The aim of this thesis is to examine how the construction of the swedish national self-image can be interpreted in relation to the protests against the russian anti-gay laws, leading up to the olympic games in Sotji 2014. I form a basis for my analysis in Jasbir K. Puars conceptual frame of homonationalism and examine the swedish political action Live and Let Love that took place at Stockholms Stadion in the fall of 2013. The analysis shows how the inclusion of a homonormative homosexuality becomes an important factor for the construction of Sweden as an open and tolerant nation in contrast to Russia as a non tolerant nation. This construction of "us" and the "Other" manifests through a discourse of tolerance. The national sense of community is formed through interaction between national symbols and symbols of the LGBT community.

Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder gentemot muslimer på en gymnasieskola i Småland. Med hjälp av en konstruerad enkät fick elever i årskurs ett och tre på Naturvetenskapsprogrammet och i årskurs ett och tre på Fordonstekniska programmet på denna småländska skola ta ställning till åtta påståenden om muslimer. I studien jämförs dessa två programs enkätsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de åtta påståendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vänner eller inte för att se samband. Enkätsvaren har bearbetats med hjälp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori. Resultatet visar att eleverna på Naturvetenskapsprogrammet på denna skola generellt sett är mycket positiva till muslimer och deras religionsutövande, men ett par är negativa till bärandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring. Eleverna i årskurs ett på Fordonstekniska programmet är också generellt sett positivt inställda till muslimer, medan eleverna i årskurs tre är mer negativt inställda till muslimer. Somliga elever i båda Fordonstekniska klasserna, i likhet med Naturvetenskapsklasserna, är negativt inställda till specifikt moskébygge, slöja samt muslimsk invandring. De flesta elever i dessa fyra klasser som har muslimska vänner visar på en positiv attityd gentemot muslimer.

This litterature study is an analysis of the concept of tolerance, as it is a central value in the curriculum for the Swedish upper secondary school (Gy11) and therefore an important part of interpreting the specific curriculum for religious studies. The scientific approach is drawn from curriculum theory and the method of analysis is hermeneutic. Four different understandings of the concept are presented from academic literary sources. To further problematize the understandings of the concept, critique against a ”pedagogy of tolerance” as expressed by normcritical pedagogical writers and scholars is presented and analyzed. Implications regarding didactical practice are discussed in the light of previous analysis. Two main criteria for tolerance were found in all four understandings. These criterias outline the necessary components of an act of tolerance. The critique mainly focuses on said act, as it is an act of power and differentiation. This implies the didactical importance of awareness regarding the complexity of an act of tolerance.

Resultat från tidigare studier visar att gruppens normer formar individens attityder tilltolerans. Syftet med denna studie var att undersöka könsskillnader till invandrartolerans, medinformanter ur samma arbetsgrupp. Antalet deltagare i studien var 8, varav 4 var kvinnor och4 var män på ett HVB-hem (Hem för Vård och Boende). Studiens ansats var kvalitativ medsemistrukturerade intervjuer. Resultatet och de kategorier som hittades i studien var:Invandring lönsamt på sikt, Göra skillnad ger utbyte och konflikter, Media om invandring ochAnnan etnisk tillhörighet. Några samhällsfaktorer som påverkar till invandrartoleransbeskrevs, dessa var politisk styrning, utbildningsnivå, ekonomi och kultur, mediapåverkan,och gruppåverkan. I studien beskrevs också teorin The Nature of Prejudice som förklaradehur en attityd bildas, förenad med invandrartolerans. Resultatet i studien gav inte någraskillnader mellan mäns och kvinnors tolerans till invandring utifrån grupperspektivet, kopplattill de sex samhällsfaktorerna som framställdes i studien. / Results from previous studies show that the standards of the group largely shape theindividual`s attitudes to tolerance. The purpose of the study was to investigate genderdifferences in immigrant tolerance, with informants from the same working group. Thenumbers of participants in the study was 8, which 4 were women and 4 were men from thesame working group at a HVB-home (Home for Care and Housing). The study`s approachwas qualitative with semistructured interviews. The result and the categories found in thestudy were: Immigration profitable in the long term, Making difference in exchanges andconflicts, Media on immigration and Other ethnicity. Some societal factors influencingimmigrant tolerance were described, these were political control, level of education,economics and culture, media impact and group impact. The study also described the theoryof The Nature of Prejudice that explained how an attitude is formed, associated withimmigrant tolerance. The result of the study did not show any differences between men`s andwomen`s tolerance for immigration based on the group`s perspective, linked on the sixsocietal factors presented in the study.

“To build a nation in the true sense (...) is to build the character of its people-of ourselves, to build an attitude of mind which will enables us to live together with our fellow citizen (...), in mutual friendliness and cooperation” Tanzania is a country consisting of more than 130 ethnicities and three major religions. It is surrounded by continuous conflict which could be seen as a suitable environment for identity-related violence to flourish, but instead it is a country that should be seen as a role model in dealing with ethnic religious identities through a self-created system, which includes a political vision and an ideology. The purpose of this thesis has been to explore and describe a country that has worked through politics for a society that has a place for religion, but not religion mixed with politics. The study is based on secondary empirical material and on field work done in the Babati district in Tanzania. The result is important for several reasons, in today’s identity-focused world, since it illustrates the need to recognize people's multiple identities, to be able to integrate to create a foundation of tolerance and respect between religions.

Med ett urval om 430 deltagare avsåg denna studie att undersöka om sambandet mellan individens moralfundament och fördomsfulla attityder modereras av individens attityd mot tvetydighet, förstådd som faktorerna obekväm inför tvetydighet, moralisk absolutism och behov av komplexitet. För att skapa ett mätinstrument för fördomsfulla attityder utfördes en explorativ faktoranalys utifrån deltagarnas positiva eller negativa attityd responser gentemot 21 olika sociala grupper och kategorier. Analysen replikerade tidigare studier och visade en närvaro av 3 fördomsfaktorer: förringade-, farliga- och dissidenta grupper. För att testa den centrala hypotesen utfördes 6 multipla regressioner som samtliga kontrollerade för ålder. Resultatet visade inte på någon närvaro av en moderationseffekt men väl flertalet huvudeffekter. Överlag var prediktionseffekten av fördomsfulla attityder starkare för bindande fundament relativt individens attityd mot tvetydighet. Bindande fundament predicerade mer fördomsfulla attityder oavsett typ av fördom men effekten var starkast för fördomsfulla attityder mot dissidenta grupper. Moralisk absolutism predicerade fördomsfulla attityder mot dissidenta- och förringade grupper. Behov av komplexitet predicerade mer fördomsfulla attityder mot dissidenta grupper. Obekväm inför tvetydighet predicerade mindre fördomsfulla attityder mot dissidenta grupper. I jämförelse uppvisade moralisk absolutism den starkaste prediktionseffekten av tvetydighetsfaktorerna och detta vid prediktion av attityder mot dissidenta grupper. Ålder uppvisade tecken på en huvudeffekt i det att äldre individer tenderade att vara mer toleranta mot förringade- och dissidenta grupper. Avslutningsvis diskuteras begränsningar och uppslag inför framtida studier. / With a sample of 430 participants this study aimed to investigate if the relationship between the individual’s moral foundations and prejudice attitudes is moderated by the individual’s attitude towards ambiguity, understood as the factors discomfort with ambiguity, moral absolutism and need for complexity. To create a measurement for prejudice attitudes an exploratory factor analysis was performed on the participants positive or negative affective attitude responses towards 21 different social groups and categories. The analysis replicated earlier findings and showed the presence of 3 prejudice factors: derogated-, dangerous- and dissidient groups. To test the main hypothesis 6 multiple regressions controlling for age was performed. The result showed no presence of a moderation effect but there was support for several main effects. Overall the prediction effect for prejudice attitudes was stronger for binding foundations than the individuals attitude towards ambiguity. Binding foundations predicted more prejudice attitudes regardless of type of prejudice but the effect was strongest for prejudice attitudes towards dissident groups. Moral absolutism predicted prejudice attitudes towards dissident- and derogated groups. Need for complexity predicted more prejudice attitudes towards dissident groups. Discomfort with ambiguity predicted less prejudice attitudes towards dissident groups. In comparison moral absolutism showed the strongest prediction effect of the ambiguity factors in predicting attitudes towards dissident groups. Age showed signs of a main effect in that older individuals tended to be more tolerant towards derogated- and dissident groups. Limitations and suggestions for further research is also discussed.

Syftet med examensarbetet är att undersöka huruvida lärare väljer att bedriva religionskunskapsundervisning med hänvisning till att skapa en klassrumsmiljö som främjar tolerans. Syftet är även att synliggöra de utmaningar lärarna ställs inför i religionskunskapsundervisningen samt hur lärarna går tillväga med dessa utmaningar. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att undersöka lärarnas val av didaktiska metoder i undervisningen. Intervjuernas fokus ligger på vilka metoder lärarna använder sig av för att skapa tolerans hos eleverna. En central punkt i undersökningen grundar sig i synen på den sociokulturella teorin om samspel och lärande, andra teoretiska utgångspunkter såsom pragmatism och fenomenologin förekommer som underlag för vår analys av det samlade datamaterialet. Examensarbetets resultat presenteras i fyra delar med olika teman som belyser undersökningen. Resultatet av undersökningen visar på hur olika metoder spelar roll i religionskunskapsundervisningen för att främja en gynnande lärandemiljö för eleverna.

Bakgrund: Skiftarbete innebär roterande nattpass, dagpass och kvällspass, vilket är vanligt förekommande arbetsvillkor för sjuksköterskor. Detta kan leda till stora påfrestningar hos sjuksköterskan som till exempel sömnstörningar. Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde. För att patienter ska få en god omvårdnad krävs det att sjuksköterskan är utvilad och fokuserad. Omvårdnadsarbetet och patientsäkerheten kan påverkas på grund av sömnbrist hos sjuksköterskor. Patientsäkerhet kan påverkas om sjuksköterskan är trött och oengagerad. Patientsäkerheten innebär att minska risker och negativa händelser som kan inträffa för patienten i samband med vård.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattning av skiftarbete och dess påverkan på omvårdnaden. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserat på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats med hjälp av Fribergs (2017) beskrivning av en analysmodell.  Resultat: I den här allmänna litteraturöversikten identifierades två kategorier och sex subkategorier. Första kategorin är Fördelar med skiftarbete & Långa arbetspass med tillhörande subkategorier: Sjuksköterskans uppfattning av arbetssituationen, Relationer & Kontinuitet och Överrapporteringar. Andra kategorin är Nackdelar med skiftarbete & Långa arbetspass med tillhörande subkategorier: Sjuksköterskans uppfattning av arbetssituationen, Misstag & Patientsäkerhet och Sömn & Utmattning. Slutsats: Sjuksköterskors hälsa blir negativt påverkad av att arbeta skift. Långa arbetspass och skiftarbete kan leda till sömnstörningar, trötthet och minskad uppmärksamhet hos sjuksköterskor. Långa arbetspass förbättrar dock kontinuiteten i vården och patient och sjuksköterska får en bättre relation.    Nyckelord: Arbetstillfredsställelse, Omvårdnad, Patient, Patientvård, Påverkan, Schema med skiftarbete, Skiftarbete, Sjuksköterska, Tolerans av arbetsschema, Tolvtimmars skift, Uppfattning

The aim of this study is to examine some of the employees in the Church of Sweden and their knowledge and view on the concepts of tolerance, integration, assimilation and diversity. Besides that the study also examines if those employees motivate these concepts based on what I defined as Swedish values or confessional values. The study was done through submitted questionnaires from 26 employees within 15 parishes. To answer the survey's main questions, qualitative variables method was used that looked for variables and connections in the survey responses. Furthermore the study was based on the political philosopher Rainer Forst theory regarding tolerance. The analysis of the study shows that the 26 employees in the Church of Sweden have a high influence of Swedish values and/or Swedish legislation and low influences of confessional values in their answers. In addition to that the analysis also shows that 26 employees have lack of knowledge applicable concepts assimilation and integration. The analysis shows that the 26 employees have a partially similar view and knowledge regarding the concepts of diversity, tolerance and where they draw the line for tolerance. Lastly the 26 employees' view on tolerance according to the analysis gravitate towards the political philosopher Rainer Forst theory of tolerance as a respectful concept. The aim of the study has been to contribute to studies on the Church of Sweden's employees and their knowledge and view regarding contemporary concepts in order to provide an opportunity for increased knowledge within the subject. The study can also be used as a pilot study or a starting point for a more comprehensive survey of Church of Sweden's employees attitudes towards tolerance and diversity issues. / Sammanfattningsvis syftade uppsatsen till att undersöka vilken syn och kunskap anställda i ett antal församlingar i Svenska kyrkan har på begreppen tolerans, mångfald, assimilering och integration. Dessutom undersöktes det i uppsatsen om de anställda motiverade dessa begrepp utifrån vad jag definierade som svenska eller konfessionella värderingar. Undersökningen gjordes genom inskickade enkäter från 26 anställda inom 15 församlingar. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningarna så användes kvalitativa variabler som letade efter variabler och samband i enkätsvaren. Förutom detta så utgick uppsatsen från Rainer Forst teori gällande tolerans. Resultatet visar att de 26 anställda i Svenska kyrkan har höga genomslag av svenska värderingaroch/eller svensk lagstiftning, låga genomslag av konfessionell profil, att de möjligtvis är tveksamma, obeslutsamma, undrande eller osäkra gällande begreppen assimilering och integration och att de anställda har en delvis liknande syn och kunskap gällande begreppen mångfald, tolerans och vart de drar gränsen för tolerans. Synen på tolerans utifrån hur den analyserats i uppsatsen visar att de 26 anställda drar mot Rainer Forst teori “tolerans som respekterande koncept”. Trots detta så har vissa av de anställda ändå genomslag av “tolerans som tillstånd koncept”. Forskning framåt skulle därför kunna undersöka om de anställda i Svenska kyrkan är stadiga eller föränderliga gällande sin syn och kunskap i frågor kopplade till migration.

Abstract Perspective-taking is a part of different clinical interventions, with the purpose of promoting for example self-compassion or increasing tolerance to distress. The aim of the present experiment with healthy volunteers (N=40) was to investigate the effect of perspective-taking, specifically self-as-context, on self-compassion during a tolerance task. It was hypothesized that participants with higher levels of self-as-context would have higher levels of (1) self-compassion and (2) tolerance during a simple weight lifting task. Participants were randomly assigned to either an experimental group (n=20) or a control group (n=20). All participants completed four lifts, alternating using their dominant and non-dominant arm. During the latter two lifts, participants in the experimental condition were instructed to apply a self-as-context exercise while the participants in the control condition were instructed to apply a visualization exercise that was not related to the self. There was a positive correlation between self-as-context and self-compassion, but the results showed no significant group difference in self-compassion during the lifting task. The results showed no significant group difference in tolerance. Furthermore, there was no correlation between self-as-context and tolerance. The present study is the first to empirically show a relationship between self-as-context and self-compassion. The current results are promising and call for further controlled research on the relation between perspective taking and self-compassion and for the development and refinement of state measures of self-compassion and self-as-context. / Sammanfattning Perspektivtagande är en del av olika kliniska interventioner, med syfte att främja exempelvis självmedkänsla eller öka tolerans för obehag. Syftet med förevarande experiment som genomfördes med friska frivilliga deltagare (N=40), var att undersöka effekten av perspektivtagande, specifikt själv-som-kontext, på självmedkänsla under ett toleranstest. Det hypotiserades att deltagare med högre nivåer av själv-som-kontext skulle ha högre nivåer av (1) självmedkänsla och (2) tolerans under ett enkelt hantellyft. Deltagarna randomiserades till antingen en experimentgrupp (n=20) eller en kontrollgrupp (n=20). Alla deltagare genomförde fyra hantellyft, växelvis med sin dominanta respektive icke-dominanta arm. Under de senare två lyften instruerades deltagarna i experimentgruppen att tillämpa en själv-som-kontext-övning medan deltagarna i kontrollgruppen instruerades att tillämpa en visualiseringsövning som inte var själv-relaterad. Det fanns en positiv korrelation mellan själv-som-kontext och självmedkänsla, dock visade resultaten ingen signifikant gruppskillnad i självmedkänsla under lyften. Resultaten visade ingen signifikant gruppskillnad i tolerans. Vidare fanns det ingen korrelation mellan själv-som-kontext och tolerans. Förevarande studie är den första att empiriskt påvisa ett samband mellan själv-som-kontext och självmedkänsla. Förevarande resultat är lovande och uppmanar till ytterligare kontrollerad forskning kring sambandet mellan perspektivtagande och självmedkänsla och till utveckling och raffinering av state-mått för självmedkänsla och själv-som-kontext.