Syftet med denna studie var att undersöka huruvida en tillitsbaserad styrning utgjorde enpåverkande faktor på förutsättningarna för att arbeta som en lärande organisation. För attundersöka detta användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet begränsadestill offentlig sektor, där utgjorde Centrala Studiestödsnämnden ett intressant fall attstudera baserat på sitt tidigare arbete med tillitsbaserad styrning och att derasgeneraldirektör vid studiens utförande satt i Tillitsdelegationen. Utifrån erhållen empiriidentifierades ett stort antal beskrivningar av hur tidigare nämnda påverkanmanifesterades. De mest frekvent förekommande beskrivningarna var hur organisationensanställda själva fick ta ansvar för sitt lärande, genom att skapa lärtillfällen för sig själva,individuellt eller tillsammans med andra medarbetare, samt hur styrning genomförändrade direktiv skapade incitament för lärande. Således blir slutsatsen atttillitsbaserad styrning utgör en påverkande faktor på förutsättningarna för att arbeta somen lärande organisation. / The purpose of this study was to investigate whether a trust-based governance had animpact on the prerequisites for work as a learning organization. This was investigatedthrough qualitative semi-structured interviews. The sample group was limited to theSwedish National Board of Student Aid, based on the organizations prior work withtrust-based governance and the fact that the director general of the Swedish NationalBoard of Student Aid was a member of the Delegation for Trust-Based Public Managementwhen this study was performed. From the gathered data a large number of descriptionswas identified, detailing how the afore-mentioned impact manifested itself. The mostfrequently occurring descriptions was how the employees of the organization had to takeresponsibility for their own learning by creating learning opportunities for themselves,individually or together with co-workers, and how governance through directives createdincentive for learning. Thus, the conclusion is that a trust-based governance has an impacton the prerequisites for work as a learning organization. / <p>2020-06-26</p>

Denna studie syftar till att utforska vilka förutsättningar och vilket handlingsutrymme som rektorer och lärare har för att implementera tillitsbaserad styrning och ledning i sina respektive grundskolor i Borås Stad. Dessutom avser studien att undersöka eventuella likheter och skillnader mellan olika grundskolor avseende implementeringen. Studien utgår från Lundquists (1992,76) teori om tre implementeringsvillkoren: att förstå, kunna och vilja. Studien är en fallstudie vars urval består av skolor inom Grundskoleförvaltningen i Borås Stad. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har tillämpats i studien för att besvara dess frågeställning. Totalt har sju personer från tre olika skolor inom Grundskoleförvaltningen intervjuats. Studiens resultat visar att rektorerna har möjligheten att utforma den inre organisationen och att allt fler beslut fattas gemensamt inom skolorna vilket är en god förutsättning. Vidare visar resultatet att rektorerna inte har fått något särskilt stöd såsom resurser eller tid samt handlingsutrymme från Grundskoleförvaltningen till följd av tillitsbaserad styrning och ledning. Istället upplever rektorerna ökade kontrollfunktioner och administrativa uppgifter i respektive skolor. Däremot har lärarna angett en samstämmig bild att de har fått ökad tillit från sina respektive rektorer samt handlingsutrymme utifrån skollagen och styrdokumentet för att utföra sitt läraruppdrag vilket de upplever har bidragit till en förbättrad arbetsmiljö i skolan. Studiens resultat visar också att skolorna har olika förutsättningar men samma handlingsutrymme för att implementera tillitsbaserad styrning och ledning. / This study aims to explore which prerequisites and what management space, a room for maneuver principals and teachers have to implement trust-based governance and management in their respective primary schools in the City of Borås. In addition, the study is intended to examine any similarities and differences between the different primary schools regarding the implementation. The study is based on Lundquist's (1992,76) theory of the three implementation conditions: to understand, be capable, and be willing. The study is a case study whose selection consists of schools within the primary school's administration (Grundskoleförvaltningen) in the City of Borås. A qualitative method with semistructured interviews has been applied in the study to answer its question. A total of seven people from three different schools within the primary school's administration were interviewed. The result of the study shows that the principals have the opportunity to shape the internal organization and that more and more decisions are made jointly within the schools, which is a good prerequisite. Furthermore, the result shows that the principals have not received any special support such as resources or time and management space, a room for maneuver from the primary school's administration as a result of trust-based governance and management. Instead, the principals experience increased control functions and administrative tasks inrespective schools. On the other hand, the teachers have given a consistent picture that they have received increased trust from their respective principals as well as room for maneuver based on the Education Act and the governing document for carrying out their teaching duties, which they feel has contributed to an improved working environment in the school. The results of the study also show that the schools have different prerequisites but the same management space to implement trust-based governance and management.

SAMMANFATTNING Datum:                                                                            2023-05-29 Nivå:                                                       Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution:                                                                    Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare:                                                                     Linda Högström                   Jennifer Wallin                                                                                                                        86/07/01                              97/07/17                                            Titel:                                                   "Vi måste visa att det tillitsbaserade ledarskapet att vi menar någonting, att det inte bara är ord.” En kvalitativ studie om medarbetares upplevelse av Tillitsbaserad styrning och ledning och vilka eventuella implikationer det får för organisationens förmåga att uppfylla sitt syfte. Handledare:                                        Dariusz Osowski Nyckelord:                                           Tillitsbaserad styrning och ledning, Tillit, Strategy-as-practice, Offentlig sektor, Styrning, Strategi Forskningsfrågor:   Hur upplevs tillämpning av Tillitsbaserad styrning och ledning av medarbetarna inom elevhälsan, i en medelstor svensk kommuns förskole- och grundskoleförvaltning?  Hur kan verksamhetens förmåga att uppfylla sitt syfte och sina mål påverkas av de eventuella implikationer Tillitsbaserad styrning och ledning kan få i praktiken?                                              Syfte:                                                                Syftet med studien är att studera medarbetarnas upplevelse av Tillitsbaserad styrning och ledning och konsekvenserna det får för den offentliga organisationen att uppnå sitt syfte och sina mål i praktiken. Metod:                    Studien tillämpar en kvalitativ metod med fallstudien som strategi. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa intervjuer och en dokumentstudie, vilket analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys.  Slutsats:                Studiens slutsatser sammanfattas som att det finns en stor tillit inom fallorganisationen såväl till ledningen som till varje enskild skola. Däremot indikerar studien att en mer effektiv balans mellan kontroll och tillit torde vara fördelaktigt då organisationen idag inte uppvisar de rätta förutsättningarna för att faktiskt kunna uppfylla sitt syfte. Det finns därmed ett behov av praxis varmed kommunen kan få mer kontroll för att kunna uppnå syftet för offentlig sektor och en likvärdig elevhälsa, som sker genom ett främjande och förebyggande arbete i skolorna. Balans mellan tillit och kontroll kan vara svårt att uppnå men idag lutar styrningen mer åt tillit, vilket denna studie visar kan vara problematiskt. / ABSTRACT Date:                                                                                 2023-05-29 Level:                                                     Master thesis in Business Administration, 15 cr Institution:                                         School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:                                                                          Linda Högström                   Jennifer Wallin                                                                                                                        86/07/01                              97/07/17                                            Title:                                                      “We have to show with the trustbased management that we mean something, that it is more than just words” A qualitative study on employees’ perception of trustbased control and management and the implications that may arise affecting the organisation's ability to fulfill its purpose. Supervisor:                                        Dariusz Osowski Keywords:                                        Trustbased control and management, Trust, Strategy-as-practice, Public sector, Management accounting, Strategy Researchquestions:   How is a trustbased control and management perceived by the employees of the student health organisation, in a semi large Swedish municipality's preschool- and elementary school administration? How is the organization's ability to fulfill its purpose and reach goals affected by implications that may arise from a trustbased control and management in practice?                            Purpose:                                                                The purpose of this study is to study the employee’s perception of a Trustbased control and management and the consequences this has on the public organisation's ability to fulfill its purpose and reach goals in practice. Metod:                    The study applies a qualitative method with a case study research strategy. The empirical data has been gathered through semistructured interviews and a study of documents. This has then been analysed through a thematic analysis.  Conclusion:                                                                                                This study's conclusions can be summarized in the form of, that there exist great levels of trust in the caseorganisation, trust in management as well as in each school. However, the study also indicates that a more effective balance between control and trust would be beneficial, due to the fact that the organisation does not exhibit the right conditions necessary for it to be able to fulfill its purpose today.  Therefore, there exists a need for praxis by which the municipality can gain greater control and thereby, fulfill the public sector's purpose and an equal student health organisation, through facilitative and preventative work in the schools. A balance between trust and control can be difficult to reach but today the organisation is leaning more towards trust, which this study shows can be problematic.

Denna studie handlar om styrningen av Stadsutvecklingsprojektet i Varbergs kommun. Studien syftar till att undersöka vilka styridéer som uttrycks i styrdokumenten för Stadsutvecklingsprojektet och om Varbergs kommun har följt post-NPM-trenderna i styrningen av projektet sett till vilka styridéer som uttrycks i styrdokumenten. Post-NPM-trenderna Tillitsbaserad styrning och ledning, New Public Governance och Public Value Management används tillsammans med New Public Management som idealtyper för att analysera styrdokumenten. Genom att undersöka detta får vi djupare kunskaper om hur förändringen och utvecklingen som skett av den offentliga styrningen senaste decennierna - genom att olika former av styrning har introducerats och trendat - har påverkat styrningen av en svensk kommun. Resultatet visar att styridéer från alla styrformer som nämns ovan uttrycks i styrdokumenten men att idéer från styrformerna inom post-NPM och speciellt Tillitsbaserad styrning och ledning är frekvent förekommande. Detta visar i sin tur på att Varbergs kommun har följt post-NPM-trenderna i styrningen av Stadsutvecklingsprojektet sett till vilka styridéer som uttrycks i styrdokumenten.

En tillitsbaserad styrprincip efterfrågar värderingsdrivna organisationer som kan nyttja organisatoriska värdegrunder som styrmekanismer. Frågeställningar behandlade förhållandet mellan organisatorisk värdegrund i relation till organisationsidentifikation, professionell värdegrund och praktiserad värdegrund. En fallstudie tematiserades utifrån 11 intervjuer med enhetschefer och medarbetare från en kommunförvaltning. Utifrån frågeställningarna genererades tillhörande teman. Samstämmigheten med professionell värdegrund relaterade till temana gemensam grundsyn och tydlighet. Med praktiserad värdegrund till temana styrmekanism, konkretisering, samverkan och förut­sättningar. Förhållandet till organisationsidentifikation gav temana närhet, öppenhet, värdekongruens, tydlighet och rykte. Resultatet visade på upplevd samstämmighet mellan den organisatoriska värdegrunden och den professionella samt praktiserade värdegrunden med några avvikelser.  Den organisatoriska värdegrunden hade en del i identifikationsprocessen. Studien kan utveckla förståelsen om värde­grundens roll i identifikationsprocessen samt bidra till att organisationer som ämnar att bedriva värderingsstyrning ges en inblick i ett värdegrundsarbete och påverkande faktorer. Värdegrund kan användas som verktyg vid rekrytering och marknadsföring för att locka individer med önskvärda professionella värderingar.

Sverige har haft tydliga problem med sin styrning av välfärdssektorn till följd av incitament som kan hämtas ur NPM. Detta främst i form av en mål- och resultatstyrning som centraliserat makten med återkommande rapporteringskrav. För att komma till bukt med problemen inrättades åtgärder för att främja en ny styrning. I nuläget har styrformen tillitsbaserad styrning och ledning sett dagens ljus vilket innefattar en styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov. Studien avsåg ge en grundlig bild kring upplevelser av styrning och ledning inom en kommunal vård- och omsorgsförvaltning i förhållande till ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning. Detta för att producera kunskap om hur styrning och ledning upplevs inom en kommunal vård- och omsorgsförvaltning och för att bidra till utvecklingen av tillitsbaserad styrning och ledning inom densamma. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra enhetschefer vilkas upplevelser ställts i förhållande till en idealtyp av tillitsbaserad styrning och ledning. De sammanvägda upplevelserna av styrning och ledning motsvarar ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning i hög grad. Mot denna bakgrund indikerar studien på att det finns incitament som går att härleda från ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning. Vidare framkommer att det finns incitament som kan härledas från NPM. Respondenternas svar indikerar även på att förvaltningen ses som värderingsstyrd med uppfattningar om gott ledarskap, något som skapar förutsättningar att försätta utveckla den tillitsbaserade styrning och ledningen inom densamma. Slutligen har studien, baserat på respondenternas svar, resulterat i en rad upplevda utvecklingsområden för den fortsatta utvecklingen av styrformen inom förvaltningen. Resultaten skall enbart ses som indikationer på hur styrning och ledning upplevs samt hur styrformen kan utvecklas inom förvaltningen. Allt eftersom svaren i många meningar går och inte speglar en övergripande upplevd bild. / Sweden has had clear problems with its governance of the welfare sector because of incentives that can be obtained from NPM. This mainly in forms of performance management that has centralized the authority with recurring reporting requirements. To overcome these problems, measures were taken to promote a new governance. At present, the form of trust-based governance has seen the light of day. This includes a governance, culture and working method with focus on the purpose of the organisation and the needs of the user. The following study was intended to provide a thorough picture of experiences regarding governance within a municipal healthcare administration, in relation to an ideal of trust-based governance. This with an intention to produce knowledge about how governance is experienced within a municipal healthcare administration and to contribute to the development of governance within it. The study was based on qualitative interviews with four first line managers, whose experiences where compared to an ideal of trust-based governance. The results show that the combined experiences of governance largely correspond to an ideal of trust-based governance. Under those terms the study indicates that there are experiences which can be deduced from an ideal of trust-based governance. Furthermore, there are incentives which can be deduced from NPM. The interviewees responses indicate that the administration is regarded as value-driven with perceptions of good leadership, which creates conditions for developing the trust-based governance within it. Finally, the study, based on the responses, has resulted in several experienced aspects for the continued development of the trust-based governance within the administration. The results should only be indications of how governance is experienced and how the form of governance can be developed. All because the responses in many sentences differ and not reflects an overall perceived image.

I den här dokumentanalysen har offentliga verksamheters medarbetar- och ledarpolicys analyserats i syfte att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka hur tillit och styrning uttrycks i policy. Utifrån syftet togs två forskningsfrågor fram: 1) Om och i så fall på vilket sätt är tillit synligt i dessa policys? 2) Vem är chefen och vem är medarbetaren i dessa dokument? För att besvara syftet analyserades 15 policys från kommuner, regioner och statliga verksamheter. Resultatet visar att tillit är synligt genom att verksamheterna utgår från kärnverksamheterna och att medarbetarens kompetenser lyfts fram som viktiga verktyg för att nå nöjda kunder och leverera en bra välfärd. Enlig policyerna är medarbetarna professionella genom att vara en ansvarstagande medskapare som är rak och tydlig med sina medarbetare och har kunden i centrum. Ledaren i verksamheterna är lyhörda genom tydlighet i sin kommunikation, de är måluppfyllare och möjliggörare samtidigt som de agerar som förebilder för sina medarbetare och har tillit till deras förmågor. / In this document analysis, public sector employees and management policies have been analyzed in order to investigate how trust and leadership are expressed in policy through a qualitative content analysis. Based on the purpose, two research questions were raised: 1) If and if so, in what way is thrustbased leadership visible in these policies? 2) Who is the manager and who is the co-worker in these documents? To answer the purpose, 15 different policies from municipalities, regions and government agencies were analyzed. The result shows that trust is visible through the fact that the operations are based on the core operations and the co-workers skills are highlighted as important tools for reaching satisfied customers and delivering good welfare. In accordance with the policies, the co-workers are professional by being a responsible co-creator who is straightforward and clear with their coworkers and has the customer at the center. The leaders are responsive in the operations and clear in their communication, they are goal fulfillers and enablers while at the same time acting as role models for their employees and having confidence in their abilities.

Svensk offentlig sektor har de senaste decennierna präglats av reformer för att öka dess effektivitet. Detta har bland annat tagit sig uttryck i marknadisering och managementisering av offentliga verksamheter. Reformerna kan dock ha bidragit till att tilltron till medarbetares kompetens och förmåga försvagats, vilket resulterat i lägre kvalitet i tjänsterna gentemot medborgarna. Av den anledningen tillsatte Sveriges regering år 2016 en delegation med syfte att bidra till en mer tillitsbaserad styrning av offentlig sektor. Tillitsdelegationen var således mellan år 2016–2020 en del av statens offentliga utredningar och bedrev forskning och projekt för att främja idé- och verksamhetsutveckling. Resultatet blev dels en forskningsantologi där tillitsbaserad styrning och ledning definieras som koncept med tillhörande förslag på hur kommuner kan arbeta i praktiken för att få till stånd en mer tillitsbaserad styrning och ledning.  Sedan tillitsdelegationen avslutade sitt arbete har det dock inte uppkommit några ytterligare studier som visar på tillitsbaserad styrning och lednings praktiska genomförbarhet i form av faktiska implementeringar i kommuner. Vi ämnar därför att undersöka hur kommuner har tolkat och praktiskt tillämpat tillitsdelegationens normativa idéer i praktiken. Forskningsfrågan lyder således: ”Hur arbetar svenska kommuner för att implementera tillitsbaserad styrning och ledning i praktiken?” Studiens syfte är att undersöka hur kommuner jobbar rent praktiskt för att få till stånd en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Författarna menar att studien i förlängningen kan tjäna som stöd, inspiration och bidra med riktlinjer för andra kommuner att anamma tillitsbaserad styrning och ledning i praktiken. Genom att undersöka hur kommuner förstår och arbetar med tillitsbaserad styrning och ledning rent praktiskt bidrar studien med en förståelse för de mer praktiska aspekterna och kan tjäna som underlag för fortsatt utveckling av tillit som vägledande styrfilosofi. För att besvara forskningsfrågan och uppnå̊ studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts. Vid insamling av empirin genomfördes semi-strukturerade intervjuer med personen med övergripande ansvar för implementeringen av tillitsbaserad styrning och ledning i respektive kommun. Dessa utfördes med nio kommuner som har påbörjat arbetet mot en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Den data som samlades in vid intervjutillfällena transkriberades och analyserades därefter genom en tematisk analys. Avslutningsvis har denna studie identifierat hur kommuner tolkat tillitsbaserad styrning och ledning samt vilka praktiska metoder och tillämpningar som uppstått. Studien har även identifierat vilka hinder och svårigheter som återfinns när kommuner ska implementera en ny styrmodell vilket främst grundar sig i kontextuella skillnader.

Offentliga organisationer som har samhällsuppdraget inom vård- och omsorg behöver vara i ständig utveckling. Detta skapar ett förändrings- och implementeringsbehov inom offentliga verksamheter. I en snabbt föränderlig värld med en ständigt pågående kunskapsökning och utveckling krävs en hållbar plan för förändringsledning och implementering. Ett exempel på detta är när regeringen 2016 beslutade om den så kallade Tillitsdelegationen. Tillitsbaserad styrning och ledning (som en del av Tillitsdelegationen) har syftet att öka kvalitén i offentliga organisationer, genom att bland annat öka tilliten mellan chef och brukarnära arbetande personal. Syftet med studien var att utforska upplevelser och erfarenheter hos första linjens chefer i kommunala organisationer inom daglig verksamhet enligt LSS avseende implementering och praktisk tillämpning av tillitsbaserad styrning och ledning. Metoden som använts i studien hade en kvalitativ ansats. Författarna genomförde en pilotintervju innan de åtta intervjuerna med kvinnliga första linjens chefer inom daglig verksamhet. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats utifrån en implementeringsprocess vars centrala begrepp är att: vilja, kunna och förstå. Resultaten av studien visar att det finns skillnader i det praktiska arbetet kring tillitsbaserad styrning och ledning. Covid-19 pandemin har påverkat verksamheterna, där tillit beskrivs som en förutsättning för verksamheterna att göra den omställning som behövts. Det lyfts fram att kommunikation, mod, relation och delaktighet var viktiga komponenter i arbetet med en hållbar tillitsbaserad styrning och ledning. Studien har visat att det finns upplevda hinder främst i form av kontroll och mätningar kopplat till bland annat tidigare styrmodeller som bidrar till svårigheter att fullt ut kunna implementera ett tillitsbaserat ledarskap

Bakgrund: Tillisbaserad styrning och ledning (TBSL) har under de senaste årenkommit att bli allt mera populärt. TBSL kan ses som en motreaktion till kritiken mot dentidigare rådande styrfilosofin New Public Management (NPM). Dessvärre finns det enavsaknad av empiriskt material som studerar hur införandet av TBSL har påverkatstyrningen inom olika delar av den offentliga sektorn. På grund av skolans komplexastyrning och kritiken som lyfts mot NPM inom just skolan identifierats det som ettintressant område för studien. Syfte: Syftet med detta arbete är att kartlägga förändringar i styrningen av enorganisation vid införandet av styrfilosofin TBSL. Vi vill skapa en ökad förståelse förhur styrfilosofier relaterar till varandra vid styrförändringar. Arbetet ämnar även attskapa en förståelse för hur offentlig sektor arbetar med förtroende internt. Metod: Studien har genomförts på Nacka gymnasium där flera anställda inom bådelärarkåren och skolledningen har intervjuats. Studien är således en fallstudie och haräven använts sig av flertalet styrdokument för skolan. Vidare har studien använt sig aven kvalitativ forskningsansats och de intervjuer som utförts har varit semistrukturerade. Slutsats: Studien identifierar tendenser av både NPM och TBSL i den nuvarandestyrningen för Nacka gymnasium. Det framkommer även att Nacka gymnasiumanvänder sig av samtliga sju principer för TBSL i varierande utsträckning. Tydligast ärprinciperna tillit, handlingsutrymme, kunskap och öppenhet som är en central del avstyrningen. Införandet av TBSL har i viss mån påverkat styrningen av skolan, även ompåverkan på en operativ nivå är marginell. Litteraturen målar upp NPM och TBSL somtvå vitt skilda styrfilosofier i teorin, men i praktiken är de förenliga och styrningen är tillstor del densamma. Grunden och syftet med filosofierna, att effektivisera verksamheten,är densamma medan skillnaden ligger i TBSLs fokus på tillit och den kulturellastyrningen kontra NPMs fokus på främst den formella styrningen. / Background: Trust based management has during the last years gained attention inpublic sector. Trust based management can be seen as a counter-reaction to New PublicManagement (NPM). There is a lack of empirical studies conducted about this topic withdifferent agencies of the public sector. Due to the complexity within public schoolmanagement and the raise of criticism against the use of NPM in school managementmakes this area interesting to study. Purpose: The purpose of this study is to map out the changes within the the managementduring a management reform. With this study we want to contribute to expanding theknowledge how different management philosophies relate to each other during amanagement reform. The study also tries to understand how public sector can work withtrust within the organization. Method: This study has been conducted at Nacka gymnasium where multiply teachersand members of the board of the school has been interviewed. The study shouldtherefore be considered as a case study and uses multiply internal documents to be ableto understand the organization. The study has been using a qualitative research approachand the conducted interview has been semi-structed. Conclusion: The study identifies tendencies of both NPM and trust based managementin the current management of Nacka gymnasium. It also appears that Nacka gymnasiumuse all of the seven criteria’s for trust based management in different levels. The mostnoticeable criteria’s is trust, room of action, knowledge and openness. The reforms havemade some changes to the management but we didn’t find any evidence for that thereform has made any significant changes in the everyday work task. In the literatureNPM and trust based managements is portraited as vastly different, but in reality the twomanagement philosophy’s can be seen as quite similar. The foundation of the twophilosophy’s, which is to make an organization more efficient, are the same but thedifference consists of that trust based management mainly focus on trust and culturemanagement rather than formal control as NPM does.