Bakgrund: elevers hälsa och delaktighet har stor betydelse för deras skolprestationer, trivsel och möjlighet att fungera i skolmiljön. Goda skolprestationer är en skyddsfaktor för unga eftersom det minskar sannolikheten för sviktande hälsa, både psykisk och fysisk. Alla elever, inom grund- och gymnasieskola, ska ha tillgång till en samlad elevhälsa där skolsköterskan ingår. Delar av skolsköterskans arbete är lagstadgat, exempelvis de hälsosamtal som ska erbjudas alla elever.   Syfte: Syfte med denna studie var att få ökad kunskap om vad som beskrivs som framgångsfaktorer för att elever ska uppleva delaktighet i sitt hälsosamtal eller i andra samtal/möten med sin skolsköterska. Metod: Systematisk litteraturstudie där data består av fem artiklar. Analysen gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.   Resultat: Sex underkategorier trädde fram som sedan byggde upp tre kategorier. Kategorierna var 1. Äkta delaktighet. 2. Skolmiljö som främjar delaktighet och hälsa 3. Relationer och maktförhållanden.  Förutom dessa kategorier framträdde ett övergripande tema som kallades det måste vara ”på riktigt” som utgör det latenta resultatet. Resultatet visade att elever upplevde delaktighet när de fick vara med och definiera sina egna behov och vara aktiva redan under planeringsstadiet av sin undervisning. Hälsofrämjande åtgärder ska ha en förankring i elevens verklighet för att främja delaktighet. Hierarkier och maktförhållanden i skolmiljö hade betydelse för lärande. Äkta delaktighet byggde på att lämna över makten till eleverna och som pedagog eller skolsköterska handleda mot självständigt lärande. Konklusion: Delaktighet har en central roll i hälsofrämjande arbete och det finns samband mellan upplevd delaktighet i skolmiljön och självskattad hälsa. Samma främjande faktorer för delaktighet som forskningen beskriver i mötet mellan pedagog och elev kan gälla i hälsosamtalet och i andra mötet mellan skolsköterska och elev. Att inte vara delaktig signalerar ett utanförskap och då finns en ökad risk för ohälsa. / Background: pupils’ health and participation are important for their performance in school and for their well-being within the school environment. Good school performance is a protective factor for young people as it reduces the likelihood for declining health, both mental and physical. All pupils in primary- and secondary school should have access to a comprehensive student healthcare in which the school-nurse is included.  Some parts of the school-nurses work are legally regulated, for example the health-dialogue that should be offered to every pupil.   Propose: the aim of this study was to get more knowledge of what is described as success factors for pupils to experience participation in their health-dialogue or other meetings with the school-nurse.   Method: systematic literature review of five articles. The analysis was done using qualitative content analysis with inductive approach.   Results: six sub-categories emerged which then were joined together as three categories. 1. Genuine participation. 2. School-environment that promotes participation and health. 3. Relationships and power. In addition to these categories a theme emerged from the latent result: an overarching theme called it has to be “for real”. The results show that pupils experience participation when they are allowed to define their own needs and can be involved in their education already at the planning stage. Health promotion, based on participation, should have a presence in the reality of pupils. Hierarchies and power relationships in the school environment was important for the learning process. Genuine participation was based on handing over power to the students and as a teacher or school nurse you must tutor towards independent learning.   Conclusion: Participation has a central role in health promotion and there is a correlation between perceived participation in the school environment, and self-rated health. The same promoting factors for participation as the research describes between educator and pupils also may apply in the health-dialogue and other meetings between the school nurse and the student. When pupils are not able to participate, it increases the risk of exclusion and illness.

Bakgrund: Receptfria smärtstillande läkemedel (rslm) är lättåtkomliga läkemedel som unga individer kan självmedicinera med. Psykisk ohälsa bland unga ökar, vilket skulle kunna påverka användandet. Skolsköterskor har ofta god insyn i skolelevers livssituation och kan ha en god uppfattning om hur skolelever använder rslm. Syfte: Att undersöka skolsköterskans uppfattning om användandet av rslm bland skolelever i Uppsala kommun samt jämföra uppfattningar mellan skolsköterskor i grundskola och på gymnasiet. Metod: En deskriptiv och komparativ tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Urvalsgruppen var 62 skolsköterskor i Uppsala kommun. En webbenkät användes för datainsamling och data analyserades i huvudsak med deskriptiv statistik. Resultat: Majoriteten av skolsköterskorna visste inte om eleverna använder rslm på rätt indikation, i rätt dos eller om en ökning skett de senaste tio åren. Majoriteten (59 %) uppfattade att det ofta är samma elever som efterfrågar rslm. Det fanns signifikant skillnad i några uppfattningar mellan skolsköterskorna på grundskolan och gymnasiet men antalet deltagare var lågt, vilket gör resultatet av jämförelse osäkert. Huvudvärk uppfattades som den vanligaste orsaken till efterfrågan av rslm (86,8 %). De vanligaste orsakerna till huvudvärk hos elever uppfattades vara missad måltid (64,9 %) och dålig sömn (64,9 %). De vanligaste orsakerna till generellt magont hos elever uppfattades vara missad måltid (45,9 %) och till nackvärk uppfattades vara användande av mobil, dator och surfplatta (52,9 %). Slutsats: Många skolsköterskor hade ingen uppfattning om elevers användande av rslm. Elever har smärttillstånd som kan bottna i flera orsaker. Fler studier inom det här ämnet behövs för att kunna identifiera hur användandet av rslm ser ut bland unga. / Background: Over-the-counter analgetics are easily accessible and something that young individuals can use for self-medication. Mental health problems increase among young individuals which can affect their use. School-nurses often have a good insight into the lives of school-children, and can therefore identify how school-children use over-the-counter analgetics. Aim: To examine school-nurses perceptions about the use of over-the-counter analgetics among school-children in the community of Uppsala and compare perceptions between school-nurses in elementary schools - and in the high schools. Method: A descriptive and comparative cross-sectional study with a quantitative approach. The sample was 62 school-nurses in the community of Uppsala. Data was collected by an internet-based survey and was mainly analyzed with descriptive statistics. Results: The majority of the school-nurses don’t know if over-the-counter analgetics are used properly, as prescribed, with the correct doses, or if the use has increased over ten years. The majority perceive that it's often the same school-children that request over-the-counter analgetics. There was a significant difference in some perceptions, but due to the low participation, the value of significant data can be vague. Headaches was the most common causes to request over-the-counter analgetics (86,8 %). The perceptions of the most common causes of headaches among school-children were skipping meals (64,9 %), and sleeping problems (64,9 %). The most common causes of general stomach-aches were skipping meals (45,9 %), the most common causes of neck pain were the use of cellphones, computers and tablet devices (52,9 %). The majority of the school-nurses don’t know if over-the-counter analgetics are used properly, as prescribed, with the correct doses, or if the use has increased over ten years. The majority perceive that it's often the same school-children that request over-the-counter analgetics. There was a significant difference in some perceptions, but due to the low participation, the value of significant data can be vague. Conclusion: Many school-nurses are interrogative to questions about school-children’s use of over-the-counter analgetics. School-children have pain conditions for several causes. More studies about this subject are needed to be able to identify the use among school-children.

This qualitative study describes teens' perceptions about AD/HD and medications. Roy's Adaptation Model's four modes of adaptation were the framework for this study. Data were collected through semi-structured interviews with 15 high school teens aged 14-17 with parent reported AD/HD. Findings of inductive analysis for modes: Physiologic (Medication), Medications are a hassle but they work; Role function, I do better in school when I take the meds; Interdependence, With meds things are better with my family and friends don't know I am any different; and Self-concept/group identity, I'm just an everyday teenager, pretty much. The composite main theme was: Meds help me. School nurses can use this knowledge to guide interventions for families and teens with AD/HD, healthcare providers, school teachers and staff, and communities in a multidisciplinary effort toward an adaptive educational experience compatible for teens.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn är en av de största folkhälosutmaningarna på 2000-talet och sprider sig som en epidemi i värlfärdsländer. Preventivt hälsoarbete ger en möjlighet att identifiera tidig övervikt och kunna sätta in åtgärder som hälsosamtal och rådgivande samtal i tid. Skolsköterskan har en viktig roll i att upptäcka övervikt och fetma hos barn i lågstadiet. Tidigare forskning har visat att föräldrarnas inställning och familjens livsstil har en stor inverkan på barnets övervikt. Syfte: Styftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av föräldrars reaktioner vid samtal om barnets övervikt eller fetma i lågstadiet. Metod: Data analyserades genom innehållsanalys med en induktiv ansats. Nio intervjuer med skolsköterskor genomfördes. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; förnekar situationen, förolämpad förälder, öppenhet för vägledninga med sex underkategorier. Konklusion: Skolsköterskor möter ständigt olika reaktioner från föräldrar till barn med övervikt eller fetma. Då ämnet upplevs som svårt och känsligt att samtala om finns ett stort behov av professionell handledning för att i framtiden känna sig säker och trygg i sin proffession.

En god hälsa i barndomen ger förutsättningar för en god hälsa som vuxen. Skolans organisation och miljö skapar unika möjligheter till hälsofrämjande arbete riktat mot barn. Skolsköterskan spelar en viktig roll genom de hälsobesök som genomförs regelbundet under skolgången. Möten med elever i olika åldrar ställer därför krav på skolsköterskans förmåga att kommunicera och förmedla hälsobudskap. Som teoretisk ram för studien används Health Promotion Model. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors uppfattningar av att kommunicera hälsa med elever i årskurs fyra. Studien genomfördes som en kvalitativ studie med induktiv ansats. Sex skolsköterskor intervjuades och materialet analyserades med en fenomenografisk metod. Studiens resultat beskriver skolsköterskornas uppfattningar av hälsokommunikation med elever i årskurs fyra som en komplex uppgift. Tre beskrivningskategorier framträdde: Relationen har betydelse för hälsokommunikationen, Skolsköterskan har en stödjande roll i att hjälpa eleven att kommunicera sin hälsa samt Skolsköterskans kompetens har betydelse för en god hälsokommunikation. Kategorierna binds samman av ordet förtroende. Studiens resultat kan användas inom skolsköterskans yrkeskår för att skapa en bredare förståelse för hälsokommunikationen med elever i årskurs fyra. Behov av vidare forskning ses kring elevens uppfattningar av hälsokommunikationen samt kring de hinder som sjuksköterskorna beskriver. Forskning för att utveckla trepartskommunikationen mellan barn-skolsköterska-förälder är också av vikt. / Healthiness in childhood gives conditions for a healthy life as an adult. The schools organisation and environment creates unique possibilities for health promotional work aimed at children. The school nurse plays an important role through the regular health visits performed during the school years. To meet children of different ages raises demands on the school nurses ability to communicate and mediate health messages. Health Promotion Model is used as a theoretical frame for the study. The aim of the study was to describe school nurses perceptions of communicating health with pupils in the fourth grade. The study was carried out as a qualitative study with an inductive approach. Six interviews with school nurses were held and the material was analysed with a phenomenografic method. The result of the study describes the school nurses perceptions of health communication with pupils in the fourth grade as a complex task. Three descriptive categories emerged; The relations has significance for health communication, The school nurse has a supporting role in helping the pupil to communicate its own health and The competence of the school nurse has significance for a good health communication. The categories are bound together by the word trust. The result of the study can be used within the school nurses own profession to create a wider understanding of health communication with pupils in the fourth grade. There is a need for further research regarding the pupils perceptions of health communication and also regarding the obstacles that the nurses describes. Research to develop three part communication between child-school nurse-parent is also of importance.

Bakgrund: Barn och ungdomar i skolan som är missnöjda med sina kroppar tenderar att börja experimentera med mat och träningsvanor vilket kan leda till en ohälsosam kroppsuppfattning. Sociala medier tillsammans med andra media spelar en stor roll i hur de påverkar framförallt kvinnor. En utmaning för skolsköterskan är att lyckas identifiera och stötta dessa elever i ett tidigt stadium. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur skolsköterskor upptäcker och bemöter elever med ätstörningar. Metod: Intervjuer med åtta skolsköterskor utfördes efter så kallad snöbollsrekrytering och analyserades med hjälp av en kvalitativ innebördsanalys. Resultat: Skolsköterskan erfarenheter av att upptäcka och bemöta elever med ätstörningsproblematik visar att det krävs kompetens, samarbete sinsemellan skolpersonal och elevernas föräldrar samt att det är av största vikt för skolsköterskan att bilda en trygg relation med elever. Konklusion: Kontinuerligt utbyte av erfarenheter samt yrkesmässig handledning kring elever med ätstörningar skulle stärka skolsköterskor i deras profession. / Background: Children and adolescents in school who are dissatisfied with their bodies tend to start experimenting with food and their exercising behaviour which can lead to an unhealthy body image. Social media and other media also play a big role in how they affect women, above all. The challenge for school nurses is to identify and support these students. Aim: The aim of this study is to describe school nurses’ experiences from detecting and encountering students with eating disorders. Method: Interviews with eight school nurses were performed after snowball sampling and analysed using a meaning analysis of the context. Result:School nurses experience of detecting and encountering students with eating disorders shows that it demands competence, cooperation between mentors and the students parents together with an ability to show an open attitude and that it is important to build a trustworthy relationship with the students. Conclusion: Continuous exchange of experiences as well as professional guidance surrounding students with eating disorders would strengthen school nurses in their profession.

Dyslexi innebär problem med att läsa och skriva. Problemet är vanligt och cirka fem till tio procent av alla skolbarn beräknas ha dyslexi. Dyslexi är ett funktionshinder som ofta leder till ohälsa hos skolbarn. Ohälsan är svårtolkad och skolsköterskan har en viktig roll i att förebygga, upptäcka samt minska konsekvenserna av funktionshindret. Syftet med studien var att identifiera tecken på ohälsa hos barn med dyslexi och vilka faktorer som påverkar ohälsan. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att barn med dyslexi hade betydligt fler emotionella, psykosociala och beteende problem. Barnens självkänsla var låg, de blev ofta mobbade och skolsituationen upplevdes som jobbig. För att må bra utvecklade barnen mer eller mindre bra strategier. Positivt för barnen var att ha kamrater, föräldrar och lärare som förstod dem, ha en egen positiv attityd samt att vara duktig på något som inte hade med läsning att göra. För att förebygga ohälsa bör barnen tidigt och med hjälp av specialpedagogiska metoder för dyslektiker lära sig att läsa och skolsköterska bör utveckla rutiner för att snabbt och tidigt upptäcka ohälsa. / Dyslexia implicates problems with reading and writing. The problem is common and approximately five to ten percent of all schoolchildren are estimated to have dyslexia. Dyslexia is a disability that often leads to ill-health among schoolchildren. Ill-health is difficult to interpret and the school nurse has an important role to prevent, detect and to reduce the impact of the disability. The purpose of this study was to identify signs for ill-health seen in children with dyslexia and what factors that affect the ill-health. This study was conducted as a literature review in which 11 scientific articles were reviewed. The results showed that children with dyslexia had significantly more emotional, psychosocial and behavioural problems. The children's self-esteem was low, they were often bullied and the school situation was perceived as annoying. In order to feel good have the children developed more or less successful strategies. Positive for the children was to have friends, parents and teachers who understand them, have a positive attitude and be good at something that not had to do with reading. In order to prevent ill-health should the children early get help of special teaching methods for dyslexics and the school nurse would develop procedures for a rapid and early detection of ill-health.

Bakgrund: Skolbarn kan utsättas för onödig smärta vid vaccinering vilket kan leda till ofullständigt vaccinationsskydd samt minskat förtroende för hälso- och sjukvårdspersonal. I Sverige vaccineras barn i skolålder av skolsköterskan. Vaccinationer är den vanligaste orsaken till procedursmärta hos barn. Syfte: Att beskriva skolsköterskans omvårdnadsåtgärder för att minska smärta och oro vid vaccinering. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på 14 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Avledning som omvårdnadsintervention är av betydelse vid vaccinering av skolbarn. Enligt litteraturstudiens resultat innebär avledning information/undervisning, medverkan, träning, miljöanpassning, specifik omvårdnad samt olika former av stöd och läkemedelshantering. Diskussion: Avledning utifrån resultatet är delvis överförbart till liknande situationer som till exempel venprovtagning. Trots att stöd finns för omvårdnadsåtgärd vid vaccinering saknas implementering för det. Slutsats: Skolsköterskan behöver identifiera barns behov och utifrån det välja omvårdnadsintervention. Skolsköterskan ska värna om en god kommunikation samt förtroendefull relation med barn. Vaccinationen kan då genomföras med minskad smärta och oro för barn. / Background: Schoolchildren may be exposed to unnecessary pain during immunization which might lead to incomplete vaccination protection and reduced confidence in healthcare professionals. In Sweden school aged children are vaccinated by the school nurse. Immunization is considered the most common reason for iatrogenic pain in children. Aim: To describe the school nurse’s interventions to reduce pain and anxiety. Methods: The study was conducted as a general literature review based on 14 articles which were quality examined and analysed. Results: Distraction as nursing intervention is of significance in immunization of schoolchildren. According to the result of the literature review distraction includes information/training, involvement, practice, environment adjustment, specific nursing, different form of support and medication. Discussion: Accordingto the result distractionis partly transmittable to similar situations such as venous sampling. Despite supporting evidence that distracting reduces pain and anxiety the interventions are not incorporated. Conclusion:The school nurse should identify the child’s needs and based on this select nursing intervention. The school nurse has to advocate good communication and trustful relation with the child. Immunization can then be conducted with decreased pain and anxiety.

Bakgrund: Det är ungefär 10 % av barnen som bor i Sverige som bevittnar våld mot mamman i hemmet. Våldet försiggår i olika familjesammansättningar, inom olika socioekonomiska samt psykosociala typer av familjer. Att bevittna våld kan leda till att barnen får svårt att klara sin skolgång och kan även ge både psykiska och fysiska symtom. Skolsköterskan är en person som alla barn på en skola träffar någon gång under sina skolår och har därför en viktig stödjande roll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som bevittnar våld mot mamman i hemmet.Metod: I denna studie användes en induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med sex skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde två kategorier: identifiera utsatt barn samt tar emot och bekräftar barnets berättelse.Konklusion: Skolsköterskorna försöker skapa en relation mellan sig själv och barnet så att barnet skall uppleva att de har en personlig relation till skolsköterskan och på så sätt ha lättare för att söka stöd hos denne och berätta om sina erfarenheter. / Background: Approximately 10% of the children residing in Sweden witness violence against their mothers. The violence exists in different types of families – both different socioeconomic and psychosocial types. To witness violence can cause a child to struggle with schooling, but also give both psychological and physical symptoms. The school nurse is a person that meets with all the children of a school at least a few times during their school years and as such has an important supporting role.Aim: The aim of the study was to describe school nurses’ experiences of working with children who witness violence against their mother at home.Method: The method used was an inductive approach where data was analyzed with a qualitative content analysis. The data was collected through interviews with six school nurses.Results: Two categories emerged from the analysis; to identify exposed children and to receive and confirm the child's story, with their seven subcategories. Conclusion: The school nurses are trying to create a relationship between themselves and the child so the child feel a personal relationship with the school nurse and therefore seek support from her/him and share own experiences.

Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur och varför högstadieelever kontaktar skolsköterskan. Vidare var syftet att undersöka om det förelåg någon skillnad mellan könen samt årskurser i relation till antal kontakter med skolsköterskan samt antal gånger de sökt för fysiska respektive psykiska orsaker. Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign via enkäter. 151 elever i årskurs 7-9 tillfrågades om att besvara en enkät, 74 % (n=112) av populationen deltog. Resultat: Majoriteten av eleverna kontaktade skolsköterskan via den öppna mottagningen. 67,9 % hade kontaktat för fysiska orsaker där ”längd och vikt”, ”gjort mig illa” och ”huvudvärk” var vanligast. För psykisk ohälsa var siffran 10,7 % och ”stress” vanligast förekommande. Ingen skillnad mellan könen kunde påvisas i antalet kontakter samt kontakter för fysiska respektive psykiska orsaker. Mellan årskurserna finns det en skillnad gällande i antalet besök (p = 0,02) och antalet besök för fysiska orsaker (p = 0,005), där årskurs 7 är mest frekvent att söka. Majoriteten (64,2%) av deltagarna ville helst kontakta skolsköterskan direkt via den öppna mottagningen. Slutsats: Det är främst via den öppna mottagningen som elever tar och vill kunna komma i kontakt med skolsköterskan. Det finns en skillnad mellan årskurser i antalet besök hos skolsköterskan samt antalet besök för fysiska orsaker. / Aim: The aim of this bachelor thesis was to examine how and why high school students contacted their school nurse. Furthermore the aim was to examine if there was a difference between genders and grades pertaining to number of contacts with the school nurse and number of contacts because of physical respectively mental reasons. Method: Quantitative descriptive study design using questionnaires. 151 students in grades 7-9 were asked to answer a questionnaire, 74% (n = 112) of the population participated. Results: The majority of the students contacted the school nurse through the nurse’s office. 67.9% had contacted concerning physical health issues which "height and weight", "hurt me" and "headache" was the most common. For mental issues the same number was 10.7 % and “stress” most common. There was no significant difference between genders in relation to number of contacts with the school nurse or physical or mental reasons for contact. However there was a significant difference (p = 0.02) between grades pertaining to relation to number of contacts and to physical reasons for contact (p = 0.005), which grade 7 is most frequently. Most (64.2 %) pupils would like to contact the school nurse through the nurse’s office. Conclusion: The students prefer to have direct contact with the school nurse at the nurse´s office. There is a difference between grades in the number of visits to the school nurse and the number of visits for physical reasons.