Syftet med vår studie var att synliggöra hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidiga år samtalar om undervisningen av matematikens användning i vardagen utifrån den socio­kulturella teorin. Gruppsamtalen utgick från rubrikerna konkretisering, individ­uali­se­ring, mate­matik och språk samt matematiksvårigheter kopplade till vardagsmatematiken. Vi använ­de oss av fokusgrupper som undersökningsinstrument. I studien ingick 13 peda­goger som alla undervisade i matematik på skolans lågstadium. Deltagarna i studien var verk­samma på fyra olika skolor i två olika kommuner. Undersökningens resultat bearbetades utifrån en hermeneutisk innehållsanalys. I resultatet synliggörs en omfattande och medveten undervisning kring vardagsmatematiken hos de med­­verkande pedagogerna. Det som upplevs som hinder eller skapande av möjligheter är resurstilldelningen både materiellt och personellt. Gruppstorlek och gruppsammansättning upp­levs också som avgörande för en undervisning som lever upp till pedagogernas ambi­tioner. Konkretiseringen ges en stor betydelse för att fånga och förklara den abstrakta mate­matiken. Individualiseringen ses av pedagogerna som nödvändig för att få med sig alla elev­erna i matematikundervisningens gemenskap och för att alla elever ska nå målen. Den sam­talande matematiken beskrivs som ovärderlig för elevernas tänkande och därmed för­ståelse och lärandet. Det framgår att för elever med matematiska svårigheter är det konkreta materi­alet, tid tillsammans med pedagog och ett varierat undervisningssätt faktorer som skapar för­utsättningar för lärande.

Denna komparativa studie gick ut på att undersöka vilket stöd som tre skolor kan ge till elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Studien gjordes genom att med hjälp av semistrukturerade intervjuer, intervjua rektor och speciallärare på tre skolor och sedan sammanställa resultatet för att kunna göra en jämförelse mellan dem. Resultatet visade att det fanns en del skillnader mellan skolorna men även inom skolorna fanns det meningsskiljaktigheter. Vad dessa skillnader beror på var svårare att se men jag har gjort antaganden som grundar sig på till exempel elevsammansättningen, föräldrainflytande och skolans arbetssätt.

Syftet med uppsatsen var att få reda på hur lärare och speciallärare samarbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4, i och utanför klassrummet. I klassrummet med läraren och utanför klassrummet med specialläraren. Vilka hjälpmedel som fanns tillgängliga och vilka metoder de använde. Detta är en kvalitativ studie med intervjuer av två lärare, en speciallärare samt tre elever och observationer i klassrummet. Flera läs- och skrivinlärningsmodeller presenteras samt språkets betydelse lyfts fram. Lärarna på skolan ser positivt på sitt samarbete och eleverna anser att de får den hjälp och stöd de behöver i sin undervisning. De slutsatser jag drar utifrån resultanten är att läs- och skrivsvaga elever behöver extra stöd i undervisningen både i och utanför klassrummet. det är betydelsefullt att upptäcka elevernas läs- och skrivsvårigheter i ett tidigt stadium. För att detta ska ske behövs kunniga och engagerade lärare och pedagoger.

Denna studie är inriktad mot ordavkodning vilket är en nödvändig faktor för god läsfärdighet. Redan från årskurs ett ger en snabb ordavkodningsförmåga en god prognos för elevers fortsatta läsutveckling. Studiens syfte är att undersöka om tre veckors intensiv upprepad läsning i helklass har positiva effekter på elevers ordavkodningsförmåga på vårterminen i årskurs ett. Upprepad läsning avses i denna studie när två elever läser högt för varandra i helklass. 28 elever i en undersökningsgrupp fick, varje morgon under tre veckor, läsa samma text fyra gånger vid det första lästillfället, och ytterligare en gång nästkommande dag. Därefter började de på en ny text. Före och efter interventionen testades elevernas ordavkodningsförmåga. Detta gjordes även med 26 elever i en kontrollgrupp som hade vanlig läsundervisning under samma period. Med hjälp av datoriserad variansanalys gjordes en jämförelse mellan gruppernas medelvärde på förtest och eftertest. Resultatet visar att undersökningsgruppens ordavkodningsförmåga förbättrades mer jämfört med kontrollgruppen, vilket pekar på att interventionen i undersökningsgruppen gav positiv effekt. Skillnaden mellan de båda gruppernas medelvärde är statistiskt signifikant på femprocentnivån p < .05. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv studerades även individresultat av ordavkodningstest för nio elever i undersökningsgruppen som inte kommit så långt som förväntat i sin läsutveckling. Tre elevers resultatökning var märkbar. De övriga sex gjorde tydliga förbättringar på flera test i förhållande till sitt utgångsläge, vilket talar för att lästräningen även gynnade deras ordavkodningsförmåga. Resultaten visar på att det är viktigt att de sex elevernas läsutveckling följs upp och vid behov möts med individanpassade åtgärder för att de ska kunna uppnå en säker och automatiserad ordavkodning. Slutsatsen utifrån studiens resultat blir att en intensiv period av upprepad läsning i helklass är väl värd att genomföra i skolans verksamhet. Detta arbetssätt främjar automatisk avkodningsfärdighet, vilket handlar om att omedelbart och utan ansträngning känna igen skrivna ord. Interventionen ger även lärare möjlighet att se hur långt varje elev har kommit i sin läsutveckling och en uppfattning om hur den enskilda eleven tillgodogör sig övning. Automatisering av ordavkodningsförmåga är en förutsättning för god läsförståelse, och automatisering kräver övning.

This study is about differences in knowledge regarding animals. In the study five year old preschool children from a city were compared to five year old preschool children in the suburbs with multicultural background. The study is also about where children´s knowledge about animals comes from and how educators can make a positive difference. To find this out standardized interviews was used on 23 children from four different preschools, two preschools in the suburbs with 15 children and two preschools in the city with 13 children. A survey was sent out to the educators within these preschools to gather background information on what the children do regarding animals. The results from the interviews made it clear that there were differences in the knowledge about different animals. Almost every child in the suburbs had difficulties to mention 10 animals. In the city on the other hand all the children except one mentioned more than 10 animals. A wide variation of animals was mentioned by the children in this study, in the suburbs domestic and farm animals was mostly mentioned while it was mostly exotic animals mentioned in the city. A possible causal explanation for the findings may be differences of language, nature, habit and culture.

Studiens övergripande syfte är att vidga synen på elevers tidiga skrivutveckling. För att undersöka detta har elevtexter från årskurs 1 analyserats genom en kvalitativ textanalys med fokus på innehållet. Vidare har undervisningssituationen för dessa texter studerats genom en intervju med elevernas lärare samt observation av skrivundervisningen. Dessa två delar har sedan kopplats samman i en diskussion kring hur undervisningen, samt en vid syn på elevers skrivande, kan möjliggöra skriftspråklig utveckling. Studiens resultat visar att elevers texter, i hög grad, utvecklas formmässigt under det första skolåret, men att de innehållsmässiga aspekterna i texten inte följer samma utveckling. Vidare visar resultatet att eleverna i undervisningen ges bättre förutsättningar att utveckla de formmässiga aspekterna av sitt skrivande. I studien presenteras exempel där elever som skriver med starkt innehåll och mindre stark form utvecklar sitt skrivande formmässigt, men att deras texter inte gör någon nämnvärd innehållsmässig utveckling. Samtidigt visas att inte heller elever som redan tidigt i årskurs 1 skriver med stark form och mindre starkt innehåll, utvecklar de innehållsmässiga aspekterna.  I studien identifieras explicit undervisning om texternas formmässiga kvalitéer, medan den innehållsmässiga undervisningen i stor utsträckning bedrivs implicit, även om innehållets betydelse betonas starkt av läraren. Resultatet visar även på att eleverna har svårt att fokusera både form och innehåll samtidigt. Texternas formmässiga och innehållsliga kvalitet har varierat i olika skrivsituationer, vilket ses som en följd av skrivuppgiftens och undervisningens utformning. Beroende på skrivuppgiftens tema och instruktioner har således vissa skrivsituationer givit upphov till många texter med stark form respektive mindre starkt innehåll och vice versa.

No description available.

Syftet med det här examensarbetet har varit att jämföra en dramapedagogisk undervisningsmetod med en traditionell undervisningsmetod. För att uppnå studiens syfte har vi utgått ifrån fyra frågeställningar. 1. Vilka skillnader går att se i elevernas kunskaper inom ett ämne om de har fått arbeta med dramapedagogik respektive traditionell undervisning som metod för lärande? 2. Hur upplever eleverna de olika arbetssätten? 3. Går det att se några skillnader i elevernas koncentration mellan de två metoderna? 4. Finns det andra skillnader mellan de två undervisningsmetoderna? För att besvara våra frågeställningar har vi genomfört lektioner som utgått från de båda metoderna. Lektionerna har genomförts i en klass i skolår 1 och en klass i skolår 3. Sammanlagt 47 elever deltog i undersökningen. Vi har använt observation som metod, där vi utgått från ett observationsschema. Eleverna har efter lektionen fått fylla i ett frågeformulär. Vi har även samlat in texter som eleverna har skrivit. Studiens resultat visar att eleverna som undervisats med en dramapedagogisk metod fått högre resultat på frågeformuläret än eleverna som undervisats med en traditionell metod. Det visar sig också att eleverna som tagit del av dramalektionen har haft en mer positiv upplevelse av lektionen än eleverna som tagit del av den traditionella lektionen. Vår slutsats är att en dramapedagogisk metod ger eleverna möjlighet att använda kroppen och handlandet som verktyg för lärande. Vårt resultat visar att handlandet befäster kunskap, något vi också finner stöd för i litteraturgenomgången. Nyckelord: dramapedagogik, traditionell undervisning, jämförande studie, observation, grundskolans tidiga skolår.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lärare och elevers inställning till teknikämnet i skolan och om lärarna når ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda på detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkäter. Lärarna intervjuades med hjälp av intervjuguide för att kunna låta intervjun gå i olika riktningar. Eleverna fick enkäter med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar på att undervisning i teknik sker i större utsträckning än förväntat. Både lärare och elevers svar tyder på att lärarnas tankar om teknik når fram till eleverna. Alla lärare i studien tycker att tekniken är ett viktigt ämne i skolan och nästan alla elever tycker att det är roligt med teknik.

No description available.