Bakgrund: Unga kvinnor som skadar sig med sin sexualitet har uppmärksammats på senare år. De som tidigare i livet varit utsatta sexuellt är överrepresenterade bland dessa kvinnor som skadar sig själva med sexualitet.Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors upplevelser av sexualitet som självskadebeteende.Metod: En kvalitativ studie med fenomenologisk ansats av egna skrivna berättelser. Datamaterialet analyserades med hjälp av innebördsanalys.Resultat: Unga kvinnor som skadar sig genom sexualitet söker bekräftelse bland annat genom att publicera bilder på internet för att få positiv feedback om det egna utseendet. Vidare använder de sin sexualitet till att uppnå en kick och få en känsla av att duga till och på sätt dämpa den ångest de bär på. Dessa unga kvinnor behöver mycket stöd från omgivningen för att kunna förstå och bearbeta sitt självskadebeteende.Slutsats: Skolsköterskor behöver uppmärksamma att sexualitet som självskadebeteende existerar och finns i alla samhällsklasser. Skolsköterskor kan genom kontinuitet och förtroendegivande bemötande skapa en god relation som bygger på ett genuint intresse att vilja förstå dessa unga kvinnor utifrån ett livsvärldsperspektiv. För att kunna erbjuda det stöd som dessa unga kvinnor behöver är det viktigt att hen vågar finnas där, lyssna och ställa frågan. / Background: Young girls that self-harm themselves have recent years been in focus. Thosewho earlier in life have been sexually abused are overrepresented among these women thatself-harm themselves through their sexuality.Aim: The aim of this study was to illustrate young women’s experiences of sexuality as aself-harm behavior.Method: A qualitative study with a phenomenological approach of own written stories.Result: Young women that harm themselves with their sexuality seek acknowledgement forinstance by publishing pictures on the internet to receive positive feedback on theirappearance. Further they use their sexuality to achieve a rush and a sense of suffice and bythat mitigate their anxiety. These women need a lot of support from their surroundings inorder to understand and process their self-harm behavior.Conclusion: School nurses need to pay attention that sexuality as a self-harm behavior existsin all social classes. The school nurse can through continuity and a trustworthy attitude createa good relation that is based on a genuine interest of wanting to understand these youngwomen from a life-world perspective. To be able to offer these young women the supportthey are in need of it is important that the school nurse dare to be present, listen and ask the question.

Bakgrund: Digitala medier är en del av de flesta barns vardag idag. Diskussioner om huruvida detta påverkar barns fysiska och mentala hälsa framhävs emellanåt i olika medier. Samtidig som det även diskuteras om positiva effekter. Skolsköterskan träffar alla elever och har en viktig funktion i det hälsofrämjande arbetet. Skolsköterskan kan i samverka med andra professioner och föräldrar förmedla kunskap och stöd till hälsosamma levnadsvanor. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av barns digitala medieanvändning och skärmtid, samt hur skolsköterskan arbetar hälsofrämjande inom området. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ design med induktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer gjordes med stöd av en intervjuguide för att samla in data. Insamlat material har analyserats genom manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Skolsköterskans erfarenheter och hälsofrämjande arbete resulterade i två domäner med fem kategorier och 16 underkategorier. Skolsköterskor samtalade med barn och föräldrar om digitala medier i hälsosamtalen och de använde sig av standardiserade hälsoverktyg. Skolsköterskor arbetade med att väcka medvetenhet och reflektion hos eleverna. Föräldrar råddes att vara delaktiga i barnens medieanvändning och ha balans och rutiner. Skolsköterskor gav information och råd om fysisk hälsa och sömn samt arbetade med utsatthet på nätet, ofta i samarbete med andra professioner. Skolsköterskor erfor att samhällets utveckling styr, att medievanor hos barn har ändrats på fritiden. Skolsköterskor tyckte att skolor har olika förutsättningar och att digitala medier har blivit en del av lärandet. De hade erfarenhet av att digitala medier ersätter personliga aktiviteter, att det ger gemenskap och vänner, men också utanförskap och konflikter. Skolsköterskor hade också erfarenhet av att barn kan fastna i spel. De hade även erfarenhet av fysiska komplikationer, som att kroppen tar stryk och att sömnen påverkas. Slutsats: Samtliga skolsköterskor lyfte frågan om barn digitala medievanor någon gång under tiden förskola till årskurs sex. Samtliga använde sig också av standardiserade hälsoformulär under hälsosamtalet med elever. Skärmtid ansågs vara ett svårt begrepp och skolsköterskor tyckte det var svårt att ge konkreta råd angående hur länge det är lämpligt för barn att sitta vid en skärm. Skolsköterskor ansåg att deras roll i samtalet var att väcka reflektion och hjälpa elever till insikt om sina vanor. Skolsköterskor arbetade hälsofrämjande på grupp- och individnivå inom området som omfattar barns medievanor, ofta i samarbete med andra professioner. Arbetet mot mobbning på nätet var framträdande i studien. / Background: Digital medias is a part of most childrens everyday life today. Discussions about weather this effects the psysical and mental health of children is emphasized from time to time in various media. At the same time there is an ongoing discussion about the benefits of using digital media. The school nurse meets all students and has an important role in health promotion. In cooperation with other professionals and parents the school nurse can supply knowledge and support students to a healthy lifestyle. Aim: The purpose of this study was to exlore the school nurses´experiences of children´s digital media use and screen time, and also to explore how the school nurse´ health promotiong in the field. Method: The study was conducted with a qualitative design/approach. To collect data, nine semi-structured interviews with school nurses were made. Interviews were conducted with the support of an interview- guide. Collected data were analysed using manifest content analysis. Results The school nurses´ experiences and health promoting work resulted in two domains, with five categories and 16 subcategories. School nurses talked to children and parents about the use of digital medias during health conversations and they also used standardized health tools in conversations. School nurses´worked with helping students reflect on, and create an understanding of their habits. Parents were advised to be involved in their childrens media use and maintain balance and routines. School nurses gave information and advice about physical health and sleep, as well as they worked with childrens vulnerability on the internet, often in collaboration with other professions. School nurses thought that society's development rule and that the media habits of children has changed in their leisure time. School nurses felt that different schools had different conditions and that digital media has become a part of learning. They had experienced that digital media replaces personal activities, it could create solidarity and friends, but also exclusion and conflict. School nurses also experienced that children can get caught in games. They also had the experience of physical complications, such as the body in affected and that sleep is affected . Conclusion All school nurses´raised the issue of childrens digital media habits sometime during the time from kindergarden to the sixth grade. All school nurses´ used standardizied health questioairies during healthconversations with children. Screen time was considered to be a difficult concept, and school nurses found it difficult to give specific advice about how long time is appropriate for children to sit by a screen. School nurses´ felt that their role in the conversation was to help students reflect on, and to create an understanding of their habits. School nurses worked both on an individual level and group level in their health promoting work on the area of digital media habits, often in collaboration with other professions. The work against bullying online was prominent in the study.

År 2015 sökte 70 384 barn asyl i Sverige. Flyktingbarn löper större risk att drabbas av ohälsa än andra. Idag träffar skolsköterskor i Sverige dessa barn allt oftare. Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att möta nyanlända flyktingbarn. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 skolsköterskor och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i fyra kategorier: språket, ett hinder för att kommunicera; där skolsköterskorna tar upp vikten och svårigheten av att ha en fungerande dialog. Påfrestande att stödja barnen; där skolsköterskorna beskrev det som betungande att höra barnens historier och att de upplevde en känsla av otillräcklighet. Att känna tillfredsställelse i mötet; skolsköterskorna beskrev sig vara fascinerade över barnens mentala styrka och deras positivitet. Svårighet att anpassa sig till olika kulturer; där skolsköterskorna beskrev att hälsoformulären inte var anpassade till barnens olika kulturer och skolsköterskorna upplevde själva en bristfällig kunskap om de olika kulturerna. Konklusionen av studien var att skolsköterskors möten med nyanlända flyktingbarn kan effektiviseras om skolsköterskor får ökad kunskap om olika kulturer och flyktingbarns psykiska, fysiska och emotionella hälsoproblem samt genom att optimera kommunikationen.

Allt fler rapporter visar att den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Sverige och då främst bland flickor. Gymnasieskolan är en stor mötesplats för ungdomar och skolsköterskan är en viktig person då hon träffar alla ungdomar minst en gång under deras gymnasietid, i det av Skolverket fastställda hälsosamtalet. Syftet med studien var att undersöka hur elever inom gymnasieskolan vill att deras  skolsköterska ska arbeta hälsofrämjande och preventivt. Gymnasieelever vid två olika skolor i nordvästra Skåne intervjuades i två olika fokusgrupper.  Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Efter resultatanalysen framkom tre kategorier: kommunikation, skolsköterskan som aktör på gymnasieskolan och interaktion. Faktorer som att  skolsköterskan skall finnas där, vara lättillgänglig och inge trygghet var viktiga för  gymnasieeleverna. Resultatet visar att skolsköterskan behövs inom gymnasieskolan men behöver synliggöra sitt arbete. Vidare forskning, både ur elevernas och ur skolsköterskans perspektiv behövs. Ungas ökade psykiska ohälsa finns högt på agendan i Sverige idag, ändå är skolsköterskan och elevhälsan på gymnasienivå ett område som fortfarande är outforskat. / Research is accumulating which indicates that mental illness is increasing among youth in Sweden and especially among female youth. Secondary school is a significant meeting place for young people and the school nurse is an important person as he or she meets with each youth at least once in the health conversation required by the school system. The goal of this study was to investigate how secondary school students want their school nurse to work in the promotion of health and prevention of illness. Students at two different secondary schools in south Sweden were interviewed in two different focus groups. The data procured from the interviews was transcribed and qualitatively analyzed. Three categories were derived from this analysis: communication, the school nurse's role in the secondary school and interaction. The students deemed that factors such as the presence of the nurse, the availability of the nurse and the nurse's ability to communicate safety  were important. The results indicated that the nurse is needed in the secondary school, but he or she also needs to make his or her work visible. More research is needed from both the perspective of the students and the nurses. Increasing the mental health of young people is a high priority in Sweden today. But the school nurse and student health at the secondary level is still largely unresearched.

Då det är känt att den psykiska ohälsan ökar är det betydelsefullt att undersöka hur elever med psykisk ohälsa upplever sin hälsa i skolan och hur de anser att skolsköterskor kunde eller borde agera. Bipolär sjukdom är en kronisk cyklisk stämningslägessjukdom, med depression, hypomani och mani, vilken kan bero på både ärftliga faktorer såväl som faktorer i miljön. Det är viktigt att det finns en hög medvetenhet om dessa tillstånd bland dem som möter barn med problem. Skolsköterskor är centrala för elevhälsans arbete och som barnens representanter är de skyldiga att våga se, lyssna och fråga dem om psykisk ohälsa.   Syftet med studien var att beskriva hur personer med bipolär sjukdom upplevde sin psykiska hälsa under skoltiden. Studien genomfördes utifrån kvalitativ metod. Studien bygger på nio intervjuer med personer diagnostiserade med bipolär sjukdom, som analyserades med hjälp av narrativ metod. I resultatet framkommer hur informanternas psykiska hälsa tog sig uttryck i hemmet, tillsammans med familjen och i skolan. Informanterna beskriver svårigheter att leva med bland annat djupa depressioner, förhöjd sinnesstämning, dåligt självförtroende och stress. Det meningsbärande är att alla upplevt psykisk ohälsa på olika sätt under skoltiden. Upplevelsen var att det fanns okunskap om psykisk ohälsa hos dem som arbetar i skolan. Gemensamt var att informanterna inte bad om hjälp och inte ville be om hjälp, men samtidigt önskade att någon skulle se, lyssna och fråga dem. Konklusionen är att skolan behöver uppmärksamma barns psykiska hälsa / Since it is known that mental illness is increasing, it is important to investigate how students with mental illness perceive their health in school and how they feel that school nurses could or should act. Bipolar disorder is a chronic, cyclical mood disorder, depression, hypomania and mania, which can be caused by both genetic factors as well as environmental factors. It is important that there is a high awareness of the condition among those who meet children with problems. School nurses are central to student health work and children's representatives, they must dare to look, listen and ask them about mental illness.The aim of the study was to describe how people with bipolar disorder experienced their mental health at school. The study was conducted using qualitative method. The study is based on interviews with nine people diagnosed with bipolar disorder, which was analyzed using the narrative method. The result shows how the informants' mental health was reflected in the home, along with the family and at school. The informants describe the difficulties of life, including severe depression, elevated mood, low self-esteem and stress. It is meaningful to all experienced mental illness in different ways at school. The perception was that there was ignorance about mental illness in those who work in the school. Common was that the informants are not asked for help and did not want to ask for help, but at the same time wished someone would look, listen and ask them. The conclusion is that the school needs to pay attention to children's mental health.

Bakgrund: Barnövervikt och fetma är problematiskt på både individ- och folkhälsonivå vilket  skolsköterskor i ett tidigt skede ska arbeta förebyggande mot. Att ha en god relation och kommunikation med föräldrar är avgörande för det arbetet. Både skolsköterskor och föräldrar upplever att det kan råda en komplexitet i att samtala om detta ämne. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur skolsköterskor kan främja föräldrasamtal om övervikt och fetma. Metod: För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod med inspiration av Kritisk incident teknik (CIT). Datamaterialet är uppbyggt av sju telefonintervjuer och en personlig intervju med skolsköterskor. Resultat: Analysen av materialet mynnade i tre huvudområden som är betydande för främjandet av skolsköterskors samtal med föräldrar; Relationsfrämjande förhållningssätt, Samtalsfrämjande strategier och Skolsköterskors egenskaper och förmågor. Slutsats: Resultatet visade att relationsskapandet mellan skolsköterska och förälder är en stor samtalsfrämjande faktor för det ofta känsliga föräldrasamtalet. Skolsköterskor använder sig av olika strategier för att främja kommunikationen i samtalen. I resultatet framträder samtalsfrämjande faktorer som kan användas av skolsköterskor för att förbättra kommunikationen med föräldrar. I förlängningen kan barn med övervikt och fetma få den hjälp de behöver. / Background: Children overweight and obesity are problematic on an individual and public health level which the school nurse is supposed to prevently work against at an early stage. Having a good relation and communication with parents is crucial for that work. Both school nurses and parents experience a complexity in having a dialogue about this subject. Aim: The aim of the study is to illuminate how school nurses can promote parental discussions about overweight and obesity. Method: To achieve the purpose a qualitative method with inspiration of the Critical incident technique (CIT) was used. The data is based on seven telephone interviews and one personal interview with school nurses. Results: Analyze of the material resulted in three main areas which are of great importance in promoting school nurses dialogue with parents; Relationship promoting approach, Dialogue promoting strategies and The school nurses personal characteristics and abilities. Conclusion: The result showed that creating a relationship between school nurse and parent  is an important dialogue promoting factor for the often difficult parental dialogue. School nurses use different strategies in order to promote communication in these discussions. The result clarifies factors that promote dialogue which are usable for school nurses in order to create a better parent communication. By extension, overweight and obese children can get the help they need.

Sammanfattning   Bakgrund: Ingen elev ska behöva vara rädd för att gå till skolan. Elever som är utsatta för mobbning riskerar en sämre hälsa på kort och lång sikt. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av mobbning bland elever i årskurs 4-9. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med en induktiv ansats. Tio skolsköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen utmynnade i tre kategorier: Att vara lyhörd för att kunna agera, Att se och upptäcka mobbning och Att samverka för att förebygga. Resultat: Skolsköterskornas erfarenheter var att trygghet och tillgänglighet var förutsättningar för att elever ska gå till hen. Elever sökte skolsköterskor främst för psykiska- och fysiska åkommor, innan den egentliga orsaken, mobbning framkom. Skolsköterskor samarbetade med andra professioner på skolan i mobbnings- och kränkningsärenden. Slutsats: Skolsköterskor uppgav att de var en del av samverkan i team, men hade ingen ledande position trots att de är högst involverade. Vidare framkom att hälsosamtalen och hälsobesöken var redskap för att identifiera utsatta elever.   Nyckelord: erfarenheter, kvalitativ innehållsanalys, mobbning och skolsköterskan / Summary   Background: No pupil should be afraid to go to school. Pupils who are exposed to mobbing risk lowered health in the short and long term. Aim: To describe school health nurse’s experiences of bullying among pupils in grade 4-9. Methods: The study was conducted with a qualitative method with an inductive approach. Ten school health nurses were interviewed and the interviews were analysed using qualitative content analysis.  The analysis resulted in three categories: To be responsive to act, To see and detect bullying and To cooperate to prevent. Results: School health nurses experiences were that safety and availability are conditions needed in order for pupils to visit them. Pupils came to the school health nurses mainly with psychological and physical problems, before they revealed the actual reason, bullying. The school health nurses cooperated with other professionals at the school, in matters regarding bullying. Conclusion: School health nurses expressed that they were parts of cooperation in teams, but they did not have a leading position although they were involved in cases of bullying. Furthermore, the health conversations and visits were tools for identifying exposed pupils.   Keywords: bullying, experiences, qualitative content analysis and school nurse

Bakgrund: Forskning visar att den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökar, inte minst när det gäller flickor i tonåren. Detta leder till att flickorna får ångest som de hanterar genom att utveckla ett självskadebeteende. Skolsköterskorna har möjlighet att uppmärksamma dessa flickor genom det dagliga hälsofrämjande omvårdnadsarbetet.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenhet av att möta flickor med ett självskadebeteende. Metod: I studien användes en kvalitativ metod och resultatet analyserades genom innebördsanalys. Sex skolsköterskor intervjuades via e-postintervju. Resultat: Studien resulterade i tre innebördsteman som var: flickorna uppmärksammas på olika vis, erfarenhet av samarbete och skapa goda relationer. Konklusion: Studien visade att skolsköterskorna möter flickorna med självskadebeteende antingen via hälsosamtal eller genom att omgivningen larmar om att flickorna mår dåligt. Studien visar också att skolsköterskorna upplever frustration när samarbeten med externa aktörer så som barn och ungdomspsykiatrin inte fungerar och mycket av ansvaret läggs på skolsköterskorna. Studien visade även att samverkan med vårdnadshavare är viktigt i arbetet med flickorna. / Background: Research shows that mental disorders in children and adolescent is increasing, especially when it comes to teenage girls. This may increase anxiety in some girls, which they might handle by developing self-harm behavior. School nurses are able to pay attention to these girls through daily health promotion nursing work. Aim: The aim of the study was to describe the school nurse’s experience of meeting girls with self-harm behavior. Method: A qualitative method was used in the study and the result was analyzed according to meaning analysis. Six school nurse were interviewed by email interviews. Result: The study resulted in three meaning subjects; the girls are noted differently, experience of cooperation and create good relationships. Conclusion: The study showed that the school nurses meet girl with self-harm behavior, either through health interviews or by the environment warning that the girls feel bad. The study also shows that school nurses are experiencing frustration when cooperation with external actors such as children and adolescent psychiatry does not work and much of the responsibility is left with the school nurses. The study also showed that cooperation with parents is important when working with these girls.

Bakgrund: Riksföreningen för skolsköterskor släppte på 1990-talet en rekommendation om max 400 elever per heltidsarbetande skolsköterska. Sedan dess har en ny Skollag (2010:800) antagits vilken reglerar skolsköterskors uppdrag och innefattar ett basprogram med hälsobesök samt vaccinationer. Uppdraget innefattar även att skolsköterskor ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande utifrån elevers livsvärld. Syfte: Belysa skolsköterskors upplevelser av att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med ett elevantal som överstiger rekommendationen om max 400 elever per heltidsarbetande skolsköterska. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod. Tre fokusgruppsdiskussioner med sammanlagt 11 deltagande skolsköterskor genomfördes i södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Analysen av datamaterialet mynnade ut i fyra kategorier: Tidsbrist medför prioritering av arbetsuppgifter, Hög arbetsbelastning på grund av olika faktorer, Hälsofrämjande och förebyggande arbete på gruppnivå samt Rekommendationen i förhållande till skolsköterskors arbetsbelastning och elevers hälsa. Konklusion: Viljan och ambitionen att arbeta hälsofrämjande och förebyggande finns hos skolsköterskor men på grund av tidsbrist prioriteras detta arbete bort. För att ge skolsköterskor möjlighet att arbeta enligt Skollagen (2010:800) behöver elevantalet och även rekommendationen ses över. / Background: In the 1990’s the Swedish Association of School nurses released a recommendation for a maximum of 400 students per full-time school nurse. Since then a new School Law (2010:800) has been adopted which regulates the school nurse's assignments and includes a basic program with health visits and vaccinations. The assignment also includes that school nurses should work on health promotion and prevention based on pupils' life world. Aim: Illuminate school nurses' experiences of working on health promotion and prevention with a student number that exceeds the recommendation of a maximum of 400 students per full-time school nurse. Method: The study was conducted with a qualitative method. Three focus group discussions with a total of 11 participating school nurses were conducted in southern Sweden. Qualitative content analysis was used to analyze data. Results: The analysis of the data material resulted in four categories: Lack of time entails prioritizing tasks, High workload due to various factors, Health promotion and preventive work at group level, and the Recommendation in relation to school nurses 'workload and pupils' health. Conclusion: The desire and ambition to work for health promotion and prevention is found in school nurses, but due to lack of time, this work is not given priority. In order to give school nurses the opportunity to work according to the School Law (2010:800) the number of students and also the recommendation need to be reviewed.

Bakgrund: Barnfetma är ett växande, globalt problem och en av de mest allvarliga folkhälsoutmaningar som funnits under detta århundrade. Barn med övervikt/fetma löper risk för utanförskap och ökad risk att utveckla följdsjukdomar som exempelvis hjärtsjukdomar, stroke och diabetes senare i livet. Övervikt/fetma kan förebyggas och skolsköterskan är viktig i detta arbete. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar skolsköterskans arbete gällande barn med övervikt eller fetma. Metod: En litteraturöversikt med datainsamling från databaserna CINAHL och PubMed och resultatet baseras på 17 artiklar med kvalitativ (8), kvantitativ (5) och mixad metod (3). Resultat: Skolsköterskans självförtroende i yrkesrollen var viktigt och påverkades av utbildning och kompetens inom övervikt/fetmaprevention, den personliga bakgrunden och skolsköterskans oro för barnet. Samverkan med barn och familjer framträdde också som en påverkande faktor där barnets bakgrund och hemmiljö, föräldrarnas uppfattning om barnets vikt och föräldrar och barns motivation till förändring var av betydelse. Organisatoriska förhållanden påverkade skolsköterskans arbete och samarbetet med övrig skolpersonal, brister gällande riktlinjer/rutiner samt hög arbetsbelastning och tidsbrist illustrerade detta. Slutsats: Skolsköterskans självförtroende behöver stärkas och därför behövs insatser, till exempel utbildning. Barnets hemmiljö var en nyckelfaktor och samverkan med föräldrar var viktigt. Föräldrar behöver erbjudas stöd/ utbildning i syfte att skapa ökad förståelse och förhöjd motivation. Hög arbetsbelastning och tidsbrist framkom som det största hindret i arbetet mot övervikt/fetma. Avsaknad av vetenskapligt underbyggda nationella riktlinjer var också något som påverkade. Därav behövs ökade resurser för att minska arbetsbelastningen och ett vetenskapligt nationellt program behöver utarbetas. / Background: Obesity is a growing, global problem and one of the most serious public health challenges that has existed during this century. Children with overweight / obesity are at risk of exclusion and increased risk of developing sequelae such as heart disease, stroke and diabetes later in life. Overweight / obesity can be prevented and the school nurse is important in this work. Aim: To describe factors that affect the school nurse's work regarding children with overweight or obesity. Method: A literature review with data collection from the databases CINAHL and PubMed and the result is based on 17 articles with qualitative (8), quantitative (5) and mixed method (3). Result: The school nurse's self-confidence in the professional role was important and was influenced by education and competence in overwight / obesity prevention, the personal background and the school nurse's concern for the child. Collaboration with children and families also emerged as an influential factor in which the child's background and home environment, the parents 'perception of the child's weight and the parents' and children's motivation for change were of importance. Organizational conditions influenced the school nurse's work and the collaboration with other school staff, shortcomings regarding guidelines / routines and high workload and lack of time illustrated this. Conclusion: The school nurse's self-confidence needs to be strengthened and therefore efforts are needed, for example education. The child's home environment was a key factor, and collaboration with parents was important. Parents need to be offered support / education in order to create increased understanding and increased motivation. High workload and lack of time emerged as the biggest obstacle to work against overweight / obesity. The lack of scientifically substantiated national guidelines was also something that affected. Hence, increased resources are needed to reduce the workload and a scientific national program needs to be developed.