<p>The travel agencies exist on a market that is distinguished by increasing competition. A majority of the travel agencies offer different services that all satisfie the same customer need. However,</p><p>one major difference in the market aspect is the service quality, this making it an important mean of competition. There are several acknowledged methods of measurement when it comes to service quality and it is important to use an instrument that takes into consideration the fact that charter tours is a complex merger of several services. The purpose of this essay is to establish if the SERVQUAL method is a suitable instrument for measuring service quality in the travel</p><p>industry. This study is a thorough analysis and evaluation of what Apollo’s customers think about the service quality of Apollo as well as how they perceive that Apollo fulfils their travelling</p><p>expectations. Moreover, the essay will examine which factors affect travellers’ experiences of the service quality on charter tours. The study has an objective outlook and the authors have applied a deductive approach. The authors have performed a quantitative study on 70 of Apollo’s customers. The aforementioned study was carried out using a questionnaire that was based on the</p><p>SERVQUAL method and the theories that were used in the theoretical part of that study.</p><p>The result show that the SERVQUAL method only considered the aspects that involve the travel agency and did not consider the other aspects that affect the traveller’s overall experience of the</p><p>service quality. In conclusion this study determines that the SERVQUAL method is not a suitable instrument for measuring service quality on charter tours in the travel industry.</p> / <p>Researrangörer verkar på en marknad som kännetecknas av en ökad konkurrens, där ett flertal researrangörer erbjuder olika tjänster som tillfredställer samma behov. Något som särskiljer researrangörerna åt är kvaliteten, vilket medför att den blir ett viktigt konkurrensmedel. Då det finns flera erkända metoder för att mäta upplevd tjänstekvalitet är det viktigt att använda ett mätinstrument som tar hänsyn till att charterresor är en komplex uppsättning av deltjänster.</p><p>Syftet med denna uppsats är att klargöra om SERVQUAL metoden är ett lämpligt mätinstrument inom reseindustrin genom att analysera och utvärdera vad kunderna anser om Apollos</p><p>tjänstekvalitet samt om Apollo uppfyller kundernas förväntningar. Detta med hjälp av att undersöka vilka faktorer som påverkar resenärers upplevda tjänstekvalitet på charterresor. Uppsatsen utgår från ett objektivistiskt synsätt där författarna har tillämpat en deduktiv ansats. En kvantitativ enkätundersökning har utförts på 70 stycken av Apollos kunder där enkätundersökningen är baserad på SERVQUAL samt de teorier som behandlas i studiens teorikapitel. Resultatet visar att SERVQUAL metoden endast tar upp de aspekter som rör researrangören, och inte alla de aspekter som påverkar kundernas upplevda tjänstekvalitet. Med detta som utgångspunkt anser författarna att SERVQUAL metoden är bristande som mätinstrument när det gäller att mäta resenärers uppfattning av tjänstekvalitet på charterresor.</p>

<p>Inom offentlig sektor pågår introduktionen av New Public Management (NPM), vilket innebär att teorier kring ledning och styrning av företag utvecklade för den privata sektorn  börjar användas inom offentliga verksamheter.</p><p> </p><p>Under de närmaste åren kommer Skatteverket tillsammans med försäkringskassan och arbetsförmedlingen skapa gemensamma servicekontor på 82 orter i landet. Servicekontoren producerar en samlad service till medborgare och företag. Anställda på dessa kontor kommer vara företrädare för flera myndigheter samtidigt. Service är tänkt att vara livshändelsebaserad  och ska utgå från kundens situation.</p><p> </p><p>Skatteverket och andra myndigheter beskriver idag sina kontakter med medborgaren på ett sätt som påminner om privata företags sätt att betrakta sina kunder och kundservice. Utgångspunkten för denna uppsats var därför att teorier kring tjänster och tjänstekvalitet skulle kunna användas för att studera en intern verksamhetsprocess inom Skatteverket. Studien gjordes med utgångspunkten att verksamhetsprocessen som vi studerade också kunde beskrivas som en tjänsteprocess.</p><p> </p><p>En enkätundersökning gjordes bland personal som medverkade i processen invandringar inom Skatteverket. Undersökningen utformades utifrån SERVQUAL-verktyget och  modifierades för att värdera kvalitetsfaktorer i en intern tjänsteprocess. Syftet var att undersöka om en bättre bild av kvalitet i processen gick att ta fram genom att studera processen utifrån tjänsters egenskaper och kvalitetsfaktorer.</p><p> </p><p>Resultatanalysen visade att värderingen av de olika kvalitetsfaktorerna i vår undersökning på flera sätt överensstämmer med tidigare undersökningar som gjorts. Vi konstaterar att de fem kvalitetsfaktorer som vi använt oss av i undersökningen alla anses vara viktiga för kvaliteten i processen. Pålitlighet, reaktionssnabbhet samt empati /inlevelseförmåga värderas högst.</p><p> </p><p>Slutsatserna vi gjort är att resultaten stöder beskrivningen av processen som en intern tjänsteprocess. Skillnader i resultaten beroende på de anställdas position i processen visar på förekomsten av vad som skulle kunna benämnas interna kunder och tjänsteproducenter i processen. Två delprocesser, ”mottaga ärende” och ”stöd/support” kan enligt vår analys av undersökningsresultatet beskrivas som interna tjänster.</p>

<p><p>Idag finns det lite forskning kring området alpinanläggningar och så kallade snowparks som många norska alpinanläggningar erbjuder. Syftet med denna studie är att skapa en större kunskap om användarnas, dvs. Snowboardåkares, preferenser som kan användas som stöd i utvecklingen av framtida norska snowparks. Vi önskar även skapa en kunskap om varför vissa anläggningar upplevs vara bättre än andra.</p><p>En undersökning, baserad på Kanos et al. (1984) teori om attraktiv kvalitet, utfördes för att hitta svar på vad som gör snowboardåkare av snowparks tillfredsställda och om det finns en skillnad mellan hur olika dimensioner av snowparkprodukten bidrar till kvalitet och tillfredställelse. Undersökningen urförs även för att hitta svar på vilka imagekriterier som påverkar valet av snowpark, samt varför vissa snowparks anses vara bättre än andra. Kanos teori om attraktiv kvalitet gör det möjligt att identifiera attraktiva kvalitetsattribut och klassificera vilken kvalitetskategori attributet tillhör.</p><p>Undersökningen är uppdelad i fyra steg. Första steget är att identifiera vilka attribut som kan knytas till produkten ur ett kundperspektiv. Detta gjordes genom 30 stycken individuella intervjuer. Urvalet består av aktiva snowboardåkare och har gjorts utifrån geografisk spridning, förmåga, ålder och kön. Inom de tre dimensioner som enligt teorin påverkar tjänstens kvalitet, vilka är fysisk tjänstemiljö, outcome, dvs. den sökta upplevelsen, och interaktionskvalitet, fann vi 21 stycken attribut. Sedan utformades en enkät som innehåller de produktattribut vi identifierade i tidigare forskning och genom intervjuerna. Därefter följde själva undersökningsfasen då en elektronisk enkät spreds till Norges Snowboard Forbunds (NSBF) direktanslutna medlemmar. Totalt svarade 270 på enkäten. I det sista steget sammanställdes resultatet från enkäten, som slutligen evaluerades och analyserades. </p><p>Av totalt 21 attribut var 14 stycken statistiskt signifikanta och kunde därmed klassificeras, dvs. en kvalitetskategori kunde anges till respektive attribut. Bland de 7 attribut som inte kunde klassificeras föll samtliga utom en inom kvalitetsdimensionen fysisk tjänstemiljö medan ett föll inom dimensionen outcome. Dessa attribut kan vara svåra att klassificera på grund av att de kan vara en kombination av flera kvalitetskategorier. En annan orsak kan vara att olika segment har olika uppfattningar om attributen. En analys av snowboardåkares ålder, kön, förmåga och frekvens genomfördes för att undersöka hur olika segment svarade på enkäten. Analysen visade att olika segment klassificerar attributen olika. Förklaringen till att sex utav dessa sju attribut inte kan bli klart definierade är troligen på grund av att attributen är dynamiska och följer en livscykel, dvs. den upplevda kvaliteten av ett attribut kan förändras över en tid.</p><p>För att skapa en så attraktiv snowpark som möjligt bör anläggningar främst fokusera på den fysiska tjänstemiljödimensionen för att sedan skapa en unik produkt med hjälp av dimensionens attribut som visade sig ge kunderna en attraktiv kvalitet samt attributen inom interaktionsdimensionen. De faktorer som visade sig mest påverka en parks image är de fysiska egenskaper snowparkprodukten i sig har. Trysil upplevdes vara den bästa anläggningen i Norge oberoende av var användarna åkte, då de bl.a. lyckats att skapa en mer unik produkt med hjälp av interaktionsattribut. De upplevs också ge bättre förutsättningar till de upplevelser som söks.</p><p>Den slutsats vi kunnat dra är att attributen i interaktionsdimensionen kan ses som skapare av attraktiv kvalitet men generellt sett var minst viktiga. Outcomedimensionens attribut tillhörde de viktigaste och var även det området som avgjorde konkurrensen. Den fysiska tjänstemiljön visade sig påverka kvalitetsintrycket på olika sätt. En del attribut bidrog starkt till tillfredsställelse medan andra främst kunde bidra till missnöje vid avsaknad av dem. Attributen i denna dimension var viktigare för respondenterna än vad interaktionsdimensionens attribut var. Det var tydligt att denna dimension indirekt, genom att påverka resultatet, var den upplevelse som respondenterna sökte och kan vara avgörande för varför vissa snowparks anses vara bättre än andra.</p></p><p> </p><p> </p><p> </p>

Bakgrund: Den negativa bild som media målat upp av den privata äldreomsorgen, har lett till en ökad fokusering på kvalitetsutveckling i dessa verksamheter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur kvalitetsarbetet utformas och genomförs på operationell nivå inom en privat vårdorganisation. Avsikten är även att ge förslag på hur arbetet skulle kunna förbättras. Avgränsningar: Vår studie omfattar förbättringsarbete avseende tjänstekvalitetsutveckling i ett privat vårdföretag i Sverige och omfattar tre enheter inom en region. Uppsatsen är skriven från ett ledningsperspektiv och behandlar kvalitetsutvecklingsarbete på operativ nivå. Begreppet ledning inkluderar högsta ledningen till den operativa ledningen, d.v.s. enhetscheferna. Genomförande: En fallstudieliknande undersökning utfördes genom intervjuer med personer ur ledningen samt med ett flertal övriga medarbetare. Sekundära källor är hämtade huvudsakligen från ämnena kvalitetsutveckling, TQM, organisatoriskt lärande och projektledning. Resultat: I dagsläget pågår inget strukturerat kvalitetsutvecklingsarbete inom enheterna. Orsaken till detta är bristande kontinuitet och därigenom dålig kvalitet i ledningens processer. Enhetscheferna måste fokusera på att utveckla metoder för att driva kvalitetsarbetet. Vi föreslår projektform som en metod och att utbildning i projektledning inledningsvis måste ske.

The purpose of this thesis was, on the mission of LRF Konsult Södra marknadsområdet, to research on why their customers were satisfied and/or dissatisfied. The research was performed in two segments: customers that had joined the company through acquisitions of other accounting firms and customers that had been in contact with LRF Konsult’s personal sellers. To be able to find the answer to our purpose we chose to do a qualitative study. Five interviews were performed with customers in southern Sweden, Skåne and Halland, to get their personal view of the service and of their relation to LRF Konsult and their contact person. The theories suggested that the satisfaction of the customers would increase depending on their relation with LRF Konsult and their contact person. Our research concluded the relation differed for each customer and that it was of great importance that the contact person at LRF Konsult understood and adapted the relation to what the customer wanted. Furthermore, there was a slight difference between the acquired customers and customers by sellers since the last mentioned segment seems to have a close relation to both LRF Konsult and the contact person. The acquired customer rather has a close relation solely to the contact person. No matter what type of relation they had, we could clearly see that the contact person played an important role since that person was in direct contact with the customers. We also noticed a difference between the agricultural segment and other small enterprises. The agricultural customers were thankful for the expertise of LRF Konsult within the customers’ segment and appreciated the knowledge that they had access to. The other small enterprises were not interested in a deeper knowledge within their branches. Other important aspects that could be concluded from this research were the value of trust in order to create satisfaction. Price on the other hand was not, in line with the theories presented, of great importance. Finally there was a focus on the process as a whole, which worked as a driving force for higher satisfaction, even if the customers differed in how active they wanted to be. / Denna uppsats hade som uppgift att, på uppdrag av LRF Konsult Södra marknadsområdet, undersöka varför deras kunders var nöjda och/eller missnöjda. Undersökningen utfördes i de två kundgrupperna: köp- och säljkunder. Köpkunder är kunder som värvats genom förvärvning av andra byråer, och säljkunder har värvats utav LRF Konsults anställda säljare. För att kunna svara på denna fråga valde vi att utföra en kvalitativ undersökning. Fem personliga intervjuer gjordes med kunder i Skåne och Halland för att få deras personliga syn på tjänsten samt deras relation till LRF Konsult och handläggaren. Teorierna föreslog att kundernas tillfredsställelse skulle öka i takt med hur nära deras relation med LRF Konsult och deras handläggare blev. Vad vi fann i denna undersökning var att detta skiljde sig hos de olika kunderna och att det var viktigt att handläggarna i LRF Konsult kunde läsa av kundernas behov och anpassa relationen till vad de önskade. Vidare så fanns det här en skillnad mellan köp- och säljkunder eftersom säljkunderna verkade ha en relation med både LRF Konsult och handläggaren medan köpkunder hade en mer nära relation med endast handläggaren. Handläggaren hade, oavsett typ av relation, en stor betydelse eftersom det var handläggaren som var i direkt kontakt med kunden. Vi kunde se en skillnad mellan de två segmenten, vilka var lantbrukare och övriga småföretag. Lantbrukarna hade tagit nytta av LRF Konsult expertis inom detta område och uppskattade den kunskap som de hade tillgång till. De övriga småföretagarna ansåg sig inte mindre nöjda för att LRF Konsult inte hade djupare kunskap inom deras branscher. En annan viktig aspekt som kom fram i denna undersökning var hur viktigt förtroendet för handläggaren/LRF Konsult är för att skapa tillfredsställelse. Pris hade dock, som teorierna föreslog, mindre betydelse. Slutligen så var själva processen i fokus som drivande av tillfredsställelsen, även om det fanns olika behov av hur aktiv man ville vara i denna process hos de olika kunderna.

The travel agencies exist on a market that is distinguished by increasing competition. A majority of the travel agencies offer different services that all satisfie the same customer need. However, one major difference in the market aspect is the service quality, this making it an important mean of competition. There are several acknowledged methods of measurement when it comes to service quality and it is important to use an instrument that takes into consideration the fact that charter tours is a complex merger of several services. The purpose of this essay is to establish if the SERVQUAL method is a suitable instrument for measuring service quality in the travel industry. This study is a thorough analysis and evaluation of what Apollo’s customers think about the service quality of Apollo as well as how they perceive that Apollo fulfils their travelling expectations. Moreover, the essay will examine which factors affect travellers’ experiences of the service quality on charter tours. The study has an objective outlook and the authors have applied a deductive approach. The authors have performed a quantitative study on 70 of Apollo’s customers. The aforementioned study was carried out using a questionnaire that was based on the SERVQUAL method and the theories that were used in the theoretical part of that study. The result show that the SERVQUAL method only considered the aspects that involve the travel agency and did not consider the other aspects that affect the traveller’s overall experience of the service quality. In conclusion this study determines that the SERVQUAL method is not a suitable instrument for measuring service quality on charter tours in the travel industry. / Researrangörer verkar på en marknad som kännetecknas av en ökad konkurrens, där ett flertal researrangörer erbjuder olika tjänster som tillfredställer samma behov. Något som särskiljer researrangörerna åt är kvaliteten, vilket medför att den blir ett viktigt konkurrensmedel. Då det finns flera erkända metoder för att mäta upplevd tjänstekvalitet är det viktigt att använda ett mätinstrument som tar hänsyn till att charterresor är en komplex uppsättning av deltjänster. Syftet med denna uppsats är att klargöra om SERVQUAL metoden är ett lämpligt mätinstrument inom reseindustrin genom att analysera och utvärdera vad kunderna anser om Apollos tjänstekvalitet samt om Apollo uppfyller kundernas förväntningar. Detta med hjälp av att undersöka vilka faktorer som påverkar resenärers upplevda tjänstekvalitet på charterresor. Uppsatsen utgår från ett objektivistiskt synsätt där författarna har tillämpat en deduktiv ansats. En kvantitativ enkätundersökning har utförts på 70 stycken av Apollos kunder där enkätundersökningen är baserad på SERVQUAL samt de teorier som behandlas i studiens teorikapitel. Resultatet visar att SERVQUAL metoden endast tar upp de aspekter som rör researrangören, och inte alla de aspekter som påverkar kundernas upplevda tjänstekvalitet. Med detta som utgångspunkt anser författarna att SERVQUAL metoden är bristande som mätinstrument när det gäller att mäta resenärers uppfattning av tjänstekvalitet på charterresor.

Inom offentlig sektor pågår introduktionen av New Public Management (NPM), vilket innebär att teorier kring ledning och styrning av företag utvecklade för den privata sektorn  börjar användas inom offentliga verksamheter.   Under de närmaste åren kommer Skatteverket tillsammans med försäkringskassan och arbetsförmedlingen skapa gemensamma servicekontor på 82 orter i landet. Servicekontoren producerar en samlad service till medborgare och företag. Anställda på dessa kontor kommer vara företrädare för flera myndigheter samtidigt. Service är tänkt att vara livshändelsebaserad  och ska utgå från kundens situation.   Skatteverket och andra myndigheter beskriver idag sina kontakter med medborgaren på ett sätt som påminner om privata företags sätt att betrakta sina kunder och kundservice. Utgångspunkten för denna uppsats var därför att teorier kring tjänster och tjänstekvalitet skulle kunna användas för att studera en intern verksamhetsprocess inom Skatteverket. Studien gjordes med utgångspunkten att verksamhetsprocessen som vi studerade också kunde beskrivas som en tjänsteprocess.   En enkätundersökning gjordes bland personal som medverkade i processen invandringar inom Skatteverket. Undersökningen utformades utifrån SERVQUAL-verktyget och  modifierades för att värdera kvalitetsfaktorer i en intern tjänsteprocess. Syftet var att undersöka om en bättre bild av kvalitet i processen gick att ta fram genom att studera processen utifrån tjänsters egenskaper och kvalitetsfaktorer.   Resultatanalysen visade att värderingen av de olika kvalitetsfaktorerna i vår undersökning på flera sätt överensstämmer med tidigare undersökningar som gjorts. Vi konstaterar att de fem kvalitetsfaktorer som vi använt oss av i undersökningen alla anses vara viktiga för kvaliteten i processen. Pålitlighet, reaktionssnabbhet samt empati /inlevelseförmåga värderas högst.   Slutsatserna vi gjort är att resultaten stöder beskrivningen av processen som en intern tjänsteprocess. Skillnader i resultaten beroende på de anställdas position i processen visar på förekomsten av vad som skulle kunna benämnas interna kunder och tjänsteproducenter i processen. Två delprocesser, ”mottaga ärende” och ”stöd/support” kan enligt vår analys av undersökningsresultatet beskrivas som interna tjänster.

Idag finns det lite forskning kring området alpinanläggningar och så kallade snowparks som många norska alpinanläggningar erbjuder. Syftet med denna studie är att skapa en större kunskap om användarnas, dvs. Snowboardåkares, preferenser som kan användas som stöd i utvecklingen av framtida norska snowparks. Vi önskar även skapa en kunskap om varför vissa anläggningar upplevs vara bättre än andra. En undersökning, baserad på Kanos et al. (1984) teori om attraktiv kvalitet, utfördes för att hitta svar på vad som gör snowboardåkare av snowparks tillfredsställda och om det finns en skillnad mellan hur olika dimensioner av snowparkprodukten bidrar till kvalitet och tillfredställelse. Undersökningen urförs även för att hitta svar på vilka imagekriterier som påverkar valet av snowpark, samt varför vissa snowparks anses vara bättre än andra. Kanos teori om attraktiv kvalitet gör det möjligt att identifiera attraktiva kvalitetsattribut och klassificera vilken kvalitetskategori attributet tillhör. Undersökningen är uppdelad i fyra steg. Första steget är att identifiera vilka attribut som kan knytas till produkten ur ett kundperspektiv. Detta gjordes genom 30 stycken individuella intervjuer. Urvalet består av aktiva snowboardåkare och har gjorts utifrån geografisk spridning, förmåga, ålder och kön. Inom de tre dimensioner som enligt teorin påverkar tjänstens kvalitet, vilka är fysisk tjänstemiljö, outcome, dvs. den sökta upplevelsen, och interaktionskvalitet, fann vi 21 stycken attribut. Sedan utformades en enkät som innehåller de produktattribut vi identifierade i tidigare forskning och genom intervjuerna. Därefter följde själva undersökningsfasen då en elektronisk enkät spreds till Norges Snowboard Forbunds (NSBF) direktanslutna medlemmar. Totalt svarade 270 på enkäten. I det sista steget sammanställdes resultatet från enkäten, som slutligen evaluerades och analyserades.  Av totalt 21 attribut var 14 stycken statistiskt signifikanta och kunde därmed klassificeras, dvs. en kvalitetskategori kunde anges till respektive attribut. Bland de 7 attribut som inte kunde klassificeras föll samtliga utom en inom kvalitetsdimensionen fysisk tjänstemiljö medan ett föll inom dimensionen outcome. Dessa attribut kan vara svåra att klassificera på grund av att de kan vara en kombination av flera kvalitetskategorier. En annan orsak kan vara att olika segment har olika uppfattningar om attributen. En analys av snowboardåkares ålder, kön, förmåga och frekvens genomfördes för att undersöka hur olika segment svarade på enkäten. Analysen visade att olika segment klassificerar attributen olika. Förklaringen till att sex utav dessa sju attribut inte kan bli klart definierade är troligen på grund av att attributen är dynamiska och följer en livscykel, dvs. den upplevda kvaliteten av ett attribut kan förändras över en tid. För att skapa en så attraktiv snowpark som möjligt bör anläggningar främst fokusera på den fysiska tjänstemiljödimensionen för att sedan skapa en unik produkt med hjälp av dimensionens attribut som visade sig ge kunderna en attraktiv kvalitet samt attributen inom interaktionsdimensionen. De faktorer som visade sig mest påverka en parks image är de fysiska egenskaper snowparkprodukten i sig har. Trysil upplevdes vara den bästa anläggningen i Norge oberoende av var användarna åkte, då de bl.a. lyckats att skapa en mer unik produkt med hjälp av interaktionsattribut. De upplevs också ge bättre förutsättningar till de upplevelser som söks. Den slutsats vi kunnat dra är att attributen i interaktionsdimensionen kan ses som skapare av attraktiv kvalitet men generellt sett var minst viktiga. Outcomedimensionens attribut tillhörde de viktigaste och var även det området som avgjorde konkurrensen. Den fysiska tjänstemiljön visade sig påverka kvalitetsintrycket på olika sätt. En del attribut bidrog starkt till tillfredsställelse medan andra främst kunde bidra till missnöje vid avsaknad av dem. Attributen i denna dimension var viktigare för respondenterna än vad interaktionsdimensionens attribut var. Det var tydligt att denna dimension indirekt, genom att påverka resultatet, var den upplevelse som respondenterna sökte och kan vara avgörande för varför vissa snowparks anses vara bättre än andra.

Denna uppsats undersöker sambanden mellan graden av närhet i en relation och hur denna närhet påverkar hur kunder upplever levererad tjänstekvalitet. Detta har gjorts med utgångspunkt i bland annat Grönroos teori angående uppfattad tjänstekvalitet samt ett antal relationsteorier. Vidare har undersökningen begränsats till att främst undersöka sociala relationer mellan kund och säljare. Detta har genomförts via en enkät utskickad till handläggare på Arbetsförmedlingen som arbetat med konsultföretaget Kyllenius &amp; Garmer. Respondenterna upplevde generellt tjänstekvaliteten som god, men tvärt emot förväntat resultat visade sig variationer i kontakt och relation mellan handläggare och konsulter ha en ytterst liten inverkan på uppfattad tjänstekvalitet. Nyckelord: Tjänstekvalitet, tjänstekvalitetsunderökning, uppfattad kvalitet, relationer, närhet i relationer.

<p>The purpose of this thesis was, on the mission of LRF Konsult Södra marknadsområdet, to research on why their customers were satisfied and/or dissatisfied. The research was performed in two segments: customers that had joined the company through acquisitions of other accounting firms and customers that had been in contact with LRF Konsult’s personal sellers.</p><p>To be able to find the answer to our purpose we chose to do a qualitative study. Five interviews were performed with customers in southern Sweden, Skåne and Halland, to get their personal view of the service and of their relation to LRF Konsult and their contact person.</p><p>The theories suggested that the satisfaction of the customers would increase depending on their relation with LRF Konsult and their contact person. Our research concluded the relation differed for each customer and that it was of great importance that the contact person at LRF Konsult understood and adapted the relation to what the customer wanted. Furthermore, there was a slight difference between the acquired customers and customers by sellers since the last mentioned segment seems to have a close relation to both LRF Konsult and the contact person. The acquired customer rather has a close relation solely to the contact person. No matter what type of relation they had, we could clearly see that the contact person played an important role since that person was in direct contact with the customers.</p><p>We also noticed a difference between the agricultural segment and other small enterprises. The agricultural customers were thankful for the expertise of LRF Konsult within the customers’ segment and appreciated the knowledge that they had access to. The other small enterprises were not interested in a deeper knowledge within their branches.</p><p>Other important aspects that could be concluded from this research were the value of trust in order to create satisfaction. Price on the other hand was not, in line with the theories presented, of great importance. Finally there was a focus on the process as a whole, which worked as a driving force for higher satisfaction, even if the customers differed in how active they wanted to be.</p> / <p>Denna uppsats hade som uppgift att, på uppdrag av LRF Konsult Södra marknadsområdet, undersöka varför deras kunders var nöjda och/eller missnöjda. Undersökningen utfördes i de två kundgrupperna: köp- och säljkunder. Köpkunder är kunder som värvats genom förvärvning av andra byråer, och säljkunder har värvats utav LRF Konsults anställda säljare.</p><p>För att kunna svara på denna fråga valde vi att utföra en kvalitativ undersökning. Fem personliga intervjuer gjordes med kunder i Skåne och Halland för att få deras personliga syn på tjänsten samt deras relation till LRF Konsult och handläggaren.</p><p>Teorierna föreslog att kundernas tillfredsställelse skulle öka i takt med hur nära deras relation med LRF Konsult och deras handläggare blev. Vad vi fann i denna undersökning var att detta skiljde sig hos de olika kunderna och att det var viktigt att handläggarna i LRF Konsult kunde läsa av kundernas behov och anpassa relationen till vad de önskade. Vidare så fanns det här en skillnad mellan köp- och säljkunder eftersom säljkunderna verkade ha en relation med både LRF Konsult och handläggaren medan köpkunder hade en mer nära relation med endast handläggaren. Handläggaren hade, oavsett typ av relation, en stor betydelse eftersom det var handläggaren som var i direkt kontakt med kunden.</p><p>Vi kunde se en skillnad mellan de två segmenten, vilka var lantbrukare och övriga småföretag. Lantbrukarna hade tagit nytta av LRF Konsult expertis inom detta område och uppskattade den kunskap som de hade tillgång till. De övriga småföretagarna ansåg sig inte mindre nöjda för att LRF Konsult inte hade djupare kunskap inom deras branscher.</p><p>En annan viktig aspekt som kom fram i denna undersökning var hur viktigt förtroendet för handläggaren/LRF Konsult är för att skapa tillfredsställelse. Pris hade dock, som teorierna föreslog, mindre betydelse. Slutligen så var själva processen i fokus som drivande av tillfredsställelsen, även om det fanns olika behov av hur aktiv man ville vara i denna process hos de olika kunderna.</p>