Introduktion: Forskning visar på att regelbunden fysisk aktivitet bland barn och unga har flera positiva effekter på hälsan, både fysiskt och psykiskt. Dock är det allt för få som når upp till rekommendationen om minst en timmes fysisk aktivitet per dag. Barn och unga tillbringar en betydande del av sin tid i skolan och skolan kan därmed vara en bra plats för att främja fysisk aktivitet.  Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med att främja fysisk aktivitet hos elever.  Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med en kvalitativ design. Som arbetsprocess användes Polit och Becks niostegsmodell.  Resultat: I studiens resultat framkom tre teman, använder olika metoder för att främja fysisk aktivitet, olika hinder i arbetet för att främja fysisk aktivitet och samarbete krävs för att främja fysisk aktivitet. Det framkom nio undertema. Slutsats: Skolsköterskor använde sig av olika metoder för att främja fysisk aktivitet såsom hälsosamtal, frågeformulär och aktiviteter efter skolan. Skolsköterskor kunde uppleva svårigheter och hinder såsom tidsbrist, avsaknad av kunskap och att deras arbete inte prioriterades av övrig skolpersonal. Resultatet visade också på att samarbete med övrig skolpersonal och föräldrar behövs. / Introduction: Research shows that regular physical activity among children and adolescents has several positive effects on health, both physical and mental. However, too few meet the recommendation of at least one hour of physical activity per day. Children and adolescents spend a significant part of their time in school and the school can therefore be a good place to promote physical activity.  Purpose: The purpose of the study was to highlight school nurses' experience of working to promote physical activity among students.  Method: The study was conducted as a systematic literature review with a qualitative design. Polit and Beck's nine-step model was used as a working process.  Results: In the results, three themes emerged, using different methods to promote physical activity, different difficulties in the work to promote physical activity and cooperation is required to promote physical activity. Nine sub-themes emerged.  Conclusion: School nurses used different methods to promote physical activity such as health conversations, questionnaires and after school activities. School nurses could experience difficulties and barriers such as lack of time, lack of knowledge and that their work was not prioritized by school staff. The results also showed that collaboration with school staff and parents was needed.

Introduktion: Forskning visar på att regelbunden fysisk aktivitet bland barn och unga har flera positiva effekter på hälsan, både fysiskt och psykiskt. Dock är det allt för få som når upp till rekommendationen om minst en timmes fysisk aktivitet per dag. Barn och unga tillbringar en betydande del av sin tid i skolan och skolan kan därmed vara en bra plats för att främja fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med att främja fysisk aktivitet hos elever. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med en kvalitativ design. Som arbetsprocess användes Polit och Becks niostegsmodell. Resultat: I studiens resultat framkom tre teman, använder olika metoder för att främja fysisk aktivitet, olika hinder i arbetet för att främja fysisk aktivitet och samarbete krävs för att främja fysisk aktivitet. Det framkom nio undertema. Slutsats: Skolsköterskor använde sig av olika metoder för att främja fysisk aktivitet såsom hälsosamtal, frågeformulär och aktiviteter efter skolan. Skolsköterskor kunde uppleva svårigheter och hinder såsom tidsbrist, avsaknad av kunskap och att deras arbete inte prioriterades av övrig skolpersonal. Resultatet visade också på att samarbete med övrig skolpersonal och föräldrar behövs. / Introduction: Research shows that regular physical activity among children and adolescents has several positive effects on health, both physical and mental. However, too few meet the recommendation of at least one hour of physical activity per day. Children and adolescents spend a significant part of their time in school and the school can therefore be a good place to promote physical activity. Purpose: The purpose of the study was to highlight school nurses' experience of working to promote physical activity among students. Method: The study was conducted as a systematic literature review with a qualitative design. Polit and Beck's nine-step model was used as a working process. Results: In the results, three themes emerged, using different methods to promote physical activity, different difficulties in the work to promote physical activity and cooperation is required to promote physical activity. Nine sub-themes emerged. Conclusion: School nurses used different methods to promote physical activity such as health conversations, questionnaires and after school activities. School nurses could experience difficulties and barriers such as lack of time, lack of knowledge and that their work was not prioritized by school staff. The results also showed that collaboration with school staff and parents was needed.

Bakgrund: Alla barn och ungdomar har rätt till en god sexuell hälsa och utveckling. Med pornografins ökade tillgänglighet finns risker för deras fysiska och psykiska hälsa. Genom en insyn och förståelse för elevernas livsvärld har skolsköterskan i sitt hälsofrämjande uppdrag stora möjligheter att påverka elevers kunskaper kring pornografi. I och med införandet av den nya läroplanen kan skolsköterskans insatser inom ämnet stärkas ytterligare.  Syfte: Att beskriva skolsköterskors uppfattningar om det hälsofrämjande arbetet kring elevers bruk av pornografi. Metod: En fenomenografisk metod med induktiv ansats valdes. Tolv semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor genomfördes och analyserades enligt fenomenografi.  Resultat: Analysen mynnade ut i fem beskrivningskategorier som rangordnades i ett utfallsrum vilka beskriver skolsköterskornas uppfattningar: Organisatoriska möjligheter och hinder; Internt samarbete utifrån nya läroplanen; Externt samarbete utifrån nya läroplanen; Hälsobesökets möjligheter och hinder samt Pornografins ökade tillgänglighet och påverkan.  Konklusion: Pornografins ökade tillgänglighet påverkar eleverna på många plan, såsom språkbruk, sociala interaktioner och bilden av sex och relationer. Skolans övergripande hälsofrämjande insatser är inte anpassade efter den snabba utvecklingen. Hälsobesöket behöver dimensioneras utifrån nuvarande behov. Faktorer som påverkar arbetet är tid, kompetens och samarbete. Intresset finns hos elever att samtala om ämnet, men vuxna behöver verktyg för att kunna bemöta detta. / Background: Children have the right to a good sexual health. With the increased availability of pornography their physical and mental health are at risk. Through an understanding of the students' life-world the school nurse has opportunities to influence students' knowledge about pornography. The subject can be further strengthened through the new curriculum. Aim: To describe school nurses' perceptions of the health promoting work regardingstudents' use of pornography. Method: A phenomenographic method with an inductive approach. Twelve semi-structured interviews with school nurses were conducted and analyzed. Result: The analysis resulted in five description categories: Organizational opportunities and obstacles; Internal collaboration based on the new curriculum; External collaboration based on the new curriculum; The possibilities and obstacles of the health visit and The increased accessibility and impact of pornography. Conclusion: The increased availability of pornography affects students on many levels, such as language use, social interactions and the image of sex. The school's overall health promoting efforts are not adapted to the rapid development. The health visit needs to be dimensioned based on current needs. Factors that affect the work are time, competence and cooperation. Students show interest in the subject, but adults need tools to be able to respond to them.

Bakgrund: Alla barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden utan kränkningar, försummelse eller övergrepp. Att bli utsatt för övergrepp kan många gånger leda till både långvariga och akuta fysiska och psykiska konsekvenser för den som blivit utsatt. Enligt statistiken är det upp till 20 % som någon gång under sin uppväxttid kommer att utsättas för sexuella övergrepp. Syfte: Att belysa skolsköterskors erfarenheter av att identifiera barn som blivit utsatt för sexuella övergrepp. Metod: Studiens resultat bygger på fem kvalitativaintervjuer som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Att identifiera barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp är svårt. Genom att vara närvarande och ha en tillitsfull relation till elever samt att våga ställa frågor kring övergrepp ökar möjligheten att identifiera barn som utsatts för sexuella övergrepp. Konklusion: Skolan är en viktig arena för att upptäcka barn som utsatts för övergrepp. Det handlar om att se de ibland vaga tecknen på att barn är utsatt för sexuella övergrepp, detta kräver kunskap, erfarenhet och att våga lita till den egna intuitionen. / Background: All children have the right to grow up in safe conditions without abuse, neglect or abuse. Being exposed to abuse can often lead to both long-term and acute physical and psychological consequences for the victim. According to statistics, up to 20% will be sexually abused at some point during their childhood. Purpose: To shed light on school nurses' experiences of identifying children who have been sexually abused. Method: The results of the study are based on five qualitative interviews reviewed with a qualitative content analysis inductive approach. Result: Identifying children who have been sexually abused is difficult. By being present and having a trusting relationship with the students and daring to ask questions about abuse, the possibility of identifying children who have been sexually abused increases. Conclusion: School is an important arena for detecting children who have been abused. It is about seeing the sometimes vague signs that the child is being sexually abused, this requires knowledge, experience and daring to trust your own intuition.

Type 1 diabetes [T1D] is an autoimmune disease that presents in a pathophysiological disorder as insulin deficiency. Managing this illness during childhood is a constant challenge of maintaining blood glucose levels within a healthy range, resulting in increased stress for children and caregivers. School attendance is one factor that may result in increased stress. Studies have highlighted the fact that teachers of students with T1D may receive little education regarding management of the disease and may be required to make accommodations which can result in confusion, miscommunication, and increased psychosocial stress. The goal of this research was to learn about the experiences of teachers of students with T1D, what is expected of them, what resources they have, and factors which they perceive as barriers or facilitators to education for students with T1D. Semi-structured interviews were conducted with two high school teachers in East Tennessee who had experience teaching students with T1D. The results of the interviews showed that teachers receive limited education, that they are expected to make accommodations such as having snacks on hand and allowing extra access to phones, and that there are perceived barriers to education of individuals with T1D due to the possibility of life-threatening events. The teachers reported that school nurses are involved in the care of students with T1D. Limitations include that only two teachers were interviewed, and while the results are important to take into consideration, saturation was not reached. Future research could include more in-depth interviews or surveys with school nurses.

Bakgrund: Försämrade sömnvanor hos ungdomar är idag ett växande folkhälsoproblem som ökar både nationellt och internationellt. Ungdomar sover idag i genomsnitt mindre än åtta timmar per natt vilket kan leda till ohälsa. Syftet: Syftet med studien är att belysa skolsköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med ungdomars sömnvanor. Metod: Denna studie har en kvalitativ metod med en induktiv ansats med förutbestämda intervjufrågor. Sju intervjuer genomfördes med skolsköterskor i olika kommuner i södra Halland, Sverige. Materialet är analyserat med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier: Hälsofrämjande insatser med tillhörande underkategorier: stödja elever att fatta kloka beslut, de individuella samtalen och Samverkan i team med tillhörande underkategorier: teamets betydelse för elevernas hälsa, ökad kunskap och ett aktivt lärande och goda relationer med vårdnadshavare. Konklusion: I denna studie framhävs skolsköterskornas erfarenheter av att arbeta med hälsofrämjande insatser till ungdomar med sömnsvårigheter och dåliga sömnvanor. En välfungerande skolgång med goda sömnvanor genererar välmående individer med goda förutsättningar för ett hälsosammare liv i vuxen ålder / Background: Impaired sleep habits among young people are today a growing public health problem that is increasing both nationally and internationally. Young people today sleep less than an average of eighthours per night, which can lead to ill health. Aim: The aim of this study was to shed light on the school nurse's experiences with working to promote health with young people's sleep habits. Methods: This study has a qualitative method with an inductive approach with predetermined interview questions. Seven interviews were conducted with school nurses in various municipalities in southern Halland, Sweden. The material is analyzed using a qualitative manifest content analysis. Results: The results revealed two main categories: Health-promoting efforts with associated subcategories: supporting students to make wise decisions and the individual conversationsand Collaboration in teams with associated subcategories: the importance of the team for students' health, increased knowledge and active learning, and good relationships with guardians. Conclusions: In this study, the school nurse's experiences of working with health-promoting interventions for young people with sleep difficulties and poor sleep habits are highlighted. A well-functioning schooling with good sleep habits generates well-being individuals with good conditions for a healthier life in adulthood.

Bakgrund: En av grundstenarna i den svenska skolsköterskans arbete är hälsosamtalen och hälsokontrollerna där tillväxtkontroller ingår. Målet med hälsosamtalen och hälsoundersökningarna är att främja barn och ungdomars hälsa. Tillväxtkontroller är idag ett screeningprogram som saknar belägg för vilken nytta det egentligen har för barn och ungdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur tillväxtkontroller i skolan påverkar barn och ungdomar. Resultat: Denna integrativa litteraturöversikt resulterade i tre kategorier; Känsla av obehag, Kroppsfokus förstärks och kroppsmissnöjet ökar och Förstärkt hälsomedvetenhet. Slutsats: Normer och utseendeideal med samhällets starka utseendekultur bidrar till att moment som bedömer våra kroppar blir problematiskt. Att avvika från normen eller att vara rädd för att avvika från normen kan bidra till sänkt självkänsla och självbild. Sänkt självkänsla och självbild kan prägla livsvärlden utifrån ett livsloppsperspektiv. Det är därför viktigt att elevhälsan och skolsköterskor arbetar med att stärka barn och ungdomar i deras fysiska, psykiska och sociala utveckling. Detta genom att motverka de dominerande skönhetsidealen genom att främja upplevelse av hälsa och en känsla av sammanhang. / Background: In Sweden, health visits including height and weight measurements are one of the signature tasks for the school nurse. The school nurse as part of the school health staff aims to support children and adolescents to good health and a sense of coherence, SOC. This to offer students the best possible chances to good education in school. Height and weight measurements in schools as a screening program still lack evidence of what benefit it actually has for the individual. Purpose: The purpose is to describe how height and weight measurements in school affect children and adolescents. Results: This integrative literature review resulted in three categories; Feeling of discomfort, Focus on the body is elevated and Enhanced health awareness. Conclusion: Society's unattainable standards and ideals of beauty with a firm beauty culture contribute to the fact that screening our bodies become problematic. Deviating from the norm or being afraid of deviating from the norm can contribute to lowered self-esteem and self-image, which can affect the individuals’ experience of life and health in a life course perspective. It is therefore important that school health staff and school nurses work to support children and adolescents in their physical, psychological and social development. They also need to be aware of the importance to work with dismantle the dominant ideals of beauty because all children and adolescents have the right to experience good health and a sense of coherence.

Bakgrund: Många av dagens ungdomar i Sverige lider av psykisk ohälsa, som kan bidra till ökad risk för suicid. Suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-24 år. Skolsköterskan har en viktig uppgift att främja elevers psykiska hälsa samt att uppmärksamma elever med psykisk ohälsa för att kunna ge dem rätt stöd. Hälsosamtalet är ett tillfälle då skolsköterskan får möjlighet att samtala med eleverna om deras hälsa och kan upptäcka riskbeteenden och tecken till suicidalitet. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av det suicidpreventiva arbetet bland ungdomar inom högstadiet och gymnasiet. Metod: Studien bygger på en kvalitativ innebördsanalys med livsvärldsintervjuer. Resultatet analyserades med en beskrivande innebördsanalys. Resultat: Sex innebördsteman framkom: tidiga insatser för att förhindra suicid, skapa en tillitsfull och trygg relation, att möta eleverna i hälsosamtal, samarbeta med olika professioner inom skolan, samarbeta med externa aktörer samt känslan av trygghet i den egna yrkesprofessionen. Slutsats: Suicidpreventivt arbete inom högstadiet och gymnasiet är idag begränsat, däremot finns ett aktivt förebyggande arbete mot psykisk ohälsa, som anses som suicidpreventivt på sikt. Ett framgångsrikt suicidpreventivt arbete bygger på goda relationer med eleverna, som uppnås genom hälsosamtal och tillgänglighet. Samarbete med andra aktörer underlättar arbetet men behöver synliggöras och utvecklas. För att känna trygghet i det suicidpreventiva arbetet krävs utbildning och yrkeserfarenhet samt tydliga riktlinjer och handlingsplaner inom skola / Background: Many of today's adolescences in Sweden suffer from mental illness, which can contribute to an increased risk of suicide. Suicide is the most common cause of death in the age group 15-24 years. The school nurse has an important task to promote students' mental health and to draw attention to students with mental illness in order to give them the right support. The health discussion is an occasion when the school nurse has the opportunity to talk to the students about their health and can discover risk behaviors and signs of suicidality. Purpose: To describe school nurses' experiences of suicide prevention work among adolencences within high school and upper secondary school. Method: The study is based on a qualitative meaning analysis with life world interviews. The results were analyzed with a descriptive meaning analysis. Results: Six meaning themes emerged in the results, early interventions to prevent suicide, create a trusting and safe relationship, to meet the students in health discussions, collaborate with different professions within the school, collaborate with external actors and the feeling of security in one’s own professional role. Conclusions: Suicide prevention work in high school and upper secondary school is currently limited, however, there is active preventive work against mental illnes, which is considered suicide preventive in the long run. Successful suicide prevention work is based on good relationships with students, which are achieved through health discussions and accessibility. Cooperation with other actors facilitates the work but needs to be made visible and developed. In order to feel secure in the suicide prevention work, education and professional experience are required, as well as clear guidelines and action plans within the school.

Övervikt hos barn är ett stort och ökande problem. Övervikt kan leda till hälsorisker och försämrad psykosocial livskvalitet för barnet. Studiens syfte var att belysa skolsköterskors hälsofrämjande strategier mot övervikt hos elever i grundskolan. En kvalitativ design användes och insamlade data från två fokusgruppintervjuer med totalt fem skolsköterskor analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att skolsköterskor är måna om att i det hälsofrämjande arbetet mot övervikt utgå från ett respektfullt bemötande, dels för att värna elevers och familjers självkänsla, dels för att det är en förutsättning för att nå framgång i att motverka övervikt hos eleven. En trygg relation mellan skolsköterska och elev/familj är grundläggande liksom respekt för elevens och familjens autonomi. Skolsköterskorna upplever att relationsbyggandet kan ta tid, vilket innebär en utmaning då tidsbrist är vanligt förekommande. Skolsköterskors hälsofrämjande strategier mot övervikt hos elever i grundskolan består av att identifiera och följa elever med övervikt, kunskapsförmedlande på individ- och gruppnivå samt samarbete med andra, såsom föräldrar, skolpersonal och sjukvård. Studien visar att skolsköterskor upplever svårigheter att bedöma när en elevs övervikt är så pass betydande för hälsan att den bör påtalas samt efterfrågar ett större fokus på förebyggande av övervikt hos barn generellt i samhället. / Overweight in children is a large and increasing problem. Overweight can lead to health risks and decreased psychosocial quality of life for the child. The purpose of this study was to illuminate school nurses´ health promotion strategies against overweight among pupils in elementary school. A qualitative design was used and data from two focusgroup interviews with a total of five school nurses was analyzed trough qualitative content analysis. The result shows that school nurses focus on respectful treatment, in order to protect students´ and families´ self-esteem and because it is a prerequisite to succeed in preventing overweight in students. A trustful relationship between the school nurse and the student/family is fundamental as well as respect for the student´s/family´s autonomy. Building such relationships may take time which can be challenging since lack of time is common. School nurses´ health promoting strategies against overweight consist of identifying and following pupils with overweight, educating strategies in individual and in group level and to cooperate with others such as parents, school staff and health care services. School nurses experience difficulties in deciding when a student´s overweight is of such severeness that it should be pointed out and they request a greater focus on overweight in children in general in society.

Skolsköterskan som är verksam inom elevhälsan har i uppdrag att arbeta hälsofrämjande på skolan. Tobaksfria nikotinprodukter såsom elektroniska cigaretter och vitt snus har ökat bland ungdomar. Det är angeläget att utforska hur skolsköterskor arbetar med nikotinprevention för att kunna förbättra det hälsofrämjande arbetet för att förhindra att en ny generation blir beroende utav nikotin. Syfte: Syftet med studien var att utforska skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med prevention av tobaksfria nikotinprodukter bland ungdomar på högstadiet. Metod: Kvalitativ intervjustudie baserad på tio semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor i Halland i Sverige. Manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Fem kategorier: Skolsköterskans undervisning och information ute i klasserna, skolsköterskans relation till eleverna, skolsköterskans relation till vårdnadshavarna, skolsköterskans hälsofrämjande arbete genom hälsosamtal, skolsköterskans stöd från ledningen samt 11 underkategorier och citat från informanter vilket bekräftar resultatet. Konklusion: Det saknas tydliga riktlinjer för hur skolsköterskorna ska arbeta med nikotinprevention på skolan. Ungdomar bör få kunskap hur skadligt nikotin är för hälsan och vad ett nikotinberoende kan leda till i framtiden. / The school nurse, active in student health services, is required to promote the health of the students at school. Use of tobacco-free nicotine products, such as e-cigarettes and white snuff, has increased among adolescents. In order to promote better health education and work towards the prevention of nicotine addiction in the next generation, it is important to explore the adverse effects of addiction. Aim: The aim of this study was to explore the experiences of various school nurses in working towards the prevention of tobacco-free nicotine product usage among adolescents in secondary school. Method: This is a qualitative study based on ten semi-structured interviews with school nurses in Halland, Sweden, manifesting the analysis using an inductive approach. Results: Results were classified into five categories: Teaching and information, relationship to the students, relationship to the guardians, health promotion through health talks, support from management, as well as 11 subcategories and quotes from participants confirming the result. Conclusion: There are no clear guidelines as to how school nurses currently work with nicotine prevention. However, it should be required that the next generation be taught the harmful effects of nicotine to their health and what nicotine addiction can lead to in the future.