Syftet med mitt arbete är att studera hur några lärare och elever på en skola ser på elevinflytande i undervisning samt hur dessa upplever det befintliga utövandet av detta. Syftet är även att delge uppfattningar från en specialpedagog som föreläser om elevinflytande samt en representant från Sveriges Elevråds Centralorganisation. Mina frågeställningar är: Hur ser Hjärups skolas elever och lärare på elevinflytande i undervisning? Hur upplever Hjärups skolas elever och lärare utövandet av det befintliga elevinflytandet i undervisningen? Vad anser en specialpedagog som föreläser om elevinflytande samt en representant från Sveriges Elevråds Centralorganisation om elevinflytande i undervisning? Jag har valt en kvalitativ ansats, eftersom jag vill fånga intervjupersonernas personliga svar, för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar på bästa sätt. Jag har intervjuat två klasslärare och två elevgrupper med tre stycken i varje grupp i årskurs 3 och 5. Jag intervjuade även Lena Nivelius, specialpedagog och föreläsare om elevinflytande och Niklas Johansson, Sveriges Elevråds Centralorganisation. Elevinflytande i undervisningen existerar inte som ett eget uppslagsord, begreppet förklaras istället av forskarna genom olika definitioner. Elevgrupperna och deras klasslärare på Hjärups skola tycker att elevinflytandet i undervisningen bland annat handlar om att eleverna får vara med och bestämma samt påverka utformningen av undervisningen. Elevgrupperna uttrycker att de har inflytande över undervisningen på samma sätt som klasslärarna beskriver att de utövar elevinflytande i undervisningen. Det finns olika uppfattningar gällande krav och förutsättningar för elever för elevinflytande i undervisningen. Klasslärarna tycker inte att elever kan få ett större inflytande än vad de kan hantera eftersom det handlar om mognad och förutsättningar. Elevgrupperna vill inte ha ett större elevinflytande i undervisningen då de anser att det befintliga elevinflytandet i undervisningen fungerar bra. Elevgrupperna och klasslärarna är ense om att det blir stora konsekvenser i undervisningen för eleverna om en undervisning utan elevinflytande bedrivs.

Syftet med vår undersökning var att belysa några lärares syn på talat ungdomsspråk. Vuxengenerationen har alltid haft åsikter om ungdomsspråk och menat att det är torftigt och ovårdat, samtidigt som forskning visar att det är kreativt och nyskapande och viktigt för ungdomarna själva. Detta motsatsförhållande fann vi intressant. I egenskap av blivande lärare ville vi därför ta reda på om lärare, som ju dagligen kommer i kontakt med ungdomar och deras språk, också har en negativ syn på talat ungdomsspråk. Vi har använt oss av kvalitativ undersökningsmetod och gjort djupintervjuer med sex lärare och observerat fem av dem under minst en dag för att söka klarhet i hur de förhöll sig till talat ungdomsspråk. Vi fann att våra informanter tycktes ha en god uppfattning om vad ungdomsspråk är liksom kunskap om dess viktiga funktion för ungdomarna. Däremot fann vi att våra informanters personliga syn på talat ungdomsspråk inte var lika homogen. Med vårt underlag kunde vi därför inte se några klara tendenser hur lärare rent generellt förhåller sig till talat ungdomsspråk. Våra sex informanter täckte in hela attitydskalan från skepsis till entusiasm.

Detta examensarbete undersöker fyra lärares erfarenheter av elevers svårigheter i matematik. Arbetet är inriktat på grundskolans tidigare år, för att ge en bakgrund till de lärare som arbetar på den senare delen av grundskolan. Två lärare från förskoleklass och två från tredjeklass har intervjuats för att ta reda på vilka svårigheter eleverna möter i sin utbildning. Elevers svårigheter i matematik kan delas in i skilda kategorier. De kategorier jag har valt att utgå ifrån är Dalvang & Lundes (2006) fyra förklaringssätt; det medicinska/neurologiska, det psykologiska, det sociala samt det didaktiska sättet. Det framkommer av resultaten att det finns få svårigheter i förskoleklassen, och att dessa ofta är kopplade till läs- och skrivsvårigheter. I tredjeklassen har eleverna andra sorters svårigheter och dessa behöver inte vara kopplade till andra problem i skolan.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur några lärare i grundskolans tidigare år arbetar med skönlitteratur, i såväl svenska som andra ämnen. För att få svar på våra frågor genomförde vi kvalitativa intervjuer med sex lärare i grundskolans tidigare år, med olika ämnesinriktningar (se s. 17). Vi valde också att observera två av dessa lärares undervisning under sammantaget fem skoldagar. I dessa klasser intervjuade vi också åtta elever, fyra i respektive klass. I vårt resultat har det framkommit att de observerade lärarna använder skönlitteraturen i sin undervisning, men de brukar den på olika sätt och i olika omfattning. De nyttjar denna litteratur i flera olika skolämnen. Annat som har framkommit är att lärarnas bakgrund och utbildning är faktorer som styr användandet av skönlitteratur. Ytterligare faktorer som påverkar är lärarnas eget intresse, läroplan, tid och resurser. Elevernas intresse är inte avgörande för om lärarna använder skönlitteratur i sin undervisning. Vår slutsats är att de båda lärarna finner skönlitteraturen viktig och att den får ett förhållandevis stort utrymme i deras undervisning, med tanke på vad styrdokumenten kräver.

SAMMANFATTNINGSchmidt. Ann-Sofie (2009). Individualisering i den pedagogiska praktiken (Individualized tuition in the pedagogical practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, 90hp, Malmö högskola. Studien syftar till att synliggöra hur begreppen individualisering och individualiserad undervisning kan tolkas och innebära för enskilda lärare. Vilka faktorer påverkar, möjliggör och/eller förhindrar möjligheterna för läraren att individanpassa undervisningen för eleven. På vilka sätt påverkar lärarrollen och lärarens bakgrund, kunskapssyn och syn på lärande individualiseringsbegreppet? Genom intervju och observation har jag undersökt på vilka sätt tre lärare reflekterar kring och praktiskt arbetar utifrån att individanpassa undervisning för elever i årskurs 1-3. Resultatet visar att samtliga lärare i studien individualiserar sin undervisning. Deras enskilda uppfattningar om vad individualisering innebär skiljer sig åt, vilket kan relateras till en avsaknad av diskussion kring begreppets innebörd men även utifrån hur de tänker kring och agerar i sin lärarroll. Pedagogiska och organisatoriska resurser samt elevantal påverkar också möjligheterna att individualisera. Konsekvenserna blir att individualiseringen sker mer eller mindre reflekterat och omfattande, utifrån olika syften och elevens eller lärarens olika behov.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad verksamma lärare tänker om den fysiska klassrumsmiljön och dess påverkan på barns lärande. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare på två olika skolor. Jag har en övergripande frågeställning och fyra underfrågor för att precisera. Den övergripande frågan lyder:Vad tänker lärare om den fysiska klassrumsmiljöns betydelse för barns lärande?Underfrågorna tar upp inredningens, verktygens, de sociala samspelens och inflytandets och förändringens betydelse för barns lärande och vad lärarna tänkt om detta.De slutsatser jag dragit utifrån min undersökning är·Lärarna har tänkt på att den fysiska klassrumsmiljön påverkar barns lärande men inte alltid hur eller varför. ·De har en tanke bakom val av inredningen för att skapa ett så bra klimat som möjligt för lärande.·Det finns tillgång till verktyg, som t.ex. svenskmaterial, böcker och pennor, men det är inte alltid lika klart att de ska vara lättillgängliga.·Sociala samspel har plats i klassrummen och det finns olika utrymmen för det även om det är trångt ibland.·Barnen har ett inflytande och får till viss del vara med och förändra och detta menar lärarna är mycket viktigt för barns lärande.Nyckelord: barns lärande, fysisk miljö, grundskolans tidigare år

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur lärare arbetar med elevers tidigare erfarenheter kring läsning i sin undervisning samt hur hemmet påverkar elevers läsvanor. I vårt arbete har vi begränsat oss till de yngre åldrarna, det vill säga förskoleklass till årskurs tre. Vi har genomfört intervjuer på två olika skolor med lärare som är verksamma i de aktuella årskurserna för att få en inblick i deras tankegångar och resonemang kring ämnet. Vi har även intervjuat elever i respektive lärares klass för att få en bild av hur de upplever undervisningen kring läsning samt för att få en inblick kring vilka läsvanor de har med sig hemifrån. Resultatet visar att lärarna inte medvetet tar reda på elevernas tidigare erfarenheter. Resultatet visar även att elevernas sociokulturella bakgrund påverkar deras läsvanor samt inställning till läsning. Enligt skollagen (2010) ska skolan verka kompensatorisk för de elever som har behovet men om lärarna inte har kunskap om elevernas tidigare erfarenheter blir detta en omöjlighet. Slutsatsen är att lärarna inte aktivt tar reda på sina elevers tidigare erfarenheter vilket våra styrdokument kräver. Genom att ha kunskap om elevernas erfarenheter och intressen kring läsning kan lärarna matcha elevernas repertoarer så att alla elever utvecklar sitt läsande genom att möta för dem betydelsefulla böcker som de kan relatera till. För att väcka ett läsintresse bör läraren ha kunskap om elevernas erfarenheter annars blir det lätt en icke-matchning. Böckerna eleverna får möta förefaller då som ointressanta för dem då de inte kan relatera det de läser till sin egen värld.

Vårt syfte är att undersöka vilken syn på arbete med lärstilar pedagoger har på grundskolans tidigare år jämfört med pedagoger på grundskolans senare år och hur de praktiserar detta i sin undervisning i jämförelse med varandra. Finns det några likheter och skillnader mellan de två åldersinriktningarna? Detta med utgångspunkt i vad pedagoger som utger sig för att arbeta med lärstilar säger i våra kvalitativa intervjuer. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av en inledande enkätundersökning för att finna lämpliga informanter som utger sig för att arbeta med lärstilar. Därefter har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultaten av empirin visar på både likheter och skillnader mellan grundskolans tidigare år och grundskolans senare år. En likhet vi fann var att samtliga pedagoger har en övervägande positiv syn på lärstilar men skillnaden ligger i hur de praktiserar det i sin undervisning. Denna skillnad medför att vi kan dra slutsatsen att arbete med lärstilar förekommer i större utsträckning på grundskolans tidigare år jämfört med grundskolans senare år. Detta på grund av att vi ser en större variation på momenten i undervisningen i de tidigare åren i jämförelse med de senare åren vilket medför att samtliga lärstilar oftare blir tillgodosedda. En ytterligare slutsats vi kan dra utifrån vårt resultat är att det är svårare att arbeta med lärstilar i de senare åren än vad det är i de tidigare åren. Denna slutsats kan vi dra på grund av att det dels finns fler resurser att tillgå i grundskolans tidigare år i form av material, mer personal och hemklassrum som underlättar för pedagoger när de arbetar med lärstilar men även för att pedagogerna i de senare åren är ämneslärare och som sådana får de inte en helhetsbild av eleven då de inte träffar eleven i lika stor utsträckning som en pedagog på grundskolans tidigare år.

Syftet med föreliggande studie är att ge en bild av hur några pedagoger integrerar musik och drama i religionskunskapsundervisningen samt hur några elever i grundskolans tidigare år upplever detta arbetssätt. Undersökningen ger dessutom en uppfattning om hur arbetsmetoden påverkar undervisningen i religionskunskap. Resultatet har vi fått fram genom intervjuer, enskilt och i grupp, samt observationer. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att både pedagoger och elever ställer sig positiva till att integrera musik och drama i religionskunskapsundervisningen. Dock är brist på ett bra material för metoden ett hinder för att denna skall tillämpas i praktiken. / Music and drama as pedagogical instrumentin the teaching of religion

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur samarbetet mellan skolbibliotekarie, lärare och elever fungerar på en skola i grundskolans tidigare år. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa metoder. Vi valde att intervjua en skolbibliotekarie, två lärare samt åtta elever. Vi har även gjort tre observationer på skolan. I vårt resultat har det framkommit att lärarna använder skolbiblioteket för att låna bänkböcker och för boksamtal tillsammans med skolbibliotekarien. Skolbibliotekarien har en mer organisatorisk roll än en pedagogisk roll. Vår slutsats är att skolbiblioteket mestadels brukas för lån av bänkbok, samt att det förekommer ett visst samarbete mellan skolbibliotekarie, lärare och elever på skolan i år 4, men inte i lika stor utsträckning i år 1.