Anorexia Nervosa är en psykiatrisk sjukdom, som ofta startar med önskan att minska i vikt samtidigt som det finns en rädsla för att öka i vikt trots en markant undervikt. Sjukdomen är vanligt förekommande hos tonåringar och man kan se ett samband mellan en negativ livshändelse i tonåringens liv som sedan kan uttrycka sig i ett självskadebeteende via svält samtidigt som dödligheten i Anorexia Nervosa är hög. Det är därför angeläget att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att vårda tonåringar med Anorexia Nervosa då det är en komplex situation som involverar tonåringen och dennes familj, och att samtidigt belysa vikten av en god vårdrelation med patientens livsvärld i fokus. För att kunna säkerställa god vård är det viktigt att uppmärksamma sjuksköterskans erfarenheter, därför har syftet att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta tonåringar med Anorexia Nervosa valts. Studien är en litteraturöversikt där befintlig forskning samlats in och analyserats enligt Friberg. Åtta artiklar har valts varav sex stycken är kvalitativa, en kvantitativ och en med mixade metoder. Utifrån de analyserade artiklarna framkom tre huvudkategorier: maktspel, vårdrelation och kunskap. Huvudkategorierna mynnar sedan ut i sex stycken subkategorier: kamp om kontroll, balans mellan auktoritet och empati, förtroende, sjuksköterskans synsätt och upplevelser, utbildning och sjuksköterskans värdegrund. De analyserade artiklarna i resultatet tar upp den komplexa aspekten i vården av tonåringar med Anorexia Nervosa. Diskussionen problematiserar och fördjupar sig i sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter kring vårdandet av tonåringar med Anorexia Nervosa. Slutligen sammanfattas arbetet och slutsatser skrivs.

Studien undersöker hur ungdomar som växt upp i en digital värld förhåller sig källkritiskt tillinformation de tar del av på digitala plattformar, hur medvetna de är angående personaliseringen påinternet och hur det påverkar deras flöde. Syftet med studien är att ta reda på hur unga förhåller sig tilloch upplever de uppkomna effekterna som följd av deras användande. Vidare diskuterar studien hurungdomar värderar olika typer av källor och vad deras erfarenheter eller upplevelser är av detpåverkade flödet.Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod genom tre stycken fokusgrupper. Empirinutgörs av datainsamling via samtal med fokusgrupper om fyra deltagare vid tre olika tillfällen. Varjesamtal varade mellan 45 - 60 minuter.Resultatet visar att respondenterna märkt av att deras flöde personaliserats men att de inte vet varföreller hur det går till. Vidare visar också resultatet att samtliga respondenter upplever att de är väldigtkällkritiska och att de pratar mycket om värdet av källkritik i skolan, men då endast förankrat tillfaktasökande. I diskussionerna togs det upp hur användaren också kan eller bör ha källkritik gentemotinfluencers, olika nyhetssajter och privatpersoner. / The study examines how young people who grow up in a digital world relate to critical information tothe information they take on digital platforms, how aware they are about personalization on theinternet and how it affects their flow. The purpose of the study is to find out how young people arerelated to and experience the effects that arise from their use. Furthermore, the study discusses howyoung people value different types of sources and what their experiences or experiences are from theinfluenced flow.The survey was conducted with a qualitative method through three focus groups. The empirical dataconsists of a collection via conversation with focus groups of four participants on three differentoccasions. Each call lasted between 45 - 60 minutes.The result shows that respondents noticed that their flow was personalized but that they do not knowwhy or how they are. Furthermore, the result shows that all respondents feel that they are very sourcecriticaland that they talk a lot about the value of source criticism in school, but then only anchored tothe fact-finding requests. In the discussions it was raised how the user may or should have sourcecriticism against influencers, different news sites and individuals.

Sammanfattning Titel: Sociala mediers effekter på tonåringars välbefinnandeEn studie utifrån kuratorns perspektiv. Författare: Sundus Fandi & Nevin Marangoz Syftet med denna studie är att utforska om det finns ett samband mellan tonåringars välbefinnande och deras användning av sociala medier utifrån kuratorers upplevelse.Resultatet är indelat i kategorier och uppbyggda utefter frågeställningarna: Vilken betydelse anser kuratorer från BUP och skola att tonåringars användande av sociala medier har på deras välbefinnande? Vilka risk- och skyddsfaktorer för välbefinnande upplever kuratorer att tonåringars användande av sociala medier har?För att samla in empiriskt material till studien har det utförts kvalitativa intervjuer med åtta skol- och BUP kuratorer från två medelstora kommuner i Sverige, samt tidigare forskning och litteratur. Resultatet har visat att sociala medier har till följd att det kan ge både positiv och negativ inverkan på tonåringars välbefinnande enligt samtliga kuratorer. Det finns några risk-, och skyddsfaktor som har betydelse för tonåringars välbefinnande. / Abstract Titel: The effects of social media on the well-being of teenagersA study from the curator's perspective Authors: Sundus Fandi & Nevin Marangoz The purpose of this study is to explore whether there is a link between adolescents 'wellbeing and their use of social media based on the curators' experience. The results are divided into categories and structured according to the questions: What significance do curators from BUP and school believe that teenagers' use of social media has on their well-being? What risk and protective factors for well-being do curators think that teenagers' use of social media has? To collect empirical material, the study used qualitative interviews with eight school and BUP curators from two medium-sized municipalities in Sweden, as well as previous research and literature. The results have shown that social media has the effect that it can have both a positive and negativeimpact on the well-being of teenagers, according to all curators. There are some risk and protection factors that are important for teenagers' well-being.

Introduktion/Bakgrund: Under det senaste decenniet har dental erosion blivit ett omtalat ämne då förekomsten av det ökat markant. Anledningen till denna ökade förekomst beror bland annat på individers attityder och vanor. Dental erosion påverkar individen negativt då den orala hälsan försämras. Dental erosion kan även leda till obehag och smärta för patienten då tandens skikt försämras. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva ungdomars attityder och kunskaper om dental erosion. Metod: En litteraturstudie utfördes genom att på ett systematiskt sätt granska och sammanställa rådande forskning och kunskap gällande ämnet från databaserna PubMed, CINAHL och Onesearch. Granskningsmallar nyttjades för de studier som inkluderades efter kvalitetsgranskningen. Sammanlagt inkluderades 8 studier i presenterat resultat.Resultat: Presenterat resultat sammanställs i ordning efter följande underrubriker; ’’Attityder och kunskaper om dental erosion’’ ’’Ungdomars kunskaper och attityder gällande prevalens av dental erosion i samband med erosiva drycker’’. Studiens resultat visade att ungdomar har bristande kunskaper gällande dental erosion och att detta påverkar deras attityd gällande förändring. Slutsats: Ungdomars kunskap kring dental erosion är bristande. Detta i kombination med dålig attityd kring förändring leder till ökad benägenhet att vara utsatt för dental erosion. Pojkar har i större utsträckning än flickor dental erosion och värre gradering av det.

Background: Self-harming behavior among adolescents has increased over the years and is the second most common cause of death among adolescents. Nurses who meet these teenagers in healthcare and schools have a central role in promoting the health of adolescents and analyzing risks in different forms of behavior. Aim: The aim of the literature study was to explore nurses' experiences of working with adolescents with self-harming behavior.Method: A general literature study with an inductive approach that is basedon nine scientific articles. Results: It appeared that education about selfharm and knowledge on how to manage self-harming behavior was requested by the nurses. It could generate a positive development for adolescents with self-injurious behavior, but also for the nurses who meet these adolescents. The challenge lies in the fact that nurses feel fear about the subject or set their own values and step away from the professional boundary. Conclusion: By highlighting the lack of resources, competence and the problems facing future development, the subject can be raised and generate more research and resources around self-harming behavior / Bakgrund: Självskadebeteende hos tonåringar har ökat genom åren, och ärglobalt sett den näst vanligaste dödsorsaken bland tonåringar.Sjuksköterskor som möter dessa tonåringar inom sjukvård och skola, har encentral roll i att främja tonåringars hälsa och analysera risker i olika formerav beteende. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utforskasjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med tonåringar medsjälvskadebeteende. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansatssom utgår från nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkom attutbildning kring och kunskap om hantering av självskadebeteendeefterfrågades av sjuksköterskorna. Utbildning kunde generera en positivutveckling för tonåringarna, men även för sjuksköterskorna som möttetonåringarna. Utmaningen berodde på att sjuksköterskor ofta kände enrädsla kring ämnet eller hade egna värderingar och gick ifrån denprofessionella gränsen. Konklusion: Genom att belysa avsaknaden avresurser och kompetens samt problematiken inför den framtidautvecklingen, kan ämnet lyftas och generera i mer forskning och resurserkring självskadebeteende.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvård är barn som anhöriga en grupp som tenderar att förbises och falla mellan stolarna. Sjuksköterskors primära arbetsuppgift är att vårda patienter vilket innebär att behov hos barn som anhöriga indirekt riskerar att nedprioriteras i förhållande till detta. Exkludering kan även ske medvetet av olika anledningar, exempelvis för att skydda barn. Dock påverkas barn som exkluderas ofta negativt och löper ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet relaterat till detta. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta barn som är anhöriga till patienter med allvarlig fysisk sjukdom. Metod: Designen som användes i litteraturstudien var kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i sex slutkategorier; Att inte se barn som sitt ansvar; Erfarenheter, attityder, samarbete och miljö påverkar mötet med barn; Tonåringar är en utmanande grupp att bemöta; Utmaningar och fördelar med att involvera barn i föräldrars vård; Bristande kompetens och behov av stöd och vägledning; Individanpassa mötet och ge utrymme för reaktioner. Slutsats: Inom hälso- och sjukvård upplever sjuksköterskor bristande kunskap och erfarenhet gällande att möta barn som anhöriga. Detta medför svårigheter att identifiera behov hos barn i tillräcklig utsträckning, vilket även ökar risken för uppkomst av psykisk ohälsa. Som sjuksköterska är det viktigt med ett aktivt medvetet förhållningssätt för att öka barns delaktighet i vården samt tillgodogöra sig den kunskap och kompetens som krävs för att synliggöra behov och sätta in lämpliga åtgärder i tid. Detta är av betydelse för att öka barns hälsa och välbefinnande relaterat till att vara anhörig till en sjuk förälder.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är den vanligaste endokrina sjukdomen som drabbar tonåringar. I Sverige finns det omkring 8300 barn under 18 år som lever med T1DM.Att vara tonåring innebär biologiska, kognitiva, emotionella och sociala förändringarnaoch att bli äldre innebär mer självständighet, vilket gör att det krävs kunskap och förståelse för hanteringen av T1DM. Syfte: Syftet var att beskriva tonåringarserfarenheter av hur det är att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: En allmän litteraturstudie med analys och sammanställning av 11 artiklar som hämtades ifrån CINAHL och PubMed. Resultat: I resultatet uppkom det fem teman: strävan att ta över sin egenvård, värdet i att få socialt och praktiskt stöd, känslan av att vara annorlunda, uppleva begräsningar i livet och känslan av att vara en patient. Konklusion/implikation: Tonåringarna upplevde stora livsförändringar i samband medT1DM. En stor utmaning var att ta ansvar för egenvården samtidigt som de ville leva ett normalt liv likt deras jämnåriga. Sjuksköterskor behöver vara medvetna om dessa utmaningar som tonåringarna ställs inför och identifiera tonåringarsom behöver få extra stöd till den nya verkligheten. Detta i sin tur ger en förutsättning för en välfungeradegenvård samt ökat välbefinnande. / Background: Diabetes mellitus type 1 is the most common endocrine disease affecting teenagers. In Sweden, there are around 8,300 children under the age of 18 living with T1DM. Being a teenager means biological, cognitive, emotional and social changes and getting older means more independence, which means that more knowledge and understanding is required for the management of T1DM. Aim: The purpose was to describe adolescents' experiences of what it is like to live with diabetes mellitus type 1.Method: A general literature study with analysis and compilation of 11 articles retrieved from CINAHL and PubMed. Results: In the result, five themes emerged: striving to take over one's self-care, the value of receiving social and practical support, the feeling of being different, experiencing limitations in life and the feeling of being a patient. Conclusion/implication: The teenagers experienced major life changes associated with T1DM. A big challenge was taking responsibility for self-care while at the same time wanting to live a normal life like their peers. Nurses need to be aware of these challenges that teenagers face and identify teenagers who need extra support for the new reality. This in turn provides a prerequisite for well-functioning self-care and increased well-being.

Syfte och frågeställning Syftet med den här studien är att undersöka om det finns något samband mellan skärmtid och psykiskt välbefinnande hos individer över 15 år i årskurs nio. Studien bygger på tre frågeställningar som lyder: - Finns det något samband mellan skärmtid hos individer i årskurs nio och deras psykiska välbefinnande? - Ser sambanden mellan skärmtid och psykiskt välbefinnande olika ut mellan höga och låga socioekonomiska områden? - Ser sambanden mellan skärmtid och psykiskt välbefinnande olika ut mellan killar respektive tjejer?  Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes där datan samlades in via en enkät uppbyggd på bakgrundsfrågor, WHOs enkät om psykiskt välbefinnande samt frågor angående skärmtid uppdelat på vardag och helg. Studiens population innefattade elever fyllda 15 år i årskurs nio från skolor i områden med hög respektive låg socioekonomisk status.   Resultat I studiens första frågeställning hittades inga signifikanta samband mellan elevernas välbefinnande och skärmtid. Lägst medelvärde för välbefinnande hittas i kategorin med högst skärmtid (5h eller mer) och då både under vardag med 54,6 och helg 56,3 på en skala från 0 till 100. Både på frågan kring låg/hög socioekonomisk status och frågan kring killar/tjejer fann studien inga signifikanta skillnader i sambanden mellan skärmtid och välbefinnande. Studien visar dock på tendenser till att låg socioekonomisk status respektive kategorin tjejer genererar sämre välbefinnande.  Slutsats Denna studie i kombination med flera tidigare studier väcker ytterligare frågor kring att fördjupa och förankra de tendenser som kan ses i studiens resultat. Man skulle till exempel kunna bredda denna studie till ännu fler ungdomar eller undersöka områden som befinner sig ännu längre ifrån varandra i socioekonomisk status för att öka möjligheten att hitta signifikanta resultat. / Aim The purpose of this study is to investigate whether there is any relationship between screen time and psychological well-being in individuals over 15 years of age in grade nine. The study is based on three questions: - Is there an association between screen time in ninth grade individuals and their psychological well-being? - Do the associations between screen time and psychological well-being differ between high and low socio-economic areas? - Do the association between screen time and psychological well-being look different between boys and girls?   Method A quantitative cross-sectional study was conducted where the data was collected via a questionnaire based on background questions, the WHO questionnaire on psychological well-being and questions regarding screen time divided into weekdays and weekends. The study's population included students aged 15 and over in grade nine from schools in areas with high and low socio-economic status. Results In the study's first question, no significant associations were found between students' well-being and screen time. The lowest average value for well-being was found in the category with the most screen time and both during weekdays with 54,6 and weekends with 56,3 on a scale from 0 to 100. Regardless of the question about low/high socioeconomic status or the question about boys/girls, the study found no significant differences in the connections between screen time and well-being. However, the study shows tendencies towards the low socio-economic status and girls displaying worse well-being. Conclusion This study in combination with several mentioned studies raises further questions about deepening and anchoring the tendencies that can be seen in this study's results. Could one broaden this study to even more youth or for instance examine areas that are even further apart in socioeconomic status to anchor significant results?

Bakgrund: Skolios är en åkomma som förekommer hos två till fyra procent av alla barn och ungdomar i en ålder på 10-20 år. Skolios innebär att personen har en snedställning av ryggraden som mäts och definieras med metoden cobb angle. Detta kan ge upphov till smärta men även andra typer av problem som exempelvis längre livskvalitet. Ungdomarna kan uppleva att det besvärar dem i deras vardag både fysiskt, psykiskt och socialt. Vid andra allmänna former av ryggproblem har studier påvisat goda resultat för minskad smärta vid fysisk aktivitet av bålen.   Syftet: med studien är att utvärdera om coreträning kan minska ryggsmärtor och cobb angle hos tonåringar med idiopatisk skolios.   Metod: Metoden som användes är en deskriptiv litteraturstudie. För att hitta relevanta studier användes databaserna pubmed och cinahl. Studiernas evidensgranskades utifrån ett granskningsprotokoll (GRADE).   Resultatet: inkluderade 14 artiklar som redovisades i fyra olika teman: Coreträning som reducerar smärta & cobb angle, Coreträning utan inverkan på smärta och cobb angle, muskelstyrka & träningskapacitet och samband mellan bålstabilitet & livskvalité. Resultatet påvisade lite delade meningar om huruvida coreträning kan hjälpa till att minska smärta och cobb angle. Merparten av artiklarna visade att specifikt utformad coreträning kan hjälpa till att reducera smärta och cobb angle, men däremot sågs ingen större skillnad mellan generella- och specifika träningsprogram på reducering av smärta och cobb angle.   Slutsats: I denna studie framkom samband mellan ökad bålstabilitet och minskad smärta/cobb angle. Detta kan tyda på att specificerad coreträning skulle kunna agera som behandling för att minska smärta och cobb angle hos tonåringar med idiopatisk skolios.

BAKGRUND: Stress och psykosomatiska besvär är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen i Sverige. Psykisk ohälsa omfattar cirka 20% av sjukdomsbördan i Sverige. Även ungdomar uppvisar ökad grad av stress och psykosomatiska besvär. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av självupplevd stress och psykosomatiska besvär hos gymnasieelever på en svensk gymnasieskola. MATERIAL OCH METOD: En enkät delades ut på skolan. 970 elever besvarade enkäten (75%). Enkäten innehöll 16 frågor rörande självupplevd stress och psykosomatiska besvär. Bakgrundsvariabler var kön, årskurs och program. RESULTAT: Majoriteten av eleverna känner sig ofta glada, att de klarar det de vill och har en positiv framtidstro, men en hög andel av eleverna upplever ofta stress, framför allt skolstress. Psykosomatiska besvär i form av sömnsvårigheter, oro, irritation, och nedstämdhet är vanliga. Det finns en tydlig könsskillnad i resultaten. Flickorna har en högre grad av stress och psykosomatiska besvär och en lägre grad av glädje, bemästring och framtidstro. De flesta eleverna hade en vuxen att prata med och i nio fall av tio var det en förälder. De som inte hade någon sådan vuxen uppvisade dubbelt så hög andel psykosomatiska besvär. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER: Studien visade att det finns ett samband mellan stress och psykosomatiska besvär. Det är viktigt att skolan, både lokalt och nationellt, vidtar åtgärder för att minska skolstressen. Samhället bör öka sitt stöd till familjer, så att fler ungdomar kan ha en öppen och förtroendefull relation till sina föräldrar. Det krävs vidare forskning om flickornas höga andel av stress och psykosomatiska besvär, så att trenden med ökade ohälsotal för kvinnor kan brytas. / BACKGROUND: Stress and psychosomatic symptoms is one of the major public health problems in Sweden. Psychological disease accounts for 20% of the burden of disease in Sweden. Also young people show an increasing degree of stress and psychosomatic symptoms. OBJECTIVES: The objective of the study was to investigate the prevalence of self-rated stress and psychosomatic symptoms among secondary school students. MATERIAL AND METHODS: A questionnaire was distributed. 970 students filled it out (75%). The questionnaire had 16 questions on self-rated stress and psychosomatic symptoms. The background variables were sex, grade and program. RESULTS: The majority of the students often felt happy, a sense of mastering and had a positive view of their future, but a high proportion of the students felt stress, the level of school related stress was very high. Psychosomatic symptoms such as problems with sleep, feeling anxious, irritable and low was common. There was a clear gender difference. The girls had a higher degree of stress and psychosomatic symptoms and lower degree of happiness, sense of mastering and positive view of their future. A majority of the students had an adult to talk to, which in 90% of the cases was a parent. Those students who didn’t have such an adult had twice as high degree of psychosomatic symptoms. CONCLUSIONS AND RECOMMENDATIONS: The study showed an association between stress and psychosomatic symptoms. It is important that the school, both on local and national level, take measures to decrease the level of school related stress. The society should increase its support to families, so more young people can have an open and trusting relationship to their parents. Further research is needed about the high level of stress and psychosomatic symptoms among girls, so the increasing burden of disease among women can be reversed. / <p>ISBN 91-7997-133-4</p>