstillhörighet och utbildningsnivå. Däremot kunde analysmodellerna i mycket liten utsträckning förklara de bakomliggande mekanismerna till sambandet. Resultatet visar att barns egna studieaspirationer under barndomen är den viktigaste mekanismen och kan delvis förklara sambandet mellan klassbakgrund och utbildning.

Denna uppsats handlar om studie-och yrkesval och hur dessa är relaterade till socioekonomisk bakgrund. Tidigare studier har visat att föräldrars utbildning och klasstillhörighet är faktorer som påverkar huruvida individer väljer att fortsätta med sina studier efter gymnasiet eller ej. Studierna visar också att barn från högre samhällsklasser tenderar till att studera vidare efter gymnasiet, jämfört med barn från lägre samhällsklasser. Syftet med studien är att undersöka avgörande faktorer vid ungdomars studie-och yrkesval samt vad det är som ligger bakom dessa. Detta genom att inkludera uppväxtfaktorer som möjliga försvarsmekanismer. Uppsatsens teoretiska referensram utgår från teorier kring intergenerationell reproduktion, socialisation och klass. Den bygger bland annat på Hodkinsons & Sparkes sociologiska teori om karriärbeslut. I studien kunde det bekräftas att ett visst samband föreligger mellan föräldrars utbildningsnivå och klasstillhörighet. I resultatanalysen framgick att gymnasievalen är knutna till familjebakgrunden och den omgivning eleverna befinner sig i.

This paper investigates the consequences of children's exposure to state-level incarceration rates on social mobility in the United States. The study uses social mobility data from the Opportunity Atlas for children born between 1978 and 1983. Jail population data is gathered from the 1985 and the 1995 Annual Survey of Jails. To analyze the impact of jail rates on social mobility, we estimate OLS regressions with state-level control variables. Of key interest is the potential differential effect of early (age 2-7) versus later (age 12-17) exposure. All estimates indicate a negative correlation between incarceration and social mobility. The main results indicate that exposure to incarceration rates during adolescence has a larger impact on social mobility. Further, the subgroup estimates indicate that female incarceration is a more effective determinant of social mobility and that the black and the female population are more sensitive to fluctuations in incarceration rates. The estimates by income percentiles show incoherent results. The results should be treated with caution to methodological issues and potential biases.

The aim of this study is to contribute to the understanding of intergenerational touch within dance education in upper secondary schools in Sweden, focusing on contact improvisation. In this study, interviews with dance teachers in four upper secondary schools have been used to examine teachers' ideas and choices regarding intergenerational touch in contact improvisation through idea analysis. This study explores how teachers relate to the no-touch discourse and the domain-specific ideology within the contact improvisation movement. It also examines what an ethical approach to intergenerational touch in contact improvisation within upper secondary education could be. The study shows that some strategies teachers use in relation to intergenerational touch could function to downplay or adapt to the no-touch discourse, but no causality can be proven. There is also a proximity between some strategies and the domain-specific ideology within the contact improvisation movement. An ethical approach to intergenerational touch requires teachers to be aware of influences from different idea systems and to be reflexive regarding their own history and basic assumptions. It also requires teachers to get to know their students well and be sensitive to them in every moment.

Studiens mål är att bidra till kunskapsutveckling om hur unga människor utvecklar handlingskompetens för hållbar utveckling. Med handlingskompetens för hållbar utveckling avses i studien vilja och förmåga att påverka livsstil och levnadsvillkor på ett sätt sominkluderar intergenerationellt och globalt ansvar. I avhandlingen introduceras begreppet avståndsmoral för att beskriva detta ansvar, som utsträcker sig i både tid och rum, till kommande generationer och till nu levande människor globalt. En utgångspunkt för studien är att hållbar utveckling innefattar idén om avståndsmoraliskt ansvar. Studiens huvudfråga är: Hur erfar avståndsmoraliskt aktivt handlande unga människor att de utvecklat handlingskompetens för hållbar utveckling? Studiens teorigrund är livsvärldsfenomenologisk. En upplevd verklighet undersöks i studien via berättelser. Genom ett strategiskt urval har tre intervjupersoner, som motiverar sina handlingar med avståndsmoraliska argument, valts att ingå i studien. Datainsamlingen har skett genom en kombination av öppna livsberättelseintervjuer ochhalvstrukturerade intervjuer. Analys och tolkning har metodologiskt stöd i berättelseforskningstraditionen och empirisk fenomenologisk forskning. Resultaten presenteras som tre citatrika levnadsberättelser om Karin, Carl och Matilda, tre unga vuxna med flera års engagemang i hållbarhetsfrågor. Syftet med levnadsberättelserna är att bidra till förståelse av det speciella i en enskild individs upplevelse av attutveckla handlingskompetens för hållbar utveckling. En integrerande analys redovisar mönster i form av likheter och skillnader mellan de tre individernas berättelser om att utveckla olika aspekter av handlingskompetens i avståndsmoraliska frågor. Sex gemensammakärnpoänger framstår som betydelsefulla: känslomässiga reaktioner, upplevd kompetens, kontrasterande perspektiv och normativ grund, handlingsimpregnering, tillit från och tillit till vuxna samt social gemenskap kontra utanförskap. Som motiv och drivkrafterför engagemanget framstår känslomässiga reaktioner som initierar önskan om förändring och vilja till handling, längtan efter meningsfullhet, önskan om att komma till sin rätt och längtan efter gemenskap. Resultaten diskuteras i förhållande till tidigare forskningoch en modell av en möjlig väg att utveckla aspekter av handlingskompetens för hållbar utveckling presenteras. Diskussionskapitlet utmynnar i fyra didaktiska utmaningar för enutbildning för hållbar utveckling. / The aim of the study at hand is to develop knowledge about the process of developing action competence for sustainable development. The overall research question explored is: How do young people experience that they have developed aspects of action competence forsustainable development? For the purposes of this study, action competence for sustainable development is defined as willingness and capability to act for changes in individual life style, as well as for structural changes of society, in a way that includes responsibility for present and future generations,globally. Life-world phenomenology provides the theoretical foundation of the study. Through purposive sampling, individuals have been found who, through different action strategies, engage in sustainability issues as for example climate change, bio-diversity and social justice. From a larger sample, three young adults have been selected for several life storyinterviews. Data has been analyzed and interpreted by use of narrative methodology. The result is presented as three stories, presented as thick descriptions, through whichthe winding paths towards aspects of action competence, as experienced, appear. This is followed by an integrative analysis presenting six themes that have emerged in theanalyses as relevant in the process of developing action competence for sustainable development: emotional reactions; perceived competence; contrasts and normative foundation;action permeation; trust and faith from adults and in adults; and social belonging in contrastto outsidership. Major motives and driving-forces for sustainability actions that emerge inthe stories are: emotional reactions initiating a desire for change and a desire to act; longingfor meaningfulness; a desire to feel comfortable with what you can contribute; and longing for belongingness. The findings are discussed in relationship to previous research and a modelof a possible way to develop aspects of action competence for sustainable development is introduced. This dissertation is part of a project supported by Formas, The Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning.

Sverige har historiskt sett haft en god tillgång till sötvatten. Under de senaste åren har dock problematiken kring torka och vattenbrist ökat och periodvis blivit ett problem i vissa regioner. Torka och vattenbrist förväntas bli mer förekommande till följd av klimatförändringar, vilket i bland annat Skåne blir problematiskt eftersom tillgången till sötvatten redan är begränsad. Problematiken ökar i kombination med att det finns ett stort vattenbehov, eftersom det är en folktät region med mycket verksamheter och jordbruk. Som följd har intresset för alternativa vattenkällor ökat, såsom återvinning av avloppsvatten. Syftet med studien var att undersöka utvecklingen av vattenåtervinning i Skåne. Mer specifikt ämnade studien att ta reda på vad skånska aktörer som initierat och påbörjat projekt kring återvinning av vatten stött på för hinder och drivkrafter. Ett kriteriestyrt urval samt snöbollsurval användes för att hitta lämpliga respondenter för de semistrukturerade intervjuerna. Respondenterna bestod av kommunala och regionala tjänstepersoner samt forskare som varit involverade i lokala projekt kring vattenåtervinning i Skåne. Genom induktiv kvalitativ kodning visade resultaten att de främsta drivkrafterna för att utveckla vattenåtervinning i Skåne var vattenbrist, engagemang hos olika aktörer samt tillgång till finansiella och tekniska resurser. Följande visade resultaten att lagstiftning och andra juridiska aspekter, ekonomiska aspekter och infrastruktur utgör de främsta hindren för utvecklingen av vattenåtervinning i Skåne. Slutsatsen visade att VA-systemet och utvecklingen av återvinning av vatten i Skåne befinner sig i en sorts lock-in, på grund av path dependency, där olika system såsom lagstiftning, infrastruktur och ekonomi hämmar utvecklingsmöjligheter. Dock framkom också slutsatsen att engagerade nyckelaktörer såsom VA-organisationer, myndigheter och politiker eller stora kriser såsom torka och vattenbrist harförmågan att agera som focusing events eller path break-outs och bryta den lock-in som finnsoch därmed driva utvecklingen framåt inom vattenåtervinning. Det etiska perspektivet av intergenerationell rättvisa bör integreras vid planeringen av ny VA-infrastruktur. / Sweden has historically had sufficient access to freshwater. However, during the last years drought and water scarcity has increased and periodically become a problem in some regions. Drought and water scarcity is expected to occur more often due to climate change, which in Scania becomes problematic as the access to freshwater is already limited. Combined with thelarge need for water, the issue increases due to how the region is densely populated with numerous industries and agriculture. Consequently, alternative water sources, such as the recycling of wastewater, have gotten more interest. The purpose of this study was to investigate the development of water recycling in Scania, Sweden. More specifically, the aim was to determine what barriers and drivers actors in Scania, who have initiated or participated in projects related to water recycling, have encountered. A criteria-driven selection and snowball selection was used to find appropriate respondents for the semi-structured interviews. The respondents consisted of municipal and regional public-officials as well as researchers who have been involved in local water recycling projects in Scania. Through inductive qualitative coding, results showed that the major drivers of water recycling were water shortage, dedication of different actors and availability of financial and technical resources. Furthermore, the results showed that laws and other juridical aspects, economic aspects and infrastructure were the major barriers of the development of water recycling in Scania. In conclusion, the water and wastewater system and development of water recycling in Scania is in a lock-in face, in accordance with path dependency theory. The study revealed how several systems have contributed to this lock-in, and how legislation, infrastructure and economy therefore prevent development possibilities. However, another conclusion is that dedicated key-actors such as wastewater organisations, government agencies and politicians or major crises like drought or water shortage have the ability to act as focusing events or pathbreak-outs. They have the capability to break the lock-in and therefore act as drivers for further development of water recycling. The ethical perspective of intergenerational justice should be integrated in the planning of new wastewater infrastructure.