Although breakfast programs in schools have been encouraged in school-aged children due to numerous benefits on physical and academic performance, participation in School Breakfast Programs (SBP) remains lower than the National School Lunch Program in the United States. Some studies have found that lower participation in the SBP are due to barriers and stigmas. Some studies have found that when breakfast programs are taken into the classroom, uptake of the program improves. However, the relationship between breakfast intake and academic outcomes among young adolescents remains inconclusive. The goal of this study was to examine the effect of a newly implemented Breakfast in the Classroom (BIC) program within a large urban school district in Western Massachusetts. A secondary comparative cross-sectional analysis was conducted to investigate the impact of the “Breakfast in the Classroom” (BIC) program on middle school students’ academic performance, absenteeism rates, and school nurse visits, factors that influence learners positive experience within the school system. Data on a total of 1,897 students from seven public schools in Western Massachusetts were included in the analysis. Linear regression models showed that breakfast in the classroom (BIC) program did not have a significant effect on student academic performance, attendance, and school nurse visits in a cohort of middle school students. Sensitivity analysis on a subset of the sample of students receiving free lunch who are also participants of the BIC program, had significantly higher academic performance outcomes than their BIC peers who were ineligible for the free lunch program. Findings of the study provide important baseline data for both food services and the school board district and can help inform future studies on the impact of the BIC program on student outcomes.

Bakgrund: Under ungdomsåren är utvecklingen av sexualitet och den sexuella hälsan en viktig del av livet. Kunskap om sex och samlevnad främjar den sexuella hälsan, att för första gången få en sexuell upplevelse med en annan person blir mer positiv om ungdomar har kunskap om sex- och samlevnad. Syfte: Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av sex och samlevnadsundervisningen i skolan. Metod: Tre intervjuer med fokusgrupper genomfördes med totalt nio ungdomar i åldern 17 år. Data analyserades med kvalitativ innebördsanalys. Resultat: Tre innebördstemanmed åtta subteman framkom under analysen. Omgivningens påverkan: Attityder bland klasskamrater, Familj stöttar eller hindar, Föreställningar om hur tjejer och killar ska vara. Utbildningens upplägg: Undervisning när den behövs, Trygghet och engagemang skapar lärande, Erfarenheter av hur skolsköterskan deltar i undervisningen. Önskemål i relation till given undervisning: Kunskap om samtycke, kommunikation och inkludering, Prata om känslor och relationer. Konklusion: Denna studie visar att ungdomar saknar vissa delar i den sex- och samlevnadsundervisning som erhålls i skolan. Ungdomar önskar mer undervisning kring känslor, relationer och samtycke. Skolsköterskor ska involveras i undervisningen i större utsträckning. Skolsköterskan upplevs vara den som har god kunskap om kroppens fysiska och emotionella pubertetsutveckling. Resultatet bör synliggöras för att möta ungdomars önskemål om undervisningens innehåll och genomförande i syfte att främja ungdomars sexuella hälsa. / Background: In adolescence, the development of sexuality and sexual health is animportant part of life. Having a sexual experience with another person for the first timewill be better if the young people have a clear basic knowledge of sex and cohabitation. Purpose: Adolescence experience of sex and cohabitation in school Method: Three interviews with focus groups were conducted with a total of nine young people aged 17 years. The data were analyzed with qualitative meaning analysis. Result: Three meaning themes with eight subthemes emerged during the analysis. The influence of the environment: Attitudes among classmates, Family support or hinders,Perceptions of how girls and boys should be. The structure of the education: Teaching when it is needed, Safety and commitment create learning, Experiences of how the school nurse participates in teaching. wishes in relation to given teaching: Knowledge about consent, communication and inclusion and talk about feelings and relationships. Conclusion: This study shows that young people lack certain elements in the sex and cohabitation education that is obtained in school. Young people want more education about emotions, relationships, and consent. School nurses will be involved in teaching to a greater extent. The school nurse is perceived to be the one who has good knowledge of the body's physical and emotional puberty development. The result should be made visible to meet young people's wishes regarding the content and implementation of teaching to promote the sexual health of young people.

As new approaches to practice become available for school nurses, urban school districts must address the need to provide facilitators for the dissemination and adoption of new evidenced based practice models. With instructional capacity, curriculum challenges, and school climate at the center of the decision making of educational leaders, the needs of school health become neglected. As new innovations become available, school nurses working in urban school districts often rely on individual continuing education to access new ideas due to barriers that exist in urban schools with limited funding and resources. This dissertation research had two primary aims: (1) expand current research regarding specific barriers and facilitators to practice, and (2) to better understand the school nurses’ adoption of the Framework for the 21st Century School Practicing Nurse in an urban school district. This framework addresses the specific needs of the school nurse working in an evolving educational health setting. Using a descriptive and inferential quantitative design with a convenience sample of school nurses in the School District of Philadelphia (SDP), participants completed an online survey designed to examine awareness, agreement, and alignment with the framework, as well as barriers and facilitators of adoption. The results revealed differences in level of awareness of the framework across various demographic groups within the SDP. After presenting the framework to participants, school nurses agreed with the importance of fully aligning practice. Further, there were variations in level of importance regarding specific practice components of the framework. Participants identified facilitators and barriers that impacted their ability to fully align school nursing practice with the framework. / Urban Education

Bakgrund: Övervikt och fetma har ökat hos vuxna och barn världen över sedan 1975. Övervikt och fetma kan leda till besvär och sjukdomstillstånd för barnen under uppväxten men även i vuxen ålder. Skolsköterskan har inom skolan en hälsofrämjande funktion och följer barnens tillväxt under skolgången. Vid behov hålls hälsosamtal med barnens föräldrar när barnet har övervikt eller fetma. Studier visar att skolsköterskor upplever att dessa samtal med föräldrar kan vara en utmaning delvis på grund av att föräldrarna inte är motiverade, att frågan om vikt kan väcka anstöt och att kunskap hos skolsköterskan om ämnet och samtalsstrategier saknas. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av hälsosamtal med föräldrar vars barn har övervikt eller fetma. Metod: Metoden som valdes var kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Tio skolsköterskor intervjuades. Resultatet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Resultatet visade att skolsköterskorna hade erfarenheter av att motivationen hos föräldrarna är avgörande för att en livsstilsförändring hos barnet ska ske. För att stötta föräldrarna i arbetet användes olika samtalsstrategier och hjälpmedel. Skolsköterskan hade erfarenhet av olika reaktioner från föräldrarna under samtalet. Resultatet visade även på vikten av självrannsakan och reflektion kring mötena. Slutsats: Skolsköterskor hade flertal olika erfarenheter av att ha hälsosamtal med föräldrar vars barn har övervikt och fetma. Denna studies resultat visade att hälsosamtalet med föräldrar kan vara komplext. Det kan ställas krav på skolsköterskorna i form av att kunna ha ett fungerande samarbete med föräldrar, vilket ställer krav på kunskap i samtalsstrategier. Även krav på förmågan att kunna bemöta föräldrars reaktioner och samtidigt upprätthålla uppdraget om att arbeta hälsofrämjande. / Background: Overweight and obesity have increased among adults and children since 1975. Both overweight and obesity can lead to discomfort and illness for children growing up but also later in adulthood. The school nurse has a health-promoting function within the school and monitors the children's growth during the years in school. If necessary, health dialogues are held with the children's parents when the child is overweight or obese. Studies show that school nurses feel that these conversations with parents can be a challenge because the parents are not motivated. Also that the issue of weight can be offensive and that the school nurses have a lack of knowledge. Aim: The aim of the study was to describe school nurses experiences of having health dialogues with parents who have children with overweight or obesity.  Method: A qualitative method with semi structured interviews has been used. A total of ten school nurses were interviewed. The results were analyzed with help from qualitative content analysis.  Results: The results showed that the school nurse had experiences that motivation of the parents was crucial for a lifestyle change which benefits the child. To support the parents she used different conversation strategies and aids. The school nurse had experience of different reactions from the parents during the conversations. The results also showed the importance of self-examination and reflection in the meetings. Conclusion: School nurses had several different experiences of having health conversations with parents whose children are overweight and obese. The results of this study showed that health conversations with parents can be complex. There can be requirements on school nurses in the form of being able to have a functioning collaboration with parents, which requires knowledge in conversational strategies. But also be able to meet parents' reactions and at the same time maintain the task of working to promote health.

Bakgrund: Fetma och övervikt är en stor bidragande orsak till ohälsa och en av de konstaterat största orsakerna till för tidig död i världen. Övervikt och fetma ökar bland barn i Sverige. Viktigt i de förebyggande insatserna mot fetma och övervikt är tidiga insatser. Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskors upplevelse av att kunna förändra elevers övervikt eller fetma. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Analysen har genomförts enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att arbetet med elevers vikt bidrar till både positiva och negativa känslor. Övervikt och fetma upplevs vara av olika svårighetsgrad där övervikten inte upplevs vara lika allvarlig. Det finns faktorer som förenklar arbetet bland annat motivation och delaktighet hos familjen. Det som försvårar är stigma och tidigare erfarenheter hos familjen. En stor påverkansfaktor är slutligen att skolsköterskan känner sig ensam i arbetet med förebyggande insatser. Konklusion: Studien visar att trots utmaningar fortsätter skolsköterskor att försöka göra förändringar gällande elevers övervikt och fetma. Skolsköterskor upplever att tidiga insatser med stark motivation från vårdnadshavare och elever är avgörande för förändring. Vidare är upplevelsen hos skolsköterskorna att nationella incitament behövs för att stödja individuell förändring av levnadsvanor och kost. / Background: Obesity and overweight are a major cause of ill-health and one of the biggest known causes of premature death in the world. Overweight and obesity are increasing among children in Sweden. Important in the preventive efforts against obesity and overweight are early interventions. Aim: The aim for this study is to describe school nurses' experience of being able to change overweight or obesity among pupils. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Findings: The results show that working with pupils' weight contributes to both positive and negative feelings. Overweight and obesity are perceived to be of different degrees of severity, where overweight is not taken so seriously. There are factors that simplify the work, including motivation and family involvement. What makes it difficult is stigma and previous experiences with the family. Finally, a major influencing factor is that the school nurse feels alone in the work with preventive measures. Conclusion: The study shows that despite challenges, school nurses continue to try to make changes to overweight and obesity in pupils. School nurses expirience that early interventions with strong motivation from guardians and students are crucial for change. National incentives are needed to support individual changes in lifestyle and diet.

Bakgrund: Ungdomar med ADHD löper en ökad risk för konsekvenser, såsom lägre livskvalitet, svårigheter med relationer och akademiska utmaningar. Det är viktigt att belysa ungdomarnas upplevelser som skolsköterskan kan utgå ifrån i de hälsofrämjande mötena. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa ungdomars upplevelser av hur diagnosen ADHD påverkar deras dagliga liv. Metod: Vald metod samt analysmetod var metasyntes. Studien baserades på analys av resultatet i 12 kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i nio subteman som bildade fyra huvudteman: Påverkan från omgivningen, Känna sig annorlunda och utesluten, En fungerande skolgång är betydande samt Påverkan på det dagliga livet. Resultatet visade att ADHD påverkar ungdomens dagliga liv där ungdomarna efterfrågar stöd av omgivningen, samt en skolmiljö och undervisning som anpassats efter deras förutsättningar. Konklusion: ADHD påverkade ungdomarnas dagliga liv där skolsköterskan behöver arbeta ihop med elevhälsoteamet, lärare samt vårdnadshavare för att kunna ge ungdomarna det stöd de behöver. / Background: Adolescents with ADHD report lower quality of life, difficulties with relationships, and academic challenges. It is important to highlight the experiences of the adolescents’ daily life, which the school nurse can use as a basis in health-promoting encounters. Aim: The purpose of the present study was to illuminate adolescents’ experiences of how the diagnosis of ADHD affects their daily lives. Method: The chosen method and analysis method was a metasynthesis. The study was based on the analysis of the results of 12 qualitative articles Findings: The results showed that ADHD affects the adolescents’ daily lives. The adolescents sought support from their environment, as well as a school environment and education adapted to their conditions. Conclusion: ADHD affected the adolescents’ daily life where the school nurse needs to work together with the student health team, teachers, and guardians to provide adolescents the support they need.

Bakgrund: Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är överrepresenterade avseende problematisk skolfrånvaro. Långsiktiga konsekvenser av skolfrånvaron kan vara nedsatt social funktion, sämre förutsättningar till examen, försämrad hälsa och kortare livslängd. Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande insatser syftar till att minska risk för ohälsa samt stärka hälsa och skyddsfaktorer. Skolsköterskans roll kopplas till känsla av sammanhang, KASAM, samt involvera barn och förälder i omvårdnaden. Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskors erfarenhet av hälsofrämjande insatser för att öka skolnärvaron hos barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i åk. F till 6. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med tio skolsköterskor. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier: Vara flexibel och tillgänglig, Samordna insatser och Främja delaktighet. Hälsosamtalen är grundläggande för skolsköterskans arbete med barnets behov i centrum, för att kunna främja stöd och åtgärder som kan öka skolnärvaron. Skolsköterskor lyssnar in barnet, för dennes talan samt stöttar föräldrar som har svårt att få till rutiner och bidrar därigenom till ökad skolnärvaro. Konklusion: Skolsköterskans roll är komplex och central i det hälsofrämjande arbetet med barn som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, för att öka skolnärvaro. Skolsköterskor kan genom flexibilitet, tillgänglighet och delaktighet tidigt upptäcka barn med svårigheter och begynnande skolfrånvaro. Samverkan beskrivs som centralt för att möta barnens behov. / Background: Children with neuropsychiatric disabilities are over-represented regarding problematic school absence. Long-term consequences of school absence can be reduced social function, poorer conditions for graduation, deteriorated health and shorter lifespan. The school nurses´ health promotion and prevention efforts aim to reduce the risk of ill health and strengthen health and protective factors. The school nurses´ role is linked to a sense of context, KASAM, as well as involving children and parents in nursing. Aim: The purpose is to describe school nurses' experience of health-promoting efforts to increase school attendance among children with neuropsychiatric disabilities in school, in degrees F to 6. Method: Qualitative method with inductive approach. The data collection was carried out through semi-structured interviews with ten school nurses´. The material was analyzed through qualitative content analysis. Findings: The study resulted in three categories: Be flexible and available, Coordinate efforts and Promote participation. The health talks are fundamental to the school nurses´ work with the child's needs, to promote support and measures that can increase school attendance. School nurses listen to, speak up for the child, and support parents with difficulties getting into routines and thereby contribute to increased school attendance. Conclusion: The school nurses´ role is complex and central in the health promotion work with children who have neuropsychiatric disabilities, to increase school attendance. Through flexibility, availability and participation, school nurses´ can early detect children with difficulties and incipient absenteeism. Collaboration is described as central to meeting the children's needs. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem världen över och hotar den globala folkhälsan. Övervikt och fetma innebär en rad olika hälsorisker både på kort och lång sikt. Skolsköterskan har möjlighet att tidigt uppmärksamma barn med övervikt och fetma och har därmed en viktig roll i det förebyggande arbetet. Samarbete med föräldrarna och stöttning till egenvård utgör en central roll i skolsköterskans arbete. Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med övervikt och fetma hos barn. Metod: För att besvara studiens syfte gjordes en systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Efter kvalitetsgranskning analyserades tio kvalitativa artiklar till resultatet genom Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna innefattar: “Ett ämne som kräver varsamhet”, “Samarbete med föräldrar”, “Svårigheter i den professionella yrkesrollen” och “Risk och framgångsfaktorer”. Konklusion: Arbetet visar att skolsköterskan har en central och viktig roll i att stödja barn med övervikt och fetma. I arbetet med övervikt och fetma hos barn framkom svårigheter och hinder för skolsköterskan, men även faktorer som kan förbättra det hälsofrämjande arbetet inom ämnet. / Background: Overweight and obesity is an increasing problem worldwide and a threaten to global public health. Overweight and obesity involves a number of different health risks both in short and long term. The school nurse has the opportunity to discover children with overweight and obesity at an early stage and has an important role in the preventive work. A central role in school nurse's work is cooperation with parents and self-care support Aim: The school nurse's experience of working with overweight and obesity in children. Method: To answer the purpose of the study a systematic literature review was made with an inductive approach. The searches were made in the databases PubMed and Cinahl. After the quality review, ten qualitative articles were analyzed through Friberg's five-step model. Findings: The results are presented in four main categories and eight subcategories. The main categories include: “A subject that requires caution”, “Cooperation with parents”, “Difficulties in the professional role” and “Risk and success factors”. Conclusion: The study shows that the school nurse has an important role in supporting children with overweight and obesity. Difficulties and obstacles appeared for the school nurse but also factors that can improve the health promotion work within the subject.

Bakgrund: Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är en del av ungdomars hälsa, vilken generellt sett är god men varierar på gruppnivå. Kritik har riktats mot skolans ämnesintegrerade undervisning, där elevhälsan inte görs tillräckligt delaktig. Skolsköterskor kan potentiellt stärka ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Syfte: Undersöka skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter med ungdomar. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor, och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier med underkategorier identifierades: Skolsköterskors elevcentrerade arbete: Hälsosamtalet – en försiktig ingång till SRHR. Gruppundervisning - stora variationer i omfattning och innehåll. Öppen mottagning – möjlighet för ungdomar att samtala om SRHR. Samverkan i skolan: Samverkan med lärare styrs av lärares önskemål och behov. Elevhälsoteamet – samarbete med förbättringspotential. Ungdomsmottagningen – stödfunktion med varierande samverkan. Skolsköterskors förutsättningar att arbeta med SRHR: Kunskap – grundpelare för att arbeta med området. Intresse, engagemang, känslor och värderingar påverkar arbetet. Otydliga ramverk ställer höga krav på skolsköterskor. Konklusion: Skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med SRHR med ungdomar varierar i omfattning och innehåll. Att skapa tillitsfulla relationer och inkluderande miljöer beskrivs som framgångsfaktorer. Samverkan med lärare sker utifrån lärares behov eller på skolsköterskors initiativ, samtidigt som skolsköterskors ansvar och uppdrag upplevs otydligt. Intresse för SRHR verkar styra både omfattning av arbetet och benägenheten att söka ny kunskap. / Background: Sexual and reproductive health and rights (SRHR) is a component of adolescent health, which is generally good but varies at group level. Criticism has been directed at the school's subject-integrated teaching, where student health is not sufficiently involved. School nurses can potentially strengthen young people's sexual and reproductive health and rights. Aim: Investigate school nurses' experiences of working with sexual and reproductive health and rights with adolescents. Method: Semistructured interviews were conducted with eight school nurses, then analyzed according to qualitative content analysis. Findings: Three main categories with subcategories were identified: Student-centered work of school nurses: The health conversation – a cautious entry into SRHR. Group teaching - large variations in scope and content. Open reception - opportunity for young people to talk about SRHR. Collaboration in school: Collaboration with teachers is governed by teachers' wishes and needs. The student health team – collaboration with potential for improvement. Youth reception – support function with varying collaboration. School nurses' prerequisites for working with SRHR: Knowledge - cornerstones for working with the area. Interest, commitment, feelings and values affect the work. Unclear frameworks place high demands on school nurses. Conclusion: School nurses' experiences of working with SRHR with adolescents vary in scope and content. Creating trusting relationships and inclusive environments are described as success factors. Cooperation with teachers takes place based on teachers' needs or on the initiative of school nurses, while at the same time school nurses' responsibilities and tasks are perceived as unclear. Interest in SRHR seems to control both the scope of the work and the inclination to seek new knowledge.

Bakgrund: Barn som lever med föräldrar som har alkoholproblem är en utsatt grupp. De har en ökad risk att fara illa på kort och lång sikt. I skolsköterskans arbete ingår samtal med elever där möjlighet finns att uppmärksamma dem med svåra hemförhållanden. Skolsköterskan har ett ansvar att identifiera och stödja elever som lever i en utsatt hemmiljö. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors upplevelse av att uppmärksamma elever med föräldrar som har alkoholproblem. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Nio intervjuer genomfördes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Elever med föräldrar som har alkoholproblem är svåra att uppmärksamma. Hälsosamtalen, att vara observant på symtom, skapa goda relationer och stödja eleverna är aspekter som beskrivs som betydande vid uppmärksammande av dessa elever. Konklusion: För att öka möjligheten att uppmärksamma elever krävs att skolsköterskan är tillgänglig, har tid, viljan att skapa goda relationer, har välfungerande samarbete såväl internt som externt och rutiner att ställa frågor om hemsituationen. Även ökad kunskap och information är viktigt för att uppmärksamma elever med alkoholproblem i hemmet. / Background: Children living in families where parents have alcohol problems are a vulnerable group. They have an increased risk of harm in the short and long term. The school nurse’s health dialogue gives an opportunity to find pupils who live in a vulnerable home environment. They have a responsibility to identify and support these pupils. Aim: The aim of this study is to describe school nurses’ experience of paying attention to pupils with parents who have alcohol problems. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. Nine interviews were conducted and analyzed through qualitative content analysis. Findings: Pupils with parents who have alcohol problems are difficult to pay attention to. The health dialogues, being observant of symptoms, creating good relationships and supporting the pupils are aspects that are described as important when paying attention to these pupils. Conclusion: To increase the possibility of paying attention to pupils, it is necessary that the school nurse is available, has time, desires to create good relationships, has well-functioning collaboration and routines for asking questions about the home situation. Knowledge and information are important to pay attention to pupils with alcohol problems at home. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p><p>Stavningsvarierad titel: Skolsköterskans upplevelse av att uppmärksamma barn som anhöriga till föräldrar som har alkoholproblem: En kvalitativ studie</p>