Bakgrund: Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är överrepresenterade avseende problematisk skolfrånvaro. Långsiktiga konsekvenser av skolfrånvaron kan vara nedsatt social funktion, sämre förutsättningar till examen, försämrad hälsa och kortare livslängd. Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande insatser syftar till att minska risk för ohälsa samt stärka hälsa och skyddsfaktorer. Skolsköterskans roll kopplas till känsla av sammanhang, KASAM, samt involvera barn och förälder i omvårdnaden. Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskors erfarenhet av hälsofrämjande insatser för att öka skolnärvaron hos barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i åk. F till 6. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med tio skolsköterskor. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier: Vara flexibel och tillgänglig, Samordna insatser och Främja delaktighet. Hälsosamtalen är grundläggande för skolsköterskans arbete med barnets behov i centrum, för att kunna främja stöd och åtgärder som kan öka skolnärvaron. Skolsköterskor lyssnar in barnet, för dennes talan samt stöttar föräldrar som har svårt att få till rutiner och bidrar därigenom till ökad skolnärvaro. Konklusion: Skolsköterskans roll är komplex och central i det hälsofrämjande arbetet med barn som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, för att öka skolnärvaro. Skolsköterskor kan genom flexibilitet, tillgänglighet och delaktighet tidigt upptäcka barn med svårigheter och begynnande skolfrånvaro. Samverkan beskrivs som centralt för att möta barnens behov. / Background: Children with neuropsychiatric disabilities are over-represented regarding problematic school absence. Long-term consequences of school absence can be reduced social function, poorer conditions for graduation, deteriorated health and shorter lifespan. The school nurses´ health promotion and prevention efforts aim to reduce the risk of ill health and strengthen health and protective factors. The school nurses´ role is linked to a sense of context, KASAM, as well as involving children and parents in nursing. Aim: The purpose is to describe school nurses' experience of health-promoting efforts to increase school attendance among children with neuropsychiatric disabilities in school, in degrees F to 6. Method: Qualitative method with inductive approach. The data collection was carried out through semi-structured interviews with ten school nurses´. The material was analyzed through qualitative content analysis. Findings: The study resulted in three categories: Be flexible and available, Coordinate efforts and Promote participation. The health talks are fundamental to the school nurses´ work with the child's needs, to promote support and measures that can increase school attendance. School nurses listen to, speak up for the child, and support parents with difficulties getting into routines and thereby contribute to increased school attendance. Conclusion: The school nurses´ role is complex and central in the health promotion work with children who have neuropsychiatric disabilities, to increase school attendance. Through flexibility, availability and participation, school nurses´ can early detect children with difficulties and incipient absenteeism. Collaboration is described as central to meeting the children's needs. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem världen över och hotar den globala folkhälsan. Övervikt och fetma innebär en rad olika hälsorisker både på kort och lång sikt. Skolsköterskan har möjlighet att tidigt uppmärksamma barn med övervikt och fetma och har därmed en viktig roll i det förebyggande arbetet. Samarbete med föräldrarna och stöttning till egenvård utgör en central roll i skolsköterskans arbete. Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med övervikt och fetma hos barn. Metod: För att besvara studiens syfte gjordes en systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Efter kvalitetsgranskning analyserades tio kvalitativa artiklar till resultatet genom Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna innefattar: “Ett ämne som kräver varsamhet”, “Samarbete med föräldrar”, “Svårigheter i den professionella yrkesrollen” och “Risk och framgångsfaktorer”. Konklusion: Arbetet visar att skolsköterskan har en central och viktig roll i att stödja barn med övervikt och fetma. I arbetet med övervikt och fetma hos barn framkom svårigheter och hinder för skolsköterskan, men även faktorer som kan förbättra det hälsofrämjande arbetet inom ämnet. / Background: Overweight and obesity is an increasing problem worldwide and a threaten to global public health. Overweight and obesity involves a number of different health risks both in short and long term. The school nurse has the opportunity to discover children with overweight and obesity at an early stage and has an important role in the preventive work. A central role in school nurse's work is cooperation with parents and self-care support Aim: The school nurse's experience of working with overweight and obesity in children. Method: To answer the purpose of the study a systematic literature review was made with an inductive approach. The searches were made in the databases PubMed and Cinahl. After the quality review, ten qualitative articles were analyzed through Friberg's five-step model. Findings: The results are presented in four main categories and eight subcategories. The main categories include: “A subject that requires caution”, “Cooperation with parents”, “Difficulties in the professional role” and “Risk and success factors”. Conclusion: The study shows that the school nurse has an important role in supporting children with overweight and obesity. Difficulties and obstacles appeared for the school nurse but also factors that can improve the health promotion work within the subject.

Bakgrund: Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är en del av ungdomars hälsa, vilken generellt sett är god men varierar på gruppnivå. Kritik har riktats mot skolans ämnesintegrerade undervisning, där elevhälsan inte görs tillräckligt delaktig. Skolsköterskor kan potentiellt stärka ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Syfte: Undersöka skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter med ungdomar. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor, och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier med underkategorier identifierades: Skolsköterskors elevcentrerade arbete: Hälsosamtalet – en försiktig ingång till SRHR. Gruppundervisning - stora variationer i omfattning och innehåll. Öppen mottagning – möjlighet för ungdomar att samtala om SRHR. Samverkan i skolan: Samverkan med lärare styrs av lärares önskemål och behov. Elevhälsoteamet – samarbete med förbättringspotential. Ungdomsmottagningen – stödfunktion med varierande samverkan. Skolsköterskors förutsättningar att arbeta med SRHR: Kunskap – grundpelare för att arbeta med området. Intresse, engagemang, känslor och värderingar påverkar arbetet. Otydliga ramverk ställer höga krav på skolsköterskor. Konklusion: Skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med SRHR med ungdomar varierar i omfattning och innehåll. Att skapa tillitsfulla relationer och inkluderande miljöer beskrivs som framgångsfaktorer. Samverkan med lärare sker utifrån lärares behov eller på skolsköterskors initiativ, samtidigt som skolsköterskors ansvar och uppdrag upplevs otydligt. Intresse för SRHR verkar styra både omfattning av arbetet och benägenheten att söka ny kunskap. / Background: Sexual and reproductive health and rights (SRHR) is a component of adolescent health, which is generally good but varies at group level. Criticism has been directed at the school's subject-integrated teaching, where student health is not sufficiently involved. School nurses can potentially strengthen young people's sexual and reproductive health and rights. Aim: Investigate school nurses' experiences of working with sexual and reproductive health and rights with adolescents. Method: Semistructured interviews were conducted with eight school nurses, then analyzed according to qualitative content analysis. Findings: Three main categories with subcategories were identified: Student-centered work of school nurses: The health conversation – a cautious entry into SRHR. Group teaching - large variations in scope and content. Open reception - opportunity for young people to talk about SRHR. Collaboration in school: Collaboration with teachers is governed by teachers' wishes and needs. The student health team – collaboration with potential for improvement. Youth reception – support function with varying collaboration. School nurses' prerequisites for working with SRHR: Knowledge - cornerstones for working with the area. Interest, commitment, feelings and values affect the work. Unclear frameworks place high demands on school nurses. Conclusion: School nurses' experiences of working with SRHR with adolescents vary in scope and content. Creating trusting relationships and inclusive environments are described as success factors. Cooperation with teachers takes place based on teachers' needs or on the initiative of school nurses, while at the same time school nurses' responsibilities and tasks are perceived as unclear. Interest in SRHR seems to control both the scope of the work and the inclination to seek new knowledge.

Bakgrund: Att vara fysiskt aktiv som ungdom ger positiva hälsoeffekter. Skolsköterskors hälsosamtal är anses stärka hälsan generellt men forskning visar att dessa samtal endast har begränsad effekt på ungdomars livsstil och att det behövs fördjupad kunskap om vad som motiverar ungdomar att vara fysiskt aktiva. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad som motiverar ungdomar att fortsatt vara fysiskt aktiva. Metod: 10 ungdomar i åldern 15-19 år intervjuats och en kvalitativ innehållsanalys har gjorts. Resultat: Ungdomar har motivation att fortsatt vara fysiskt aktiva när de känner att kroppen ger respons i form av att de känner sig piggare och har mer energi. Det är viktigt för ungdomarna att känna gemenskap med gruppen särskilt om ungdomarna sinsemellan ger varandra beröm för vad de presterar och uppmuntrar varandra till att träna. Förebilder och personliga mål ger också ökad motivation. Diskussion och konklusion: Studiens resultat kan användas av skolsköterskor i samtal med ungdomar. Det är av vikt att belysa alla delar som resultatet visar och att samtidigt ha i åtanke att fysisk aktivitet tenderar att ändra sig beroende på vilken årstid det är. Studiens resultat ger också indikation på att det behövs fördjupade kunskaper om den process det innebär att vara fysiskt aktiv / Background: An active lifestyle in adolescent years contributes to good overall health. Even though schoolnurses healthconversations are seen as a part of healthpromotion to maintain overall health, research shows, that conversations that school nurses carry through have limited impact on adolescent’s healthbehavior. Further research is needed concerning motivationfactors. Aim: To illuminate what motivationsfactors adolescents need to continue being physicaly active. Method:Ten adolescents aged 15-19 have been interviewed and a qualitative content analysis has been made. Result:Wellbeing according the physically active lifestyle, fellowship and solidarity within the sportsteam, the fact that group members praise and give each other credit for what they accomplish and encouragement to proceed the training, rollmodels and personal goals are-are important motivation factors. Discussion and conclusion:If the result is used in schoolnurses conversations related to health and physical activity with adolescents, all parts of the result are important to illuminate whilst still keeping in mind that physical activity tends to change according to current season. The study indicates that further knowledge about the motivation process that is crucial in order to maintain a physically active lifestyle is needed.

Résumé : L’augmentation du taux d’embonpoint et d’obésité chez les 12 à 17 ans est associée à des risques pour la santé à court et à long termes. Les actions recommandées portent sur la modification des habitudes alimentaires et d’activité physique. Il est reconnu que l’école peut jouer un rôle important pour aider les jeunes à adopter de saines habitudes de vie. Pour y parvenir, tous les acteurs de l’école sont invités à collaborer aux activités de promotion de la santé. Le but de cette étude était de décrire les pratiques collaboratives en milieu scolaire dans la promotion d’une saine alimentation et de l’activité physique. Une étude de cas multiples descriptive a été réalisée dans trois écoles secondaires du Québec afin de décrire ces pratiques à partir de quatre questions de recherche : 1) Quelles sont les manifestations empiriques de la collaboration dans la promotion de la santé entre les acteurs de l’école provenant de différents secteurs d’activités; 2) Quels sont les déterminants favorables et moins favorables pouvant influencer ces pratiques; 3) Quel est le rôle de l’infirmière scolaire dans ces pratiques et enfin 4) Quelles sont les composantes d’un modèle empirique de collaboration dans la promotion d’une saine alimentation et de l’activité physique en milieu scolaire. Les modes de collecte des données ont été un groupe de discussion, des entrevues individuelles semi-dirigées (n = 21), l’observation d’évènements impliquant une collaboration entre divers acteurs de l’établissement scolaire (n = 5) et l’analyse documentaire (n = 3). L’analyse qualitative des données, effectuée par plus d’une chercheuse, a été réalisée en trois flux concomitants d’activités. Les résultats ont mis en évidence plusieurs manifestations empiriques des pratiques collaboratives (ex. : s’investir dans un projet, accepter une tâche, consulter des collègues) et plusieurs déterminants de ces pratiques qui ont été classés sous trois rubriques selon qu’ils soient associés à l’individu (engagement, intérêt, connaissance de son rôle, compréhension et reconnaissance du rôle des autres, volontariat), à l’équipe (but commun, temps, respect, confiance, leadership) et à l’organisation (appui, stabilité du personnel, règles syndicales). De plus, le rôle de l’infirmière scolaire dans ces pratiques et une proposition de modèle empirique de pratiques collaboratives en milieu scolaire dans la promotion d’une saine alimentation et de l’activité physique sont présentés. Cette étude met en lumière la présence et l’importance des pratiques collaboratives dans la promotion des saines habitudes de vie auprès des jeunes. // Abstract : The increase in overweight and obesity rates among 12 to 17 year-olds is associated with health risks in the short and long terms. Recommended actions focus on changing eating habits and physical activity. It is recognized that schools can play an important role in helping young people adopt healthy lifestyles. To achieve this, all school stakeholders are invited to collaborate in health promotion activities. The purpose of this study is to describe collaborative practices in schools that promote healthy eating and physical activity. A descriptive multiple case study was conducted in three Quebec secondary schools to describe these practices, based on four research questions: 1) What empirical manifestations of collaboration in health promotion are there among school stakeholders from different sectors of activity? 2) Which favourable and less favourable determinants can influence these practices? 3) What is the role of the school nurse in these practices? 4) What are the components of an empirical model of collaboration in promoting healthy eating and physical activity in schools? The data collection methods consisted of a focus group, semi-structured individual interviews (n=21), observation of events involving collaboration among various school stakeholders (n=5) and document analysis (n=3). Qualitative analysis of data, carried out by more than one researcher, was conducted in three concomitant flows of activity. The results shed light on a number of empirical manifestations of collaborative practices (committing to a project, accepting a task, consulting with colleagues, others) and several determinants of these practices that were classified under three headings according to whether they were associated with the individual (commitment, interest, knowledge of role, understanding and recognizing roles of others, volunteering), the team (common purpose, time, respect, confidence, leadership) or the organization (support of internal bodies, staff stability, union rules). In addition, the role of the school nurse in these practices and proposed model of collaborative practices in schools that promote healthy eating and physical activity are presented. This study sheds light on the importance of collaborative practices in the promotion of healthy lifestyles among young people.

Bakgrund: Ätstörning bland barn och ungdomar leder till fysiskt och psykiskt lidande. Symtomen är matvägran, tvångsmässiga tankar på kost och vikt samt störd kroppsuppfattning. Trauma, grupptryck och genetiska faktorer är riskfaktorer för att insjukna och tidig upptäckt och behandling är viktigt för ett tillfrisknande. Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete är viktigt för att upptäcka och förhindra ätstörning.  Syfte: Studiens syfte är att beskriva skolsköterskans upplevelser av det hälsofrämjande arbetet för att förebygga ätstörning.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade enskilda intervjuer samt semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper med tio skolsköterskor analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: salutogena möten, stödjande miljöer och känslor av otillräcklighet och frustration. Utöver detta identifierades åtta underkategorier.  Konklusion: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete för att förebygga ätstörning bygger på ett salutogent förhållningssätt. Med sin närvaro och genom samarbetet med skolpersonal och föräldrar bidrar skolsköterskan till en stödjande miljö. Skolsköterskan känner ambition och meningsfullhet men avsaknad av resurser och kompetens leder till frustration och begränsning av ett fullvärdigt hälsofrämjande arbete för att förebygga ätstörning / Background: Eating disorder among children and adolescents lead to physical and emotional suffering. Symptoms include refusing to eat, obsessive thoughts about food and weight and disturbed body image. Trauma, genetic factors and peer-pressure are risk factors and early discovery and treatment is important for recovery. The school nurse has, through health promotion and preventive work, an important role to prevent and discover eating disorder.  Purpose: The aim of this study was to describe the school nurse's experiences of health promotion in school to prevent eating disorder.  Method: A qualitative method with an inductive approach was used and the result was achieved using a qualitative content analysis. Semi-structured interviews and focus group interviews were conducted with ten school nurses.  Result: The study resulted in three main categories; salutogenic meetings, supportive environments and feelings of inadequacy and frustration.  Furthermore, eight subcategories were identified.  Conclusion: The school nurse health promotion to prevent eating disorder is based on a salutogenic approach. By being present and by cooperating with school staff and parents, the school nurse contributes a supportive environment. The school nurse has ambitions for this work and finds the work meaningful, but lack of resources and competence leads to a sense of frustration and limitation of an effective health promotion to prevent eating disorder.

Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är ett växande problem i Sverige. Skolan arbetar för att främja hälsa och lärande och skolsköterskan har en viktig roll i att identifiera psykisk ohälsa. Att identifiera elever med psykisk ohälsa kan vara avgörande för att dessa elever inte ska utveckla psykisk sjukdom. Forskningen visar att det finns ett tydligt samband mellan skolprestationer och psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att alla som arbetar inom skolan strävar efter att försöka identifiera elever så tidigt som möjligt. Skolsköterskan har en viktig roll i detta då det är hen som träffar alla elever oftast vid flera tillfällen under skoltiden. Syfte: Studiens syfte är att beskriva skolsköterskans arbete med att identifiera psykisk ohälsa hos elever. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Det insamlade data materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Enskilda intervjuer genomfördes med fem skolsköterskor. Resultat: Resultatet visar på fyra huvudkategorier: att möta eleven, vikten av att vinna elevernas förtroende, att samarbeta mot gemensamma mål, att synliggöra könsskillnader. Konklusion: I arbetet med att identifiera psykisk ohälsa krävs att skolsköterskan har kompetens inom flera olika områden och samarbetar med andra professioner och föräldrar samt en medvetenhet om könsskillnader och könsspecifika strategier vid psykisk ohälsa. / Background: Mental illness among children is a growing problem in Sweden. In order to promote health and learning, school nurse has an important role to identify mental illness. Research shows that there is a clear connection between school performance and mental health. Therefore, it is important for the school staff to cooperate and strives to identify mental illness in an early stage. The school nurse has an important role, she meets the students on several occasions during school. Purpose: To describe how school nurses work on identifying mental illness among pupils. Method: Qualitative method with inductive approach has been used and the data has been analysed according to qualitative content analysis. Individual interviews were conducted with five school nurses. Result: From the analysis four main categories with subcategories emerged: to meet the pupil, the importance of gaining the pupils’ confidence, to cooperate towards common objectives and to make gender differences visible. Conclusion: In order to identify mental illness the school nurse need competence in several different areas and to cooperate with other professions and parents, as well as knowledge of gender differences and gender-specific strategies in the case of mental illness.

Bakgrund: Enligt tidigare forskning utgör sociala medier en hälsopåverkan på äldre barn och ungdomar utifrån bland annat nedsatt välbefinnande, låg självkänsla, beroende och internetmobbning. Det saknas i nuläget forskning kring om lågstadiebarn använder sociala medier och vilka negativa och positiva aspekter som i sådana fall finns med användningen. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av lågstadiebarns användning av sociala medier. Metod: En empirisk kvalitativ design tillämpades. Sex skolsköterskor i två städer i sydvästra Sverige deltog. Semistrukturerade intervjuer utfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysarbetet ledde fram till tre huvudkategorier: Barnen befinner sig i ett digitaliserat samhälle, Användningen kan innebära en risk för yngre barn och Vikten av begränsning. Skolsköterskorna erfarenhet var att sociala medier kan påverka barnen genom att bland annat leda till stress, beroende, fysisk inaktivitet och sömnbrist. Barn som blir utsatta för mobbning beskrevs kunna nås dygnet runt via sociala medier. Användningen upplevdes även kunna vara utvecklande och lärorik. Slutsats: Skolsköterskorna upplevde att lågstadiebarn använder sig av sociala medier trots att de ej uppnått aktuella åldersgränser. Användningen beskrevs öka med åldern och förekom främst i hemmet. Mer forskning krävs för att belysa lågstadiebarns användning av sociala medier och dess påverkan för ett fortsatt hälsofrämjande arbete. / Background: Previous research on social media constitutes a health impact on children and adolescents based on reduced well-being, low self-esteem, addiction and internet bullying. There is currently no research on primary school children’s use of social media and negative and positive aspects. Aim: The aim was to highlight school nurses' experiences of the use of social media by primary school children. Method: An empirical qualitative design was applied. Six school nurses in two cities in southwest Sweden participated. Semi-structured interviews were conducted and analyzed with a qualitative content analysis. Results: The analysis led to three main categories: Children in a digitized society, The use could lead to risks and Importance of limitation. School nurses considered that social media affect the children by conduce to stress, addiction, physical inactivity and sleep deprivation. Also, children who were exposed to bullying could be reached 24 hours a day. Social media could also be developing and educational. Conclusion: The school nurses experienced that primary school children use social media despite current age limits. The use increased with age and occurred mainly in the homes. More researched is needed about the social media use by primary school children and its impact to continue health promotion.

A travers une analyse localisée, il est montré dans quelle mesure, du côté des intervenants et des élèves, les appropriations des actions publiques préventives contribuent au gouvernement des conduites juvéniles populaires et genrées par la construction de manières conformes et déviantes de consommer des produits. La structuration de l'espace de la prévention dans le département est abordée dans une première partie consacrée à l'étude du travail des infirmières scolaires, des gendarmes et des salariés d'associations gérant des centres de soins d'accompagnement et de prévention en addictologie (Csapa). Comment ces agents concilient-t-ils la réalisation de tâches préventives avec des modes d'occupation du métier considérés comme légitimes dans leurs espaces d'appartenance respectifs? L'intérêt des agents à intervenir à l'école, leur légitimité pour le faire et les fonctions institutionnelles sur lesquelles reposent leurs actions sont des constructions sociales indissociables. Les actions préventives sont ainsi susceptibles d'être construites comme une gestion sanitaire de l'éducation des élèves (infirmières scolaires), une forme de proximité et d'enquête auprès de civils (gendarmes), et une forme de travail social (membres de Csapa). Dans un second temps, il est montré que l'organisation, les investissements et les appropriations des actions préventives en classe contribuent, à la fois à une certaine remise en cause du principe de prévention des addictions chez les jeunes tout en reproduisant des manières de penser la réalité au fondement de la position dominée des élèves des classes populaire à l'école et dans le monde social. Manières d'être et de penser reposant sur un ensemble d'oppositions: entre conduites déviantes et conformes, entre jeunes et adultes, entre formations professionnelles et générales, entre chahut et ordre, entre mauvais et bons élèves, entre garçons et filles. / Every year in France, according to educational laws, prevention initiatives on drugs and alcohol addiction/addiction behavior should be organized in every school. We study the social conditions of the implementation of such interventions in rural department of southern France. How do the production conditions of prevention policies influence the social space of drug consumers local care? How do the investments of agents in preventive actions legitimate their ordinary work? How do public actors build the professional legitimacy of these workers? How the implementation of a public policy as the prevention of addictions at school, contributes to the institutional order it is inscribed in? On one hand, prevention of addictions is based on a gendered division of the ways populations called at risk's are controlled: on one side, activities socially drawn as feminine (prevention, listening and care); on the other side's masculine's ones (repression, discipline and work). Agents who intervene at school belong to different spaces (artistic field, medical field and penal field) in which prevention is symbolically devalued. On the contrary, at school, they can enhance their position. On the other hand, by their reappropiations of school space, the staging of students's bodies and their use of a real talk's, agents of prevention try to distinguish themselves from the way they think students perceive them and the school system. The combination of these attempts of distinction and the need to "hold" students, make easier boys's involvements during these interventions.

Ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer som den psykiska hälsan, övervikt, ätstörningar och självförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan är andra faktorer för att ungdomarna ska må psykiskt bra. För att kunna vägleda ungdomar på gymnasiet är det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn på sin hälsa och vad de tycker är viktigt för att de ska må bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hälsan. En systematisk litteraturstudie gjordes då den ger en bild av forskningsläget just nu. Artiklarna söktes i databaserna Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO. Tio artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att ungdomars hälsa är både bra och dålig. Faktorer som påverkar ungdomars hälsa är livsstil, relationer och psykisk hälsa. I livsstilen finns förutsättningar för god hälsa vad gäller kost och motion men en känsla av trötthet och minskad livsglädje framkom också bland ungdomarna. Goda relationer till lärare och familj uppfattas positivt för hälsan. Prestationskrav i skolan utlöste stress, speciellt hos flickorna vilket påverkar den psykiska hälsan negativt. En balans mellan ungdomars livsstil, relationer och psykiska hälsa är av betydelse för hur ungdomar uppfattar sin hälsa. / Youths’ health is influenced by different factors such as mental bad health, overweight,eating disorder and self-confidence. Family relations, friends and school are other factorsfor their wellbeing. To supervise youths in upper secondary school it is important that theschool nurse has knowledge about their view on what’s important for youths’ own view oftheir health and what makes them feel well. The aim was to elucidate upper secondaryschool youths’ view of their health. A literature review has been made to compile research.Articles were researched in the databases Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO.Ten articles have been analyzed by content analysis. Factors that affect youths’ health arelifestyle, relations and mental health. The result shows that youths’ health is both good andbad. In their lifestyle there is requirement for good health when it comes to food andexercise but a feeling of tiredness and diminished joy of living emerge among the youths’.Good relations to teachers and family perceived as positive for healthiness. Demands toachieve in school gives stress, especially for girls which affect their mental health in anegative way. A balance between youths’ lifestyle, relations and mental health is ofimportance for how youths will understand their health.