Syftet med uppsatsen är att få en bild över hur några elever och lärare arbetar med ämnet religionskunskap på sin skola samt om sättet att arbeta på spelar någon roll i hur eleverna upplever ämnet. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa enkäter och intervjuer. I resultatet kan vi ta del av olika synpunkter som elever och lärare har när det gäller undervisningen i religionskunskapen. Något som diskuteras i uppsatsen är den osäkerhet som kan uppstå när lärare ska undervisa i religionskunskap och varför de känner denna osäkerhet.

Tidiga och förebyggande samtal -syftet med arbetet var att undersöka vilka samtalsformer som används för att ge barn specialpedagogiska förebyggande och tidiga insatser.Jag vill belysa olika former av samtal det vill säga åskådliggöra olika förgreningar och inriktningar på samtal som sker i barns vardagliga miljöer.Metoden är en kvalitativ forskningsintervju som bygger på sju yrkesverksammas bilder av sina arbetssätt med samtal i sitt dagliga yrkesverksamma liv. Sammanfattningsvis visar resultaten av min undersökning att samtliga intervjupersoner arbetar medvetet med samtal av olika former för att förebygga och ge tidiga insatser till barn och deras familjer. / Early and preclusive dialogues

I syfte att belysa om och i så fall hur tidiga läsare och skrivare stimuleras i skolan under de första åren har intervjuer genomförts med sex lärare i årskurserna ett, två och tre. Av resultaten framgår att arbetet med att få lågpresterande elever att uppnå kursplanens mål är så pass krävande att behoven hos högpresterande elever inte hinner tillgodoses.  En slutsats som kan dras av studien är att lärarna, trots medvetenhet om denna problematik, begränsas av den tid som står till förfogande och upplever sig inte räcka till för att tillrättalägga undervisningen för dessa elever.

Dagens samhälle står inför en stor utmaning med den snabbt ökande fordonsanvändningen, vilket bidrar till klimatbelastning samt skapar ett beroende av fossila bränslen. Ett alternativ för att minska problemet är att öka användningen av elbilar. Sveriges regering har satt upp målet att fram till år 2030 ska statens fordonsflotta vara oberoende av fossila bränslen. För att uppnå detta mål kommer stora insatser och ett engagemang att krävas. Syftet med studien är att undersöka hur Sveriges elbilsmarknad ser ut genom att studera kommersialiseringsprocessen, implementeringen samt kundpreferenserna för elbilar. En kartläggning av elbilsanvändare har utförts för att undersöka hur implementeringen av elbilar ser ut på fordonsmarknaden. Resultatet av studien visar att kommersialiseringsprocessen av elbilar är problematisk då den består av komplexa delsystem. I nuläget är laddningsinfrastrukturen otillräckligt utbyggd för att kunna möta en eventuell tillväxt av elbilar, vilket utgör ett stort hinder för kommersialiseringsprocessen. Det är främst kommuner och företag som köper elbilar, då privatpersoner har låg kunskapsnivå och svårt att finansiera inköp av elbilar. Begränsad räckvidd, långa laddningstider, få laddningsstolpar, höga initialkostnader, bristande kunskap hos elbilsförsäljare och konsumenter är hinder som står i vägen för elbilstillväxten. Dock kan dessa hinder minskas med hjälp av kommunalanställda som är engagerade och aktiva inom elbilsområdet. Dessa personer har en nyckelroll för elbilstillväxten i Sverige.

No description available.

Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares och specialpedagogers erfarenheter av hur barn med autism upptäcks och vilka åtgärder de vidtar för att hjälpa och stötta barnet. Enligt förskolans styrdokument ska inte barn behöva en diagnos för att få det stöd och de resurser som deras speciella behov kräver. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. För att undersöka förskollärare och specialpedagogers erfarenheter användes kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollärare och fyra specialpedagoger verksamma inom förskolan och habiliteringen. Studien har fyra frågeställningar och dessa frågeställningar är: vilka erfarenheter och kompetenser anser förskollärare och specialpedagoger är viktiga för att upptäcka tidiga symtom hos barn, hur går förskollärare och specialpedagoger vidare när de upptäcker sådana symtom hos barnen, vilka behandlingsmetoder tillämpas för barn med autism? och vad avgör vilken behandlingsform som det autistiska barnet får? I resultatet finns tecken på att NPF uppmärksammas mer än tidigare men att det behövs specialpedagogisk kompetens för att kunna uppmärksamma och se vad barn med autism behöver för stöd för att komma framåt i sin fortsatta utveckling. Avvikande ögonkontakt och brist på kommunikation samt svårigheter kring samspel anses som de mest framskridande tecknen på autism. En bra dialog med kollegor och vårdnadshavare är den mest framträdande förutsättningen för att lyckas i arbetet med autistiska barn. Det saknas resurser för att kunna arbeta med tidiga insatser på ett önskvärt sätt, inte minst för att barnet ska få den intensivträning som habiliteringen åberopar.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur de yrkesverksamma på Första linjen upplevt att arbetet fungerat sedan verksamhetens uppstart våren 2015. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det inhämtade materialet. Individuella semistrukturerade intervjuer med fem av de yrkesverksamma inom Första linjen genomfördes. Resultatet visar att söktrycket sedan verksamhetens uppstart gått i vågor med ett ökat söktryck innan och efter skollov och där tjejer i övre tonåren samt yngre barn är två av de grupper som varit återkommande. Vidare visar resultatet att den samverkan Första linjen har med närliggande verksamheter varit bra men att den kan förbättras ytterligare. Av resultatet framkommer att en styrka med Första linjen är verksamhetens bredd av yrkeskategorier, samverkan med närliggande verksamheter samt verksamhetens goda tillgänglighet. Den goda tillgängligheten sågs likaså som en potentiell svaghet. Enligt resultatet kan ett gemensamt tillvägagångssätt i mötet med besökare ses som ett förbättringsområde. Ett annat förbättringsområde var det förebyggande arbetet kring psykisk ohälsa hos barn och unga så som att nå ut med information till barn och unga om psykisk ohälsa. Tillgänglighetsteorin var till hjälp för att få en djupare förståelse av resultatet. Ingen tidigare studie har genomförts avseende Första linjen i Karlstad. Studien kan därmed bidra med kunskap till Första linjen om hur verksamheten kan upprätthålla samt utveckla arbetet för en förbättrad psykisk ohälsa hos barn och unga. / The purpose of this qualitative study is to examine how the individuals working on Första linjen have experienced how the operation has worked since the start of spring 2015. A qualitative content analysis was used to analyze the gathered material. Semi structured interviews were performed with five individuals working at Första linjen. Results show that client loads fluctuates in waves with more loads before and after school breaks, and that girls in their late teens and younger children are two recurring groups. Further, results show that collaboration between Första linjen and adjoining agencies has been successful, but that there is still room for improvements when aligning with certain agencies. Results reveal that the breadth of work types, collaboration with adjacent agencies and the availability of the agency are distinguished strengths of Första linjen. The good availability was also distinguished as a possible weakness. According to the results, a collaborative cross-agency approach with clients is considered an area for improvements in the future. Another area of improvement is the preventive work surrounding mental illness amongst children and young persons, including information outreach. The theory of access was helpful to gain a deeper understanding of the result. No previous study has been performed regarding Första linjen in Karlstad. The study can thereby contribute knowledge to Första linjen about how the operation can sustain and develop the work to an improved mental health among children and adolescents.

Undersökningen syftade till att utveckla och utvärdera ett arbetsmaterial för att befästa lägesbegrepp i årskurs 1, genom att integrerar rörelse och lek i lärandemomentet. Materialet utvärderades med hjälp av tre metoder för insamling av data. Metoderna var skriftligt test, observation och intervju. Det insamlade materialet analyserades därefter med både en kvantitativ och en kvalitativ analysmetod för att sammanställa ett resultat. Resultatet visade att eleverna uppskattade aktiviteterna då hela kroppen involverades i lärandeprocessen. Det framkom även genom lekarna att eleverna hade god förståelse för lägesord. Trots detta var det många som hade svårt för att använda orden i muntlig kommunikation med kamraterna. Utifrån Bishops matematiska aktiviteter och Vygotskijs samt Deweys syn på socialt samspel analyseras resultatet vidare i diskussionen. Slutsatsen som kan dras utifrån detta arbete är att rörelse och lek – rörelselek -  kan bidra till att skapa meningsfulla sammanhang där lärande sker på en högre nivå i samspelet med andra.

Denna studie syftade till att kartlägga och analysera lärares uppfattningar och reflektioner kring olika läs- och skrivundervisningsmetoder i grundskolans tidigare åldrar, årskurs fk-3. Studiens forskningsfrågor gick ut på att undersöka hur bekväma lärare uppger att de känner sig i att undervisa inom den tidiga läs- och skrivundervisningen och vilken/vilka undervisningsmetoder de tillämpar samt anledningen till varför just dessa. Studien undersöker även vilken/vilka lärstilar lärare föredrar att använda sig av i sin undervisning. Metoden som valdes för att få in data till undersökningen är enkät som skickades ut via mail. På detta sätt fick vi möjlighet att få in ett större svarsantal. Enkäten besvarades av 25 stycken aktiva lärare verksamma inom grundskolans tidigare åldrar. För att få en större insikt i de olika läs- och skrivundervisningsmetoderna samt lärstilarna har information inhämtats från adekvat litteratur och källor. I analysen är vissa enkätfrågor ihopsatta med varandra för att få studiens forskningsfrågor besvarade. Vi har valt att redovisa resultatet i löptext, tabell och diagram. Vi kan genom studien se att lärare uppger att de generellt känner sig bekväma med den tidiga läs- och skrivundervisningen. Det var ingen metod som den tillfrågade gruppen inte kände till alls, men dock kände inte alla till alla metoder. Det var inte heller viktigt för dem att enbart hålla sig till en metod, då de flesta varierar och plockar delar från olika metoder så det passar just deras elever. Vid frågan om lärstilar visade resultatet att de flesta lärare uppgav att de använde sig av sådan undervisning att det blir möjligt för eleverna att använda sig av den lärstil som passar just dem. Om inte alla användes var det den visuella och auditiva lärstilen som var dominerande. Slutsatsen av studien blev att lärare uppger att de varierar användningen av undervisningsmetoder för att elevers olika lärstilar ska bli representerade och på detta sätt kunna tillgodose alla elevers olika behov. Detta görs även för att olika inlärningsstoff lämpar sig bättre till olika undervisningsmetoder vid läs- och skrivundervisning. Detta då alla elever lär på olika sätt för att uppnå samma mål.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka lärare och elevers inställning till teknikämnet i skolan och om lärarna når ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda på detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkäter. Lärarna intervjuades med hjälp av intervjuguide för att kunna låta intervjun gå i olika riktningar. Eleverna fick enkäter med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar på att undervisning i teknik sker i större utsträckning än förväntat. Både lärare och elevers svar tyder på att lärarnas tankar om teknik når fram till eleverna. Alla lärare i studien tycker att tekniken är ett viktigt ämne i skolan och nästan alla elever tycker att det är roligt med teknik.</p>