Bakgrund: Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är i behov av stöd då de är extra känsliga för krav och press i skolan. Skolsköterskans primära uppgift är att stärka elevens välbefinnande genom att vara närvarande, lyssna och att vara delaktig i samtal. Skolsköterskan har, tillsammans med elevhälsan, till uppgift att arbeta hälsofrämjande för att bidra till att eleven lyckas i skolan. Skolsköterskorna som träffar eleverna under hälsobesök och korta spontana besök utför ett betydelsefullt arbete för att skapa tillit och förtroende hos eleven. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenhet av hälsofrämjande insatser bland elever med NPF. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 skolsköterskor. Intervjuerna analyserades i enlighet med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analysen identifierades två kategorier: Stödjande insatser och Samarbete. Stödjande insatser inkluderar att skapa en relation via samtal och möten samt skolmiljöanpassningar. Samarbete inbegriper samverkan med andra professioner samt delaktighet med vårdnadshavare och elev. Slutsats: Ett hälsofrämjande arbete uppnås genom samverkan inom elevhälsoteamet, skolsköterskans samarbete med vårdnadshavare samt genom att göra barnen med NPF delaktiga. Dessutom bidrar skolsköterskans lyhördhet till att stärka elevernas självkänsla. / Background: Students with neurodevelopmental disorders (NDDs) need support since they are extra vulnerable for pressure and demands from school. The school nurse's primary task is to strengthen the student’s well-being by being present, listening and being involved in conversations. The school nurse, together with the student health, has the task to work with health promotion to contribute to the student’s success in school. School nurses who meet students during health visits and short spontaneous visits performs an important work to create a trustful and confident relationships. Aim: The aim was to describe the school nurse's experience of health promotion efforts among students with NDDs. Method: The study is based on a qualitative method with an inductive approach. Data collection took place through semi-structured interviews of ten school-nurses. The analysis was performed with a qualitative content analysis. Results: In the analyze, two categories emerged: Supporting initiatives and Collaboration. Supporting initiatives includes create relationship through interactions and dialogue as well as adapting the school environment. Collaboration involves cross functional cooperation as well as involvement of parents and students. Conclusion: Health promotion is achieved through cooperation within the student health team, involving parents and by making the student with NDDs a part of the process. Moreover, does the school nurse recognition contribute to strengthen the students’ self-esteem.

Bakgrund: Skolsköterskors hälsofrämjande arbete inom elevhälsan fokuserar till att främja en hälsosam livsstil hos eleverna. De senaste 30 åren har andelen barn med övervikt mer än fördubblats. Övervikt under barndomen leder till ökad risk för psykisk ohälsa samt ökad risk för allvarliga hälsorisker i vuxen ålder. Barn behöver stöd i att göra hälsosamma val vilket skolsköterskor kan ha en betydande del i. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande för att förhindra uppkomst av övervikt hos barn. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes där sju skolsköterskor deltog. Analysen genomfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studiens resultat visar att skolsköterskor arbetar hälsofrämjande mot övervikt genom samverkan både inom skolan och utanför skolan, med andra professioner, vårdnadshavare samt andra aktörer. Det hälsofrämjande arbetet görs även via samtal med eleverna, både enskilt vid hälsosamtal och öppen mottagning och på gruppnivå genom hälsoundervisning och pubertetssamtal. Konklusion: Skolsköterskors hälsofrämjande arbete för att förhindra uppkomst av övervikt sker i flera olika sammanhang och genomsyras av ett salutogent perspektiv med inriktning på goda levnadsvanor. Brist på tid ses av skolsköterskor som en utmaning då målet är en jämlik hälsa och att alla elever ska få möjlighet att uppnå bästa möjliga hälsa. / Background: The school nurses’ health promotion work within school has a focus on promoting a healthy lifestyle among the students. During the last 30 years overweight among children has more than doubled. Overweight during childhood increases the risk of psychical health and the risk of suffering from chronic diseases in adulthood. Children need support in making healthy choices and the school nurse may have a significant role in this. Aim: To describe the school nurses´ experiences of the health promotion work to prevent overweight among children. Method: A qualitative interview study was conducted in which seven school nurses participated. The analysis was carried out as a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Study results showed that to promote health against overweight school nurses works through collaboration with other professions, both internal and external, and parents. School nurses promote health through conversations with students individually during health talk and open reception and during health education and puberty talk on group level. Conclusion: The school nurses´ health promotion work to prevent overweight takes place in several different contexts from a salutogenic perspective with a healthy lifestyle in focus. “Lack” of time is seen as a challenge by school nurses as the aim is that all students should have the opportunity to achieve best possible and equal health.

Bakgrund: Att klara skolan är en viktig faktor för elevers framtida hälsa. Skolsköterskor har till uppgift att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, samt bidra till att främja psykisk hälsa, lärande och utveckling. Arbetet innefattar bland annat hälsosamtal, varvid skolsköterskan har en viktig roll i att identifiera riskfaktorer samt främja elevens delaktighet och psykiska hälsa. Syfte: Belysa skolsköterskors upplevelser av det hälsofrämjande arbetet kring psykisk hälsa bland elever inom grund- och gymnasieskolan. Metod: En litteraturöversikt med metasyntes som metod. Totalt användes elva artiklar som analyserades med kvalitativ metodik. Resultat: Ur analysen framkom ett huvudtema; Att räcka till – underlättande och försvårande aspekter som inverkar på individ- och organisatorisk nivå. Därefter bildades sex subteman; Tillgänglighet, Bygga relationer och skapa tillit, Samverkan, Brist på tid och resurser, Behov av kompetenshöjande insatser samt Struktur och organisation. Konklusion: Skolsköterskor upplever det hälsofrämjande arbetet som viktigt, där tillgänglighet och möjlighet till god samverkan är något som underlättar. Arbetet kan dock försvåras av brist på tid och förtroende till egen profession. Ett tydliggörande av skolsköterskors roll och kompetens behövs för att skapa en ökad förståelse och på så vis ett tydligare arbetssätt samt bättre samverkan i och utanför elevhälsoteamet. / Background: Making it through school is an important factor for school children’s future health. School nurses’ have a task in promotive and preventive health work, as well as promoting mental health, learning and development. The work involves health dialogue, where school nurses have an important role in identifying risk factors and involving the student to promote their own mental health.' Aim: The aim of this metasynthesis was to illuminate school nurse’s experiences of promoting students mental health. Method: A literature review with metasynthesis as a method. The study is based on eleven articles that were analyzed with a qualitative methodology. Results: From the analysis one main theme and six subthemes emerged; To be enough- facilitating and aggrevating aspects, Availability, Build a relationship and create trust, collaboration, Lack of time and resources, A need of competence-enhancing inputs and Structure and organization. Conclusion: School nurses’ find health promotion work as important, where being available and having the opportunity for a good collaboration is something that facilitates the work. This work aggravates by lack of time and trust to the profession. A clarification of the school nurses’ role and competence is needed to create an increased understanding and more clear work methods and a better collaboration within and outside the student health care team.

Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar både i Sverige och runt om i världen. I Sverige är dessa barn och unga elever inom grund- och gymnasieskolan. Genom hälsosamtalet har skolsköterskor möjligheten att identifiera de elever som lider av psykisk ohälsa. Syfte Syftet med denna metasyntes var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtal med elever som har psykisk ohälsa. Metod: Som metod valdes metasyntes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framträdde ett tema: Bygga stabil grund för en förtroendefull relation, med två kategorier: Förmedla trygghet och Visa Genuint intresse samt fem underkategorier; Visa sig tillgänglig, Bekräfta elevers upplevelser, Ha tilltro för egen förmåga, Bygga ömsesidig tillit och Vara närvarande. Konklusion: Denna studie har bidragit med kunskaper om skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtal med elever som har psykisk ohälsa. Skolsköterskor är en värdefull resurs och genom hälsosamtalen har skolsköterskor en unik möjlighet att identifiera och hjälpa elever med psykisk ohälsa. / Background: Mental ill-health among children and young people is increasing both in Sweden and around the world. In Sweden, these children and young students are in primary and secondary school. Through the health call, school nurses have the opportunity to identify the students who suffer from mental illness. Purpose: The purpose of this metasynthesis was to describe school nurses' experiences of health conversations with students with mental illness. Method: As a method, metasynthesis was chosen where the data material was analyzed with qualitative content analysis. Results: From the analysis emerged a theme: Build a stable foundation for a trusting relationship, with two categories: Conveying security and Show Genuine interest and five subcategories; Show up, Confirm student's experiences, Have confidence in your own ability, Build mutual trust and Be present. Conclusion: This study has contributed to knowledge of school nurses' experiences of health conversations with students with mental illness. School nurses is a valuable resource and through the health interviews, school nurses have a unique opportunity to identify and help students with mental illness.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Adolescents with a type of conversion disorder called psychogenic nonepileptic seizures (PNES) experience many school, relationship, and health care struggles as they attempt to manage their mental health condition with PNES events that strikingly resemble epileptic seizures. Considered one of the top three neuropsychiatric problems, health care providers and school personnel remain ill-informed regarding how to care for adolescents with PNES. Because of the unique multidisciplinary approach needed to address adolescent PNES, school nurses are uniquely positioned to bridge health care and education systems. A review of literature examined the concept of school nurse selfmanagement support for PNES, existing school nurse-led mental health interventions, and the relationships between concepts for a conceptual framework guiding adolescent PNES research. This review of literature reveals an absence of adolescents’ perspective and school emphasis in PNES research. This study was designed to investigate adolescents’ experience attending school and self-managing PNES. This was accomplished through a qualitative content analysis of data generated from semi-structured interviews and magnitude coding of select quantifiable data. Data were obtained from 10 adolescents, 12 to 19 years of age, with current or recent in-person school attendance. The results indicate adolescents from the sample had school experiences that involved stress, bullying, accusations of faking seizures, and feelings of isolation or exclusion. Their mostly effective proactive selfmanagement activities included seeking protection, persevering in life despite PNES struggles, and progress monitoring through seizure tracking. Reactive activities of mixed effectiveness included coping responses to seizure warnings. School nurses, school personnel, family members, and peers served as both facilitators and barriers for PNES self-management. Adolescents also contributed information for three emerging themes— family-management, school-management, and illness representation. These findings reveal the difficulties of attending school and self-managing PNES and inform future PNES interventions to improve academic, mental health, and quality of life outcomes.

No description available.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet och en viktig del av ungdomars allmänna, sociala och personliga välbefinnande. Ungdomar beskriver i forskning att de önskar mer kunskap om sexualitet och relationer. Skolans undervisning i sexualitet, relationer och samtycke ska främja elevers hälsa och välbefinnande. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att undervisa och arbeta med sexuell hälsa. Metod: Kvalitativ studie. Nio skolsköterskor deltog i kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk ansats. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innebördsanalys enligt Dahlberg (2014). Resultat: Analysen resulterade i fem innebördsteman; Varje skola har en egen kultur, Att fördela tiden efter resurser, Skolsköterskans utbildning inom sexuell hälsa, Att vara tillgänglig och möta eleven och Fokus på hälsosamtalet- att så ett frö, Konklusion: Det finns en otydlighet i vilket uppdrag skolsköterskor har i arbetet med sexuell hälsa. Skolsköterskor beskriver att det beror på skolans organisatoriska förutsättningar samt skolsköterskans intresse och egen drivkraft i ämnet. Likaså beror det på kunskap och utbildning och synen på ansvar i att lära ut i ämnet. Det leder till att ungdomar får en ojämlik undervisning i sexuell hälsa. Rektor behöver ta mer ansvar i uppdraget som skolan har. Skolledningen måste gå från teori till praktik och arbeta med hela kedjan av anställda på skolan. / Introduction: Sexual health is a human right and an important component of all adolescent’s general, social and personal wellbeing. It has been described in research that adolescents wish for more knowledge regarding sexuality and relationships. The school’s instruction on sexuality, relationships and consent is intended to promote the students’ health and wellbeing. Purpose: To describe school nurses’ experiences in education and work involving sexual health. Method: Qualitative study: Nine school nurse´s participated in qualitative interviews with a phenomenological approach. The data was analyzed with qualitative meaning analysis according to Dahlberg (2014). Findings: The analysis resulted in five different categories; Each school has its own culture, To divide time according to resources, The school nurse's education in sexual health, Beingavailable and face the student and Focus on health talk– to plant a seed. Conclusion: There is an unclarity as to what role the school nurses have when working with sexual health. The nurses describe much of the variance is due to the organizational prerequisites set by the school, along with the nurses’ interests and personal drive regarding the subject matter. It is also dependent on their knowledge and education as well as their sense of obligation for teaching the subject matter. This leads to youth experiencing a differentiated education in sexualhealth. Schoolprincipals need towork indeveloping clear guidelines and routines around the mission schools have according to the curriculum. Leadership must advance from theory to putting it into practice and collaborate with the whole chain of employees.

Bakgrund: Skolsköterskor har en betydelsefull roll i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, där samtal med vårdnadshavare är en viktig del. I hälsosamtal med elever och i kommunikation med vårdnadshavare kan motiverande samtal underlätta och bidra till bättre hälsoresultat. Syfte: Att undersöka skolsköterskors erfarenheter av att kommunicera om barns vikt med vårdnadshavare. Metod: Studien är utförd som en kvalitativ enkätstudie med demografiska beskrivningar av urvalet och grundade sig på webbenkäter som riktade sig till yrkesverksamma skolsköterskor i hela landet. Resultat: Resultatet mynnade ut i ett övergripande tema; att som skolsköterska vara respektfull, lyhörd samt ha ett professionellt och empatiskt tillvägagångssätt i samtal med vårdnadshavare om barns vikt. Ur detta framkom tre kategorier; möten där skolsköterskan och vårdnadshavare samverkar, hantering av svåra samtal där vårdnadshavare känner skuld och skam, och förutsättningar för en god kommunikation i samtal med vårdnadshavare. Konklusion: Skolsköterskornas förhållningssätt har stor betydelse i arbetet med elevens vikt. Skolsköterskans ödmjuka och respektfulla sätt, att de är inlyssnande och lyhörda är avgörande för att det skall bli en bra kommunikation med vårdnadshavare. En slutsats i studien var att skolsköterskorna efterfrågade gemensamma rutiner och nationella riktlinjer när det gäller barns vikt. / Background: School nurses have an important role in preventive and health-promoting work, where conversations with guardians are an important part. In health conversations with students and in communication with guardians, motivational interviewing can facilitate and contribute to better health outcomes. Purpose: To investigate school nurses' experiences of communicating about children's weight with guardians. Method: The study was conducted as a qualitative questionnaire study with demographic descriptions of the sample and was based on online questionnaires aimed at professional school nurses throughout the country. Results: The results lead up to an overall theme; as a school nurse, to be respectful, responsive and have a professional and empathetic approach in conversations with guardians about children's weight. From this came three categories; meetings where the school nurse and guardians interact, handling difficult conversations where guardians feeling guilt and shame, and conditions for good communication in conversations with guardians. Conclusion: The attitude of the school nurses is of great importance in the work with the student's weight. The school nurses humble and respectful manner, that they are listening and responsive is crucial for there to be good communication with guardians. One conclusion of the study was that the school nurses requested common routines and national guidelines regarding children's weight.

Bakgrund: I Sverige ses de senaste åren en ökning bland ungdomars sexuella risktagande, detta samtidigt som sex- och samlevnadsundervisningen visat sig brista i kvalité och utformning. Att sex- och samlevnadsundervisning håller hög standard är av stor betydelse för ungdomars utveckling, hälsa och välbefinnande samt bidrar till att förbättra den sexuella hälsan i Sverige. Syfte: Undersöka elevers uppfattning av den sex- och samlevnadsundervisning som ges i grundskolan. Metod: En mixad metod tillämpades. Data insamlades via anonyma enkäter, totalt 59 svar inkom. Resultat: Elevernas inställning till sex- och samlevnadsundervisningen var övervägande neutral. De ansåg att de genom undervisningen erhållit ett ökat risk- och konsekvenstänk samt en ökad förståelse, trygghet och självsäkerhet till sexuella relationer. Eleverna önskade dock mer kunskap om hbtq samt en mer elevcentrerad undervisning med möjlighet till diskussion och reflektion. Slutsats: Sex- och samlevnadsundervisningen bör utgå från ett elevcentrerat perspektiv där olika professioner arbetar över kompetensgränserna för att tillsammans stärka elevernas sexuella hälsa. / Background: In recent years an increase in young people’s sexual risk-taking has been seen in Sweden, at the same time the sex education in primary school has proven to be deficient in quality and design. The fact that the sex education maintains high standard is of grate impotance for young people’s developement, helt and well-beeing and also contributes to improving sexual health in Sweden. Purpose: To investigate students’ experience of sex education in primary school. Method: A mixed method was applied. Data were collected by an anonymous survey, a total of 59 surveys were included. Results: The students attitude to sex education was predominalty neutral. They considered that through the education they had gained an increased sense of risk- and consequence thinking, as well as an increased understanding, safety and self confidence in sexual relationship. However, the students wanted more knowledge about LGBTQ, and a more student-centered teaching with the opportunity for discussion and reflection. Conclusion: The compulsory schools sex education should be based on a student-centerd perspective where different professions work across to strenghten students’ sexual health.

Bakgrund: Ungdomars hälsa påverkas av många faktorer, där sömnen är en viktig del. Konsekvenser av sömnbrist påverkar minnet och försvårar inlärning. Sociala medier upptar en stor del av ungdomars tid och många föräldrar oroar sig för ungdomars skärmtid. Genom möten med ungdomar har skolsköterskan möjlighet att stötta och hjälpa ungdomarna. Syftet är att beskriva hur sociala medier påverkar ungdomars sömn.  Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt. Resultatet visar att sociala medier påverkar sömnkvaliteten och sömnens längd, där dygnsrytmen är en viktig del. Ungdomarnas användning påverkas av outtalade normer på en ständig tillgänglighet, vilket leder till stress. Ungdomars användning av sociala medier drivs av en rädsla för utanförskap, vilket gör det svårt att minska användningen. Tjejernas sömn påverkas mer än killarnas sömn vid hög användning av sociala medier. Strikta föräldraregler förbättrar ungdomarnas sömnkvalitet och ökar antalet sovtimmar, men bara om ungdomen inte utvecklat en problematisk användning av sociala medier. Slutsats : Sociala medier är en självklarhet i ungdomars liv samtidigt som sömnen får mindre utrymme. Skolsköterskan möter stora utmaningar för att bemästra ungdomars sömnsvårigheter. Hälsofrämjande arbete på både individ- och gruppnivå och inkludering av föräldrar kan bidra till hälsosam användning av sociala medier hos ungdomar och god sömnkvalitet / Background: Adolescents' health is affected by many factors and sleep is an important part. Consequences of sleep deprivation affect memory and impair learning. Social media occupies a large part of adolescents' time and many parents worry about screen time. Through meetings with adolescents, the school nurse has the opportunity to support and help adolescents. The Aim is to describe how social media affects adolescents' sleep . The method was a literature review. The Results show that social media affects the quality and length of sleep, where the circadian rhythm is an important part. Adolescents' use is influenced by unspoken norms of constant availability, which leads to stress. The use is driven by a fear of exclusion, making it difficult to reduce use. Girls' sleep is more affected than boys' sleep. Strict parental rules improve the adolescents sleep quality and sleep hours, but only if not developed a problematic use of social media. Conclusion: Social media is important in adolescents' lives and sleeping gets less space. The school nurse faced great challenges in mastering adolescents' sleep difficulties. Health promoting work at both the individual and group level and inclusion of parents can contribute to healthy use of social media and good sleep quality.