No description available.

Syftet med denna studie är att belysa och analysera hur pedagoger i år tre resonerar kring begreppet individualisering, hur de anser att individualiseringen kommer till uttryck i sin undervisning och hur de motiverar sina val av arbetssätt. Vi har valt att undersöka detta med hjälp av kvalitativa intervjuer där urvalet består av sex lärare i år tre. Teoretiskt knyter studien an till sociokulturella och konstruktivistiska lärandeteorier. Resultatet i vår studie visar att tolkningsvariationen av begreppet individualisering är stor bland lärarna. Respondenternas föreställningar om individualisering innefattar bland annat ett arbetssätt där undervisningsformen varieras, där enskild handledning har en viktig roll samt att eleverna arbetar i egen takt. I sin praktiska organisation av matematikundervisningen beskriver lärarna hur de främst använder sig av en arbetsform där eleverna arbetar enskilt i ett läromedel. Eleverna tillåts ofta arbeta i eget tempo, så kallad hastighetsindividualisering, och nästan lika vanligt förekommande är omfångsindividualisering där läraren anpassar mängden uppgifter efter elevernas förutsättningar och behov. Alla respondenterna i vår studie är positivt inställda till individualisering och till den individualisering de bedriver i sin undervisning. Dock menar samtliga att de skulle behöva individualisera i ännu högre grad. Respondenterna uttrycker att många av de goda idéer och intentioner som de har inte går att verkställa till fullo på grund av en mängd begränsande faktorer, där tid, lokaltillgång, ekonomi och personalresurser/specialpedagog är de främsta.

For several places in the curriculum, it is clear that pupil participation is important. Students should, together with the teacher, take control and responsibility over their own learning process. This essay aims to describe and analyse pupil participation in the learning process of a class with schooling of a thematic approach. A case study has been used as a research strategy and the studied unit is an age-integrated class with pupils from grades four and five. The empirical relevance has been collected from six observations, a teacher interview and two focus-group interviews with the pupils. The result shows that the pupils have a limited influence in their learning process and that the teachers predetermine the content, methods, co-operation arrangements and rate of studies. The class is aware of the curriculum but are not familiar with what they contain. For example, the pupil’s don’t know what the word "pupil participation" means. The conclusions drawn are that the class should be given more influence in the learning process. The question is how much influence and what kind of influence they are to be given. There is insufficient research on how increased pupil participation affects pupil’s knowledge, but a dialogical communication pattern in the classroom is recommended.

I undersökningen vill vi ta reda på mer om lärarnas inställning till kursplanerna stärvans- och uppnåendemål gällande NO för grundekolans tidigare del. Vi vill också ta reda på om eleverna når uppnåendemålen för NO i år 5. På grund av olika omständigheter, kunde inte alla mål undersökas. Skolverket genomförde 2003 ett kunskapsprov med eleverna i år 9 som mätte deras kunskaper i NO. I biologi var en fjärdedel godkända och i fysik och kemi var en tredjedel godkända. Samma år genomfördes en internationell undersökning, rörande NO kunskaper, där svenska elever i år 8 deltog. I jämförelse med de övriga 20 deltagarländerna placerade sig de svenska eleverna bättre än genomsnittet. Resultatet var dock sämre än motsvarande undersökning från 1995. Vi gjorde tre kvalitativa intervjuer med lärare och två med skolledare. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av diskursanalys. Vi delade ut ett kunskapsprov till nio klasser i år 6 för att mäta kunskapsnivån. Provet utgick från kursplanernas uppnåendemål i år 5. Vi ser ett flertal olika diskursdrag beträffande vad lärarna strukturerar sin planering utifrån, vilka olika metoder lärarna anser vara viktiga samt vilken syn de har på kursplanernas utformning och hur de används. Resultatet på kunskapsprovet visar att totalt sett har 59 % godkänt resultat. I biologi är 66,5 % godkända, i fysik 53 % och i kemi 51 %. Någon specifik orsak som förklarar resultatet kan inte urskiljas däremot finns flera möjliga.

Det övergripande syftet för denna studie är att söka svar på vad som motiverar elever till lärande samt vad som påverkar elevers motivation. Dessutom syftar studien till att ge kunskap om lärares motivationsarbete. Studien innehåller en litteraturdel samt en kvalitativ och en kvantitiativ studie i form av tre intervjuer med lärare samt två med speciallärare och 48 elevers svar på en enkät. Resultatet av intervjuerna visar på att det är viktigt med ett samarbete mellan föräldrar och skolpersonal för att uppnå optimal motivation bland eleverna samt att de känner sig trygga i skolan. Resultatet av enkäterna tyder på att många av eleverna går till skolan för att de anser att kunskapen är till nytta för framtida studier men även utanför skolan.

I studien studeras hur en personalgrupp som är engagerade i antimobbningsfrågor på olika skolor uppfattar den egna skolans arbete för att motverka mobbning på sociala medier. För studien har semi-strukturerade intervjuer använts som metod. Två skolor har deltagit i studien och fyra personer ur personalen på vardera skola har intervjuats. En tematisk analysmetod med semantiska teman har genomförts, vilket innebär att valda teman tydligt sammanfattar och svarar på studiens frågeställningar. I resultatet framgår att skolorna inte arbetar på något speciellt sätt för att förebygga eller åtgärda mobbning på sociala medier. Personalen på en av skolorna menar att eleverna bör få undervisning om etik på internet men att skolan inte har tagit något beslut om att sådan undervisning ska bedrivas. Majoriteten av de intervjuade är osäkra på om mobbning på sociala medier finns nämnt i skolornas likabehandlingsplaner. Majoriteten menar att ett nära samarbete med föräldrar är viktigt i kampen mot mobbning på sociala medier och att arbetet mot mobbning på sociala medier är ett delat ansvar mellan framförallt föräldrar och skolans personal. Av resultatet att döma är personalen osäker, oenig och har en bristande kunskap vad gällande sociala medier, vilket kan vara en orsak till att inget specifikt arbetssätt finns utvecklat för att förebygga eller åtgärda mobbning på sociala medier. En annan orsak anser vi är att skolorna enligt personalen är relativt skonade från mobbningsfall på sociala medier, vilket gör det svårt att utveckla arbetet. Skolans personal behöver dock kunskap, hjälp och vägledning för att både förebygga och åtgärda denna typ av mobbning.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur och i vilken omfattning alternativa verktyg används i skolan för att stödja elever i läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. I studien tas också upp hur pedagoger ser på alternativa verktyg och sin egen kompetens gällande de verktyg de har att tillgå på skolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju olika pedagoger som arbetar på tre olika skolor inom samma kommun. Fyra av dessa pedagoger är grundskollärare, två är specialpedagoger och en är speciallärare. Resultatet visar att trots att pedagogerna har en positiv syn på alternativa verktyg används dessa inte dagligen då det finns hindrande faktorer. För att kunna utnyttja alternativa verktyg i större utsträckning än vad de gör idag önskar sig lärarna mer tid för att sätta sig in i verktygen, bättre teknisk support och mer kompetens. Alternativa verktyg används först och främst i ämnen där eleven ska läsa eller producera längre texter. En central aspekt som majoriteten av pedagogerna i studien framhäver är vikten av mänskligt stöd när elever ska lära sig använda och utnyttja alternativa verktyg samt färdighetstränande program. Studiens resultat analyseras och diskuteras med hjälp av det sociokulturella perspektivet.

Syftet med denna uppsats är att belysa individualiseringen i ämnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. Frågeställningen som vi utgått ifrån är: Hur arbetar fyra låg- och mellanstadielärare för att individualisera sin undervisning i det mångkulturella klassrummet? Det interkulturella perspektivet innebär en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och individualiseringen är en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lärare. Vårt resultat har vi delat upp i fyra teman. Dessa teman är Planering och bedömning, Språket, Läromedel samt Arbetsformer och fysisk arbetsmiljö. Resultatet visade att de fyra lärarna regelbundet arbetade med individualisering. Dock användes inte det interkulturella perspektivet lika medvetet. Under våra intervjuer kom individualiseringen framförallt fram under temana läromedel och språket. Det var också i språket som de största kulturella skillnaderna uppfattades.

Tidigare studier indikerar att elever uppvisar bristande kunskaper inom matematik och att många elever har problem med platsvärde. Forskning belyser vikten av att elever får kunskaper om att talsorterna har olika värde beroende på dess position. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad elever baserar sina resonemang på när de löser matematiska problem inom positionssystemet. Vilka resonemang för eleverna och vilka begreppsbilder uppvisar de? Genom en kvalitativ metod där sex elever enskilt har observerats med hjälp av videokamera har vi gjort två delstudier. Resultatet visar att eleverna använder sig av algoritmer och kreativa resonemang utifrån individuella belägg i sina argumentationer och att elevernas begreppsbilder i många fall brister då de inte har en full förståelse för definitioner. De sammanlagda resultaten från de båda studierna indikerar att i de fall eleverna inte skapar resonemang baserade i matematiska egenskaper, uppvisar de i sin argumentation en begränsad begreppsbild.

Syftet med denna studie är att granska lärares uppfattningar om och tolkningar av begreppet god lärandemiljö med fokus på de fysiska faktorerna samt att undersöka hur lärarna i sin yrkesroll omvandlar sina kunskaper och erfarenhetertill att skapa en god fysisk lärandemiljö i sina klassrum. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 1 ochårskurs 3 på två olika skolor. Skolorna valdes ut genom så kallat bekvämlighetsurval. Aktuell litteratur och forskning inom ämnet har studerats. Studien redovisar några av lärarnas mest framträdande tankar och åsikter om lärandemiljöer men även likheter och olikheter i svaren vad gäller tolkningen av begreppet. Studien slår fast att på grund av befintliga byggnader, brist på tid och rådande ekonomi kan lärarna endast påverka lärandemiljön vad gäller möblering och material. Om inte dessa hinder fanns skulle lärarna bättre kunna använda sina kunskaper till en positiv förändringav lärandemiljön.