Matematik beskrivs som ett viktigt ämne och matematiska kunskaper är viktiga inte minst i vardagslivet. Redan vid tidig ålder är det viktigt att barn stimuleras och utvecklar grundläggande kunskaper och flera forskare påtalar vikten av att barn utvecklar en god taluppfattning då den utgör grunden för fortsatt lärande och utveckling i matematik. Skolverket (2015) har tagit fram ett bedömningsmaterial i taluppfattning för år 1-3 för att ge lärare möjligheter att kartlägga elevers kunskaper och anpassa sin undervisning för att eleven ska nå kunskapskraven i år 3. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur de moment som eleven visar svårigheter i utifrån Skolverkets (2015) bedömningsmaterial i taluppfattning i år 1-3 uppmärksammas av lärarna under matematiklektionerna och på vilket sätt lärarna uppmärksammar det. Mina frågeställningar är följande: Vilken matematik har eleverna svårt med? Vilka metoder använder lärarna för att stötta eleverna? Studien består av två delar, ett matematiktest för år 1-3 (Skolverkets bedömningsstöd, 2015) och en observationsstudie. Resultaten från studien visar att eleverna hade svårigheter med de uppgifter som berörde uppdelning av tal, begrepp fler/färre, talraden, tallinjen och problemlösning.  Observationerna visade att metoderna lärarna använder sig utav, som jag i resultatdelen benämnde med lagledaren och tränaren, till viss del stöttar de svårigheter som eleverna visade på testet.

Det här examensarbetet är utfört på uppdrag av Skanska Väg och Anläggning Region Stockholm/Mälardalen med syftet att inventera byggprocessen vid markupphandling i tidigt skede och samarbetet mellan BoKlok Housing AB, Skanska Väg och Anläggning och Distrikt Affär. Bakgrunden till arbetet är att Skanska Väg och Anläggning upplever vissa svårigheter i sitt samarbete med sitt dotterbolag BoKlok Housing AB. Samarbetet gäller framförallt framtagandet av kostnadsbedömningar och utförandet av markarbeten som Distrikt Affär och Skanska Väg och Anläggning gör åt BoKlok Housing AB. Svårigheterna uppstår på grund av olika förutsättningar för olika projekt och dålig kommunikation. Det som försvårar problemet ytterligare är att det ingår en tredje part, Affär Distrikt, som är Skanskas nystartade affärsenhet. Affär Distrikt tar fram kostnadsförslaget medan Skanska Väg och Anläggning utför själva arbetet i projekten. Studien har genomförts med fokus på byggprocessen, organisationen och det som i dagligt tal kallas ”tidiga skeden”. En inledande litteraturstudie genomfördes där framförallt byggprocessen och tidiga skeden studerades. Studien resulterade inte i någon ny definition av begreppet ”tidiga skeden” men visade att byggprocessen är strukturerad och har en tydlig definition. Huvuddelen av studien genomfördes genom intervjuer med personal på både Skanska Väg och Anläggning, Distrikt Affär och BoKlok Housing AB. I intervjuerna framkom det att samarbetet inte fungerar enligt önskemål och att det finns ett ”vi och dem”-tänkande som är djupt rotat. Slutsatsen av examensarbetet är att båda organisationerna behöver mer stadga och rörlighet för att fungera bättre. De behöver även se över sina respektive organisationer och kontakterna mellan Skanska Väg och Anläggning, Distrikt Affär och BoKlok Housing AB behöver bli tydligare och mer regelbunden. / This is the result of a diploma work in construction engineering written on behalf of Skanska Civil Construction Region Stockholm/Mälardalen. The purpose of this diploma work is to make an inventory of the building process on land contract in early stages and the cooperation between BoKlok Housing AB, Skanska Väg och Anläggning and Distrikt Affär.The study was conducted with a focus on the building process, organization, and early stages in the construction process. The literature study showed that the building process is clearly structured, while the concept early stages has no clear definition. The main part of the study was conducted through interviews with managers both at Skanska Väg och Anläggning, Distrikt Affär and BoKlok Housing AB. The interviews revealed that the collaboration is not functioning properly as required. At the end of this thesis, recommendations are given on what Skanska and BoKlok Housing AB can do to increase their cooperation. They both need to review their organizations. One should also ensure that the contact between Skanska and BoKlok Housing AB should be clearer and more regular.

Samhället är ständigt under utveckling utifrån flertalet hänseenden. Tekniken utvecklas och moderniseras och skapar nya möjligheter på flertalet sätt. Bland annat skapas nya möjligheter till att effektivisera brottsutredningar samt det processrättsliga förfarandet. Därutöver går det att utläsa en flitig samhällsdebatt kring situationen i landet kring gängkriminalitet och det hänsynslösa våldet som är förekommande i samhället. Det föreligger således skäl till att modernisera det processrättsliga förfarandet, så att regleringen anpassas till den teknik som numera utvecklats, samt den problematik som finns i dagens samhälle.  Det processrättsliga förfarandet styrs av grundläggande principer som bland annat ska upprätthålla rättssäkerheten. Tre av de mest centrala principerna som är grundläggande i rättssamhället är principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration. Dessa principer styr det processrättsliga förfarandet och kompletterar varandra för att upprätthålla rättssäkerheten.  Den 1 januari år 2022 trädde en ny reglering i kraft beträffande bevisregler i brottmål. Regleringen syftar till att utöka möjligheterna till att åberopa tidiga förhör som bevisning i domstol. Förhör under förundersökningen som tagits upp med ljud och bild ska kunna åberopas som bevisning under huvudförhandlingen. Skriftliga förhör i enlighet med den nya regleringen ska också kunna åberopas som bevisning. Genom denna lagstiftning ska det processrättsliga förfarandet bli mer effektivt samt vara mer modernt i förhållande till samhällsutvecklingen.  Uppsatsen syftar till att analysera lagändringen och jämföra hur den förhåller sig till grundläggande principer som ska ligga till grund för det processrättsliga förfarandet. I uppsatsen kommer det även att diskuteras huruvida de nya reglerna om utökade möjligheter att åberopa tidiga förhör som bevisning i domstol är förenliga med bestämmelser i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. I uppsatsen kommer det såldes att redogöras för den nya bestämmelsen samt analysera mot bakgrund av grundläggande principer och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Genom uppsatsen kommer den rättsdogmatiska metoden att tillämpas tillsammans med den rättsanalytiska metoden och även den rättspolitiska metoden. Detta i form av en analys av såväl rättskällor som lagstiftningen i förhållande till samhället. Även en diskussion kring vilka ändamål som rätten bör uppfylla kommer att framföras under uppsatsen.  Resultatet av den sammanfattade analysen har påvisat brister i rättssäkerheten till följd av att grundläggande principer inte efterföljs vid tillämpningen av lagstiftningen. Likaså förekommer brister i förhållande till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, detta till följd av artikel 6 som reglerar rätten till en rättvis rättegång, följaktligen rätten till motförhör. Under uppsatsen har det lagts stor vikt på jämförelse av bristerna som regleringen innebär med dess positiva följder. Det är trots allt konstaterat att ett mer modernt processrättsligt förfarande är välkommet. Däremot inte på bekostnad av det mest grundläggande i ett rättssamhälle.

Det är viktigt att som lärare reflektera över de böcker eleverna läser i skolan. Syftet i föreliggande studie är därför att undersöka hur flickor och pojkar gestaltas i barnböcker för skolåldrarna 6–9 med temat fotboll. Undersökning och analys görs utifrån tio kapitelböcker med fotboll som motiv. Böckerna analyseras ur ett genusperspektiv och kopplas därefter till didaktiken. Under analysen visade det sig att de utvalda böckerna hade både manliga och kvinnliga huvudpersoner. Böckerna försöker till en viss del motverka stereotypa könsroller men traditionella könsmönster och egenskaper förkommer ändå. Avslutningsvis diskuteras vikten av lärarens arbetssätt och syn i arbetet med genus där jämställdhet och likabehandling är två viktiga begrepp. Dessutom bör genusfrågor uppmärksammas i klassrummet och öppna upp för diskussioner. Slutsatserna som dras av studien är att undersökningsböckerna kan användas i klassrummet om läraren är medveten om att frågor om genus kan uppstå vid läsningen. De frågor som uppstår kan vara ett viktigt underlag för diskussioner och reflektioner.

<p>Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstärkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lärarformulär för att se hur lärare såg på ämnet. Dels utfördes två olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. Inhämtade kunskaper mättes sedan i ett kunskapsprov. Resultatet visar på att fördelarna av att använda sig av konkret material är stora trots det att kunskapsprovet visade på att den teoretiska gruppen lyckades bättre. Observationen visade på att användning av konkret material förhindrade att eleverna blev uttråkade och börjar sysselsätta sig med annat. Observationen visade även på att praktisk undervisning är bättre lämpad för grupparbete samt att eleverna blir mer benägna att hjälpa varandra. Eleverna verkade även stärka sin förmåga för problemlösning. Nackdelar med konkret material var att det är tidskrävande att planera och utforma en sådan undervisningssituation, att det kostar pengar som man inte har samt att inställningen till konkret material är dålig både bland lärare och elever.</p>

Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstärkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lärarformulär för att se hur lärare såg på ämnet. Dels utfördes två olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. Inhämtade kunskaper mättes sedan i ett kunskapsprov. Resultatet visar på att fördelarna av att använda sig av konkret material är stora trots det att kunskapsprovet visade på att den teoretiska gruppen lyckades bättre. Observationen visade på att användning av konkret material förhindrade att eleverna blev uttråkade och börjar sysselsätta sig med annat. Observationen visade även på att praktisk undervisning är bättre lämpad för grupparbete samt att eleverna blir mer benägna att hjälpa varandra. Eleverna verkade även stärka sin förmåga för problemlösning. Nackdelar med konkret material var att det är tidskrävande att planera och utforma en sådan undervisningssituation, att det kostar pengar som man inte har samt att inställningen till konkret material är dålig både bland lärare och elever.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren använder sig av utomhusundervisning i de naturorienterade ämnena. Vad lärarna anser vara viktigt kursinnehåll och till vad eleverna ska kunna använda sina kunskaper i naturorienterade ämnen är också frågor vi valt att belysa. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, där alla lärare undervisar i No. Lärarna har svarat på frågor om centralt kursinnehåll och varför det är viktigt att eleverna får kunskaper i naturvetenskap, de har också delat med sig om sina tankar och åsikter om utomhusundervisning. I studien ställs empirin mot litteratur som behandlar olika perspektiv samt tidigare forskning inom området. De flesta har en positiv inställning till utomhusundervisning. Det innehåll lärarna lyfter fram som centralt, är det som står i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet där fokus ligger på ett undersökandearbetssätt och att skapa ett intresse för ämnet hos eleverna.

Syftet med denna studie är att få en insikt om hur förskollärare tänker kring specialpedagogik i förskolan och även vilka faktorer som har betydelse för förskollärares arbete med barn i behov av särskilt stöd. Vikt har även lagts vid förskollärares tankar runt tidiga insatser för barn i förskolan. För att kunna ta reda på detta har en kvalitativ intervjustudie gjorts där 7 verksamma förskollärare från 2 olika enheter har intervjuats. Jag har utgått från mina problemställningar; Hur tänker förskollärare kring ämnet specialpedagogik? Vilka faktorer har betydelse för förskollärares arbete med barn i behov av särskilt stöd? samt Vilken betydelse har tidiga insatser för barn i förskoleåldern? Mitt resultat visade att det många gånger finns två olika sätt att tänka kring specialpedagogik i förskolan. Oftast handlade det om att specialpedagogen knuten till enheten hade det yttersta ansvaret för de barn som var i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen fungerade även som en pedagogisk handledare till arbetslagen på de olika enheterna. De faktorer som ansågs betydelsefulla för arbetet med barn i behov av särskilt stöd var föräldrarsamverkan, grundkompetens samt den pedagogiska handledningen som förskollärarna fick av specialpedagogen. Tidiga insatser för barn för de barn som betraktades behöva det ansågs värdefullt för kommande skolstart, men vissa förskollärare menade att insatser inte skulle sättas in för tidigt medan vissa menade att det aldrig var för tidigt.

Undersökningens syfte är att undersöka hur matematiska textuppgifters utformning påverkar elevers lösningsförmåga. I vår studie undersöktes kontextens betydelse i textuppgifter, där vi tittade på meningskonstruktioner, proportionella bilder och textens kontext. De som deltog i studien var elever med svenska som andraspråk och elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 3 och 4. Undersökningen genomfördes genom test i enkätform bestående av tio textuppgifter, som eleverna löste. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de två elevgrupperna angående kontextens betydelse. För elever med svenska som andraspråk är stöd i kontexten en text som är inbäddad i kontext, med icke elevnära ord, samma relationsord och med proportionella bilder. För elever med läs- och skrivsvårigheter är stöd i kontexten, en uppgift som är uppbyggd med de matematiska symbolerna som består av siffror, samma relationsord och elevnära ord. Slutsatsen är att matematiska textuppgifter inte går att formuleras på samma sätt till elever med språkliga svårigheter.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur addition och subtraktion introduceras i årskurs ett. Fokuset kommer att ligga på läroböckerna. I studien kommer det att undersökas hur läroböcker väljer att introducera addition och subtraktion samt hur lärare väljer att förhålla sig till dessa läroböcker och hur de använder sig av dem i undervisningen av addition och subtraktion. De valda metoderna för att undersöka detta syfte är samtalsintervjuundersökningar och kvalitativ textanalys. Fyra stycken lärare har blivit intervjuade och utifrån dem har tre läroböcker valts ut till analys. Detta examensarbete försöker inte att generalisera att det ser ut på detta sätt i alla fall, utan försöker belysa hur det kan se ut. I studien har böckerna analyserats utefter områdena utformning, bearbetning av innehåll och konkretisering. Det framkommer att böckerna både kan likna varandra och skilja sig ifrån varandra inom dessa områden. I intervjuerna av lärarna sätts böckerna in i ett sammanhang och det framkommer att dessa lärares undervisning inte enbart fokuserar på boken.