I denna studie undersöks införandet av tillitsbaserad styrning och ledning på en offentlig organisation. Denna kvalitativa intervjustudie utgår ifrån chefers perspektiv med syfte att undersöka chefers förutsättningar för införandet. Organisationen är nystartad sedan januari 2019 och under hösten 2019 presenterades tillitsbaserad styrning och ledning som en implementering, detta på uppdrag av regeringen för att effektivisera offentliga verksamheter och öka fokuset på brukaren. Den nya organisationen har inneburit att förutsättningarna så som kulturell bakgrund, ledarskapsförmågor, arbetssätt skiljer sig i organisationen. Studien är intressant eftersom den undersöker de skilda förutsättningar som råder utifrån implementeringens pedagogiska processer, så som behovet av kommunikation, samspel och kunskapsutbyte. Tidigare forskning visar att ledarskap och organisationskultur står varandra nära. Chefer har ett betydelsefullt ansvar att förmedla organisationskulturen till de anställda. Den aktuella studien betonar därutöver värdet med delaktighet som leder till ökad motivation hos chefer och medarbetare i en organisation. / <p>2020-06-08</p>

This bachelor thesis explores the opportunities for implementation of trust-based public management within the public sector. Previous research has shown that the process of implementation is of a highly complex nature and that the desired outcome may not be achieved. This study aims at examining the prerequisites for successful implementation of trust-based public management within Uppsala municipality. In order to fulfill this purpose, the study will utilize qualitative methods. To gather material, interviews were held with officials within the municipality and the material was analyzed through qualitative text analysis. The main findings of the thesis are that there are both more and less favorable conditions. Therefore, there are opportunities for Uppsala municipality to successfully implement trust-based public management although there are aspects that may give difficulties. This study is intended to increase the understanding of conditions for successful implementation of trust-based public management within the public sector.

Tankesättet om att desto oftare en förändring i en verksamhet eller organisationer genomförs desto bättre har blivit allt mer vanligt vilket har medfört att organisationsförändringar sker allt oftare. Den ständiga utvecklingen av teknologi försvårar forskningen kring kommunikationskanaler då de kanaler som är i bruk idag kan vara utdaterade och omoderna imorgon. Kommunikation är en viktig faktor vid organisationsförändringar, kommunikation är även viktigt för att kunna uppnå samförstånd och lyckas genomföra en organisationsförändring. Kvaliteten på kommunikationen kan bidra till hur väl genomförandet av förändringen lyckas eller inte.  Denna studie har undersökt hur kommunikation används mellan olika ledningsnivåer vid en organisationsförändring inom Region Västerbottens hälso- och sjukvårdsförvaltning, för att skapa möjligheten till samförstånd.  Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod med ett interpretivistiskt synsätt. Den empiriska datan samlades in via semistrukturerade intervjuer genomförda på Region Västerbottens hälso- och sjukvårdsförvaltning och transkriberades sedan noggrant och analyseras enligt den tematiska analysmetoden.  Studien visar på att majoriteten av chefer vill använda sig utav en kommunikation och ett ledarskap som innebär störst chans till samförstånd. Kommunikation och kommunikationsverktyg som bygger på muntliga dialoger och erbjuder chansen att ställa frågor för att reda ut missförstånd direkt, kombinerat med ett skriftligt alternativ är det som cheferna förespråkar. Cheferna nämner att sättet att kommunicera inom organisationen har påverkats av Covid-19 pandemin. Ledarskapet ska vara baserat på öppenhet och tillit för att ge handlingsfrihet till de som kan arbetet bäst.  Resultatet visar att samförstånd gällande förändringen och införandet av Målbild 2030 inte finns, även på den högsta undersökta nivån. Olika anledningar förhindrar cheferna från att använda de önskade kommunikationsstrategierna och kanalerna.

Fokus på ledarskap har i alla tider varit viktigt för att skapa effektiva organisationer som kan nå längre. I Sverige under 1990-talet växte ett ledarskap fram med fokus på mindre styrning och mer handlingsutrymme, för att främja god arbetsmiljö och organisationers effektivitet. År 2016 tillsattes en delegation av den svenska regeringen, vars syfte var att utbilda offentliga organisationer i Sverige i arbetet om att utveckla en mer tillitsbaserad organisering och ledning i sina verksamheter. Nu, tio år efter att man lämnat styrning genom kontroll och istället tillitsbaserad styrning och ledning tågat in är det viktigt att fundera över om det tillitsbaserade ledarskapet syns till? Studiens syfte är att undersöka hur tillitsbaserat ledarskap uttrycks och syns inom hr-organisationer i offentlig sektor. Denna kvalitativa studie har utförts genom observationer av fyra avdelningsmöten. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt med hjälp av teorin om tillitsbaserad styrning och ledning, och presenteras med fokus på kommunikation, kompetens och gemenskap. Det resultat som framkommer i studien är att det tillitsbaserade ledarskapet är synligt i offentlig hr-organisation i Sverige, genom tillmötesgående kommunikation, bekräftad kompetens samt god gemenskap och samhörighet. Studien visar hur chefer använder kommunikationsstrategier och metoder som återkoppling, handlingsutrymme, medbestämmande och gemenskapsaktiviteter för att möjliggöra och upprätthålla ett ledarskap baserat på tillit. Trots kritik i den tidigare forskningen om begreppet tillit och dess eventuella otydlighet, visar studiens resultat att chefers strategier och metoder är återkommande i olika arbetsgrupper, vilket befäster tanken på ett ledarskap med samsyn och gemensam ram. Avslutningsvis presenteras rekommendationer för framtida forskning inom området. Nyckelord: Ledarskap, tillitsbaserad styrning och ledning, offentlig sektor, medbestämmande, handlingsutrymme

Bakgrund: I och med New Public Managements intåg i den offentliga sektorn, med ett öka administrations- och rapporteringskrav, startade regeringen 2016 en delegation med fokus på att styra och leda med tillit. Tillitsdelegationen har utvecklat en styrmodell kallad Tillisbaserad styrning och ledning som syftar till att öka de yrkesproffesionellas handlingsutrymme. Ett antal reformer tillsammans med ett skifte mot en ökad linjestyrning visar indikationer på att New Public Management successivt letar sig in i universitetsvärlden. Syfte: Denna studie ställer sig frågande till hur utbredd de två styrteorierna New Public Management (NPM) och Tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) är vid universitet i Sverige. Studien vill vidare belysa frågan om hur ett universitets styrning upplevs ur de anställdas perspektiv. Undersökningen tar avstamp i Hoods (1991) sju kriterier för New Public Management och Bringselius (2017) tre styrprinciper för Tillitsbaserad styrning och ledning. Metod: Studieobjektet som ligger till grund för studien är Uppsala Universitet. Analysmetoden är kvalitativ i form av intervjuer och styrdokument. Studiens teoretiska ansats sammanfattas i fyra huvudområden: styrning, ledning, organisation och kultur. Resultat och slutsats: Studien visar att det finns inslag av både NPM och TSL inom universitetets styrning. De främsta inslagen av NPM ses inom området styrning genom ökade krav på uppföljning, mätning och administration medan TSL snarare uttrycks genom universitetets kultur och ledarskap. Resultatet visar att NPM har haft störst genomslag vid universitetets högre nivåer men ter sig inte lika starkt vid de lägre organisatoriska nivåerna. De mest framträdande i styrningen verkar vara den traditionsenliga kollegiala prägeln, tillsammans med de vetenskapliga normerna.

Den offentliga sektorn har under lång tid varit föremål för granskning och forskning, olikareformidéer har avlöst varandra gällande hur den offentliga förvaltningen på bästa vis skastyras. Gemensamt för alla reformidéer är att de alla har svar på föregående reformidéers bristereller svagheter. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur en kommun tar sig anreformidéer och hur den har översatt och anpassat reformidéer till sina lokala förutsättningar.Studien har särskilt tittat på hur Halmstads kommun har tolkat och översatt det senastestyrningsidealet och reformidén, tillitsbaserad styrning och ledning. Fokus har varit att titta påhur kommunen beskriver sin nya styrmodell i olika interna dokument. För att kunna göra dettavaldes en kvalitativ dokumentstudie; närmare bestämt en kvalitativ innehållsanalys medinduktiv ansats. Dokumentstudien gjordes på Halmstad kommuns nya styrmodell, sombeslutades november 2019. Studien visar att styrmodellen har spår av Public Administration,New Public Management, New Public Governance och Post-NPM. Kommunen har inspireratsav den nya reformidén och därmed också av tillit som fenomen, men har därutöver även behållitgamla reformidéer och dess styrprinciper. Kommunen visar även en ambition att fördjupa denhorisontella samverkan genom begreppet tillit. Vidare visar denna studie att kommunen hargjort en egen översättning och tolkning av begreppet tillit som är anpassad till kommunenskontext och dess styrmodell; ledningsbegreppet saknas i styrmodellen. Övergripande bidrarstudien till en nyanserad bild av tillitsbegreppet, och därmed kan studien också bidra till ettkritiskt förhållningssätt för kommuner som befinner sig i ett förändringsarbete. Studien skaparockså ett bidrag till samhällsdebatten och forskarvärlden genom en fördjupad analys avbakomliggande krafter och uppkomsten av nya reformvågor inom den offentliga sektorn. / The public sector has, for a long time, been a subject of review and research. Different publicmanagement reform ideas have replaced each other according to how the public administrationcan best be managed. A commonality between reform ideas is that they all have answers forprevious reform ideas' deficiencies and weaknesses. The purpose of this study was to examinehow municipalities take on different reform ideas, and how they have translated and adaptedthese reform ideas for their local requirements. The study has, in particular, investigated howHalmstad Municipality has interpreted and translated the latest governing ideal and the reformidea trust-based management and leadership. The focus has been to look at how themunicipality describes its new governing model in various internal documents. To accomplishthis, a qualitative document study was chosen; more specifically, a qualitative content analysiswith an inductive approach. The document study was conducted on Halmstad Municipality'snew governing model, which was passed in November of 2019. The study shows that thegoverning model has aspects of Public Administration, New Public Management, New PublicGovernance, and Post NPM. The municipality has picked up new reform ideas, and therebyalso trust as a phenomenon, but has additionally kept old reform ideas and their principles ofmanagement. The municipality also shows ambition to deepen horizontal cooperation throughthe principle of trust. Furthermore, this study shows that the municipality has made its owntranslation and interpretation of the concept of trust, which is adapted to the municipality'scontext and its model of management. Leadership is missing in this model of management. Asa whole, the study contributes to a nuanced picture of the concept of trust and can thereby alsocontribute to a critical approach that exists when working towards change. The study alsocontributes to a debate in society and academia regarding deeper analysis of underlying forcesand the appearance of new waves of reform in public management.

Trust-based management has become increasingly widespread in Sweden in the past few years, and an increasing number of municipalities are adopting trust-based methods. Previous research and pilot projects have centered heavily on health, education, social care and welfare, areas that are in many ways profoundly different from public libraries. The aim of this thesis is to explore the challenges and possibilities associated with public libraries’ adoption of trust-based management. A survey with open-ended questions was sent out to library staff and managers in nine Swedish municipalities, and a total of 39 surveys were completed. The questions were based on the seven principles of trust that the government-appointed “Tillitsdelegationen” (the “Trust Delegation”) formulated. The study found that both library staff and managers feel like their immediate superiors show them a high level of trust, manifested in a sense of considerable freedom in how they perform their work. However, the study also shows that trust is highly contextual and that there are a number of areas where trust is problematic, not least in terms of how the library relates to the public. One of the biggest challenges for public libraries when adapting trust-based management is that different members of staff understand the libraries’ mission in different ways, which complicates the core principle of trust-based management of structuring work based on the citizen’s needs.

This study is about how trust-based management is being applied, used and how it works in asmaller municipality and with focus on the school organization within that municipality. Thestudy will also see if trust-based management can counteract the criticism New PublicManagement have endured the last decades. The purpose of the study is to create an understanding about how trust-based management canbe used in a municipality and within the school organization. The study will use themunicipality of Tomelilla and its school organization as a case and will use the methods ofqualitative interviews and text analysis. The interviews are made with a person in the centralmanagement of the school organizations and principals. The text analysis is focusing ondocuments such as organization plans, internal control plans, managing models and reportsfrom other organizations. To make the analysis of the material possible it will apply trustbasedmanagement and New Public Management as analytical framework on themunicipalities and school organizations managing functions. The result of the study shows thatthere’s both indicators of trust-based management and New Public Management within everymanaging function analyzed. The study also shows that in certain ways the trust-basedmanagement succeed to counteract the criticism of New Public Management.

Tillitsbaserad styrning och ledning (TBSL) är en styrmodell som utvecklades av Tillitsdelegationen för att motverka New Public Managements effekter i offentlig förvaltning. Styrmodellen är inte politiskt beslutad, men tillämpas ändå av flera myndigheter. Studien undersöker hur TBSL sprids mellan och inom myndigheter givet att modellen är frivillig. Arbetsgivarverket inkluderas för att studera TBSL:s spridning mellan myndigheter. Centrala Studiestödsnämnden (CSN), Läkemedelsverket och Bolagsverket studeras för att förstå TBSL:s interna spridning och anpassning. Nyinstitutionell översättningsteori belyser hur TBSL sprids och paketeras av Arbetsgivarverket samt hur övriga studerade myndigheters HR- och stödfunktioner sprider och anpassar TBSL internt. Nio semi-strukturerade intervjuer och myndighetsinternt material har analyserats i en tolkande och tematisk analys. Resultatet visar att TBSL sprids som ett ledarskaps- och medarbetarskapskoncept inom Arbetsgivarverkets nätverk Tillitsinitiativet. Förebilder och imitation används i spridningen. På CSN, Läkemedelsverket och Bolagsverket tas TBSL emot som ett ledarskaps- och medarbetarskapskoncept. Spridningen sker via chefsforum eller interna erfarenhetsutbyten. De studerade myndigheterna anpassar TBSL utifrån lokal historia, där tidigare arbetssätt påverkar hur modellen beskrivs. TBSL får ett internt och ett externt gränssnitt på alla studerade myndigheter. Modellen beskrivs som ett coachande ledarskap som ska resultera i kompetensförsörjning, uppdragsuppfyllande och förtroende från omvärlden. TBSL förstås likartat på CSN, Läkemedelsverket och Bolagsverket, med vissa variationer mellan kärnverksamheterna. Sammantaget sprids TBSL utifrån studiens fall som ett ledarskaps- och medarbetarskapskoncept mellan och inom myndigheterna, med vissa förändringar från Tillitsdelegationens ursprungsdefinition.

Tillitsbaserad styrning och ledning har på senare tid vuxit fram som en möjlig styrfilosofi i Sverige. Tillitsbaserad styrning handlar om att organisationer ska förbättra kvaliteten på sitt arbete genom att öka tilliten i styrkedjan. När organisationer interagerar med andra organisationer påverkas de på olika sätt. Men hur, och i vilken utsträckning påverkas relationer mellan aktörer i styrkedjan när myndighetens styrning förändras? Och hur bör relationerna byggas för att bidra till det förväntade resultatet av tillitsbaserad styrning? Syftet med studien var att bidra till kunskapen om tillitsbaserad styrning, genom att undersöka källor till tillit i relationer mellan myndigheter och civilsamhällesorganisationer, i en kontext där myndigheten verkar genom civilsamhällesorganisationen. För att besvara syftet intervjuades fem myndighetsanställda samt en föreningsrepresentant. Även styrdokument från myndigheterna ligger till grund för det empiriska underlaget. Det empiriska underlaget analyserades utifrån Mayer et al.:s tillitsmodell och dess faktorer för tillit, och reflekterar aktuell forskning om hur modellen kan brytas ned och förstås i specifika kontexter. En aktuell forskningsrapport om tillit inom relationer på biståndsområdet har varit bakgrund och inspiration till att bryta ner tillitsfaktorerna till mindre beståndsdelar - tillitskällor. Studiens resultat pekar ut fem möjliga tillitskällor som finns i relationen mellan myndigheter och civilsamhällesorganisationer: kontrollsystem, extern expertis, inter-personella relationer, kommunikation, samt tydlighet och förväntningar. Tillitskällorna bidrar till tillitsbyggandet i att de interagerar och är beroende av varandra - som enskilda aspekter av relationen bidrar de nödvändigtvis inte till att bygga en tillitsbaserad relation. Studien visar också att om en myndighet vill nyttja tillitsbyggande i dessa relationer har detta också konsekvenser på styrningen. Bland annat genom att det bör finnas ett rimligt manöverutrymme för handläggare eller andra professioner inom bidragsprocesser, och att det finns tydligt chefsstöd i det att handläggarna har som uppgift att hantera ett visst mått av risk å myndighetens vägnar. / Trust-based governance and management has recently emerged as a possible governance philosophy in Sweden. Trust-based governance is about organizations improving the quality of their work by increasing trust in the governance chain. When organizations interact with other organizations, they are affected in different ways. But how, and to what extent, are relations between actors in the governance chain affected when the authority's governance changes? And how should relationships be built to contribute to the expected outcomes of trust-based governance? The purpose of the study was to contribute to the knowledge of trust-based governance, by examining sources of trust in relations between authorities and civil society organizations, in a context where the authority operates through the civil society organization. To answer the purpose, five authority employees and one civil society representative were interviewed. Governing documents from the authorities are also included in the basis for the empirical data. The empirical data was analyzed based on Mayer et al.:s model of trust and its factors for trust, and reflects current research on how the model can be broken down and understood in specific contexts. A current research report on trust in relations in the area of international development aid has been the background and inspiration for breaking down the trust factors into smaller components - sources of trust. The results of the study point out five possible sources of trust that exist in the relationship between authorities and civil society organizations: control systems, external expertise, interpersonal relationships, communication, and clarity and expectations. The sources of trust contribute to the building of trust in that they interact and are dependent on each other - as individual aspects of the relationship, they do not necessarily contribute to building a trust-based relationship. The study also shows that if an authority wants to use trust building in these relationships, this also has consequences for governance. Such as, reasonable room for manoeuvre for granting officers or other professionals in grant processes, and that there is clear managerial support due to the fact that the granting officers have the task of managing a certain amount of risk on behalf of the authority.