Bakgrund: Förekomsten av skolfrånvaro i Sverige är hög bland gymnasieelever. Skolfrånvaro är ett komplext fenomen med flera olika orsaker och kan leda till icke godkända betyg, arbetslöshet, utanförskap och psykisk ohälsa. Syfte: Syftet är att beskriva hur gymnasielever med långvarig ogiltig frånvaro upplever sin skolsituation. Metod: I studien användes en kvalitativ metod och resultatet analyserades genom beskrivande innebördsanalys. Fem informanter deltog i studien. Resultat: I resultatet presenterades fyra innebördsteman som beskrev informanternas upplevelser: Att uppleva kränkning och orättvisa, att uppleva problem i familjära och vardagliga relationer, att uppleva en bristfällig anpassning från skolans sida samt att uppleva behov av att skolan förbättras/förändras. Konklusion: Studien visade hur viktigt det är att skolan anpassas efter varje unik elev, både pedagogiskt och när det gäller insatser som gör eleven delaktig och respekterad. Skolan behöver arbeta med att inte någon elev ska behöva utsättas för mobbning, kränkningar eller trakasserier. Orsaken till frånvaron är i de flesta fall på något sätt relaterad till skolan och dess verksamhet. Elever i föreliggande studie upplever att skolan har många delar som kan förbättras för att undvika situationer som leder till långvarig, ogiltig frånvaro. Skolan är för eleverna i studien inte förknippat med något positivt och motivationshöjande, utan något som har en negativ inverkan på deras hälsa. / Background: The occurrence of school absenteeism in Sweden is high among high school students. School absenteeism is a complex phenomenon with several causes and can lead to non-approved grades, unemployment, alienation and mental health issues. Purpose: The purpose is to describe how high school students with long-term invalid absence experience their school situation. Method: A qualitative method was used and the result was analyzed according to meaning analysis. Five informants participated in the study. Result: The study resulted in four meaning subjects which described the informants’ experiences: To experience victimization and injustice, to experience familiar and everyday relationship problems, to experience inadequate school adaption and to experience the needs of school improvements/changes. Conclusion: The study showed how important it is to adapt school to every unique student, both in an educational way and when it comes to efforts which make the student more involved and respected. School needs to address issues which involve the idea that no student should be exposed to bullying, victimization or harassments. The cause of the school absenteeism is in most cases related to the school activities. Students in this study experience that school has many areas which could be subject to improvements to avoid situations leading to chronic, invalid absenteeism. They don’t associate school with something positive and motivational, but something with a negative impact on their health.

Bakgrund: Skolsköterskan och elevhälsan har ett grundläggande uppdrag i att främja och stödja elevers hälsa för att möjliggöra goda skolresultat. Elever med koncentrationssvårigheter utan hyperaktivitet kan vara svåra att upptäcka då eleven inte stör andra men har svårt att tillgodogöra sig undervisningen. Elever med detta funktionshinder upplever varierat stöd från skolan vilket kan få negativa konsekvenser på skolresultat och självkänsla. Syfte: Att beskriva hur skolsköterskor upplever sig stödja elever med ADD.  Metod: En empirisk intervjustudie genomfördes med semistrukturerade frågor som ställdes till nio skolsköterskor verksamma inom grund- och gymnasieskolor. En kvalitativ innehållsanalys användes för analys av insamlad data. Resultat: Tre kategorier framkom ur resultatet: ”Att finnas där för eleven”, ”Att samverka i EHT” samt ”Att fungera som en informerande länk”. Ett övergripande tema framkom som ”Stöd byggt på kunskap och förståelse”   Slutsats: Skolsköterskan stödjer elev med ADD genom att arbeta hälsofrämjande med att finnas tillgänglig och vara lyhörd för elev samt lyfta behov till elevhälsoteamet. Hen arbetar dessutom som en samverkande länk mellan alla inblandade aktörer. Dock krävs det viss kunskap om ADD för att kunna vara ett stöd. / Background: The school nurse and the student health service have a fundamental mission to promote students health to enforce school performance. Students with attention deficit without hyperactivity can be difficult to detect as the pupil does not disturb others but find it difficult to follow the education. Students with these disabilities are experiencing varied support from the school which can have a negative impact on academic performance and self-esteem. Aim: To describe school nurses experience of how to support students with ADD.  Method: An empirical interview study was conducted using semi-structured questions asked to nine school nurses working in elementary and secondary schools. A qualitative content analysis was used for the analysis of the collected data. Result: Three categories emerged from the result: "To be there for the student", "To interact in the school health team", and "To act as an informative link". An overall theme emerged as "Support built on knowledge and understanding”.  Conclusion: The school nurse supports students with ADD by working health promoting through being available, be responsive to student needs and by lifting student needs to the school health team. He/she also works as a collaborative link between all participants to follow up the support over time. However it requires some knowledge about ADD to be able to provide support for these students.

Bakgrund: Skolsköterskans arbete inom elevhälsan är att erbjuda hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att värna om elevers välmående. Elever med övervikt i tidig ålder riskerar att få hälsoproblem och psykosociala problem senare i livet. Det är därför viktigt att kommunikationen mellan skolsköterska och föräldrar fungerar bra för att ett gemensamt mål kring eleven ska kunna uppnås. Syfte: Att studera skolsköterskans upplevelse av att samtala med föräldrar om elevens övervikt. Metod: En kvalitativ e-poststudie med induktiv ansats gjordes. Åtta skolsköterskor deltog i studien. Resultat: I resultatet framkom tre innebördsteman som beskrev skolsköterskans upplevelse av att samtala med föräldrar om elevens övervikt. Skolsköterskorna i studien uttryckte att det var svårt att nå målet med en livsstilsförändring för eleven om inte förtroendet och en bra kommunikation med föräldrarna fanns. Slutsats: Genom samtalen med föräldrarna hade skolsköterskan möjlighet att skapa en bra relation och bygga upp ett förtroendefullt samarbete med elev och föräldrar. Skolsköterskan hade även som uppgift att försöka nå de föräldrar som hade en negativ inställning. Några viktiga aspekter som skolsköterskan beaktade var att kunna förmedla trygghet, visa kunskap och låta elev och föräldrar vara delaktiga i elevens hälsoförbättring. / Background: The school nurse´s work in the field of student health care is to offer health promotion and disease prevention efforts to protect the wellbeing of students. Students with overweight in early age are in risk of having health issues and psychosocial problems later in life. It is important that communication between school nurse, student and parents works well so they can achieve a common goal. Purpose: To study the school nurse's experience of talking with parents about the student's overweight. Method: A qualitative mail interview study with an inductive approach was made. Eight school nurses participated in the study. Result: In the results, four meaning themes described the school nurse's experiences of talking with parents about the student's overweight. The school nurses described that unless the trust and good communication with the parents existed, it was difficult to reach the goal of a lifestyle change for the student. Conclusion: Through the conversations with the parents, the school nurse had the opportunity to establish a good relationship and build up a trustworthy collaboration with students and parents. The school nurse also had the task of trying to reach the parents who had a negative attitude. Some important aspects that the school nurse considered was to convey security, show knowledge and allow students and parents to participate in the student´s health improvement.

BACKGROUND: The childhood vaccination program is voluntary. For effectiveness, caregivers need to relate to the attitudes of those who are in doubt about vaccination. A trustful relationship with the school nurse may be decisive for the custodian. Custodians who have declined vaccination experience the information as biased. With lifeworld theory, the school nurse can view the patient as more than a biological object. OBJECTIVE: Describing the school nurse's experience of meeting custodians reluctant to vaccinate their children. METHOD: Inductive content analysis was used to analyze eleven mail-interviews with school nurses. RESULTS: Three categories were identified: A friendly but definite message to vaccinate, Acts or lets the case be, Emotional meetings. The results show that school nurses take a variety of measures when custodians doubt vaccination. Medical and religious reasons are accepted. Custodians base their arguments on unscientific sources. Encounters with custodians are emotional. A calm, matter-of-fact and professional response is fruitful in communication. CONCLUSION: School nurses should use arguments in accordance with the custodians lifeworld. There are no action plans or scientific evidence for which interventions are successful. Research is needed on how freedom of choice is communicated and perceived by custodians and what methods are effective. / BAKGRUND: I Sverige är barnvaccinationsprogrammet frivilligt. För effektivitet måste vårdgivare förhålla sig till attityder hos de som är tveksamma till vaccination. En förtroendefull relation med skolsköterskan kan vara avgörande för vårdnadshavarens beslut. Vårdnadshavare som avböjt vaccination upplever informationen som partisk. Skolsköterskan kan genom livsvärldsteorin se människan mer än som ett biologiskt objekt. SYFTE: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att möta vårdnadshavare som är tveksamma till att vaccinera sina barn enligt det svenska vaccinationsprogrammet. METOD: Elva mejlintervjuer med skolsköterskor analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. RESULTAT: Tre huvudkategorier identifierades: Vänligt men bestämt budskap att vaccinera, Agerar eller låter vara, Känslosamma möten. Resultatet visar att skolsköterskor vidtar en mängd åtgärder när vårdnadshavare är tveksamma till vaccination. Medicinska och religiösa skäl godtas utan argumentation. Vårdnadshavare grundar sina argument på ovetenskapliga källor. Möten med vårdnadshavare väcker känslor. Ett lugnt, sakligt, objektivt och professionellt bemötande är fruktsamt i kommunikationen. SLUTSATS: Skolsköterskor bör använda metoder och argument som når fram till vårdnadshavaren och bejakar familjens livsvärld. Det saknas utarbetade handlingsplaner och vetenskapligt underlag för vilka interventioner som är framgångsrika för att möta tveksamma föräldrar. Fortsatt forskning kring hur valfriheten kommuniceras och uppfattas av vårdnadshavare samt vilka metoder som är framgångsrika behövs.

Bakgrund: I skolsköterskors uppdrag ingår att stödja eleverna genom hälsofrämjande arbete och ge dem förutsättningar till god hälsa. Genom hälsosamtal kan skolsköterskor få en överblick över elevens hälsa och dennes livsvärld. Hälsosamtalet innefattar även dokumentation av samtalet. Syfte: Att belysa skolsköterskors upplevelse av att främja elevers hälsa genom hälsosamtal och dess tillhörande dokumentation. Metod: Studien var kvalitativ med induktiv ansats och datainsamlingen utfördes med fokusgrupper bestående av skolsköterskor. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom: hantera utmaningar i det dagliga arbetet, lyhördhet utifrån person samt möjligheter att stärka god hälsa. Kategorierna utmynnade i temat: En komplex uppgift med utmaningar och möjligheter. Slutsats: Skolsköterskor upplever att hälsosamtalet och dess dokumentation är en komplex uppgift som är otydlig och utan klara riktlinjer. Hälsosamtalet ger endast en ögonblicksbild av eleven och samspelet under samtalet kan också påverka hur det som framkommer tolkas. Kring dokumentationen upplever skolsköterskor att det saknas riktlinjer och önskar att detta ska förtydligas. Samtidigt upplever skolsköterskor att hälsosamtalet ger en möjlighet att främja elevers hälsa. Därmed kan det finnas ett behov av en nationell standard för hälsosamtal. / Background: School nurse assignments include supporting pupil through health promotion work and providing them with prerequisites for good health. Through health dialogues, school nurses can gain an overview of the pupils' health and his or her lifeworld. The health dialogues also include documentation of the dialogue. Purpose: To illustrate the school nurse's experience of promoting pupils’ health through health dialogues and documentation. Method: The study was qualitative with inductive approach and the data collection was conducted with focus groups consisting of school nurses. The collected data was analysed with qualitative content analysis. Results: Three categories emerged: deal with challenges in daily work, responsiveness based on person and possibilities to strengthen good health. The categories formed the theme: A complex task with challenges and possibilities. Conclusion: School nurses experience that the health dialogues and its documentation is a complex task that is indistinct without clear guidelines and want this to be clarified. The health dialogues only give an insight of the moment that can affect the possibility to understand emerged information. At the same time, school nurses feel that the health dialogues provide an opportunity to promote pupils' health. Thus, there may be a need for a national standard for health dialogues.

Bakgrund: Bruk av narkotika bland ungdomar har ökat i Sverige de senaste tio åren. Cannabisbruk som är den vanligaste drogen bland ungdomar har visat sig att i tidig ålder kan ge upphov till psykisk störning och sjukdom. Skolsköterskans förebyggande arbete är en del i arbetet för att skapa en drogfri skola. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelse av narkotikaförebyggande arbetet inomskolan. Metod: Denna uppsats är en kvalitativ studie med induktiv ansats och bygger på intervjuer med sex skolsköterskor som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier och tio underkategorier. Kategorierna beskriver att skolsköterskorna identifierar elever som brukar narkotika, skapar relation medelever, stärka elevernas skyddsfaktorer och arbetar systematiskt och i samverkan. Tema som framkom var strategier som synliggör och möjliggör arbetet mot narkotika. Slutsats: Skolsköterskan arbetar utifrån det salutogena perspektivet och använder metodersom motiverande samtal med elever i förebyggande arbete mot narkotika. Studien visar att skolsköterskan ser eleven ur ett helhetsperspektiv som en del i ett större sammanhang. Samarbete och en god relation med övriga professioner samt vårdnadshavare är av stor vikt för ett framgångsrikt förebyggande arbete mot narkotika samt ett bättre skolresultat. / Background: The use of narcotics, mainly cannabis, has increased among youngsters in Sweden during the last 10 years. The use of cannabis can lead to mental issues and even disease. The school nurse plays a pivotal role in the work against drugs abuse. Purpose: To highlight the School Nurses' experience of working against abuse amon ghigh school students. Method: This study is a qualitative study with an inductive approach through interviews with six school nurses, the interviews were analyzed according to qualitative content analyses. Result: The result was four main categories and ten subcategories. The categories show that the School Nurses identify students who use drugs, create relations with them, strengthen their outer protection and work systematically and in cooperation with other caretakers. Themes that emerged were strategies that highlight and enable the work against drugs. Conclusion: The School Nurses work with a salutogenic perspective and use appropriate methods as motivational conversations with students in preventive work against drugs. The study shows that the School Nurse sees the student from a holistic perspective as part of alarger context. Collaboration and good relationships with other professions and custodians are of great importance for successful prevention of drugs and better school result.

Bakgrund: Skolsköterskans arbete omfattas av sekretess som är till för att skydda elevens integritet. Skolsköterskan behöver hantera sekretessen och bevara elevens integritet, samtidigt som arbetet kräver samverkan för att eleven ska få rätt stöd. Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att arbeta utifrån sekretess med elever i tonåren. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med tre fokusgrupper analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: hantera komplexa situationer och dilemman, avsätta tid för kommunikation och främja delaktighet, och finna stöd i situationen. Utöver kategorierna framkom temat viljan att göra gott och inte skada. Konklusion: Att arbeta utifrån sekretess innebär att skolsköterskan balanserar mellan att elevens självbestämmande och integritet bevaras och samtidigt samverka med andra. Det är en utmanande uppgift där den etiska principen viljan att göra gott och inte skada blir grundläggande för de beslut som tas. / Background: The school nurse's work is covered by professional secrecy in order to protect the student's integrity. School nurses need to manage the professional secrecy and maintain the adolscents integrity, while at the same time the work requires collaboration in order to receive the right support. Purpose: The aim of the study was to illuminate school nurse experience of working on the basis of professional secrecy with adolscents. Method: Qualitative method with an inductive approach. The result was achieved using a qualitative content analysis. Semi-structured interviews with three focus groups were conducted. Result: The study resulted in three main categories: dealing with complex situations and dilemmas, set aside time for communication and promote participation and find support in the situation. Besides the categories, a theme emerged: do good and no harm. Conclusion: Working on the basis of professional secrecy means the school nurse must balance the student's to self-determination and integrity while collaborating with others. It is a challenging task where the ethical principle wants to do good and not harm becomes fundamental to the decisions that are made.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos barn och unga har ökat under de senaste åren och behovet av att stödja elever som behöver särskilt stöd har ökat. Elever med autism löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa, därför är det av stor vikt att skolsköterskan har kunskap i hur man bemöter dessa elever. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar skolsköterskans stödjande till elever med autism. Metod: Som metod valdes systematisk litteraturöversikt. Resultat: Ur analysen framkom tre huvudteman. Dessa var Kompetensutveckling, relation och samarbete och hinder och möjligheter. Ur dessa huvudteman urskildes flera subteman som behov av kunskap, egna initiativ, relation till barn och familj, samarbete med andra professioner, behov av tid och behov av att skapa en lugn och trygg miljö. Konklusion: Behovet av kompetensutveckling i att arbeta med elever med autism är stort och det finns motivation och önskemål hos skolsköterskorna att utveckla sin kompetens i att arbeta med elever med autism. / Background: Mental illness in children and adolescents has increased in recent years and the need to support children, who are in need of special support, has increased. Pupils with autism are at greater risk of suffering from mental illness, therefore it is of great importance that the school nurse has the knowledge of how to encounter these pupils. Objective: To elucidate factors that influence the school nurse's supportive function for pupils with autism. Method: As a method, a systematic review of literature was chosen. Results: Three main themes emerged from the analysis. These were: development of competence, collaboration and communication, obstacles and opportunities. From these main themes, several sub-themes were identified such as the need for knowledge, own initiatives, relationships with children and their families, collaboration with other professions, need of time, and necessity to create a calm and safe environment. Conclusion: The need for development of competence in working with pupils with autism is great and there is motivation and desire among the school nurses to develop their competence in this field.

Övervikt bland barn är ett växande problem. År 2016 bedömdes 340 miljoner barn falla inom ramen för övervikt och 2019 var andelen barn med övervikt i Sverige 20 procent. Problematikenfinns i alla samhällsklasser men är särskilt utpräglat i socioekonomiskt svagare hushåll. Övervikten medför risk för fysiskt, psykiskt och psykosocialt lidande med försämrade skolprestationer som följd. Skolsköterskan fyller en viktig funktion i arbetet med att förebygga och åtgärda övervikt. Skolsköterskan stöter inte sällan på motstånd från vårdnadshavare som förnekar övervikten och förbjuder skolsköterskan att lyfta frågan med barnet. Skolsköterskan måste därför ha strategier för hur hen ska arbeta förebyggande och åtgärdande, för att behålla fokus på barnets hälsa.  Syftet med studien är att beskriva skolsköterskans strategier i omvårdnadsarbetet med övervikt inom elevhälsan. Tio specialistutbildade sjuksköterskor deltog i semistrukturerade intervjuer. Utifrån intervjuerna gjordes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats med målet att lyfta fram skolsköterskans strategier. Intervjuerna skedde digitalt relaterat till pågående pandemi. Resultatet visar att skolsköterskor använder flertalet strategier i sitt arbete med övervikt inom ramen för elevhälsan. Kategorier som framkom i analysarbetet var bland annat Uppföljning, Samverkan och Vikten görs oviktig. De intervjuade skolsköterskorna beskriver att de vill göra barnet delaktigt i både det förebyggande och åtgärdade arbetet men att det inte är ovanligt att vårdnadshavare motsätter sig detta. Skolsköterskans arbete med övervikt är komplext och kräver utarbetade strategier för att nå fram till barnet och vårdnadshavarna. Framgångsreceptet framträder som motiverade och delaktiga barn med engagerade föräldrar samt att man som skolsköterska inte ger upp. / Overweight among children is a growing public health issue. In 2016, 340 million children worldwide were estimated to be overweight and in 2019 20 percent of all children in Sweden were overweight. Overweight appears in all parts of society but is more evident in socio-economic vulnerable environments. Being overweight is associated with increased risk of physical, mental and psychosocial suffering and affects study performance. School nurses have an important role in preventing and reducing overweight among children. The school nurse often encounters resistance from guardians that denies their children being overweight and prohibits the nurse to raise the issue with the child. With the child’s health in mind, the school nurse needs to find effective strategies.  The aim of this study was to describe the strategies of school nurses in addressing overweight among children in elementary schools.  Ten school nurses were recruited to take part in semi structured interviews. Qualitative content analysis with an inductive approach was used to extract school nurse strategies. School nurses uses a variety of strategies to address overweight among children. Categories resulting from the analysis were among others Follow-up, Cooperation and Weight made unimportant. All study participants expressed a desire to work more proactive and to involve the children but sometimes guardians oppose this approach.  School nurses need worked out strategies to engage with children and their caregivers. Success is believed to come with motivated and participating children and dedicated caregivers in addition to an attitude as a school nurse to never give up.

Bakgrund: Skolsköterskans huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. I samarbete med föräldrarna kan de gemensamt främja god hälsa för barnet. Genom att föräldrarna känner sig delaktiga i barnets hälsa och skolgång och har en god kommunikation med skolsköterskan gynnas förutsättningar att barnet uppnår skolmålen. Syfte Syftet med studien var att beskriva föräldrars kännedom om skolsköterskans hälsofrämjande arbete Metod Studien genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät med kvantitativ ansats och riktade sig till föräldrar med barn i grundskoleåldern. Enkäten delades via sociala medier och analyserades därefter med hjälp av deskriptiv statistik. Resultat Det var 121 deltagare som svarade på enkäten varav 86% var kvinnor. Resultatet visar att 58% av föräldrarna inte visste hur många dagar som skolsköterskan fanns på plats. Föräldrarna värderade hälsosamtalen, akuta insatser och vaccinationer högt. Hälften av föräldrarna fick återkoppling om vad som framkommit under hälsosamtalet. Temadagar ansågs som ett bra komplement för ökade hälsofrämjande kunskaper. Slutsats Skolsköterskan har ett övergripande hälsoansvar för elever i grundskolan. Det hälsofrämjande arbetet handlar om att stärka elevens egen förmåga till att främja och bibehålla hälsa. Föräldrar värderar skolsköterskans hälsofrämjande arbete högt och visade intresse till att vara delaktiga i barnets hälsoutveckling. De uttryckte även en önskan om att skolsköterskan skulle vara mer tillgänglig. / Background The school nurse's main task is to work with health education and preventive measures. In collaboration with the parents, they can jointly promote good health for the child. When the parents feel involved in the child's health and schooling and have a good communication with the school nurse, the prerequisites are that the child achieves the school goals. Aim The aim of the study was to describe parents' knowledge of the school nurse's health promotion work. Method The study was conducted with the help of a web-based survey using a quantitative approach, focusing on parents with children in primary school age. The questionnaire was shared via social media and then analyzed using descriptive statistics. Results There were 121 participants who answered the questionnaire, of which 86% were women. The result shows that 58% of the parents did not know how many days the school nurse was present. The parents put value on and rated the health talks, emergency interventions and vaccinations highly. Half of the parents received feedback on what emerged during the health conversation occurred. Theme days were considered as a good complement for increased health promoting knowledge. Conclusion The school nurse has a core and overall health responsibility for students in primary school. The health promotion work is about strengthening the student's own ability to promote, upkeep and maintain health. Parents value the school nurse's health promotion work highly, and showed sincere interest in being involved in the child's health development. In addition, they also expressed a desire for the school nurse to be more accessible.