<p>I denna uppsats har jag fått möjligheten att gå vidare och undersöka ett ämne som jag anser vara oerhört intressant och inte minst viktigt inom marknadsföring. Uppsatsen hanterar vikten av kulturskillnader även inom ett litet land som Sverige och hur dessa påverkar utvecklingen av attityder.</p><p>Jag valde att undersöka segmentet tonåringar då de anses vara ett viktigt segment inom dagens varumärkesindustri. Intresset låg i att utreda huruvida deras varumärkesattityder påverkades beroende på miljön de lever i. Jag valde därför att utreda syftet: Undersöka vad det finns för paralleller mellan den lokala kulturen som tonåringar lever i och deras attityder till varumärken. Till min hjälp använde jag mig av teorier inom konsument beteende såsom kultur och dess påverkan på människor, attitydteorier och tonåringars beteende och identifikation.</p><p>Jag utförde fyra fokusgrupper på två olika gymnasieskolor. En var belägen i centrala Göteborg och den andra i glesbygden Tranemo. Intervjuerna bestod av totalt 24 gymnasieelever som under 30 min/intervju besvarade mina frågor och fyllde i intervjumaterial som jag framställt. Jag använde den information som jag fått fram under intervjuerna och ställde den emot teorierna för att undersöka skillnader och likheter mellan ungdomarnas attityder. Resultaten stämde med teorierna till viss del men jag fann också en del intressanta avvikelser.</p>

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna globalt sett. En halv miljon svenskar har någon gång fått en cancerdiagnos. Varje dag förlorar cirka tre barn under 18 år en förälder i cancer i Sverige. För att hjälpa dessa utsatta barn behöver samhället öka kunskapen i ämnet för att kunna skapa bättre förutsättningar inför framtiden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa barns och tonåringars upplevelser av att leva med en förälder som drabbats av avancerad cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa artiklar valdes. Artiklarna söktes upp i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Åtta vetenskapliga studier har valts ut som överensstämmer med syftet. Resultatet i studierna har sammanställts med hjälp av Fribergs 5-stegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i 5 kategorier och 13 underkategorier. Kategorierna är: känslomässiga reaktioner, barns sätt att hantera situationen, det viktiga stödet, förändrat familje- och socialt liv och att växa med erfarenheten. Konklusion: En öppen kommunikation och att bli involverade i förälderns sjukdom är viktigt för barnen. Sjuksköterskan bör arbeta efter ett familjecentrerat förhållningssätt för att lättare kunna hjälpa barnen. / Background: Cancer is, globally, one of the most common diseases. Half a million Swedes recive a cancer diagnosis during their lifetime. In one day, approximately 3 Swedish children experience the loss of their parent due to cancer. To help these vulnerable children the community needs to increase knowledge of the subject in order to create better conditions for the childrens future.  Aim: The aim of this litterature study was to illuinate the experiences of children and adolescents living with a parent diagnosed with advanced cancer. Metodhs: A literature study with qualitative articles was selected. The articles were found in Cinahl, PubMed and PsycINfO. Eight scientific articles conformed to the aim. The result in the studies were analyzed with help of a 5-stepmodel as described by Friberg. Results: The analysis resulted in 5 categories and 13 subcategories. The categories are: emotional reactions, how children cope with the situation, the main support, changes in family- and social life and growing with the experience.  Conclusion: An open communication and to be involved in the parent´s desease is important for the children. The nurse should work in a family-centred approach to provide good care for the children.

Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att insulinproduktionen i bukspottskörteln upphört. Sjukdomen kräver daglig kontroll av blodsockernivån samt tillförsel av insulin. För personen som lever med diabetes blir den dagliga utmaningen att hålla en jämn blodsockernivå för att undvika komplikationer. Andra delar av egenvården, såsom kostrestriktioner och daglig motion, måste också skötas för att motverka senkomplikationer längre fram i livet. Idag ökar diabetes typ 1, främst bland barn och ungdomar i de nordiska länderna. Därför är det viktigt att det finns kunskap om individens erfarenheter av diabetes och hur sjuksköterskan kan stötta tonåringen för att de ska uppleva välbefinnande. Denna litteraturstudie är baserad på kvalitativa artiklar med syfte att undersöka tonåringars erfarenheter av egenvård i relation till hälsa med diabetes typ 1. Totalt inkluderades 11 artiklar som har analyserats och ett resultat utifrån dessa identifierades tre kategorier med sju underkategorier. Kategorierna är: Känna sig annorlunda, självständighet och slav under sjukdomen. Tonåringarna kände sig annorlunda gentemot sina kamrater då de ständigt var tvungna att tänka på vad de åt, flera gånger om dagen kontrollera blodsockervärdet samt injicera insulin. Kategorin självständighet är ett samlingsnamn som beskriver ansvaret som det innebär för tonåringen att leva med diabetes. Flera deltagare upplevde sig mognare än jämnåriga och de var tvungna att ta ett större ansvar än sina kamrater. Att vara ”slav under sjukdomen” beskriver de konflikter som tonåringen erfor i samband med sjukdomen. För att känna sig ”normal” kunde tonåringen i vissa situationer lämna mätinstrumenten lämnas hemma trots rädslan och oron över att drabbas av hypoglykemi, lågt blodsocker. I diskussionen förs ett resonemang hur sjuksköterskan kan hjälpa tonåringen till att uppleva välbefinnande och hälsa i samband med egenvård. Sjuksköterskan bör stötta, motivera och ge undervisning på ett individuellt sätt så att tonåringen kan applicera råden i dess vardag. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Att vänta och föda barn i en redan turbulent tid som tonårstiden kan vara, leder till ytterligare påtagliga förändringar både fysiskt, psykiskt och socialt. Omgivningens och den professionella personalens attityder och förhållningssätt har stor betydelse för hur unga kvinnor upplever och hanterar barnafödande. Syftet med denna studie var att undersöka unga mödrars upplevelse av stöd i samband med barnafödande under tonåren. Metoden som användes var kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Nio unga mödrar intervjuades och det transkriberade materialet som utgjordes av intervjuerna tolkades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I analysen framkom ett tema: Att bli bekräftad och tagen på allvar innebär att kunna mogna i sin graviditet och i sin roll som blivande tonårsförälder. Detta behov av stöd inleddes redan då den unga gravida fick ett positivt graviditetsbesked och beslut angående att behålla barnet eller inte skulle fattas. Vidare grundar temat sig i att kunna stå upp för sitt beslut och ta ansvar för det inför en omgivning med ibland negativa attityder till ungt föräldraskap. Det handlar även om de stora förändringar i livet, vilket graviditet och föräldraskap för med sig och det viktiga i att känna sig tagen på allvar. Dessa aspekter av barnafödande i ung ålder är mycket viktigt att barnmorskor känner till i sitt arbete. Resultatet visade att unga barnafödande kvinnor har behov av individuellt anpassat stöd och i stor utsträckning bekräftelse från sin omgivning för att på ett positivt sätt växa i sin nya roll som förälder. De unga mödrarna i denna studie visades inte våga ställa krav på vården och de kunde även ha svårt att förmedla vilken typ av anpassat stöd de önskade, vilket visar på att de inte alltid litade till sitt eget värde eller till sina rättigheter som gravid, ung kvinna.Nyckelord: tonåringar, barnafödande, upplevelse, stöd, barnmorska, attityder / Program: Barnmorskeutbildning

Idag tar det 5-10 år att få diagnosen endometrios. Det vanligaste symtomet på endometrios är svåra menstruationssmärtor vilket kvinnor oftast lidit av sedan tonåren. Tonåringar som har problem med svåra menstruationssmärtor söker sig oftast till ungdomsmottagningen där de träffar en barnmorska. Syftet med studien är att undersöka barnmorskors reflektioner kring tonåringars svåra menstruationssmärtor kopplat till endometrios. En kvalitativ ansats valdes där sex barnmorskor intervjuades. Barnmorskorna hade arbetat i genomsnitt tolv år på ungdomsmottagning. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats, vilket resulterade i tio subkategorier och fyra kategorier. Dessa kategorier var attityder till svår menstruationssmärta, tonåringens livskvalité, kunskapen om endometrios och klara riktlinjer. Resultatet visade att barnmorskorna reflekterade över att symtomet menstruationssmärtor idag normaliseras och ignoreras av tonåringen och barnmorskorna själva. Samtidigt menar barnmorskorna att svåra menstruationssmärtor försämrar tonåringens livskvalité genom onödigt lidande. Reflektionen över endometrios fanns, men åsikterna skilde sig åt hur problematiken om tonåringars svåra menstruationssmärtor hanterades. Dessa skilda åsikter visar att kunskapen om endometrios hos tonåringar brister hos barnmorskorna. Alla barnmorskor reflekterade över att en specialistutbildad gynekolog saknas på ungdomsmottagningen och att riktlinjer behövdes för hanläggningen av svåra menstruationssmärtor. Studien kan bidra till ökad insikt hos barnmorskorna angående att tonåringars svåra menstruationssmärtor kan bero på sjukdomen endometrios, trots tonåringars ringa ålder. Studien kan även användas som diskussionsunderlag ute på ungdomsmottagningar och som stöd för att diskutera riktlinjer för handläggning av svåra menstruationssmärtor. / Program: Barnmorskeutbildning

No description available.

Bakgrund: Puberteten kan tyckas svår för en tonåring. Än tuffare kan det bli för tonåringen samt dennes familjemedlemmar vid en samtidig diagnostisering av cancer. Det som behöver undersökas mer ingående är vilka känslor som kan uppkomma hos en tonåring och dennes familj i samband med en cancerdiagnos. Syfte: Att undersöka vilka känslor som kan uppkomma hos en tonåring och dennes familj i samband med en cancerdiagnos. Metod: En beskrivande litteraturstudie som metod användes. Elva kvalitativa studier hämtade från CINAHL, PyscInfo samt PubMed har nyttjats och resultatet i dessa som svarat till denna studies syfte har sammanställts. Joyce Travelbees omvårnadsteori användes. Resultat: Det framkom att den såväl drabbade tonåringen och dennes familjemedlemmar i de flesta fallen drabbas av chock vid beskedet om en cancerdiagnos. Känslor skiljer sig mellan olika individer men ilska, rädsla och oro är vanligt förekommande. Tankar kring döden, hur kroppen eventuellt kommer förändras och känslor av orättvisa var vanligt förekommande hos tonåringarna. Vårdpersonalen bör vara stöttande och bemötandet bör genomsyras av sympati likväl som empati. Samtalen till alla inblandade bör vara individanpassad, åldersanpassad och informativ. Slutsats: När vårdpersonal bemöter en inte sällan chockad tonåring samt dennes familj där cancer nyligen diagnostiserats bör samtalen individanpassas. Tillsammans med chocken kan inblandade parter bland annat känna rädsla, sorg och osäkerhet inför framtiden. Eftersom den pubertala fasen ofta samtidigt föreligger hos tonåringen kan även cancerdiagnosen bidra till en komplex självbild. Det krävs dock mer forskning inom ämnet för att tydligare klarlägga det exakta psykosociala måendet i diagnosskedet. / Background: Puberty may be a difficult time for adolescents. Being diagnosed with cancer at that time can be hard for both the adolescent and its family. What need to be examined more detailed are which emotions that can arise in an adolescent and its family in conjunction with a cancer diagnosis. Aim: To examine which emotions can arise in an adolescent and its family members in connection with a cancer diagnosis. Method: A descriptive literature study as a method was used. Eleven qualitative studies from CINAHL, PsycInfo and PubMed was received and the results that answered to the purpose of this study got complied. Joyce Travelbees nursing theory was used. Results: The cancer diagnosis affected both the adolescent and the family members, which often brought reactions of shock. Feelings like anger, fear and worry were some that frequently occurred. Thoughts surrounding death, the eventual body change often appeared as well as feelings of injustice. It’s important that the actions from health professionals are supporting and permeated by sympathy along with empathy. Every conversation with the involved should be individualized, age adopted and informative. Conclusion: When healthcare professionals respond to a shocked adolescent and family, the conversation should be personalized. Along with the shock, the parties involved can among other things feel fear, sadness and uncertainty about the future. Simultaneously with the puberty, the cancer diagnosis can contribute to a complex self-image. Further Research on the subject is required to clarify the exact psychosocial approach in the diagnosis stage.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom där antalet individer med sjukdomen ständigt ökar. Allt fler tonåringar drabbas av sjukdomen oftast till följd av övervikt med inslag av hereditet och etnicitet. Orsaker till diabetes typ 2 är förknippat med riskfaktorer i relation till ohälsosamma levnadsvanor.Syfte: Syftet med studien är att beskriva tonåringars upplevelser av diabetes typ 2.Metod: Metoden är en kvalitativ litteraturöversikt med 7 vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet framgår det att tonåringar med diabetes typ 2 upplever svårigheter med anpassningen till nya vanor efter sjukdomsdebuten. Livsstilsförändringar genomförs i form av ändrade kost- och motionsvanor vilket påverkas av hinder eller möjligheter. Tonåringarna upplever oförståelse från vården och önskar bättre stöd från vårdpersonal. De upplever rädsla och oro över att berätta om sjukdomen för vännerna. Behovet av stöd från både vänner och familj är betydelsefullt. Konklusion: Tonåringar med diabetes typ 2 kämpar med att upprätthålla en god livsstil som krävs för att hålla sjukdomen under kontroll. Rädslan för att vara annorlunda speglar svårigheterna tonåringarna upplever. Tonåringarna behöver stöd och uppmuntran för att upprätthålla hälsosamma vanor samt ett gott välbefinnande. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a disease where the number of individuals with the condition is constantly increasing. Adolescents are affected by the disease as a result of being overweight with featuring elements of heredity and ethnicity. Reasons for diabetes type 2 are associated with risk factors regarding unhealthy living habits.Aim: The purpose is to describe adolescents’ experiences of living with diabetes type 2.Method: The method is a qualitative literature review including 7 scientific articles.Results: Adolescents with diabetes type 2 find it difficult to adapt to new habits after the onset of illness. Lifestyle changes are implemented in the form of changed diet- and exercise habits, which are affected by various obstacles or opportunities. The adolescents experience a lack of understanding from health care professionals and wish for more support. Adolescents experience fear and concern about telling their friends about the illness. The need for support from both friends and family is significant.Conclusion: Adolescents with diabetes type 2 struggle to maintain a healthy lifestyle that is required to keep the illness under control. The fear of being different reflects the difficulties the adolescents’ experience. Adolescents need support and encouragement to maintain healthy habits as well as their well-being.

<p>There are few empirical studies about instant messaging, and the measurements used are somewhat diverse. The main purpose of this study was to investigate if depression and loneliness differed in relation to instant message habits among young adolescents. Special focus was also on motivation behind, and time spent on instantmessaging. The study was conducted using a self report questionnaire,using 3 factors for motivation and 8 items to measure time. The 365 participants were between ages 12 and 16. The study found that depression and loneliness differed in many ways depending on what measurement compared with. The conclusion drawn is that future studies have to use more precise measurements.</p> / <p>Det finns få empiriska studier om chattande och de mått som används varierar. Huvudsyftet med den här studien var att undersöka om depression och ensamhet skilde sig i relation till chatt-vanor blandunga tonåringar. Speciellt fokus låg också på motivation bakom och tid spenderad med chattande. Studien genomfördes med ensjälvrapports frågeformulär och använde tre faktorer för motivation och 8 <em>items </em>för att mäta tid. De 365 deltagarna var mellan åldrarna 12till 16. Studien fann att depression och ensamhet skiljde sig på mångasätt beroende på vad för mått man jämförde med. Slutsatsen som drasär att framtida studier måste använda mer precisa mått.</p>

<p>This study aims to investigate, describe and discuss the views of a group of adolescents on their identity and the process of second language acquisition. They all came to Sweden and started studying in Swedish schools in the last three years without any knowledge of the Swedish language.</p><p>The study has been conducted with respect to the adolescents own perspectives and what they consider important.</p><p>The methods used are group discussions/ interviews, observations in class and informal discussions with teachers and adolescents.</p><p>Their voices are described and discussed in this paper. One must take into consideration that there is no objective of being neutral or to generalize the results to any other group or category. On the contrary the study has involved critical self- scrutiny and active reflexivity according to ethnographic tradition.</p><p>Symbolic interaction has provided a theoretical framework for the study. Looking into how social identities may be constructed or communicated from the adolescents voices and looking in to their use of language the study reveals that several expectations and situations need’ to be met by different identities. The adolescents struggle to be accepted as members of the mainstream although they are a linguistic minority.</p><p>They are convinced that second language acquisition is the key to success although the same language still is a hindrance to negotiation of identity in the school context. Their strategy to be recognised as equals manifests itself in submissive attitudes and compliance. The adolescents explain this kind of behaviour as a natural attitude from the schools in their first country. The adolescents in this study are motivated. They do not see adaptation as a loss of anything rather as an enriched life experience and nutrition to their double identities. They are not victims of language discrimination but subjected to symbolic power influencing them in their actions. They are still working on their identities, their language acquisition and adaptation to expectations in different situations. They are, and will be, multidimensional personalities.</p>