Målet med studien är att undersöka hur svenska pensionärer beskriver sin tillgång till användning av digital teknik och digitala hälsotjänster i vardagslivet, samt påvisa skillnader i deras relation till de ovannämnda. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring svenska pensionärers möjlighet till användning av digital teknik och digitala hälsotjänster i vardagen, samt öka förståelsen för skillnaderna mellan deltagarnas tillgång till de ovanstående. Studien består av tre forskningsfrågor och de teoretiska utgångspunkterna för denna studie är domectiseringsteorin, digital klyfta, begreppen kapital och habitus. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med tio respondenter. Resultatet visar att digital teknik ingår i merparten av respondenternas vardagsliv, samtliga av intervjupersonerna har fysisk tillgång till dem. Resultatet visar att digitala hälsotjänster inte ingår i någon av respondenternas vardagsliv. De ser antingen inte behovet, har inte kompetensen eller motivationen att använda dem. En slutsats är att föreningslivet och yrkeslivet är en betydelsefull skillnad mellan deltagarna för tillgången till digital teknik i vardagslivet. Dessutom har deras politiska bakgrund varit betydande för de skillnader som identifierats i tillgången till digitala hälsotjänster i vardagen.

Allemanshamnen is about preserving a public harbour from being privatised. It focuses on inviting citizens in the debate about public spaces through community engagement and the reactivation of urban space. It is a reaction. It is a proposal. It is an experiment. Can community engagement and participatory planning processes aid in the preservation of public spaces? A crossing is made over the highway, prioritising the pedestrians and cyclists of Karlstad. Bringing them out to the former industrial harbour. The crossing acts as a threshold to something new. Collective student housing is created through participatory processes, inhabited by dedicated enthusiasts. It is built with reused building-material in the form of shipping containers, pallets and other wastematerial found at the site. This paves way for new experimental housing, setting an example of what could be the future. Three container housing structures are made as a pilot-project. The inhabitants act as guardians of the site, working for a more open and available place for the public of Karlstad. The programme aims to create a space for both residents and visitors. A free and open space that is available to everyone. Securing the future of the harbour and the industrial heritage of the place. / Allemanshamnen handlar om att bevara en offentlig hamn från att privatiseras. Fokus ligger på att bjuda in medborgarna i debatten om offentliga platser genom samhällsengagemang och aktivering av urbana områden. Det är en reaktion, ett förslag och ett experiment. Kan samhällsengagemang och deltagande planeringsprocesser bidra till att bevara offentliga platser? En passage byggs över motorvägen, där fotgängare och cyklister i Karlstad prioriteras. Den leder dom ut till den tidigare industrihamnen. Passagen fungerar som en tröskel till något nytt, spännande och annorlunda. Ett kollektivt studentboende skapas genom deltagande processer bebott av personer som engagerar sig för platsen. Det byggs med återvunnet byggmaterial i form av fraktcontainrar, lastpallar och annat avfallsmaterial som hittas på platsen. Detta banar väg för nya experimentella boendelösningar och sätter ett exempel på vad framtiden kan innebära. Tre containerbostäder skapas som ett pilotprojekt. Invånarna agerar som väktare av platsen, och arbetar för en mer öppen och tillgänglig plats för Karlstads invånare. Programmet syftar till att skapa en plats för både boende och besökare. En fri och öppen platssom är tillgänglig för alla. Säkerställandet av hamnens framtid och platsens industriarv.

Frågeställningar:                  Vilket tillvägagångssätt används för att samla in relevant information för värderingen? Finns det en generell metod för varumärkesvärdering eller använder sig företag inom bankbranschen av olika metoder? Hur redovisas kostnaderna för varumärket i årsredovisningen?   Syfte:                                     Syftet med studien är att jämföra två företag inom banksektorn med internt upparbetade varumärken genom att studera likheter och skillnader i hur de värderar sitt varumärke.   Metod:                                   Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Både sekundärdata och primärdata har använts till denna studie. För att samla in den primärdata som behövdes för att besvara de frågeställningar som tas upp i denna studie har det genomförts tre semistrukturerade intervjuer. Två av dessa intervjuer skedde via mail. Den tredje var en telefonintervju.   Slutsats:        Både SEB och Länsförsäkringar Södermanland mäter kundlojalitet och kundnöjdhet genom att göra undersökningar där frågor till konsumenter ställs om deras uppfattning av varumärket. Dock finns det skillnader i hur de värderar sitt varumärke genom val av metod vilket främst beror på att Länsförsäkringar Södermanland är ett onoterat företag och att SEB är börsnoterat

<p><strong><p>Abstrakt</p><p>Titel: Hur får ungdomar tillgång till tobak? – En kvantitativstudie bland ungdomar i Halland<strong> </strong></p><p>Författare: Sandra Mellberg & Linda Vigren<strong> </strong></p><p>Sektion: Sektionen för Hälsa och Samhälle<strong> </strong></p><p>Handledare: Solgun Folke & Eja Pedersen<strong> </strong></p><p>Högskola: Högskolan i Halmstad<strong> </strong></p><p>Tid: 2009-12-17<strong> </strong></p><p>Sidantal: 13<strong> </strong></p><p>Nyckelord: Röka vattenpipa, rökning, snusning, tillgång till <strong>tobak, ungdomar.</strong></p></strong></p><p>Sammanfattning:  Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar i åldrarna 14- 16 år får tillgång till tobak. Metoden var kvantitativ med enkät som datainsamlingsinstrument. Studien var en tvärsnittsstudie. Över hälften av de undersökta ungdomarna visste hur de skulle kunna få tag i tobak på ett enkelt sätt. Vanligast var det att ungdomar fick tobak från äldre eller jämnåriga kompisar. Studien visade dessutom att en tredjedel av de undersökta eleverna hade provat att röka vattenpipa. Studien bidrar till att ge en bild över hur lätt eller svårt ungdomar själva upplever att det är att få tag på tobak. Fortsatt forskning kan inrikta sig på att studera attityder hos de personer som köper ut eller säljer tobak till minderåriga. Tobaksanvändning bland ungdomar är fortfarande ett problem i Sverige.</p> / <p><strong><p>Abstract</p></strong></p><p>Titel: How do adolescents get access to tobacco? – A<strong> </strong>quantitative study among adolescents in Halland</p><p><strong><p>Author: Sandra Mellberg & Linda Vigren<strong> </strong></p><p>Section: Sektionen för Hälsa och Samhälle<strong> </strong></p><p>Instructor: Solgun Folke & Eja Pedersen<strong> </strong></p><p>University: Högskolan i Halmstad<strong> </strong></p><p>Time: 2009-12-17<strong> </strong></p><p>Pages: 13<strong> </strong></p><p>Keywords: Access to tobacco, adolescents, smoking hookah, snusing, tobacco.<strong> </strong></p></strong></p><p>Summarize:  The aim is to find out how adolescents age 14-16 years get tobacco. The method was quantitative with questionnaire. The study was a cross-sectional study. More than half of the studied pupils knew how to get tobacco in an easy way. It was most common that the adolescents got tobacco from older friends or from friends in the same age. The study showed that one third of the students had tried smoking hookah. The study contribute to give a wider perspective over how easy or hard adolescents feels it is to get hold of tobacco. Continued research can concentrate on studying people who buy or sell tobacco to minors. Tobacco use among adolescents is still a problem in Sweden.</p>

This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies, which purpose is to find out what ideas there are about school libraries and to get an idea of how informants interpret the new Education Act, which requires all students to have access to school libraries. Another intention of this paper is to highlight the potential rural-related attitudes of the responents. The study includes the sparsely populated municipality of Krokom and is based on interviews with librarians, the school director, principals and politicians who work there. The theoretical basis for this paper is Loertscher’s model för school libraries and a centerperiphery perspective. Study results show that there are different conceptions of what a school library is and that there are some tendences related to the informant’s professions. All in all the school library is the hub of the school, a knowledge base or a room with a wide range of books, many different kinds of texts and access to online resources. The school librarian is important for the school library, as well as collaboration and integration with other school activities. Access to the school library is about longer opening hours, opportunity to visit a physical room with literature and access to use qualified librarians. The new Education Act is interpreted as indistinct and needs to be clarified. It is considered to be directed to schools in larger cities. There is an awareness of the specific rural conditions prevailing and the informants take their arguments into account and some of them give suggestions on rural alternatives such as a mobile library, a digital library or school libraries in each school district instead of at each school.

Syftet med uppsatsen har varit att genom kvalitativa intervjuer lyfta fram motpolerna kringdagens konsumtion av digital underhållningsmedia och fastställa om konsumenters syn på värdekan relateras till deras val av att antingen betala för ägandet eller för tillgänglighet av den. Metoden har bestått av åtta stycken kvalitativa intervjuer där respondenter fått frågor om sinkonsumtion av digitala underhållningsmedia inom; musik, video, spel och podcasts. Uppsatsen kommer fram till att konsumenter ser värdet i användningen av mediet och inte iägandet av det. Konsumenterna vill således hellre strömma sin media än att ladda ner den. Deväljer därför mer eller mindre obehindrat den tjänst som har bäst utbud. Konsumenterna menardock att det i dagsläget finns en viss otrygghet i strömningstjänsterna. Otryggheten växer ju merengagemang mediet kräver, vilket gör att spel och video som enligt respondenterna var primäraaktiviteter, vilka kräver högre engagemang, har en tendens att hellre vilja laddas ner avkonsumenterna medan musik och podcast, vilka kräver lägre engagemang, sekundära aktiviteter, hellre strömmas. / Purpose/Aim: The purpose of the thesis was to examine if consumers perceived the value of digital media entertainment in the access of the media and/or the ownership of it. Material/Method: The material consisted of 8 qualitative interviews which was presented in anarrative form. The interviews investigated consumers digital media entertainment habits and inparticular if the consumers downloaded or streamed their content. Main results: Consumers perceived the value of digital media entertainment through the accessof it, value-in-use, rather than in the ownership of it, value-in-exchange. On the other hand, themore engaged the consumers were in their use of the media, the more concerned they were withdownloading the content rather than streaming it.

Abstrakt Titel: Hur får ungdomar tillgång till tobak? – En kvantitativstudie bland ungdomar i Halland Författare: Sandra Mellberg &amp; Linda Vigren Sektion: Sektionen för Hälsa och Samhälle Handledare: Solgun Folke &amp; Eja Pedersen Högskola: Högskolan i Halmstad Tid: 2009-12-17 Sidantal: 13 Nyckelord: Röka vattenpipa, rökning, snusning, tillgång till tobak, ungdomar. Sammanfattning:  Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar i åldrarna 14- 16 år får tillgång till tobak. Metoden var kvantitativ med enkät som datainsamlingsinstrument. Studien var en tvärsnittsstudie. Över hälften av de undersökta ungdomarna visste hur de skulle kunna få tag i tobak på ett enkelt sätt. Vanligast var det att ungdomar fick tobak från äldre eller jämnåriga kompisar. Studien visade dessutom att en tredjedel av de undersökta eleverna hade provat att röka vattenpipa. Studien bidrar till att ge en bild över hur lätt eller svårt ungdomar själva upplever att det är att få tag på tobak. Fortsatt forskning kan inrikta sig på att studera attityder hos de personer som köper ut eller säljer tobak till minderåriga. Tobaksanvändning bland ungdomar är fortfarande ett problem i Sverige. / Abstract Titel: How do adolescents get access to tobacco? – A quantitative study among adolescents in Halland Author: Sandra Mellberg &amp; Linda Vigren Section: Sektionen för Hälsa och Samhälle Instructor: Solgun Folke &amp; Eja Pedersen University: Högskolan i Halmstad Time: 2009-12-17 Pages: 13 Keywords: Access to tobacco, adolescents, smoking hookah, snusing, tobacco.  Summarize:  The aim is to find out how adolescents age 14-16 years get tobacco. The method was quantitative with questionnaire. The study was a cross-sectional study. More than half of the studied pupils knew how to get tobacco in an easy way. It was most common that the adolescents got tobacco from older friends or from friends in the same age. The study showed that one third of the students had tried smoking hookah. The study contribute to give a wider perspective over how easy or hard adolescents feels it is to get hold of tobacco. Continued research can concentrate on studying people who buy or sell tobacco to minors. Tobacco use among adolescents is still a problem in Sweden.

Studiens syfte är att utveckla kunskap om lärares motivation till användning av digitalteknik i undervisningen. Ämnet belyses genom frågeställningarna; Vilken förståelse har lärare för den digitala teknikens roll i undervisningen? och Vilka aspekter påverkar lärarnas motivation till användning av digitalteknik i undervisningen? I studien deltar fem verksamma lärare som undervisar i årskurs 1-6. Utifrån semistrukturerade kvalitativa intervjuer beskrivs och kategoriseras aspekter som påverkar lärarnas motivation till att använda digitalteknik i undervisningen.    Studien visar att tvetydighet präglar lärarnas förståelse för den digitala tekniken. Lärarna uppvisar en förståelse för teknikens möjligheter och utnyttjar den för personlig utveckling och som informationsbank.Det framkommer dock inte lika frekvent att den digitala tekniken används i undervisningssituationen.    Det är flera aspekter som påverkar lärarnas drivkraft att använda digitalteknik i undervisningen. Tillgången till digitalteknik och huvudmans delaktighet är aspekter som visar sig ha stor påverkan på lärarnas drivkraft. Andra faktorer är tidsaspekten, intresse och kunskap om digitalteknik. Lärarna i studien har intresse för den digitala tekniken i undervisningen men önskar mer kunskap om mediet. / The objective of this study is to develop knowledge around teachers’ motivation to use digital technology in education. The study is performed with the following research questions; Which understanding does a teacher have of the role of digital technology in education? and Which aspects affects the teacher’s motivation to use digital technology in education? Five teachers who actively teach grade 1-6 takes part in the study. Semi-structured qualitative interviews are used to describe and categorize aspects that affect teachers’ motivation to use digital technology in education.    The study shows that teachers have an ambiguous understanding of digital technology. Teachers demonstrate understanding of the possibilities with digital technology and use it for personal development and as an information source. In contrast, digital technology is less frequently used while teaching.    Several aspects affect teachers’ incentive to use digital technology in education, access to technology and institutional involvement are exhibited as the most important factors. Other aspects are time, interest, and knowledge. All the participating teachers are interested in digital technology coupled with education while desiring more knowledge about the field.

En ökande grupp utsatta EU-medborgare ställer krav på att den svenska sjukvården kan möta upp deras behov av vård. Problem uppstår i och med att många utsatta EU-medborgare saknar sjukförsäkring och därmed inte berättigas subventionerad vård i Sverige. Syftet med vår studie är att undersöka erfarenheter från sjuksköterskor i Göteborg som i sitt arbete vårdar utsatta EU-medborgare som saknar sjukförsäkring. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerad intervjuform används för att nå syftet. I resultatet framkommer att brist på riktlinjer skapar ett vakuum fritt för subjektiva tolkningar hos vårdpersonal som möter den aktuella målgruppen. Ett tydliggörande kring hälso- och sjukvårdens principer i mötet med dessa patienter är av hög relevans för att möjliggöra ett tillhandahållande av jämlik vård för alla patienter. Vi diskuterar kring alla människors lika värde och tillgång till vård utifrån denna aspekt.

Africa’s agricultural productivity is the lowest in the world. At the same time the largest proportion of poor people live in rural areas where they are dependent upon agriculture for their survival. Agriculture is thus an essential to consider when fighting poverty. Women make up 70-80 % of the labour force in the agricultural sector and produce about 80% of the food for the household. Women are at the same time dependent upon their husbands for access to agricultural land and financial resources. Despite the important role of agriculture for poverty reduction, the sector continues to lack attention from both governments and international organizations, and the fact that gender discrimination is a cause of poverty is rarely raised.   This thesis aims to investigate, through a field study in Zambia, which conditions and circumstances that create low agricultural productivity, based on how the peasants themselves perceive it. The paper aims to problematize the question of low agricultural productivity by looking at the issue of land access and gender equality. This thesis takes its methodological point of departure in a qualitative ethnographic field study with semi-structured interviews. In order to analyze the peasants situation Sustainable Rural Livelihood has been used as an analytical framework.   The result of this thesis shows that peasants’ productivity mainly is hampered by the fact that they lack access to productive and financial resources. The overall difficult macro-economic situation in Zambia, together with the fact that investments from the government in the agricultural sector and in rural development is small, contributes to a situation that hinders peasants’ opportunities to increase productivity with other means than just working harder. Furthermore, the result shows that women experience gender discrimination in accessing land, credits and education. The difference between men and women is structural and is the result of unequal access to resources, which have given men more power and influence. Hence, women have become dependent upon their husbands to gain access to land and financial resources, implying that women become both vulnerable and isolated. Access to land would strengthen women’s economical dependency and give them the possibility to control the income and investment made in agriculture. / Afrikas jordbruksproduktivitet är lägst i hela världen,.sSamtidigt som den största delen av fattiga människor bor på landsbygden där de är beroende av jordbruket för sin överlevnad. Jordbruket är därmed en central fråga för att kunna bekämpa fattigdom. Kvinnor utgör 70-80 % av arbetskraften inom jordbrukssektorn och producerar cirka 80 % av maten till familjen. Samtidigt är kvinnor beroende av sina män för tillgång till jordbruksmark och finansiella resurser. Trots jordbrukets viktiga roll för fattigdomsbekämpning fortsätter sektorn att bli åsidosatt av både regeringar och internationella organisationer, samtidigt som bristen på könsdiskriminering som en orsak till fattigdom sällan tas upp.   Denna uppsats syftar till att undersöka, genom en fältstudie i Zambia, vilka förhållanden och omständigheter som skapar låg jordbruksproduktivitet, utifrån hur böndernas själva ser på det. Uppsatsen ämnar problematisera frågan om låg jordbruksproduktivitet genom att titta på frågan om tillgång till land och jämställdhet mellan kvinnor och män. Uppsatsen har sin metodologiska utgångspunkt i en kvalitativ etnografisk fältstudie med semi-strukturerade intervjuer. För att analysera böndernas situation har Sustainable Rural Livelihood använts som analytiskt ramverk.   Resultatet av denna studie visar att bönders produktivitet framförallt hindras av det faktum att de saknar tillgångar till produktiva och finansiella resurser. Den övergripande svåra makroekonomiska situationen i Zambia, tillsammans med att investeringar från regeringen i jordbrukssektorn och landsbygds utveckling är små, bidrar till en situation som hämmar böndernas möjligheter att öka sin produktivitet på andra sätt än genom att enbart arbeta hårdare. Vidare pekar resultatet av denna studie på att kvinnor upplever könsdiskriminering vad gäller tillgången till land, krediter och utbildning. Skillnaden mellan män och kvinnor  är strukturell och bottnar i en ojämlik tillgång till resurser, vilket gett män mer makt och inflytande. Detta har gjort att kvinnor är i nuläget är beroende av sina män för tillgång till land och finansiella resurser, vilket innebär att de blir både sårbara och isolerade. Tillgång till land skulle stärka kvinnors ekonomiska oberoende och ge dem möjligheten att själva kontrollera intäkterna och investeringarna i jordbruket.