<p>Uppsatsen syftar till att undersöka hur värdegrundsbegreppen mångfald och tolerans implementerats i SO-ämnenas läroböcker. Uppsatsens didaktiska strävan är att skapa gott innehåll i undervisningen att motverka främlingsfientlighet och rasism.</p><p>De metoder som använts för att uppnå syftet och den didaktiska strävan är dels en kvantitativ mätning av värdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktäristiska framställning i Natur & Kulturs läromedel</p><p>Undersökningen av läroböckerna har visat att de normativa och värderande formuleringarna fått stå tillbaka till förmån för en deskriptiv framställning av skolans värdegrund samt att värdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhållande till läroböckernas totala text. Undersökningen visar också, att en didaktisk strävan att förbättra undervisningen kring värdegrundsfrågorna faller på lärarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om etnicitet, rasism och främlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förståelse krävs tvärvetenskapliga studier.</p><p><em>Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktäristiska citat hämtade ur läroböckerna. </em></p>

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur brukarna på en lågtröskelverksamhet beskriver verksamheten samt hur verksamhetens mål uppfyllts ur ett brukarperspektiv. I målbeskrivningen står att Tröskeln skall leda till meningsfull sysselsättning, ett första steg i en rehabiliteringskedja, minskat missbruk, att undvika vård- och behandlingsinsatser och ett drägligare liv. För att ta reda på detta gjordes sju kvalitativa intervjuer med besökare på Tröskeln. I analysen lyftes brukarnas bild av Tröskeln till en socialpolitisk nivå och verksamheten placerades i en alkohol- och narkotikapolitisk kontext. Tröskeln beskrevs av de intervjuade som en samlingspunkt som erbjuder gemenskap, möjlighet till personlig omvårdnad, mat och sysselsättning. Målet att erbjuda meningsfull sysselsättning uppfylls enligt brukarna, men vad de intervjuade definierade som meningsfull sysselsättning skiljer sig åt beroende på hur den intervjuades livssituation såg ut. Vad gäller ett första steg till rehabilitering betonades vikten av egen vilja och motivation, Tröskelns erbjudanden blev möjliga medel för att uppnå detta. Verksamheten betraktades som ett viktigt komplement till vård och behandling, men inte en ersättning för detta. För övrigt upplevdes Tröskeln bidra till ett drägligare liv. Målet att verksamheten kan leda till ett minskat missbruk tedde sig möjligt i ett längre perspektiv. En bild framkom som visar att Tröskeln i stort uppfyllde de mål som tas upp i målbeskrivningen och att verksamheten bidrog med erbjudanden som besökarna kunde använda individuellt.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur värdegrundsbegreppen mångfald och tolerans implementerats i SO-ämnenas läroböcker. Uppsatsens didaktiska strävan är att skapa gott innehåll i undervisningen att motverka främlingsfientlighet och rasism. De metoder som använts för att uppnå syftet och den didaktiska strävan är dels en kvantitativ mätning av värdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktäristiska framställning i Natur &amp; Kulturs läromedel Undersökningen av läroböckerna har visat att de normativa och värderande formuleringarna fått stå tillbaka till förmån för en deskriptiv framställning av skolans värdegrund samt att värdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhållande till läroböckernas totala text. Undersökningen visar också, att en didaktisk strävan att förbättra undervisningen kring värdegrundsfrågorna faller på lärarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om etnicitet, rasism och främlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förståelse krävs tvärvetenskapliga studier. Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktäristiska citat hämtade ur läroböckerna.

Media has reported frequently about elder abuse in Sweden during the year of 2011. The authors have found an interest in elder abuse due to the attention about it and the law about the duty to report elder abuse, which is called lex Sarah. The aim was to investigate, due to quantitative method with surveys, the care givers tolerance to elder abuse, attitude and knowledge about lex Sarah. The result of the thesis was analyzed based on two theories, Lipsky’s street-level bureaucracy as well as Svensson’s, Johnsson’s and Laanemets’ theory about knowledge. The result of the study was that the care givers have knowledge about lex Sarah and believe that lex Sarah helps to improve their work. The respondents’ tolerance to psychological elder abuse were high and their tolerance to physiological abuse were significantly lower. Therefore physiological elder abuse is more often to be reported than psychological elder abuse.

Hösten 2010 presenterades Skolverkets nya ämnesplan för religionskunskap i gymnasieskolan. Det såg där ut som om de existentiellt reflekterande inslagen hade tonats ned, och de kunskapsorienterande inslagen getts större utrymme. Det här påpekades i den efterföljande debatten, men förnekades av författarna till ämnesplanen. Förändringen förstås mot bakgrund av att religionskunskap i Sverige traditionellt förts utifrånbåde ett existentiellt reflekterande och ett kunskapsorienterande perspektiv. Detta arbete har som syfte att tolka vad styrdokumenten för Gymnasieskola 2011 säger om existentiell reflektion i ämnet religionskunskap. Arbetet har två frågeställningar. ”Vilket utrymme ges den existentiella reflektionen i religionskunskapsämnet i Gymnasieskola 2011?” samt ”Hur kan man tolka existentiell reflektion inom ramen för religionskunskap?”. Tolerans, livsfrågepedagogik och personlig utveckling har identifierats som nyckelbegrepp inom religionskunskapsämnet. Genom en begreppsanalys har dessa knutits till existentiell reflektion och kunskapsorientering. Dessa begrepp har sedan använts som markörer för existentiell reflektion och kunskapsorientering, i en hermeneutiskt inspirerad tolkning av för arbetet relevanta skrivningar i skollagen, läroplanen och ämnesplanen. Analysen visar att existentiell reflektion och kunskapsorientering ges ungefär samma utrymme i läroplanen. I ämnesplanen dominerar det kunskapsorienterande perspektivet, och den existentiella reflektionen saknas nästan helt. I den efterföljande diskussionen påpekas vikten av att religionskunskap innefattar både ett existentiellt reflekterande och ett kunskapsorienterande perspektiv. Slutsatsen av arbetet är att lärare i religionskunskap behöver vara uppmärksamma på det existentiellt reflekterande perspektivet, så att det inte försvinner till förmån för ett ensidigt kunskapsorienterande perspektiv. Arbetet pekar också på vikten av att följa upp vad som sker med den existentiella reflektionen nunär den nya ämnesplanen tas i bruk.

Synen på invandring i Sverige har länge varit omdiskuterad, inte minst i media men även i politiska debatter. Invandringsnegativa partier får allt större stöd särskilt sett till det senaste decenniet. I den här uppsatsen undersöks ungdomars attityder till invandring, i Sverige, jämfört med den äldre befolkningen och skillnader i attityder till invandring inom gruppen ungdomar med hänsyn till bostadsregion, kön, föräldrars utbildningsnivå samt föräldrars invandrarbakgrund. Uppsatsen baseras på data från European Social Survey, 2002. Chi² -test används för att testa skillnaderna i attityder mellan grupperna. De slutsatser som dras utifrån analyserna är att ungdomar är mer positiva till invandring än äldre. Resultaten tyder även på att unga kvinnor är mer positiva till invandring än vad unga män är. Även föräldrarnas utbildningsnivå visade sig ha ett samband med ungdomarnas attityder till invandring. Ungdomar med högutbildade föräldrar är mer positiva än ungdomar med lågutbildade föräldrar. Ingen statistiskt signifikant skillnad fanns i attityden till invandring mellan ungdomar vars föräldrar är födda i Sverige och ungdomar vars föräldrar är födda i ett annat land. Detsamma gäller för skillnader i attityder mellan ungdomar från olika regioner i Sverige.

Abstract The purpose of this essay is to show that John Irving uses differentiating sexuality in his novels as a means of promoting sexual tolerance. This is done by using Jonathan Dollimore’s theoretical framework called sexual dissidence, which stems from a deconstruction of the Freudian usage of  perversion, and applying this framework to The World According to Garp (1978), The Hotel New Hampshire (1981) and In One Person (2012). The results show that, in these novels, Irving uses sexual dissidence through exaggeration and normalization, thereby promoting tolerance of differentiating sexuality. In conclusion, while the usage of sexual dissidence is present in all three novels, In One Person must be considered the so far clearest example of Irving's usage of sexual dissidence. / Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen är att visa att John Irving använder icke-normerande sexualitet i sina romaner för att gynna sexuell tolerans. Detta görs genom användandet av Jonathan Dollimores teoretiska struktur kallad sexuellt oliktänkande, vilken har sitt ursprung i demonteringen av den Freudianska användningen av termen perversion, och applicerandet av denna struktur på Garp och hans värld (1978), Hotell New Hampshire (1981) och I en människa (2012). Resultatet visar att det finns bevis för att Irving använder sexuellt oliktänkande genom överdrift och normaliserande och därigenom gynnar sexuell tolerans. Uppsatsen drar slutsatsen att medan användandet av sexuellt oliktänkande är närvarande i alla tre romanerna måste I en människa betraktas som det hittills tydligaste exemplet på Irvings användande av sexuellt oliktänkande.

Uppsatsen handlar om att pröva en teori som menar att en hög internetanvändning kan leda till ökad polarisering och därmed bli ett hot mot demokratin genom att ta bort debatt, diskussion och konsensus. Polariseringen ska framkomma genom att internetanvändarna har större möjlighet att förtränga information och åsikter som strider mot ens egna. Samtidigt ska dessa individer även ha större möjlighet att gå med i grupper som endast innehar likasinnade människor. Genom the daily me skapar människor även sig ett ramverk över hur deras vardag ska se ut gällande vilken information som de tar del av. Uppsatsen prövar huruvida samhällets åsikter är mer extrema i Norge och Polen år 2010 och år 2016 bland dem som använder sig av internet ofta kontra sällan, vilket det enligt teorin borde vara. Metoden för att testa detta utgår från en kvantitativ statistisk analys där variabler ställs mot varandra för att identifiera ett samband. Resultaten av uppsatsen visar på att det finns ytterst små mönster av en ökad polarisering bland de som använder internet ofta. Jag argumenterar för att resultaten visar inte på en tillräckligt stor polariseringstrend bland de som använder internet ofta. Värt och nämna är att på grund av att en stor del av kapitel 5 (resultat och analys) består av diagram och tabeller så kommer det att finnas en del större mellanrum mellan vissa delar. Utan dessa mellanrum hade till exempel en halva av en tabell hamnat på en sida och andra halvan på den andra.

The purpose of this survey is to analyze how civics teachers relate to freedom of speech in their classrooms. To examine this I want to study following questions a) What arguments for and against freedom of speech in the classroom do the teachers use? b) What strategies do the teachers use in class discussions to not risk result into conflicts or violating expressions? To analyze this, I have used a qualitative method in terms of interviews with six different teachers from both primary schools and secondary high schools. This was made on different locations in Sweden. The main theoretical points for this survey have been from Ulf Petäjäs freedom of speech theories how the western countries of democracy and its populations today doesn´t consider its value, but instead mostly talk about its boundaries. Also, Carsten Ljunggren and Ulrika Unemar Östs strategies amongst teachers when it comes to class discussions, what roles they choose to assume. For example, a moderator who let the students discuss freely, or an educator to maintain control over the classroom. And finally, Tomas Englunds deliberative discourse and Olga Dysthes dialogical dialogue regarding strategies how teachers engage in class discussions. The conclusions that I find are that the freedom of speech, teachers strategies and the teachers view towards the freedom of speech is never static but conditional to the climate of the discourse, depending on which subject they teach and how well they know their students. Which leads to my most definitive conclusion, that the freedom of speech among these teachers in this suvery is situation contingent.

Detta arbete är en kunskapsöversikt över lärarens roll inom undervisning om islamofobi. Den syftar till att ge en välgrundad överblick angående olika faktorer som är viktiga för religionslärare inom gymnasieskolan att ta i beaktande när man undervisar elever om islamofobi. Syftet med detta är att öka elevernas empati och förståelse för den muslimska befolkningen. De centrala frågeställningarna som arbetet behandlar är följande: Varför är undervisning om islamofobi extra betydelsefullt i dagens samhälle? Vilka konflikter och problemfaktorer kan lärare förvänta sig att möta vid undervisning om islamofobi? Vilka metoder och teorier finns det för lärare att nyttja i undervisning om islamofobi? Metoden som används för att ta reda på välgrundade svar på dessa frågor är datasökningar på ERIC och Education Research Complete. Genom dessa källor kunde jag fastställa att islamofobi är den främlingsfientlighet som i dagens samhälle har ökat mest samt är mest synlig av alla kategorier. Undervisning om islamofobi kan leda till en mängd olika konflikter och påverkas av många problemfaktorer som främst är knutna till rädsla, okunskap och lärarens kompetens. Dessa problemfaktorer kan i många fall underlättas eller helt förebyggas genom att lärare får rätt kompetens genom lärarutbildningen, lär eleverna goda färdigheter i argumentationsbildning och kritiskt tänkande samt exponerar eleverna för nya perspektiv och röster. Viktigt att notera är att studier angående detta ämne är begränsat när det kommer till svenska gymnasieskolor och vår svenska variant av religionsutbildning vilket kan påverka utkomsten av resultaten och behöver vidare forskning.