Undermåliga enskilda avlopp i Östersjöns närområden bidrar till både övergödning ochförorening av havsvattnet. En av orsakerna är att sommarstugeområden i allt högre gradövergår till åretruntboende. Denna successiva förändring, skapar så kalladeomvandlingsområden, med i många fall otillräckliga avloppssystem. I takt med att flerväljer att bosätta sig permanent i dessa områden ökar belastningen på avloppen ochdärmed risken för läckage och föroreningar.Ett sätt att minska utsläppen är att bygga ut det kommunala avloppsledningsnätet tillomvandlingsområdena. Problemet är att det kan ta 5 – 10 år från planering avutbyggnad fram tills inkoppling av kommunalt avlopp kan ske på berörda fastigheter.Under den tiden behövs tillfälliga avloppssystem som kan användas somövergångslösningar, ersätta bristfälliga enskilda avlopp och förbättra miljön. Syftet medprojektet var att jämföra olika tänkbara tillfälliga avloppssystem med avseende påutsläpp, möjligt kretslopp, energianvändning, ekonomi och juridik. Målet var att hitta etteller flera alternativ som var lämpliga som tillfälliga avloppssystem.Metodiken som användes var en form av livscykelanalys (LCA), kostnadsanalys samtstudier av lagar och tidigare domar i liknande fall från miljööverdomstolen. VeVaverktygetanvändes för miljösystemanalysen och kostnadsanalysen. VeVa står för”Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden” och är ettExcelbaserat verktyg. Resultaten pekade på att urinsorterande torrtoalett med bad, diskoch tvättvatten (BDT-vatten) till kompaktfilter och minireningsverk för 25personekvivalenter (pe) blev de minst kostsamma systemen. Urinsorterande torrtoalettmed BDT till kompaktfilter visade sig kunna återföra både fosfor och kväve tillodlingsbar mark i hög grad och släppa ut minst fosfor och kväve av de analyseradesystemen. Slutsatsen var att urinsorterande torrtoalett med BDT till kompaktfilter varlämpligt som tillfälligt avloppssystem. Även minireningsverk för 25 pe visade siglämpligt ekonomiskt och energimässigt om ledningsdragningen kunde hållas kort ochsamma ledningar användas efter utbyggnad av kommunalt avlopp.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att försöka belysa de enskilda relationernas betydelse för de gruppdynamiska processerna, och detta i första hand utifrån en socialpsykologisk ansats. För att kunna få möjlighet att undersöka detta fenomen, har jag valt att arbeta med så kallade ”tillfälliga grupper”. Dessa består av personer utan allt för stor inbördes relation samt vilka endast hade fått information om att de skulle deltaga i gruppintervjuer där det skulle diskuteras kring olika etiska dilemman. Vad jag som intervjuledare inte avslöjade var att jag endast ville iaktta det relationella spelet som uppstår i enlighet med de gruppdynamiska processerna. Jag anser med andra ord att den rådande diskursen kring gruppdynamiska processer är starkt förankrad med psykologiska begrepp och teorier. De inriktningar som i främsta hand är relaterat till de gruppdynamiska processerna är grupp- och organisationspsykologi. Här anser jag att socialpsykologin starkt kan bidra med en mer nyanserad och uppdaterad syn på de gängse teoribildningarna. </p><p>Min undersökning är baserad på två gruppintervjuer (tillfälliga grupper) med sammanlagt nio personer. Jag har utgått från en kvalitativ ansats som är hermeneutiskt inspirerad samt diskursanalytiskt analyserad. Detta leder till att resultatet bör läsas som nära knutet till intervjurespondenternas utsagor. Deras diskussioner utifrån de etiska dilemmana speglar ett gruppdynamiskt förhållande utifrån mina två tillfälliga intervjugrupper. I min teori koncentrerar jag mig på två teoretiker, nämligen Charles S. Peirce och Norbert Elias. Dessa använder jag mig sedan under min analys för att belysa mitt resultat utifrån en socialpsykologisk ansats. </p><p>Uppsatsen visar på att den relationella processen mellan människor lyser igenom även i tillfälliga grupper som till råga på allt diskuterar kring något ”allvarliga” frågor. I min analys använder jag mig av både Peirce och Elias för att visa på att den relationella process som uppstår i grupperna resulterar i en allmän förståelse som bygger på en ”abduktionsprocess”, denna process kallar jag för ”gruppabduktion”. </p><p>Min huvudsakliga slutsats blir att det relationella samspelet mellan deltagarna i de tillfälliga grupperna tillsammans bildar en så kallad ”gruppabduktion”, vilken bidrar till en ökad förståelse för både de enskilda individerna som för gruppen som helhet. Detta hänger samman med Elias resonemang om att en grupp inte är något annat än en samling enskilda individer. Det som händer i relationen mellan gruppdeltagarna är att deras gemensamma gruppdynamik bidrar till en abduktionsprocess vilken i sin tur skapar en utvidgad förståelse, både för dem själva som för gruppen som helhet.</p>

Syftet med denna uppsats är att försöka belysa de enskilda relationernas betydelse för de gruppdynamiska processerna, och detta i första hand utifrån en socialpsykologisk ansats. För att kunna få möjlighet att undersöka detta fenomen, har jag valt att arbeta med så kallade ”tillfälliga grupper”. Dessa består av personer utan allt för stor inbördes relation samt vilka endast hade fått information om att de skulle deltaga i gruppintervjuer där det skulle diskuteras kring olika etiska dilemman. Vad jag som intervjuledare inte avslöjade var att jag endast ville iaktta det relationella spelet som uppstår i enlighet med de gruppdynamiska processerna. Jag anser med andra ord att den rådande diskursen kring gruppdynamiska processer är starkt förankrad med psykologiska begrepp och teorier. De inriktningar som i främsta hand är relaterat till de gruppdynamiska processerna är grupp- och organisationspsykologi. Här anser jag att socialpsykologin starkt kan bidra med en mer nyanserad och uppdaterad syn på de gängse teoribildningarna. Min undersökning är baserad på två gruppintervjuer (tillfälliga grupper) med sammanlagt nio personer. Jag har utgått från en kvalitativ ansats som är hermeneutiskt inspirerad samt diskursanalytiskt analyserad. Detta leder till att resultatet bör läsas som nära knutet till intervjurespondenternas utsagor. Deras diskussioner utifrån de etiska dilemmana speglar ett gruppdynamiskt förhållande utifrån mina två tillfälliga intervjugrupper. I min teori koncentrerar jag mig på två teoretiker, nämligen Charles S. Peirce och Norbert Elias. Dessa använder jag mig sedan under min analys för att belysa mitt resultat utifrån en socialpsykologisk ansats. Uppsatsen visar på att den relationella processen mellan människor lyser igenom även i tillfälliga grupper som till råga på allt diskuterar kring något ”allvarliga” frågor. I min analys använder jag mig av både Peirce och Elias för att visa på att den relationella process som uppstår i grupperna resulterar i en allmän förståelse som bygger på en ”abduktionsprocess”, denna process kallar jag för ”gruppabduktion”. Min huvudsakliga slutsats blir att det relationella samspelet mellan deltagarna i de tillfälliga grupperna tillsammans bildar en så kallad ”gruppabduktion”, vilken bidrar till en ökad förståelse för både de enskilda individerna som för gruppen som helhet. Detta hänger samman med Elias resonemang om att en grupp inte är något annat än en samling enskilda individer. Det som händer i relationen mellan gruppdeltagarna är att deras gemensamma gruppdynamik bidrar till en abduktionsprocess vilken i sin tur skapar en utvidgad förståelse, både för dem själva som för gruppen som helhet.

En byggnad i kvarteret Domherren på Östermalm med bostäder och lokaler som kan hyras minimum 2 veckor och maximum 3 år. Alla våningsplan, förutom bottenvåningen är uppdelade i tre delar; en verksamhetsdel, en bostadsdel och en kombinerad bostads-/ verksamhetsdel. I var och en av dessa delar kan en person hyra ett definierat utrymme på 9 kvm. I bostadsdelen hyr man ett rum , ett temporarum, som man har tillgång till 24 timmar/ dygn. I den kombinerade delen hyr man som verksamhet ett temporarum mellan 08.00-18.00 och det tillkommer även en odefinierad yta i det gemensamma utrymmet. Som boende hyr man samma temporarum mellan 18.00-08.00 och då övergår arbetsutrymmet till ett, för alla hyresgäster, gemensamt  fritidsutrymme. I verksamhetsdelen hyr man 9 kvm i ett öppet utrymme som man har tillgång till 24 timmar/ dygn. Till varje 9 kvm i verksamhetsdelen medföljer ett visst möblemang som installeras på eget initiativ.

No description available.

Uppsatsen presenterar attityder och förhållningssätt gentemot tillfälliga äktenskap inom shiitisk islam hos sex svensk-iranska kvinnor. Empirin i uppsatsen bygger i huvudsak på fem djupintervjuer som genomfördes under hösten 2015. Med hjälp av begreppen orientalism, genus och agens som teoretiska och analytiska verktyg försöker jag i uppsatsen begripliggöra kvinnornas berättelser om tillfälliga äktenskap.

En liberalisering har skett gradvis sedan 1970-talet bland ungdomar i synen på sexuella relationer. Sex behöver inte längre ske inom fasta förhållanden, utan i större omfattning inom lösare relationer, exempelvis i så kallade KK-förhållanden. Vidare har Sverige högst antal tonårsaborter bland de skandinaviska länderna och en pågående klamydiaepidemi. Denna forskningsstudie ämnar undersöka huruvida sannolikheten att utsättas för negativa sexuella konsekvenser ökar bland de individer som har haft ett KK- förhållande/regelbundet fast partner, jämfört med de som inte har haft samma typ av relation. Studien baseras på sekundärdata (insamlat mellan 2010-2011) och består av 670 deltagare i åldern 15-26, 36,1 % män och 63,9 % kvinnor. Som analysmetod av datamaterialet har en logistisk regressionsanalys använts. De främsta riskmåttsvariabler som använts som beroende variabler är: klamydia, kondomanvändning, antal sexpartners, egen riskbedömning tillfälligt okänd partner, tillfälligt känd partner. Den oberoende variabeln som använts var KK/regelbundet känd partner under det senaste året. Resultatet visade att sannolikheten ökar att utsättas för sexuella risker för individer som haft minst ett KK-förhållande/regelbundet känd partner under de senaste 12 månaderna på grund av att de mer sannolikt hade fler än en sexpartners, flera olika tillfälliga sexuella relationer samtidigt, samt vanligen redan smittats av klamydia. Inget samband hittades vad gällande egen kondomanvändning eller riskbedömning.

Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förståelse av hur motivation för arbetet upplevs hos inhyrda arbetstagare med tillfällig anställning utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv på självidentitet i ett senmodernt samhälle. Bakgrund till varför denna studie genomförts är för att tillfälliga anställningar genom bemanningsföretag är ett växande fenomen samtidigt som det finns begränsad forskning kring de berörda arbetstagarnas upplevelse av att inneha denna typ av anställning. Vi har utgått från det fenomenologiska perspektivet och använt oss av teorier om moderniteten och självidentiteten, teorier om det reflexiva självet, symboliska interaktionismen samt behovs- och motivationsteorier. Vid val av respondenter har vi utgått från bekvämlighetsurval och genomfört nio semi-strukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av den metod som Creswell (2007) rekommenderar för fenomenologisk forskning. Resultaten visar att anställningar hos bemanningsföretag upplevs som otrygga och tillfälliga, att anställda behöver få en rättvis behandling för att känna sig betydelsefulla, att materiell belöning i form av lön och andra förmåner är viktiga för upplevd motivation. Majoriteten av respondenterna upplever inte att de har möjligheter till självförverkligande i samband med innehavd anställning hos bemanningsföretag samt att de har en kortsiktig målsättning med sin anställning. Det råder variation i frågan om social samhörighet bland de tillfälligt anställda men slutsatsen dras att samtliga respondenter har ett behov av erkännande och att självet påverkas negativt i denna mening.

Detta examensarbete är ett forskningsdrivet designprojekt med karaktären forskning genom design. Med begreppet “tillfälliga behov” som grund och familjelivet som utgångspunkt har jag undersökt hur olika behov kopplat till produkter framstår och utvecklas i en barnfamilj. Detta med målet att projektet skulle resultera i att jag som designer skulle få förståelse för hur jag kan bidra till att en och samma produkt kan forstätta att vara aktuell under ett barns första 13 år. Projektet startade med att utforska livet i en familj samt tillfälliga behov kopplat till detta. Jag utforskade produkter som idag uppfyller ett tillfälligt behov i familjen och barnens liv för att sedan välja ut tre som genom projektet har utvecklats till en modulär produkt vilken uppfyller behov under ett barns första 13 år. Med hållbarhet och mervärdesskapande i fokus har produktens livslängd förlängts. Mervärdet gestaltas genom moduläritet och produktens möjlighet att utvecklas över tid, med enkla medel kan babygymmet bli till en lära-gå-vagn som sedan kan bli till en klädställning. Funktioner översatta från kartlagda behov genom metoder så som marknadsanalys, intervju, observation och funktionsanalys. Resultatet påvisar att det är redan i designstadiet kan avgöras hur länge en produkt får stanna hos användaren. Vi som designers kan genom att öka graden av design i produkter förlänga produktens hållbarhet och designa för ett långt liv. Produktkonceptet åskådliggörs genom skisser samt genom en fullskalig prototyp. Poduktkonceptet påvisar hur ett mervärde i en produkt påverkar dess livslängd hos samma användare.