Inledning: Varje år besöker mellan 12 000 och 14 000 kvinnor öppenvården till följd av våld i nära relation. Röntgensjuksköterskan ska arbeta med personcentrerad vård i enlighet med sin kompetensbeskrivning samt implementera ny kunskap för att utvecklas. Utifrån detta ansågs det betydelsefullt att beskriva kunskapsläget inom området bemötande av kvinnor utsatta för våld. Syfte: Syftet var att beskriva vad som är viktigt att ta hänsyn till vid bemötande av kvinnor på röntgen utsatta för våld i nära relation och hur detta kan tillämpas i det korta mötet. Vilken kunskap om bemötandet av kvinnor utsatta för våld i nära relation finns beskriven i litteraturen? Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt med 12 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i form av kategorier. Resultat: Sex kategorier som beskriver bemötandet och vad som påverkar hur bemötandet upplevs av kvinnorna. Bemötande, kunskap, attityder, stöd, hinder och att förhålla sig professionell. I resultatet framkommer stora brister i bemötandet av dessa kvinnor, där de hjälpsökande istället skuldbeläggs, vilket ger kvinnorna ytterligare skamkänslor. De utsatta kvinnorna är dessutom rädda att dömas av personalen och skyddar sig från dessa attityder genom att dölja våldet.  Kunskap efterfrågas av både utsatta och personal. Det framkommer attityder bland hälso- och sjukvårdspersonal som lägger skulden på kvinnorna. Kvinnorna efterfrågar stöd och personalen påtalar behovet av rutiner som stöd för att kunna ge ett gott bemötande. Hinder för att kunna bemötas kan vara frågor såsom svårigheter att kunna söka vård eller att mannen för kvinnans talan. Professionellt förhållningssätt visar sig svårgenomfört bland annat på grund av att känslor var svårhanterliga i mötet med kvinnorna. Konklusion: Det är viktigt att röntgenavdelningarna tar fram riktlinjer och rutiner för ett gott bemötande. Kunskap och samtal kring detta bör vara prioriterat för att minska negativa attityder och inspirera till förbättringsarbete som kan utveckla röntgensjuksköterskans profession. / Introduction: Every year between 12,000 and 14,000 women visit health care in relation to intimate partner violence. The radiology nurse ought to work with person centered care in accordance with their competence description and implement new knowledge to develop. Based on this, it was considered important to describe knowledge of encounter with the women. Purpose: The purpose was to describe what to consider when health personnel encounter women exposed to intimate partner violence in the radiology department and how this can be applied in the short meeting. What knowledge is described concerning encounter with the women? Method: The study was conducted as a literature review consisting of 12 scientific articles that were quality reviewed, analyzed and presented. Results: Six categories described the encounter and how the treatment of women was experienced. Encounter, knowledge, attitudes, support, obstacles, and professional conduct. The results revealed major shortcomings in the treatment of these women, when seeking help they were blamed, given a feeling of guilt and shame. The women were also afraid to be valued by the staff and protected themselves by concealing the violence. Knowledge was required by both groups. There were attitudes among healthcare professionals who blamed the women. The women demanded support and the staff wanted routines to support a good encounter. Obstacles to be treated can be issues such as difficulties in seeking care or because of the husband, who speaks for the woman. Professional approaches appeared to be difficult, among other things, since the emotions were difficult to handle in the encounter with the women. Conclusion: It is important for the radiology departments to develop guidelines and procedures to achieve a good encounter. Knowledge and discussions should be prioritized to reduce negative attitudes and inspire improvement work, that can develop the radiology nurse's profession.

Tierps kommun upplever demografisk och ekonomisk tillväxt, och Tierps tätort är i behov av förnyelse och upprustning. Människor som lever i en stad som upplever tillväxt har högre förväntningar och ställer högre krav på offentliga miljöers hållbarhet, utformning och design. En centrummiljö som är tryggare, mer attraktivt och tillgängligt eftersträvas av Tierps kommun. Denna fallstudie är avgränsad till Centralplan i Tierps centrum och på platsen finns Tierps resecentrum, butiker och andra verksamheter. Syftet med denna studie är att uppfylla Tierps kommuns mål genom att skapa en social och välkomnande mötesplats för alla människor. Centralplan i Tierp har studerats utifrån Jan Gehls metoder för att studera det offentliga livet. Den avgränsade platsens fysiska förutsättningar har inventerats. Faktorer som sol, vind, material, verksamheter och fysisk utformning har studerats. Platsen har därefter analyserats utifrån Gehls 12 kvalitetskriterier. Kartläggning av människors sociala beteende i relation till platsens byggda miljö har även utförts. Denna kartläggning har bestått av Gehls metoder counting, mapping och tracing. För djupare insikt i platsens fysiska och sociala förutsättningar har förbipasserande intervjuats. Intervjufrågorna bestod av strukturerade frågor med möjlighet för respondenter att svara med öppna svarsalternativ. Detta gav respondenterna möjlighet att fritt beskriva hur de upplevde Centralplan och vad de ville förändra. Sedermera, grupperades och analyserades intervjusvaren för undersökning av statistiska samband. Utifrån observationer, intervjuer samt erhållen kunskap om planeringsteorier, har ett gestaltningsförslag skapats över en mer attraktiv, social och välkomnande mötesplats för alla människor. Studien har, med detta gestaltningsförslag över Centralplan, bidragit till kunskapen om svenska småstäders och deras byggda miljöer, samt hur dessa kan analyseras utifrån Gehls metoder. / Tierp´s municipality is experiencing demographic and economic growth, and Tierp´s urban centre needs renewal and renovation. People living in a city experiencing growth have higher expectations and higher demands on public spaces´ sustainability and design. Tierp´s municipality seeks for an urban environment that is more attractive, more secure and more available. This case study is delineated to Centralplan. The site contains Tierp´s centre for public transport, shops and other businesses. The purpose of this study is to fulfill the municipality goals by creating a social and welcoming meeting place for everybody. Centralplan was studied with Jan Gehl´s methods of studying public life. Centralplan´s built environment was inventoried and factors such as sun, wind, building material, businesses and physical design were documented. Centralplan was analyzed with Gehl´s 12 quality criterias. People´s social behaviour in relation to the built environment was also studied through Gehl´s methods counting, mapping and tracing. For deeper insight into Centralplan´s physical and social conditions, bypassers were interviewed. The interviews consisted of structured questions with possibility to answer openly, giving respondents the chance to freely explain how they experienced Centralplan and what they wanted to change. Subsequently, the answers were grouped and analyzed for statistical significance. Through observations, interviews and obtained knowledge about planning theory, a design proposal has been created over a more attractive, social and welcoming meeting place for everybody. The creation of a design proposal over Centralplan, has contributed to the knowledge of Swedish towns and their built environments, and thus how they can be analyzed with Gehl´s methods.

I denna kvalitativa studie intervjuas sex flyktingguider som deltar i projektet Flyktingguide i Falu kommun. Studien syftar till att se vilken betydelse projektet haft för flyktingguiderna samt att utifrån deras perspektiv få förslag på hur man kan förbättra projektet för en ökad integration. Resultatet som framkommer i denna studie visar på att flyktingguiderna känner en tillfredsställelse av att kunna hjälpa flyktingar, att de finner att projektet Flyktingguide bidrar till integration i längden, samt att projektet har utvecklingspotential. Genom intervjuerna målades det upp en bild av många lyckade möten över kulturgränserna där respondenterna uttryckt allt ifrån att de fått nya sociala nätverk i form av vänner, så väl som känslan av att ha fått en helt ny familjemedlem. / In this qualitative study, six refugee guides are interviewed as participants of the Refugee Guide project in the municipality of Falun. The study aims at seeing the importance of the project for the refugee guides and, from their perspective, suggesting ways to improve the project for increased integration. The results found in this study show that the refugee guides feel a sense of satisfaction, that they find that the Refugee Guide project contributes to long-term integration and that the project has development potential. Through the interviews, there was a picture of many successful meetings across the cultural borders where respondents expressed everything from gaining new social networks in the form of friends as well as the feeling of getting a whole new family member.

Aujourd'hui, diverses propositions artistiques se fondent sur la rencontre entre l'artiste et le spectateur. Mettant en relation réflexion et création, cette thèse vise à étudier le contact en tant que geste créateur-générateur d'œuvre avec l'autre. Grâce aux liens qui se tissent entre le toucher, le corps, le tact, l'accueil, l'étranger, la famille et aussi grâce à l'apport des philosophies traditionnelles (amérindiennes et orientales), on découvre que, à rebours d'une société qui encourage l'individualisme et la consommation, revenir au geste du contact offre une manière différente d'expérimenter l'art -et la vie- dans un respect de l'autre et de soi-même. L'interdépendance apparaît alors comme une règle de vie commune et le contact comme un « moyen-remède » pour combler, améliorer ou guérir la dysharmonie dans nos rapports au monde extérieur. Mon projet Con-facto privilégie ainsi une expérience du corps et du toucher (tactile ou relationnel) conscient, laissant surgir une nouvelle esthétique fondée sur une idée de beauté, d'harmonie et d'équilibre dans« l'être avec». / Many recent artistic projects explore the encounter between the artist and his audience. Interconnecting creation and analysis, this thesis studies contact as a gesture of creation-workmanship with another. Thanks to the ties that bind touch, body, tact, strangers and family, with support from (Asian and Native American) traditional philosophies, we realize that, while our society promotes individualism and consumerism, coming back to the gesture of contact offers a different way of experimenting art -and life- white respecting both the other and oneself. Therefore, interdependency can be viewed as a rule of life in community, and contact as a "mean/cure" to alleviate, improve or heal disharmony in our interactions with the outside world. Through experience of the body and of conscious touch (tactile or relational), my project, Con-facto, unveils a new esthetic based upon the idea of beauty, harmony and balance in "being with".

Meetings are important arenas where institutional roles and relationships are acted out. Conversation analysis, a data-driven qualitative methodology utilized to study naturally occurring talk-in-interaction, was used in this study to uncover the mechanisms behind meeting talk. In a meeting shared understanding is essential and must be done in an economical manner. One interactional device to reach common agreement are formulations that summarize what has been said or draw out its relevant implication. In this essay, a sub-class of formulations, pre-closing formulations, are in focus. They serve to close the current topic and move on to the next. The aim of this thesis was to find out what kind of interactional devices are used in pre-closure formulations. The findings from the analysis of data, from a cross-functional team meeting at Ericsson in Stockholm, show how a pre-closing formulation followed by silence from the participants is the basis for an agreement. Furthermore the chair can utilize a pre-closing formulation to emphasize the topic of discussion and to influence the sense-making and thus “do” leadership. With a pre-closing formulation the meeting participants can be prepared to be held accountable for the status in a project. However, a pre-closing must not lead to a closing of the topic, the findings show how meeting participants act to continue after the chair’s candidate pre-closing formulation.

No description available.

Dans un premier temps, nous avons conduit une étude épidémiologique transversale et descriptive dont les objectifs sont de décrire les caractéristiques sociales et professionnelles du personnel du service des urgences et les contraintes psychosociales et organisationnelles du travail. Les résultats de cette enquête, une fois analysés, sont resitués d’une part dans leur environnement politico-institutionnel en décrivant les caractéristiques du système de santé algérien et son évolution et quelques indicateurs reflétant les réponses du système aux défis représentés par la prise en charge de la santé de la population et d’autre part, dans leur environnement théorique et méthodologique, par l’élaboration d’une revue de littérature sur les risques psychosociaux encourus en milieu de soins. Dans un second temps, il nous a semblé propice d’approfondir les résultats de ces investigations épidémiologiques par une étude plus fine des situations de travail. Ceci nous a conduits à observer de près les situations de travail aux urgences moyennant la concrétisation, dans une première phase, d’une intervention ergonomique puis, dans une deuxième phase, l’organisation de Groupes de rencontres du travail (GRT). La démarche ergologique a permis de mieux expliquer les facteurs susceptibles de donner lieu aux conflits de valeurs, aux difficultés de coopérations, aux attitudes hostiles et aux dénis de reconnaissance. Les conséquences majeures de ces risques psychosociaux en sont la démotivation, l’épuisement et le déploiement de stratégies défensives individuelles et collectives. / Initial results have encouraged us to closely observe the work of the emergency situations through the realization of an ergonomic intervention at first and then ergologia (GRT) in a second time. To bring out the elements that may lead to the identification of difficult work situations, we conducted comprehensive and systematic observations leading to the formulation of a local and general diagnosis. We have proposed operational action tracks, one of which is the organization of a meeting of the Working Group (GRT). Writing and putting into words the activity of nurses, caregivers and physicians was difficult. The general tone of the speeches has reported difficulties, collective discomfort or pain at work. The protagonists of work relate currently functions lips and near absence of management. As to the issue of psychosocial risks, the epidemiological study has highlighted the strong professional constraints and the lack of recognition of novice general practitioners and young orderlies.The major consequences are the demotivation and the deployment of defensive strategies as the medicalization of their health seeking an exemption from custody or a transfer to another service.Keywords :Medical and surgical emergencies; Psychosocial risks; Ergonomic; Activity; Psychosocial risks; ergologia; Meeting of the Working Group.

Hot och våld är vanligt förekommande inom psykiatrisk slutenvård och utgör ett betydande problem både för patienter som vårdas och för de sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrisk verksamhet. Det finns ett ansvar hos sjuksköterskor inom psykiatrisk vård att hantera situationer med patienter där inslag av hot och direkt våld är en realitet utan att tillfoga patienten onödigt lidande. Det krävs kunskap och erfarenhet men också en förståelse inför patientens situation och egna upplevelser. Forskning som rör arbetsmiljön inom psykiatrisk slutenvård visar på att förekomst av hot och våld kan innebära relativa arbetsmiljöproblem för de sjuksköterskor som arbetar där. Detta kan resultera i psykosociala problem och med minskad arbetsglädje som följd. Känslor av skuld och självanklagelser drabbar ofta dem som möter hot och våld i sitt arbete. När sjuksköterskor känner bristande förmåga att klara av sitt arbete på grund av hot och våld kan känslan av misslyckande i sin yrkesroll påverka möjligheten till genuina möten med patienter. Denna studie syftar till att försöka beskriva sjuksköterskors upplevelser av ett hotfullt möte mellan dem och patienter. Data har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Analysen har gjorts utifrån en innehållsanalys. Försökspersonerna har alla en specialistutbildning i psykiatri och alla arbetar på en allmänpsykiatrisk klinik. Resultatet visar på att sjuksköterskor som har förmågan att visa omtanke och respekt och att kunna vara närvarande under den hotfulla situationen har störst möjlighet att nå fram till patienten. När sjuksköterskorna känner som mest rädsla och osäkerhet har de en tendens att bli som mest påtvingande i sin attityd gentemot patienten. Det hotfulla mötet hotar den betydelsefulla relationen mellan patient och sjuksköterska där sjusköterskan har den svåra uppgiften att få till stånd en dialog som präglas av respekt och närvaro gentemot patienten trots att mötet kan utvecklas till en våldsam situation. En slutsats av studien är att en rädd och osäker sjuksköterska har minskad förmåga att erbjuda en genuin och rak kontakt gentemot patienten. Den andra slutsatsen är att möjligheten att förhindra en hotfull situation är som störst innan ett möte övergår i en hotfull situation mellan en patient och en sjuksköterska. / Threats and violence are common in psychiatric care and are a significant problem for both patients who are under treatment and for the nurses who work within the psychiatric healthcare. The nurses within the psychiatric healthcare has a responsibility to handle the situations with patients were elements of threat and violence are a reality without inflicting unnecessary suffering. It requires knowledge and experience but also an understanding for the patients situation and previous experiences. Research that concerns working environment within the psychiatric care shows that occurrence of threat and violence may result in working environmental problems for the nurses. The consequences that may occur among the nurses are psycho social problems with a result of demised work pleasure. Nurses who face threat and violence at their jobs has often feelings of guilt and self accusations. The feelings of failure affect the possibility of a genuine contact with the patient when nurses feel a lack of ability of coping with their jobs. This study is aimed to try to describe psychiatric nurses’ experiences of threatening meetings between them and patients. Data has been collected through qualitative interviews. The analysis has been done on the basis of a content analysis. All the subjects of the interviews have a specialist education within psychiatric care and works on a psychiatric clinic. The result shows that nurses who have the ability to show care and respect and also being able to be present in threatful situations have the best possibility to achieve a genuine dialog with the patient. When nurses are feeling fear and insecurity at its most they tend to be even more forced in their attitude against the patient. The threatful meeting threatens the important relation between the patient and the nurse who has the difficult task to achieve the dialog which is based on respect and presence towards the patient despite the fact that the meeting can evolve into a threat full meeting. One conclusion of the study is that a frightened and insecure nurse has a diminished capability to offer a genuine contact with the patient. The second conclusion is that the best possibility to prevent a threatful situation is before a meeting turns into a threatful situation between the patient and the nurse.

L'évolution des pratiques d'enseignement des arts visuels et arts plastiques dans le cadre de la commande institutionnelle préconise le recours à l'œuvre d'art authentique. Par ailleurs, l'enseignement des arts doit contribuer, au-delà de ses apports propres aux « apprentissages fondamentaux » aussi bien culturels que techniques.La mise en place et en œuvre, l'exploitation de la situation de rencontre avec l'œuvre ainsi définie requiert de la part des enseignants un ensemble de compétences qui demandent à être éclairées et problématisées. La recherche porte sur la genèse de gestes professionnels, sur le rapport à l'œuvre et le développement de compétences professionnelles, ainsi que sur la nature des objets d'enseignement, (transposition des savoirs de référence, compétences d'ingénierie didactique, articulation des savoirs spécifiques avec les « apprentissages fondamentaux » et socialisation scolaire). La problématique s'est construite sur des questions qui croisent le rapport à l'œuvre de ces enseignants, les gestes professionnels et la construction d'une théorie que nous avons explicitée comme une « théorie personnelle-en-acte ».Le recueil de données s'est fait au niveau de l'école primaire et du collège. L'enquête a intégré la spécificité d'une école maternelle possédant une Petite Galerie (espace spécifique dédié dans l'établissement où les élèves, très jeunes rencontrent des œuvres d'art « authentiques » ou réelles). Elle a apporté un éclairage sur les pratiques pédagogiques des enseignants.Les méthodologies s'appuient sur l'enquête de terrain par observation participante, l'entretien d'explicitation de type Vermersch et l'analyse du discours. Les cadres théoriques confrontent des angles d'attaque habituellement cloisonnés : esthétique, sciences de l'art, histoire des arts (Goodman, Arasse, Pélissier, Château...) ; sociologie (Heinich, Lahire) ; la didactique des arts visuels, arts plastiques (Chanteux, Gaillot, Lagoutte, Reyt...) et la didactique comparée des arts (Goodman, Rickenmann...); la théorie du développement professionnel dans les situations (théorie de l'action située, des gestes professionnels).Le rapport à l'œuvre s'est construit dans une dynamique familiale, scolaire et professionnelle et la recherche de la genèse de ce rapport à l'œuvre nous fait constater le rôle joué par certaines rencontres séminales. Les éléments d'une théorie personnelle de l'art, de l'œuvre, de l'expérience qui sous-tendent ce rapport à l'œuvre, montrent une interdépendance. La rencontre de l'art favorise la mise en place de cette « théorie-en-acte ». Enfin, le rapport à l'œuvre de nos interlocuteurs détermine leur pratique professionnelle : des liens entre rapport à l'œuvre, conceptions et gestes professionnels clefs de leur métier, ont été mis en évidence. / Changes in teaching practices of the visual arts visual arts in the context of institutional control and advocates the use of authentic artwork. In addition, arts education should contribute beyond his own contributions to the "basic skills" as well as cultural techniques.The establishment and implementation, operation of the meeting situation with the work thus defined requires that teachers with a set of competencies that need to be informed and problematized. The research focuses on the genesis of professional acts on the report at work and the development of professional skills, as well as the nature of educational objects (translation of reference knowledge, didactic engineering skills, articulation specific knowledge with the "basic skills" and academic socialization). The problem is built on issues that cross the relation to the work of these teachers, professional acts and building a theory we explained as a "personal theory-in-action."Data collection was done at the elementary and middle school. The investigation has included the specificity of a kindergarten with a Small Gallery (specific space dedicated in the institution where students encounter very young art "authentic" or real). She shed light on teaching practices.The methodologies are based on fieldwork through participant observation, maintenance of explaining Vermersch type and discourse analysis. Theoretical frameworks confront angles of attack usually compartmentalized: aesthetics, art sciences, art history (Goodman, Arasse Pelissier, Castle ...) Sociology (Heinich Lahire); the teaching of visual arts, visual arts (Chanteux, Gaillot, Lagoutte, Reyt ...) and comparative arts teaching (Goodman, Rickenmann ...) theory development in professional situations (theory of situated action, professional gestures).The report on the work was constructed in family dynamics, school and work and the search for the origins of this report at work makes us see the role played by some seminal events. The elements of a personal theory of art, the work experience behind this report to work, show an interdependence. The meeting of art promoting the establishment of this "theory-in-action." Finally, the relation to the work of our interlocutors determines their professional practice: links between relation to the work, designs and professional acts keys to their profession, were highlighted.

The master's thesis deals with the characteristics of a limited liability company in the Czech Republic and Germany. It focuses primarily on the issues of establishment and incorporation of the company and looks for and comments the possible differences in the legislation of the both countries. The thesis is divided into thematic units to be synoptic, where within each unit characterizes in the first instance the Czech legislation, thereafter German legislation and then subsequently are the both legislations compared. The aim of the thesis is to familiarize the readers with the basic differences in the both legislations.