No description available.

Syftet är att få fram ett resultat av vilka möjliga grenar/faktorer som kan komma att påverka bankbranschens framtid inom de närmaste fem åren. Forskningsfrågan vi ställt oss är: Vilka faktorer kommer att påverka förändringen inom bankbranschen de närmaste fem åren? Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med induktiv ansats, vilket menas att empirin har styrt vårt resonemang genom arbetets gång. Vi har för att samla ihop all nödvändig empiri valt att göra ett antal intervjuer med både, personal från de olika bankerna, från bankföreningen, privatkunder samt företagskunder. Under arbetets gång har vi med hjälp av våra intressenter tagit fram ett antal möjliga grenar/faktorer som kan komma att påverka bankernas framtida arbetssätt, grenarna vi tagit fram är bland annat relationer, Internet samt servicelandskap.

Revisionskvalitet har kommit att bli ett brett forskningsområde genom tiderna och är fortfarande aktuellt då det än idag inte råder enighet i vad revisionskvalitet egentligen är eller hur det ska mätas. Eftersom kvalitet är ett svårdefinierat begrepp och uppfattas olika av olika individer bidrog det till vår frågeställning; Vad anser revisionsklienterna att revisionskvalitet är? Då det råder oenighet och att uppfattningen om revisionskvalitet skiljer sig åt var syftet med denna studie att studera vad revisionsklienterna hos EY, PwC, Grant Thornton och KPMG i Västerbotten anser att revisionskvalitet är. Vidare avsåg vi att jämföra ifall revisionsklienternas uppfattning skiljer sig mot vad revisorer på de ovan nämnda revisionsbyråerna anser att kvalitet är och om det även förekommer skillnader mellan olika branscher och företagsstorlekar. Vår studie byggdes upp utifrån 13 hypoteser som besvarades med hjälp av en enkätundersökning. Studien utgick från tre övergripande aspekter; servicekvalitet, teknisk kvalitet och kommunikation. Vår avsikt var att kunna ge rekommendationer till berörda revisionsbyråer om eventuella förbättringsområden utifrån vad deras klienter anser att revisionskvalitet är. Studiens resultat indikerar att samtliga aspekter som berörts i studien är av betydande slag, dock i olika omfattning. Vi finner att servicekvalitet är högst rankad av de tre, tätt följt av kommunikation och teknisk kvalitet. Inom servicekvalitet visar resultatet att bestämningsfaktorerna tillgänglighet och försäkran är högst rankade bland revisionsklienterna medan de inom den tekniska kvalitetet lägger störst vikt vid bestämningsfaktorerna förmåga och rykte. Vad beträffar kommunikation, vilket är ett nytt inslag inom revisionskvalitetsforskningen, fann vi att klienten främst värdesätter trygghet i sin relation med revisionsbyrån. Rörande skillnader mellan olika branscher och företagsstorlekar finner vi att det förekommer skillnader i de tekniska aspekterna mellan olika branscher medan inga signifikanta skillnader återfinns i de servicekvalitativa aspekterna. Mellan små- och stora företag indikerar vårt resultat inga större skillnader. Det medför att vi rekommenderar revisionsbyråerna att fokusera på de tekniska bestämningsfaktorerna mellan olika branscher när de utformar sin tjänst och att de inte behöver göra skillnader mellan olika företagsstorlekar. De slutsatser vi kan dra är att alla studerade faktorer är av vikt för att upprätthålla god revisionskvalitet och att revisionsbyråerna bör lägga extra vikt vid bestämningsfaktorerna tillgänglighet, försäkran, förmåga och rykte. Samtidigt måste revisionsbyråerna upprätthålla en god kontakt med klienterna eftersom de värdesätter en trygg relation med sin revisionsbyrå.

<p>Syftet är att få fram ett resultat av vilka möjliga grenar/faktorer som kan komma att påverka bankbranschens framtid inom de närmaste fem åren. Forskningsfrågan vi ställt oss är: Vilka faktorer kommer att påverka förändringen inom bankbranschen de närmaste fem åren?</p><p>Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med induktiv ansats, vilket menas att empirin har styrt vårt resonemang genom arbetets gång. Vi har för att samla ihop all nödvändig empiri valt att göra ett antal intervjuer med både, personal från de olika bankerna, från bankföreningen, privatkunder samt företagskunder.</p><p>Under arbetets gång har vi med hjälp av våra intressenter tagit fram ett antal möjliga grenar/faktorer som kan komma att påverka bankernas framtida arbetssätt, grenarna vi tagit fram är bland annat relationer, Internet samt servicelandskap.</p>

Operators and Internet service providers invest in broadband to be able to deliver new services that require higher data transmission rate. A way to make this possible is to use ADSL, Asymmetric Digital Subscriber Line, as the access technology. To be able to handle this technology, the service providers should do a pre-qualification. Methods and tools are needed to analyze the local copper lines and decide if these qualify for ADSL with respect to service availability and possible bandwidth through the lines. This report brings up some methods for pre-qualification of ADSL, the important quality parameters and how to gather them from the available services today. Further is the usage of quality parameters discussed for future demands on pre-qualification methods and tools.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om vad deltagare i Arbets- och integrationscenters arbetsmarknadsinsatser anser är kvalitet. Den är skriven på inbjudan av Avdelningen för Integration och Arbetsmarknad (INAR), Malmö Stad. Min övergripande frågeställning är: Vad är kvalitet enligt deltagarna på AIC? För att besvara denna fråga har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer med deltagare i AIC:s arbetsmarknadsinsatser. De teorier jag använder mig av handlar om själva kvalitetsbegreppet och bygger på tidigare forskning. Mitt resultat visar följande. Deltagarna menar att det som skapar kvalitet är utbildningar och praktikplatser som kan leda till jobb, att AIC ska tillhandahålla ett stort nätverk med arbetsgivare. De önskar att vägen in på arbetsmarknaden gick snabbare än idag, tycker det är viktigt att AIC:s fokus ligger på att hitta jobb, samt att handläggarna motiverar och ställer upp för deltagarna. På AIC vill man kunna få vägledning och nya idéer, och verksamheter som är anpassade för människors olika behov. Några anser att det viktigaste för att skapa kvalitet handlar om handläggarna, andra anser att viktigast handlar om utbildning och praktik.

Problemområde – Med uppsatsen ämnas undersöka på vilket sätt hanteringen av patientrelaterad information i Hälsoval Skåne uppfattas som en konkurrensfördel av privata vårdenheter och huruvida det finns andra konkurrensfördelar som dessa vårdenheter anser vara avgörande.Metod – En kvalitativ undersökning har gjorts i form av en fallstudie där verksamhetschefer på fyra privata vårdenheter, som bedriver primärvård i Malmö, har intervjuats. Hälsoval Skåne innebär en stor förändring av primärvården inom regionen. Därav har inledningsvis en bred litteraturstudie gjorts för att skapa en ökad förståelse för detta obeforskade fält. Avslutningsvis har det empiriska materialet analyserats och diskuterats med utgångspunkt i de valda teoriområdena; organisation, tjänster och information. Resultat – Resultatet av undersökningen kan sammanfattas i fyra punkter. Hantering av patientrelaterad information är av mindre betydelse då den i mångt och mycket regleras i av lagar och förordningar. Av stor betydelse för vårdenheterna är istället att optimera personalen och anpassa erbjudandet till det geografiska område som enheten är verksam inom. Samtidigt är det avgörande för både Region Skåne och respektive vårdenhet att säkerställa och upprätthålla ett gynnsamt samarbete.Vidare forskning – Det hade även varit av intresse att, om ett år, utföra en studie liknande denna för att följa upp inställningen hos och konkurrensen mellan enheterna. Då denna studie endast omfattar privata vårdenheter hade det varit intressant att även lyfta fram åsikter från Region Skåne, offentliga enheter och patienter. Uppsatsens bidrag – Uppsatsen bidrar till att skapa ökad förståelse för Hälsoval Skåne och de konkurrensfördelar som de privata vårdenheterna anser avgörande i denna förändringsfas. / Problem – This study intends to examine how management of patient oriented information in Hälsoval Skåne is perceived as a competitive advantage of the private units and whether there are other competitive advantages that these consider to be crucial. Method – A qualitative study in terms of a case study has been made. Managers of four private health units, providing primary health care in Malmö, were interviewed. Hälsoval Skåne is a major change in primary health care in the region. Initially a literature review has been made to engender a greater understanding of this not yet researched field. Finally, the empirical material is analyzed and discussed on the basis of the selected theories; organization, services and information.Conclusions – The results of the study can be summarized in four points. Management of patient oriented information is of minor importance as this to a great extent is governed by the laws and regulations. Of great importance are instead to optimize personnel, and to adjust the offer to the geographical area to which the unit operates within. At the same time, it is crucial for both the Region Skåne and the respective units to ensure and maintain a good cooperation.Further research – It would be in interest to, in a year, conduct a study like this to follow up the attitude of, and competition between the units. Since this study only covers private units, it would be interesting to also highlight the opinions of Region Skåne, public units and patients.Contributions – The study contributes to a better understanding of Hälsoval Skåne and the competitive advantages that the private healthcare units consider to be crucial in this phase of change.

<p>Denna uppsats undersöker sambanden mellan graden av närhet i en relation och hur denna närhet påverkar hur kunder upplever levererad tjänstekvalitet. Detta har gjorts med utgångspunkt i bland annat Grönroos teori angående uppfattad tjänstekvalitet samt ett antal relationsteorier. Vidare har undersökningen begränsats till att främst undersöka sociala relationer mellan kund och säljare. Detta har genomförts via en enkät utskickad till handläggare på Arbetsförmedlingen som arbetat med konsultföretaget Kyllenius & Garmer. Respondenterna upplevde generellt tjänstekvaliteten som god, men tvärt emot förväntat resultat visade sig variationer i kontakt och relation mellan handläggare och konsulter ha en ytterst liten inverkan på uppfattad tjänstekvalitet.</p><p>Nyckelord: Tjänstekvalitet, tjänstekvalitetsunderökning, uppfattad kvalitet, relationer, närhet i relationer.</p>

Idag konkurrerar i stort sett alla företag med tjänster vilket gör att vi somkonsumenter har ett stort utbud att välja mellan. Väl medvetna om alla dealternativ som finns tillgängliga på marknaden, blir vi också mer kritiska tillkvaliteten på varor och tjänster. Vårt intresse väcktes därför för attundersöka utifrån vilka strategier som företag inom bank- ochförsäkringsbranschen arbetar för att uppnå god kvalitet på sina tjänster, samtvilka kvalitetsfaktorer som företagen anser är viktiga vid förmedlingen av entjänst.Eftersom tekniken medför ständiga förändringar i vår vardag och däriblandvåra konsumtionsmönster, frågar vi oss hur stor inverkan det får på kundenskvalitetsupplevelse. Vi finner det därmed intressant att även undersöka ivilken grad som företagen anser att tjänster via telefon och Internet kanersätta det personliga mötet.För att kunna besvara våra frågor har vi i vår empiriska undersökning valt attgenomföra ett fåtal kvalitativa djupintervjuer med bank- ochförsäkringsbolag. I vår analysprocess har vi med hjälp av teorin och empirinkunnat urskilja att företagen skiljer sig åt i sitt sätt att se på kunden. Några avföretagen satsar mycket på avancerade och kundanpassade tjänster medanandra fokuserar mer på att kunna erbjuda standardtjänster till ett lägre pris.Beroende på strategi värderar företagen kvalitetsfaktorerna olika högt. Vadvi kan se är att tillgänglighet är en återkommande kvalitetsfaktor. Därefternämns bland annat kunskap, enkelhet i kommunikation och erbjudanden,samt personligt bemötande.Den gjorda undersökningen visar vidare att samtliga företag som undersöktsär mer eller mindre relationsinriktade i sin konkurrensstrategi. Attkonkurrera med hjälp av relationer tror vi är en förutsättning i dagenssamhälle då produkter och tjänster blir allt mer homogena. Vi kan konstateraatt hälften av de företagen vi undersökt, ser vissa nackdelar med atttjänsterna automatiseras. Försäljningstillfällena minskar och det blir svårareatt skapa relationer med somliga kunder som nästan aldrig behöver besökakontoren. Ju mer relationsinriktat företaget är, desto mindre tror de atttjänster via telefon och Internet kan ersätta det personliga mötet. / Uppsatsnivå: C

<p>Bakgrund: Den negativa bild som media målat upp av den privata äldreomsorgen, har lett till en ökad fokusering på kvalitetsutveckling i dessa verksamheter. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur kvalitetsarbetet utformas och genomförs på operationell nivå inom en privat vårdorganisation. Avsikten är även att ge förslag på hur arbetet skulle kunna förbättras. </p><p>Avgränsningar: Vår studie omfattar förbättringsarbete avseende tjänstekvalitetsutveckling i ett privat vårdföretag i Sverige och omfattar tre enheter inom en region. Uppsatsen är skriven från ett ledningsperspektiv och behandlar kvalitetsutvecklingsarbete på operativ nivå. Begreppet ledning inkluderar högsta ledningen till den operativa ledningen, d.v.s. enhetscheferna. </p><p>Genomförande: En fallstudieliknande undersökning utfördes genom intervjuer med personer ur ledningen samt med ett flertal övriga medarbetare. Sekundära källor är hämtade huvudsakligen från ämnena kvalitetsutveckling, TQM, organisatoriskt lärande och projektledning. </p><p>Resultat: I dagsläget pågår inget strukturerat kvalitetsutvecklingsarbete inom enheterna. Orsaken till detta är bristande kontinuitet och därigenom dålig kvalitet i ledningens processer. Enhetscheferna måste fokusera på att utveckla metoder för att driva kvalitetsarbetet. Vi föreslår projektform som en metod och att utbildning i projektledning inledningsvis måste ske.</p>