Föreliggande examensarbete bygger på kvalitativa intervjuer bland fem lärare som är verksamma inom förskoleklassverksamhet i Halmstad kommun. Syftet med studien är att ta reda på hur lärare arbetar med fonologisk medvetenhet som en tidig insats för att förhindra läs- och skrivsvårigheter i skolan samt i det framtida yrkeslivet. Vår frågeställning har inriktat sig kring vilka arbetssätt lärare arbetar med för att förebygga framtida läs- och skrivsvårigheter samt vilket synsätt lärarna har på de elever som är i behov av stöd. Resultatet visar att lärarna dagligen arbetar med elevernas fonologiska medvetenhet och att lärarna är väl medvetna om att eleverna behöver ha goda kunskaper kring bokstäver och fonem för att kunna lära sig läsa och skriva. De intervjuade lärarna är även eniga om att tidiga insatser ska tillämpas så snabbt det bara går, så att eleverna får det stöd som de behöver för att kunna klara sin skolgång.

Date: June 5th 2015 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Bocenda, William 19900822. Embretsen, Daniel 19880522. Rollstedt, Henrik 19910328. Title: The receptiveness of energy-saving innovations that encourage behavioral change. A Swedish study about the desire to save energy. Tutor: Lennart Haglund Keywords: Adaption, innovation, opinion leader, innovator, early adopters, segmentation. Research questions:  What categorizes the segments of people who tend to be the most receptive towards energy saving and behavioral changing innovations?  What categorizes the segments of people that show tendencies towards spreading information about such product on to others in a social system? Purpose: The purpose of this study is to identify and describe segments of people who have characteristics of innovators, early adopters as well as opinion leaders within the product category of energy sustainable and behavioral changing innovations. The result of this study can facilitate the continuing segmentation by companies in the introduction phase of an innovation. This develops the contemporary empirical and theoretical knowledge about the adaption of energy sustainable and behavioral changing innovations since there has not been many committed studies in this field before. Method: Quantitative Conclusions: Women 36 years of age or older, who earn 40 000 kronor or more a month and live with others show behavioural tendencies of being receptive towards energy sustainable- and behavioural changing innovations. Men who earn 40 000 kronor or more a month tend to be the most receptive onces towards energy sustainable - and behavioural changing innovations. Men who earn 40 000 kronor or more a month are most likely to spread information about an energy sustainable - and behavioural changing innovation to others in a social system, hence being an opinionleader. / Datum: 5e juni 2015 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HP Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Bocenda, William 19900822. Embretsen, Daniel 19880522. Rollstedt, Henrik 19910328. Titel: Mottagligheten för energibesparande- och beteendeförändrande innovationer. En svensk studie om benägenheten till att spara energi. Handledare: Lennart Haglund Nyckelord: Adaption, innovation, opinionsledare, innovatörer, tidiga användare, segmentering. Frågeställningar:  Vad karakteriserar de segment av människor som tenderar att vara mest mottagliga för energibesparande- och beteendeförändrande innovationer?  Vad karakteriserar de segment av människor som uppvisar tendenser till att vilja sprida information om en sådan produkt vidare till andra i ett socialt system? Syfte: Syftet med studien är att identifiera och beskriva segment av människor som innehar karaktärsdragen av innovatörer, tidiga användare samt opinionsledare inom produktkategorin energibesparande- och beteendeförändrande innovationer. Resultatet ska underlätta segmenteringsarbetet för företag som har en innovation inom produktkategorin, som ännu inte kommersialiserats, och samtidigt utveckla den befintliga empiriska- och teoretiska kunskapen om adaptionen av energibesparande- och beteendeförändrande innovationer eftersom det finns en avsaknad av tidigare forskning inom produktområdet. Metod: Kvantitativ Slutsatser: Kvinnor som är 36 år gamla eller äldre, tjänar över 40 000 kronor och bor i ett hushåll med andra uppvisar beteenden som sannolikt är till gagn för att ta till sig en energibesparande- och beteendeförändrande innovation. Män som tjänar 40 000 kronor eller mer tenderar att vara de som är mest mottagliga för innovationer i allmänhet då de håller sig uppdaterade om nya innovationer och är tidig med att köpa nya produkter. Män som tjänar 40 000 kronor eller mer är mest benägna att sprida en innovation vidare till andra i ett socialt system likt en opinionsledare.

För kunskapsinlärningen i skolan är det viktigt med en god läsförmåga. Elever i år 1 har under vårterminen kommit igång med sin läsning och behöver fortsatt träning för att öka sin avkodningsförmåga och nå ett läsflyt. I studien jämfördes två olika sätt att arbeta med repeterad läsning i en etta under vårterminen för att se om det fanns några skillnader i elevernas ordavkodningsförmåga beroende på de olika metoderna. Vid tolv tillfällen fördelade under tre veckors tid läste eleverna tolv olika texter med repeterad läsning. En grupp med fjorton elever läste samma text fyra gånger i par och i den andra gruppen med åtta elever läste eleverna samma text fyra gånger tillsammans med en pedagog, som gav direkt återkoppling. Elevernas avkodningsförmåga testades före och efter träningsperioden.   Utifrån resultaten kan vi konstatera att eleverna i båda grupperna ökade sin avkodningsförmåga under de tre veckor som interventionen pågick. Ökningen var ungefär lika stor i grupperna oavsett om eleverna läste i par eller fick en-till-en-undervisning. Resultaten visar inte några tydliga tecken på att den ena eller andra metoden är att föredra för olika elever beroende på var i sin läsutveckling de befinner sig. Även svaga avkodare, utan några specifika lässvårigheter, ökade markant sin ordavkodningsförmåga genom parläsning. Däremot kan vi inte se vilka långtgående effekter en-till-en-undervisningen har haft på elevernas läsning. Det kan finnas risk att elever i parläsning utvecklas till chansläsare och påverkar sin läskamrat på ett negativt sätt när de i högre grad fokuserar på läshastighet än att avkoda orden rätt. Vid en-till-en-undervisning har pedagogen möjlighet att uppmärksamma och noggrant följa elevernas lässtrategier och få dem att göra ett mer fonologiskt detaljarbete istället för att gissa. Parläsning i klassrummet är inte lika resurskrävande som en-till-en-undervisning och inte heller utpekande för vissa elever. Alla elever drog nytta av den repeterade läsningen i par och metoden kan i samarbete mellan speciallärare och klasslärare vara ett alternativ till att plocka ut vissa elever för intensivläsningsperioder, förutsatt att eleverna får texter som ligger inom deras läsnivå.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur lärare i grundskolans tidiga år och förskollärare i förskoleklass ser på begreppen lek och lärande samt i vad mån lärarna ser ett samband mellan lek och lärande.   Undersökningen är en kvalitativ studie som undersöker pedagogers syn på lek och lärande samt hur lärarna använder sig av leken som ett verktyg i undervisningen. I studien har tre förskollärare samt tre grundskollärare i årskurs 1-3 intervjuats.   Resultatet visar att lärare i grundskolan vill använda sig av leken i större utsträckning än vad de gör idag. De använder sig av lek i syfte att öka motivationen hos eleverna samt att göra lärandet lustfyllt. Förskollärarna använder sig i större utsträckning av lek i undervisningen för att främja lärandet, deras lek är spontan och den används i olika syften. Lärarna i studien påtalade att de är för styrda, däremot känner förskollärarna i förskoleklassen en större frihet och mer utrymme i sin undervisning. Resultatet visar att leken används olika mycket och på olika sätt i klasserna av lärarna. En del lärare använder den mer och andra mindre.

Syftet med studien var att undersöka distriktlagstränarnas syn på hur ungdomar i J/H förbereds tekniskt, taktiskt och socialt för att spela fotboll på elitnivå samt förslag på förändringar för att uppnå högre resultat. Metod: Fyra distriktstränare för pojkar och flickor i J/H intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Genom innehållsanalys kondenserades svaren för att korta ner intervjun men samtidigt behålla kärnan i budskapet. Intervjuerna innehöll fem teman talang, tidiga avhopp från fotbollen, budskap/lärande, omgivning och satsning mot elit. Resultatet från studien visade att talang är subjektivt och svårt att definiera. Tränarens roll är av stor betydelse för spelarnas utveckling och det är viktigt att se, höra och bekräfta varje individ i ett lag. Fotboll i barn och ungdomsår ska fokusera på individuell utveckling och prestation och inte resultat. Konklusion: För att ungdomsspelare skall fortsätta sin utveckling och ta steget till elitfotboll i J/H krävs det utbildade tränare, en bra förståelse för vad som krävs att bli elitspelare och att spelaren underkastar sig en stor mängd träning.

Syftet med studien är att visa hur förskollärare och specialpedagoger arbetar för att uppmärksamma gråzonsbarn i förskolans verksamhet. De frågeställningar som besvaras i studien är: Hur ser förskollärarens och specialpedagogens arbetsätt ut gällande barn i gråzonen? Hur samarbetar förskollärare och specialpedagoger i förskolan kring gråzonsbarn? Hur påverkar den fysiska samt psykiska pedagogiska miljön i förskolan barn i gråzonen? Studien är en kvalitativ intervjustudie där fem verksamma förskollärare och två verksamma specialpedagoger från olika förskolor i olika kommuner har deltagit. Studien inspireras av en hermeneutisk ansats men för att tolka och analysera den insamlade empirin utgår studien från teorier som pragmatism och ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga förskollärare har eller har haft ett samarbete med en specialpedagog och att förskollärare gärna samarbetar med specialpedagoger. Studiens resultat visar även att ett fungerande arbetslag är betydande för barn i gråzonen. När det gäller barn i behov av särskilt stöd ligger allt ansvar på förskollärarna och inte på barnet. Det är förskollärarnas uppgift att få det stöd som de behöver av specialpedagogen för att i sitt arbete kunna möta barnets behov. Resultatet visar även att båda aktörer, förskollärare och specialpedagoger poängterar vikten av ett tidigt inledande samarbete då detta skapar ett förebyggande arbete i frågan om barn i gråzonen.

Syftet med följande kunskapsöversikt är att undersöka vilka effekter som digitala verktyg har på rättstavningsförmågan hos elever i de tidiga skolåren där frågeställningen lyder: Vad säger forskningen om vilka effekter digitala verktyg kan ge på rättstavningsförmågan i de tidiga skolåren?  Metoden som används i detta arbete är en systematisk översikt i databaserna ERC, ERIC, SWEPUB samt sökmotorn Libsearch. Efter sökningarna valdes tio vetenskapliga artiklar ut som underlag för en tematisk analys. De teman som identifierades var: inre- och yttre motivations olika effekter på rättstavningsförmågan, skrivverktygens effekt på rättstavning, effekter av ordförslagsprogram samt vilka elever som gynnas av digitala verktyg.  Resultatet gav slutsatsen att det inte finns något entydigt svar på en specifik effekt utan att alla digitala verktyg är unika. Det beror helt enkelt på vilket program som skolan använder och vilken individ som använder sig av det. Däremot visade resultatet att de digitala verktygen ger olika effekter på rättstavningsförmågan och därför bör varje program noga undersökas innan de implementeras i stavningsundervisningen i skolan.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur behandlingspersonal inom institution och öppenvård beskriver sitt arbete med att bryta ett problemskapande beteende hos ungdomar. Studien utgår från den ekologiska systemteorin vilket handlar om hur individers utveckling påverkas och styrs av omgivning på mikronivå, mesonivå, exonivå och makronivå. Den metodologiska utgångspunkten i studien är en kvalitativ med ett hermeneutiskt synsätt vilket innebär att vi har tolkat empirin och fått en fördjupad förståelse för arbetet inom ungdomsvården. Semistrukturerade intervjuer genomfördes i sex olika verksamheter tillsammans med nio informanter. Intervjufrågorna utgick från fyra olika teman: behandlarens roll i verksamheten, insatser och åtgärder, relationer och social interaktion samt förändring och utveckling. Resultatet i studien visar att relationen mellan behandlare och klient är A och O för att skapa ett ömsesidigt förtroende. Förutsättningen för en bra relation är att ungdomarna kan känna tillit, trygghet och att de bli sedd för den de är. Det handlar också om att avstå från att döma och inte få ungdomar att känna skam. Studien visar också hur viktigt det är att utveckla samverkan mellan de berörda aktörerna och att adekvata insatser sätts in i tid. Det kan konstateras att samverkan mellan olika professioner och den unges vårdnadshavare är en förutsättning för att fånga upp och samarbeta med ungdomar som har ett problemskapande beteende.

Studien syftar till att undersöka vilka ramfaktorteoretiska utmaningar och möjligheter som lärare ser med införande av betyg i årskurs fyra. Regeringen kom hösten 2020 med ett förslag om att införa betyg från årskurs fyra. Även om att det finns relativt lite forskning som visar att det skulle gynna lärare och elever ansåg regeringen att detta skulle bidra till ökad kunskapsutveckling. Tidigare forskning visar att betygsättning är ett omfattande arbete för lärare och den forskning som finns gällande tidiga betyg har även visat på negativa effekter hos elever. Tidigare forskning har även visat att ramfaktorer dagligen påverkar lärare i deras arbete. Saknaden av forskning som undersökt lärares uppfattning av betyg i årskurs fyra var en bidragande faktor till att denna studie genomfördes. Det har utförts en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer med åtta mellanstadielärare genomfördes för att få svar på forskningsfrågorna. Studien har utifrån det ramfaktorteoretiska perspektivet analyserats och organiserats. Detta gjordes med hjälp utav en tematisk analys. Studiens resultat visade på att lärarna såg både utmaningar och möjligheter med ramfaktorerna, konstitutionella ramfaktorer, organisatoriska ramfaktorer och personramar.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka likheter och skillnader mellan två friskolor i arbetet med läsförståelse. Vi ville ta reda på hur lärarna på två friskolor arbetar för att uppfylla kunskapskraven när det gäller läsförståelse, samtidigt ville vi se om lärarna ger eleverna möjlighet att prova olika arbetssätt och arbetsformer när det gäller läsförståelse.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger från årskurs 1 - 3 . Vi har valt att skriva om Vygotskjis teorier, då han anses vara förgrundsfiguren för ett sociokulturellt perspektiv på lärandet. Genom hela vårt arbete har vi använt oss av Barbro Westlunds litteratur som behandlar läsförståelse och samt hur forskning ser ut kring ämnet.Genom högläsning, samtal och i diskussioner utvecklar pedagogerna elevens läsförståelse. Det visade sig vara viktigt att eleven hittar läslusten när pedagogerna utmanar eleverna utifrån deras olika behov i sin förståelseprocess. Pedagogerna menar att läsförståelse är att kunna läsa mellan raderna och samtidigt utveckla ett stort ordförråd.Nyckelord: Kvalitativ metod, läsförståelse, sociokulturellt perspektiv