Denna undersökning behandlar elevers läsvanor i en årskurs 3 där syftet var att jämföra pojkars och flickors olika inställning till läsning, samt om detta kan kopplas till hur mycket föräldrarna läser. Studien utgår från individuella intervjuer med 12 elever, sex pojkar och sex flickor.  I undersökningen framkommer det att pojkarna har något mer negativ inställning till läsning än flickorna, men att de allra flesta ändå läser på fritiden. En slags litteratur som återkommer hos både flickorna och pojkarna är ”mysterieböcker” eller ”spännande böcker”. Läsning av serier och tidningar förekommer hos både flickorna och pojkarna. Enligt elevernas svar tycks hemmens inställning till läsning variera då flertalet föräldrar aldrig läser och mycket sällan besöker biblioteket tillsammans med barnen. Undersökningen visar även att det är fler pappor än mammor som brukar läsa för sina barn hemma. Läsningen för egen del bland föräldrarna ser förhållandevis lika ut bland mammor och pappor, enligt eleverna, även om det är vanligare att mammorna läser. Studien kan dock inte dra några vidare slutsatser kring föräldrarnas läsning då resultatet endast grundas i elevernas uppfattningar.

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan koncentrationsförmåga och rörelse i skolan. Hur påverkar rörelse eleverna? Har närmiljön någon påverkan på hur mycket rörelse som används? Eftersom vi ville undersöka samband mellan olika svar valde vi att genomföra en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag i form av öppna frågor. Enkäten skickades ut till 189 pedagoger i Sverige i form av en webbenkät.</p><p>Vår undersökning visade att många pedagoger ansåg att korta rörelseaktiviteter förbättrade barnens koncentrationsförmåga. En så kallad ”grön närmiljö” var mer inspirerande för rörelseaktiviteter än enbart bebyggelse. De vanligaste rörelseaktiviteterna var lekar och rörelse till musik. I undersökningen kom det genom många pedagogers svar fram att Friskis och Svettis program ”Röris” och utedagar var vanligt förekommande bland dem som använde sig av rörelse. Många av de pedagoger som inte använde sig av rörelse i undervisningen ansåg att de inte hade tid eller att aktiviteterna på rasterna räckte.</p>

Forskning visar att elever behöver en god läsförståelse för att kunna inhämta kunskap i skolan. På grund av det är det relevant att strukturerat arbeta med läsförståelsestategier eftersom det leder till en bättre läsförståelse hos elever. Därför syftar studien till att undersöka vad lärare i grundskolans tidigare år har för uppfattningar om läsförståelse och läsförståelseundervisning i svenskämnet. De forskningsfrågor vi sökt svar på är: “Vad innebär läsförståelse för lärare?” samt “Hur beskriver lärare arbetet med läsförståelse?”. Den metodologiska ansatsen i studien är fenomenografiskt inspirerad då den syftar till att beskriva och analysera människors olika sätt att uppfatta fenomen. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med sju stycken verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att lärarna anser att läsförståelse är något elever behöver under sin skolång men även i deras framtida roll som goda samhällsmedborgare. Dock leder inte detta automatiskt till att alla lärarna bedriver läsförståelseundervisning i den mån de önskar. Utifrån resultatet dras slutsatsen att lärarnas uppfattningar om läsförståelse inte stämmer överens med i hur stor utsträckning de väljer att bedriva en undervisning som främjar läsförståelsen. Vidare forskning kan därmed vara att undersöka om lärares uppfattningar av läsförståelse överensstämmer med i vilken utsträckning hen väljer att bedriva en strukturerad läsförståelseundervisning, detta görs lämpligen via observationer för att kunna komplettera intervjumaterial.

Anledningarna till varför en individ inleder en kriminell livsstil kan vara många likaså anledningarna till varför en individ avslutar den. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kriminell livsstil kan etableras och avslutas samt vilken påverkan myndigheter upplevs ha för individens möjlighet att lämna den kriminella livsstilen. I denna studie utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer med tidigare livsstilskriminella personer. Empirin har sedan analyserats utifrån Hirschis teori om sociala band, Goffmans teori om stigma samt Berger och Luckmanns teori om socialisation. Resultatet av undersökningen visade på att en individs sociala bakgrund kan spela in när en kriminell livsstil grundläggs samt att detta även kan spela in när den ska avslutas. Viljan att ändra de värderingar och attityder som etablerades under uppväxten och som utvecklades senare i livet och ledde in individen i den kriminella livsstilen upplevs som viktig för att detta ska ske. För att individen ska lyckas med detta och kunna etablera sig i samhället kan det även vara nödvändigt med hjälp utifrån i form av sociala insatser. Denna hjälp kan dock upplevas som svårtillgänglig om den söks efter hos myndigheter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur musik framträder i förskolan samt att få en större insikt i vad musik skulle kunna generera i den pedagogiska verksamheten. Empirin till studien samlades in med hjälp av både kvalitativa icke-deltagande observationer som genomfördes på två förskolor och kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare från tre olika förskolor. Dessa observations- och intervjumaterialen analyserades med hjälp av analysmetoden grounded theory. Denna analysmetod var effektiv för att synliggöra eventuella likheter och skillnader som upptäcktes i den insamlade empirin.Resultatet av studien gällande musik i förskolan visade att pedagogerna på förskolorna som observerades sade en sak i teorin men agerade annorlunda i praktiken. Pedagogernas förhållningssätt och tidigare erfarenheter av musik framkom i resultatet ha en betydelse angående det didaktiska arbetet i förskolans verksamhet. Vår studie visade på att musik som redskap skulle kunna främja och berika lärandet för både barn och pedagoger i förskolans verksamhet.

Att prova sig fram muntlig i ett nytt språk är inte alltid lättsamt för alla elever och ett problemsom kan uppstå är talängslan, vilket är ett ångestbeteende som uppkommer vid specifikasituationer. Talängslan riskerar påverka eleverna genom exempelvis en negativ inverkan påmotivation, måluppfyllelse och självkänsla. Den här studien har genomförts utifrån intresset attundersöka hur lärare praktiskt kan stötta dessa elever med talängslan i engelska samt hurlärarnas uppfattningar kring talängslan är. Studien är genomförd utifrån ett lärarperspektivgenom en metodtriangulering av webbenkäter och semistrukturerade intervjuer. All insamladempiri har koncentrerats, kategoriserats och tolkats utifrån en induktiv ansats samt teorin omspråklärarkognition. Informanterna i undersökningarna var legitimerade grundskolelärare somundervisar i engelska. Resultatet visar att lärarna i den här studien har varierande uppfattningarom elevers talängslan i engelska, men att en majoritet anser att det främst uppstår på grund avinre faktorer men att det finns yttre påverkningsbara faktorer. Lärarna i studien ansåg sig ha enroll som kan påverka de talängsliga eleverna. Enligt den här studien bör lärare stötta elevergenom möjlighet till individuella lösningar, positiv förstärkning och lekfulla övningar utanfokus på eleven själv samt att stöttningen bör ske på gruppnivå. / <p>Engelska</p>

Syftet med studien är att fördjupa mina kunskaper för lärares tankar om skönlitteratur i klassrummet. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig på litteraturdidaktik. Studien tar även upp tidigare forskning som belyser syftet med skönlitterära verk i undervisningen och hur lärare går till väga vid val av skönlitteratur till deras undervisning. Sammanlagt har fyra informanter med olika ålder, kön, utbildning, arbetsplats och arbetserfarenhet från grundskolans tidigare år deltagit. Studiens empiri har samlats in genom ljudinspelade kvalitativa intervjuer som sedan transkriberats och analyserats. Användning av skönlitterära verk i undervisningen ansågs av lärarna utveckla kunskaper om exempelvis språk, ord, skriftspråk, identitet och empati.Undersökningens resultat visar att olika faktorer påverkar lärarens urvalsprocess vid val av skönlitterära verk så som elevernas intresse, problem, mognads- och språknivå. Samtliga intervjuade lärare anser att det är viktigt att samtala med eleverna om den litteratur man läst för att reda ut funderingar, ord och begrepp. Med hjälp av studien kan det konstateras att vid val av skönlitterära verk, bör lärare utgå från de fyra ämnesdidaktiska frågorna vem, hur, vad och varför. Detta för att skapa en helhet i sin undervisning.

Syftet med det här arbetet är att få ökad kunskap om lärares pedagogiska arbete med utomhusmatematik med fokus på grundskolans tidigare år. Studien utgår från begreppsramverket Pedagogical Content Knowledge där lärares kunskaper i förhållande till ämnesinnehållet och eleverna, undervisningen samt styrdokumenten framhålls. Genom en kvantitativ studie utifrån en enkätundersökning har 114 respondenter bidragit till ökad förståelse om varför lärare använder sig av utomhusmatematik samt inom vilka matematiska områden som praktiseras utomhus. Resultatet visar att lärare praktiserar matematik utomhus främst för att flera sinnen aktiveras samt att arbetssättet bidrar till bättre hälsa och lärande genom rörelse. De fördelar som resultatet visar med utomhusmatematik är att det skapar variation i undervisningen samt är motivationshöjande för eleverna. Resultatet visar även att de matematiska områden som främst tillämpas utomhus är taluppfattning och tals användning samt geometri. Arbetets slutsats framhäver att utomhusmatematik medför att lärare behöver besitta kunskaper för ämnesinnehållet, eleverna och undervisningen för att arbetssättet ska vara gynnsamt. Studien bidrar med ökade kunskaper om utomhusmatematik och kan ligga till grund för vidare forskning inom ämnet men även till verksamma lärare som vill inspireras av utomhusmatematik.

Min undersökning handlar om hur några elever, lärare samt skolledare ser på ämnet religionskunskap i de tidigare åren. Det jag vill ta reda på i den här uppsatsen är vad orsakerna kan vara till att detta ämne verkar ges litet utrymme i undervisningen. Jag vill också se om det möjligtvis har skett någon förändring i synen på religionskunskapsämnet hos de jag har intervjuat, där jag gör jämförelser i viss mån utifrån tidigare forskning som har haft sin utgångspunkt från Lgr80. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med några elever, lärare och deras skolledare för att försöka få fram hur de ser på ämnet religionskunskap.Jag har i avsnittet diskussion och slutsatser funderingar kring skolledarens inställning och hennes betydelse för ämnet i undervisningen i skolan. Hon menar, liksom en av lärarna att ordet religionskunskap leder tankarna till kristendomskunskap som man hade i tidigare läroplan (1962). Resultatet från intervjuerna pekar också på de svårigheter kring ämnet som kan uppstå, som att lärare kanske undviker att ta upp svåra saker till diskussion med sina elever. Detta kan vara några möjliga orsaker till den osäkra inställningen till religionskunskapen man verkar ha i skolan, bland både elever och personal.Nyckelord: religionskunskap, religionskunskapsundervisning, värdegrundsfrågor, tidigare åldrar och läroplaner.

Uppsatsen problematiserar ämnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska ämnena i grundskolans tidigare år. Våra frågeställningar berör, om och hur de estetiska uttrycken används i undervisningen av teoretiska ämnen samt vilket utrymme de får och vad detta beror på. För att besvara frågeställningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år (förskoleklass – åk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen. Vi har kommit fram till att pedagogerna vill arbeta ämnesintegrerat, då de ser stora fördelar med detta, främst för att ny kunskap befästs bättre hos eleven då den får bearbetas på många olika sätt. Pedagogerna var överens om att det var en förutsättning att arbeta med estetiska uttryck som utgångspunkt för inlärning med de yngsta eleverna (sex-åtta år) medan utrymmet sedan avtar då eleverna löst läs- och skrivkoden. Pedagogerna tog upp att samarbete med kollegor och möjligheten till inspirerande diskussioner är positivt för att våga och orka arbeta med estiska uttryck i undervisningen.