Bakgrund: Kapital allokeras till produktiva investeringar på basis av uppskattad avkastning hos dessa och därför är det viktigt att kunna göra så rättvisande värderingar som möjligt. I praktiken är detta dock svårt eftersom många investeringar omgärdas av hög osäkerhet. Syfte: Uppsatsens syfte är att ge ett bidrag till diskussionen om hur tillgångar värderas under speciellt osäkra förhållanden. Avgränsningar: Med tillgångar avses anläggningstillgångar. Med speciellt osäkra förhållanden avses situationer då variabler som framtida kassaflöden och tillgångens livslängd inte är kända. Genomförande: Uppsatsen är av teoretisk karaktär där en diskussion kring värdering vid osäkra förhållanden förs. Diskussionen belyses genom ett empiriskt exempel hämtat från Exportkreditnämnden. Resultat: Tillgångsvärden beror till stor del på den risk tillgången är behäftad med. Författarna har funnit det relevant att dela upp en tillgångs risk i komponenterna osäkerhet och spridning. Osäkerhetskomponenten, som återspeglas i osäkerhet kring framtida kassaflöden, hanteras lämpligen genom en scenarioanalys, medan spridningskomponenten är mer problematisk att närma sig. I vissa fall kan, och bör, optionsteori vara en kompletterande ansats vid värdering.

No description available.

Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svårt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del på hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nätverk dels då det gäller möjlighet för den funktionshindrade att själv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestämma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ”delaktighetsintervjun” baserad på ICIDH 2s livsområden som utvecklades i projektet ”Enkla bärbara datorer för personer med utvecklingsstörning” användes. Resultatet sammanställdes kvantitativt och illustrerades med kvalitativa kommentarer. Resultatet sammanställdes kvantitativt. Studiens resultat visade att det fanns stora skillnader dels mellan hur olika försökspersoner skattade delaktighet och dels hur försöksperson och respektive stödperson skattade delaktighet. Skillnader återfanns även mellan de olika livsområdena. Studiens resultat pekar på att delaktighet är ett komplext fenomen för personer med utvecklingsstörning samt att ytterligare forskning behövs.

Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svårt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del på hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nätverk dels då det gäller möjlighet för den funktionshindrade att själv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestämma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ”delaktighetsintervjun” baserad på ICIDH 2s livsområden som utvecklades i projektet ”Enkla bärbara datorer för personer med utvecklingsstörning” användes. Resultatet sammanställdes kvantitativt och illustrerades med kvalitativa kommentarer. Resultatet sammanställdes kvantitativt. Studiens resultat visade att det fanns stora skillnader dels mellan hur olika försökspersoner skattade delaktighet och dels hur försöksperson och respektive stödperson skattade delaktighet. Skillnader återfanns även mellan de olika livsområdena. Studiens resultat pekar på att delaktighet är ett komplext fenomen för personer med utvecklingsstörning samt att ytterligare forskning behövs.

Problemformulering: Inom ramen för redovisningsrekommendationerna IAS 38 och RR15 finns ett visst mått av tolkningsutrymme för att avgöra om företagens utgifter för FoU ska ses som en tillgång eller snarare som en förbrukad resurs. Om företagens tolkning och därmed tillämpning av rekommendationerna skiljer sig åt kan jämförbarheten mellan företagens finansiella rapporter försvåras. Frågeställningar: Tolkningsutrymmet i rekommendationerna leder till följande frågeställningar: Vilka faktorer påverkar hur företag inom läkemedelsbranschen väljer att redovisa utvecklingsutgifter? Var går gränsdragningen mellan aktiverade och kostnadsförda utvecklingsutgifter? Finns några samband dels mellan de företag som aktiverar utvecklingsutgifter, dels mellan de företag som inte aktiverar? Vilka är då dessa samband? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag inom läkemedelsbranschen väljer att redovisa utgifter för forskning och utveckling samt hur detta påverkar jämförbarheten mellan företagens årsredovisningar. Metod: För att besvara syftet har främst primärdata samlats in genom intervjuer med redovisningsansvariga på företag inom läkemedelsbranschen. Utöver detta har sekundärdata granskats då företagens årsredovisningar analyserats utifrån utvalda variabler. Sekundärdata har även utgjorts av relevant litteratur och rapporter. Slutsatser: Osäkerheten i utfallet av forskningsprojekten är den främsta faktorn som påverkar hur företag som producerar läkemedel väljer att redovisa utvecklingsutgifter. Gränsdragningen för när egenutvecklade arbeten redovisas som tillgångar sker som tidigast då produkten är nära en registreringsansökan till aktuell myndighet. Undersökningen visar att företag som kommit längre i sitt utvecklingsarbete oftare aktiverar utvecklingsutgifter än företag som befinner sig i tidigare kliniska faser. Av studien framgår även att redovisningssätt väl återspeglar i vilket skede de egenutvecklade arbetena står och att jämförbarheten är god då företagen följer rådande praxis vilket är att tolka rekommendationerna snävt.

Idag är personalen en allt viktigare tillgång för de flesta företag. I dessa företag finns ofta dolda tillgångar, i form av personal, som inte får synas i balansräkningen. På 1960-talet började man använda sig av personalekonomisk redovisning, HRA, då man ansåg att även företagets resurser i form av personal borde tas upp som en immateriell tillgång i balansräkningen. Trots detta är det sällsynt med personalekonomiska balansräkningar, förutom i idrottsvärlden där många fotbollsföreningar tar upp sina spelarkontrakt som immateriella tillgångar. I Sverige finns något som heter elitlicensen, vilken reglerar hur externt förvärvade fotbollsspelare får redovisas och värderas. Utgifterna för dessa spelare får antingen kostnadsföras direkt eller aktiveras som en immateriell tillgång i balansräkningen, därmed utesluts aktivering av utgifter för egna spelare. Genom en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metodansats försökte vi uppnå vårt syfte med uppsatsen, vilket var att undersöka hur man kan redovisa egna spelare i sin balansräkning för att ge en rättvisande bild av klubbens ställning och resultat. Vi ville även ta reda på ifall redovisningen av externa spelarförvärv påverkar den rättvisande bilden. Undersökningen omfattade en intervju med en väl insatt person inom ämnet, samt en enkätundersökning med fotbollslag i herrallsvenskan 2006. Resultatet av vår undersökning visade att våra respondenter inte anser att det finns ett behov av att värdera de egna spelarna, beroende på att det inte tillåts av UEFA samt att det saknas en tillförlitlig värderingsmodell. Vi anser dock att det kan vara bra att värdera de egna spelarna då detta gör att samtliga spelare behandlas på likartat sätt, vilket ger en mer rättvisande bild av föreningens ställning och resultat. Eftersom samtliga spelarkontrakt ser likadana ut och enligt oss uppfyller samma tillgångskriterier, anser vi att de borde behandlas på likartat sätt.

Under vår förskollärarutbildning på Högskolan i Kristianstad har vi reflekterat över hur viktigt det är som pedagog att vara medveten om sitt förhållningssätt. Som vuxna är vi förebilder för barn, vilket innebär att hur vi för oss och agerar har betydelse och stor inverkar i barns liv. Mötet med alla barn i vardagen blir av betydelse för hur den vidare kontakten fortlöper, därför är barns olikheter i allmänhet av intresse att uppmärksamma och därför känns angeläget att skriva om. Vi vill tacka våra fyra pilotpersoner, samt våra åtta intervjupersoner som var villiga att ställa upp och delge sig av sina erfarenheter och tankar kring barns olikheter. Ett ödmjukt tack riktar vi till vår fantastiska handledare Lena Jensen som trodde på oss, samt stöttade oss fast tiden var knapp. Till slut vill vi även tacka varandra för det stöd och de givande diskussioner vi haft, en styrka för oss är att vi har kompletterat varandra bra i tanke och handling vilket har bidragit till detta examensarbete.

I denna rapport har tillgänglighetens påverkan på upplevelsen vid musiklyssning undersökts. Inspiration har till största del hämtats från tidigare forskning inom musikpsykologi. Insamling av empiri gjordes genom ett lyssningstest där två olika grupper fick höra ett och samma stycke musik på två olika vis. Ena gruppen fick musiken uppspelad från en dator och blev informerade om att musiken de skulle höra fanns tillgänglig, gratis, på internet. Den andra gruppen fick höra samma musik men uppspelad från kassett. De fick veta att musiken inte fanns tillgänglig på internet och att de bara skulle få höra musiken en gång, sen aldrig mer. Efter de hört musiken fyllde samtliga informanter i en enkät för att beskriva sin upplevelse. Den sammanställda datan visar på att upplevelsen såg något annorlunda ut mellan grupperna.

This master's thesis’ purpose is to contribute with knowledge about access to public library service in sparsely-populated areas in Southern Sweden. Previous similar studies have focused on Northern Sweden, leaving a lack of knowledge regarding the southern parts of the country. The study takes place in Blekinge county. Three questions are posed: How are the public library’s roles perceived in control documents regarding library service and rural policy? What roles do public library service play in the lives of participants in rural Blekinge, depending on whether they live in the northern forestal area or the southern coastal area? What, according to the participants, contributes to enabling and hindering library use? The theoretical framework derived from Skot-Hansen and Andersson’s model of four public library roles, Jochumsen et. al. 's model of four rooms at public libraries and Buckland’s model of information barriers. The methods of data collection were semi structured interviews and qualitative content analysis of documents. The results show that the perception of public library access depends on where in the county the participants live. In general, participants from the sparsely-populated rural forestal northern Blekinge perceive public libraries as less accessible than participants from the rural southern coastal area. The participants express a lack of access to public transport, which in return affects accessibility to public libraries and increases dependency on car transport. The analysis of regional and municipal control documents confirms that there is a widespread problem with unequal service availability in rural Blekinge county, including public library service.

The availability of both research results and data is appealing to different actors, which has increased the interest in open access significantly during the past decades. Generally, a more openly access to research results is regarded as a positive movement as this contributes to a faster spread of information, increase of visibility of research and the promotion of research collaborations. However, resistance concerning this movement exists such as limitations of the academic freedom, difficulties in choosing the right publication channel. This master thesis examines policy documents regarding the Nordic academic institutions’ approach to open access. It focuses on the communication style in policy documents, specifically whether researchers’ publishing freedom is considered when policies impose restrictions on researchers’ choice of publication type or channel. In order to examine the presented factors, an indication model was created that functions as a specification in which bearing concepts appear in the policies. The model could in the future guide policy makers when deciding which type of information is necessary to include in a policy. A finding in this study is that the majority of guidelines in policy documents remain relatively liberal concerning the manner in which scientific publication should be performed at each institution. The follow-up of the open access requirements in the policies is usually left to the interpretation of the individual researcher which makes the impact of the policies more difficult to analyse. In conclusion, the study shows a variation of open access policies, partly regarding outline and content, and partly concerning communication mode towards their recipients.