Syftet med denna uppsats är att med två laborationsmetoder - praktisk metod och datorsimulering - undersöka hur elever i en årskurs 3 diskuterar med varandra under laborationerna samt undersöka hur eleverna upplever de valda metoderna och då med tanke på ett lustfyllt lärande. När det gäller fysikundervisning så har ett varierat arbetssätt med teori och laborationer visat sig givande och enligt den sociokulturella teorin är språket, kommunikationen och den proximala utvecklingszonen viktiga delar för elevernas lärande. Resultatet i denna uppsats har framkommit genom observationer och intervjuer av totalt åtta elever i en årskurs 3. Den praktiska laborationen stimulerade till flest diskussioner när det gäller hypotes och resultat av laborationerna medan datorsimuleringen stimulerade flest diskussioner som handlade om något annat. Båda laborationerna värdesattes högt av eleverna men 7 av 8 elever föredrog den praktiska laborationen. Laborationerna stimulerade en nyfikenhet, kreativitet och ett lustfyllt lärande.

Studien syftar till att skapa kunskap om hur verksamma lärare ser på införandet av frivilliga betyg från årskurs 4. Genom att intervjua sex stycken mellanstadielärare har studien undersökt forskningsfrågorna: vad tycker verksamma mellanstadielärare om betyg från årskurs 4, vad har verksamma lärare för inställning till beslutet om att införa möjligheten till frivilliga betyg från årskurs 4 och vilken påverkan antar lärare på mellanstadiet att införandet av frivilliga betyg från årskurs 4 kommer ha på deras arbete. För att analysera resultatet har studien använt tematisk innehållsanalys som metod för att upptäcka mönster i synen på bedömning och betygsättning i lärarnas berättelser. Genom resultatet framkom att lärarna som intervjuats främst är negativt inställda till beslutets införande. De ser frivilligheten i beslutet som problematisk då det kan påverka likvärdigheten inom svensk skola negativt. Om det införs på deras skola ser de dock inte att det kommer påverka deras arbetsbörda nämnvärt utan istället skifta fokus från lärande till resultat. Däremot synliggjordes en osäkerhet kring vilka kunskapskrav som ska ligga till grund för betygsättningen i årskurs 4 då de kunskapskrav som finns i dagsläget baseras på kunskap eleverna ska ha i slutet på årskurs 6. Analysen visade även att det främst är det summativa syftet med bedömning som framkom i lärarnas berättelser. Till viss del kunde ett formativt arbete utläsas med de annars summativa betygen. Lärarna betonade att tidigare betyg då kan användas som ett sätt att motivera eleverna genom den ökade tydligheten betyg medför. Slutligen var det i väldigt låg grad lärarna såg införandet av tidiga betyg som ett sätt att upptäcka inlärningssvårigheter, vilket var ett av huvudargumenten bakom beslutet.

Syftet med studien är att se förskollärares uppfattning om sin kompetens och erfarenhet, samt betydelsen av tidiga insatser i förskolan. Tidigare forskning berörs, där brister i forskningen kring tidiga insatser och dess betydelse synliggörs. Vi ser även att tidigare forskning visar på att kompetensen hos förskollärares behöver utvecklas i många aspekter av specialpedagogik. Utifrån vår enkätstudie visar resultatet visar på att gruppen förskollärare upplever att deras kompetens inom specialpedagogik har utvecklingsmöjligheter, dock har förskollärarna en positiv inställning till tidiga insatser. I slutsatsen lyfts vikten av att förskollärare får en bred och grundläggande utbildning inom specialpedagogik, samt kompetensutveckling i sitt arbete. Slutsatsen visar även på att det är barnen i behov av särskilt stöd som får ta konsekvenserna av kompetensbristen.

Inledning: Brott definieras som ett beteende som strider mot lagar. Under 2014 var det 8940 personer som blev inskrivna på kriminalvårdsanstalter. Den formella bestraffningen orsakar utanförskap hos fängelsedömda. Syftet med undersökningen var att uppmärksamma tidigare fängelsedömdas upplevelser av att vara utsatta för stigmatisering. Ambitionen var att belysa hur stigmat påverkade den aktuella livssituationen för individen. Vårt delsyfte med undersökningen var att undersöka hur tidigare fängelsedömda försökte hantera eller minska känslan av att vara kringgärdad av stigma. Metod: För att besvara detta syfte intervjuades nio tidigare fängelsedömda män med medelåldern på 43 år. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera intervjuerna. Resultat: Majoriteten av deltagarna hade upplevt stigmatisering och angav ett flertal svårigheter som försämrat deras livsvillkor. Deltagare hade genomgått en identitetsbekräftelse till följd av stigmat. Deltagarna beskrev att de på olika sätt försökte minska upplevelsen av att vara utsatt för stigma, bland annat genom att öka sin delaktighet i samhället. Diskussion: Stämplingsteorin av Howard Becker och teorin om stigmatisering av Erving Goffman har används för att förklara resultatet. Bland annat hur tidigare fängelsedömda upplever stigmatisering och hur detta förändrar deras självbild. Att de idag lärt sig hantera stigmat beror på att de lyckats förbättra sin självbild samt att de ingår i en gemenskap i organisationen KRIS. Slutligen anser vi att samhällets bild av den kriminella bör förändras för att underlätta återintegrationen för tidigare fängelsedömda. / <p>2016-06-01</p>

Rätt är det enda rätta – En studie om matematikbedömningen i årskurs 1 i några utvalda klasser i Kenya. The correct way is the only way – A study about assessment in mathematics in class 1 in selected classes in Kenya. Den här studien syftar till att lyfta det komplexa området bedömning i årskurs 1. Undersökningar gjordes i några utvalda skolor i Kenya för att ge ett annat perspektiv på hur bedömning kan se ut. Vi ville ta reda på vilka bedömningsmetoder som används och hur de påverkar elevers fortsatta engagemang och lärande. För att få svar på dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod med intervjuer och observationer. Resultatet visar att lärarna på de utvalda skolorna använder sig av tre olika bedömningsmetoder; kommunikativ bedömningsmetod, skriftlig bedömningsmetod och bedömning genom prov. Bedömning genom prov är den metod som har störst utrymme i matematikundervisningen. Enligt forskning tillhör bedömningssystemet i Kenya den diskurs som kallas för gör det fort och gör det rätt. Denna diskurs är inte gynnsam för elevers fortsatta engagemang och lärande enligt forskningen. Däremot visar resultatet att eleverna var motiverade och engagerade i sitt eget lärande. Slutsatsen blir därför att valet av bedömningsmetod bör baseras på det rådande skolsystemet och behöver inte vara detsamma för alla skolor.

The aim of this study was to explore the subject of English in the younger school years. The research questions are focused on how much time teachers spend on teaching English, how much English input the pupils are getting, how the lessons are planned and what the pupils think of their English lessons. The methods of the study have been classroom observations and interviews with pupils in both grade one and two. National as well as European policy documents emphazis a communicative view in language learning and teaching, which a majority of the pupils in my classes did not experience as neither the teahers nor the pupils did speak English very often. The classes I observed did have 30 to 40 minutes per week sceduled to English but the avrage teaching time was often less than the time that was scedueled. The pupils biggest english input was from different songs and videos from youtube.

Denna studie syftar till att undersöka vilken teknikförståelse som grundskollärare har, samt att erhålla ytterligare kunskap om hur grundskolelärarna själva anser att teknikundervisningen bedrivs och borde bedrivas. Studien är uppdelad i ett antal delar som inleds med en bakgrund samt en begreppsdefinition på teknik. Efter detta följer en litteraturöversikt där tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter presenteras. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i en triangulär prisma vars olika sidor motsvarar fem olika dimensioner av teknikförståelse. Därefter presenteras studiens syfte och frågeställningar följt av ett metodavsnitt. Vi har använt oss av metoden intervjuer och genomfört sådana med sex lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet presenteras genom narrativa analyser, som sedan tolkas och diskuteras utifrån tidigare forskning. Studien avslutas med våra slutsatser. Majoriteten av lärarna i denna studie har en teknikförståelse som berör praktiskt arbete, exempelvis konstruktion, samt den historiska processen där de fokuserar på att ge eleverna en bild av hur tekniken och tekniska artefakter har förändrats över tid. De flesta lärarna bedriver teknikundervisning kontinuerligt, men en av lärarna i studien upplever att det blir stressigt att hinna med teknikundervisningen och istället har en vecka i slutet av terminen för att hinna med de mål som står i läroplanen. Många lärare anser att teknikundervisningen ska bedrivas mestadels praktiskt men även tematiskt där en koppling till andra ämnen sker.

Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning redogöra för lärares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklärande i grundskolans tidigare år. I läroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt ämne där elever ska få möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet är en forskningskonsumtion som grundas på en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs främst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet är avgörande för dess effekt. Läraren har en viktig roll för att muntliga diskussioner ska gynna elevers matematiklärande. Tidsbrist, tolkningsfel och samtalskvalitet är exempel på några av de utmaningar som lärare kan möta i samband med muntlig kommunikation. En gynnsam kommunikation, då elever utvecklar sina matematiska kunskaper utmärks av struktur, respekt, trygghet och öppenhet.

Enligt läroplanen ska elever lära sig att kommunicera på engelska och utveckla tillit till sin språkliga förmåga. För att som lärare kunna stötta eleverna i detta måste man veta vad som kan hindra denna utveckling. Därför har vi valt att i denna litteraturstudie ta del av forskning som berör elevers språkliga ängslan vid tal av ett främmande språk. Våra forskningsfrågor har varit: Vad innebär det att tala ett främmande språk? Vad säger forskning om elevers oro över att tala ett främmande språk? Hur kan läraren stötta eleverna i att tala och känna mindre språklig ängslan? Vi har beskrivit talförmågan utifrån fem kommunikativa kompetenser: språklig kompetens, pragmatisk kompetens, diskursiv kompetens, strategisk kompetens och flyt i språket. Vi har dessutom gett en överblick om vad olika teoretiska synsätt och undervisningsmetoder säger om inlärningen och produktionen av ett främmande språk. Vår andra forskningsfråga har vi besvarat genom att sammanställa tolv empiriska studier. Det har framkommit genom forskningen att vissa elever upplever språklig ängslan, framför allt när de ska tala, vilket påverkar deras språkliga prestationer. Eleverna är rädda för att göra grammatiska fel, uttalsfel och att inte hitta rätt ord. Forskningen har olika syn på korrigeringens roll i klassrummet men resultaten visar att eleverna kan bli oroliga vid överdriven korrigering. Dessutom behandlar forskningen vilket fokus undervisningen ska ha. Framförallt väger man korrekthet mot innehåll i språket. Attityd och motivation har också visats påverka elevernas språkliga ängslan och prestationer i klassrummet. Genom resultaten anser vi att lärare måste ta hänsyn till faktumet att elever upplever språklig ängslan och jobba aktivt för att elever ska känna sig trygga och fria i sitt tal av engelska. Detta kan göras genom att behandla olika aspekter av klassrumsmiljön, nämligen: korrigering, undervisningsfokus, undervisningsnivå, motivation och utökad användning av målspråket. Lärare behöver alltså utvärdera sina val i klassrummet för att kunna styrka eleverna på bästa sätt i deras strävan att få tilltro till sig själva i inlärningen av engelska. Vi skulle vilja se mer forskning om ämnet i svensk kontext och yngre åldrar, vilket vi har saknat.

I läroplanen står det att eleverna i grundskolan ska få en organiserad undervisning under lärares ledning både i helklass, mindre grupper och enskilt. All personal i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och extra anpassning (Lgr 11, s. 7). I vår studie undersöks hur lärare ser på särskilt stöd i matematik i grundskolans tidiga år F - 4, samt hur lärare anpassar matematikundervisningen för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Vi har gjort en kvalitativ enkät där lågstadielärare beskriver hur de hanterar och bygger sin undervisning för att främja elevernas behov. Resultaten visar att elevanpassad undervisning är vad som skapar de bästa förutsättningarna för elever, men att tid saknas för att genomföra detta. Samtidigt visar resultaten att alla lärare använder olika metoder för att hjälpa dessa elever, men en del anpassar sina metoder beroende på vad skolan har för möjligheter som t.ex. lokaler.