SAMMANFATTNING Bakgrund När en människa söker vård hamnar vederbörande i ett beroendeläge och på så sätt även i ett underläge gentemot sjuksköterskan. Ett barn som söker vård hamnar i ett dubbelt underläge till sjuksköterskan då denne både är en vuxen människa och har en profession som barnet är i beroendeställning till. I Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska står det att hon behöver kunna anpassa sin kommunikation till patienten så att denne kan förstå det som kommuniceras. Barn har ett behov av anpassad kommunikation och sjuksköterskan behöver således veta vad som krävs för att barnet ska förstå henne. Syfte Syftet var att beskriva kommunikationen mellan barn och sjuksköterska utifrån barnens perspektiv. Metod En litteraturöversikt med en systematisk litteraturstudies struktur gjordes. Totalt inkluderades 15 artiklar som kvalitativt undersökt barns upplevelser av kommunikation med sjuksköterskan. Resultat Det framkom att varje barn har en unik preferens för hur de föredrar att sjuksköterskan anpassar sin kommunikation. Vissa barn ville att sjuksköterskan kommunicerade direkt till dem medan andra barn föredrog att sjuksköterskan kommunicerade med deras vårdnadshavare. En del barn kände sig inte redo eller för sjuka för att ta beslut rörande sin vård och ansåg att det var bättre om dessa beslut togs av vårdnadshavaren. Majoriteten av de barn som ville vara med och ta beslut kände sig exkluderade från beslutstagandet och kommunikationen. Slutsats För att uppnå en optimal kommunikation mellan barn och sjuksköterska krävs det att sjuksköterskan anpassar kommunikationen utefter varje specifikt barn. Nyckelord: barn, tonåringar, kommunikation, sjuksköterska, sjukhusvistelse

Syftet med denna studie är att undersöka tonårsföräldrars tankar kring att deras minderåriga barn vill dricka alkohol. Detta undersöks genom observation av ett internetbaserat diskussionsforum som är riktat till i första hand föräldrar. Resultatet av studien visar att det inte finns några givna svar på hur man hanterar alkoholfrågan som förälder, vilket kanske tyder på att det finns en stor osäkerhet. Bland föräldrar återkommer också frågan om hur man ska hantera situationen när deras tonårsbarn fyller arton år. Studien tar även upp en del olika uppfostringsmetoder. / The purpose of this study is to examine parernts´ thoughts when their minor children want to consume alcohol.These questions are examined through the observation of an internet based discussion forum mainly intended for parents. The result of the study shows that there are no straight answers on how to manage alcohol related questions as a parent, which maybe indicate a great insecurity among the parents. A constantly recurring question among parents is how to act when their teenage children turn eighteen. This study also handles some different child raising methods.

No description available.

Bakgrund och problemformulering: Varje år får cirka 61 000 människor i Sverige en cancerdiagnos där det vissa gånger inträffar att den cancersjuke har barn. I samband med diagnosen påverkas barnets livsvärld genom att de upplever oro, rädsla och ensamhet. Som sjuksköterska vårdar vi dessa patienter och möter även deras barn. För att skapa sig en förståelse för barnens situation och möta upp till deras behov, krävs det att vi sjuksköterskor får en inblick i hur dessa barn upplever förälderns sjukdom. Många studier riktar sig till föräldrars upplevelse av barncancer och inte på barns upplevelse av en förälders cancer. Syftet: Syftet med studien var att utifrån litteratur lyfta barns upplevelser som anhörig till en cancersjuk förälder samt deras behov av stöd. Metod: En litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna CINAHL och PubMed och var publicerade mellan år 2009–2019. Resultat: Studiens resultat tyder på att många barn och ungdomar uppvisar känslor i form av oro, rädsla och ensamhet över sin förälders cancersjukdom vilket bidrar till en negativ påverkan på välbefinnandet och livskvalitén. Det framgår också att ett ökat ansvar är vanligt förekommande hos dessa barn och ungdomar vilket bidrar till en psykisk påfrestning. Det framkommer att ett ökat behov av stöd behövs och att det ligger brister i det. Resultatet innehåller fyra huvudkategorier: Att veta ger trygghet, sorgens olika uttryck, vägen mot välbefinnande & barnets ökade behov av stöd från omgivningen. Diskussion: Många barn bär på känslan av ensamhet och oro. Känslan av att inte uppleva delaktighet och nedsatt tillgänglighet gällande information, stöd och råd. Sjuksköterskan skall ha ökade kunskaper inom mötet med dessa barn, ha förståelse för att varje barn är unikt och att individanpassa information, stöd och råd.

The purpose of this Master’s thesis is to study if teenage fiction, published in Swedish during the course of one year, matches what boys in eight grade claim they want to read about. The background for our work is a survey initiated by Lärarnas Riksförbund, Läsa för att lära, in 2005. The conclusion drawn in Läsa för att lära is that many children, especially boys, lose their interest in reading when they become teenagers. Information on fictional books for teenagers has been collected from Bibliotekstjänst. To establish what boys want to read about we have handed out questionnaires to 62 students in grade eight. In order to gain understanding on teenage reading we have studied the theories of Joseph A. Appleyard, presented in his book Becoming a reader. His research shows that identification and realism are two important factors for teenage readers as well as finding a book that will “make them think”. Our results show that fictional books published in the genres ”everyday-life” and ”misery lit” are most common, followed closely by “fantasy”. The first two categories were of little interest to our students. “Fantasy”, however, was a genre they liked. The results also show that humoristic books were most popular, followed by books on “war” and “sports”. Our conclusion is that the supply from BTJ in 2007 of fictional books (for teenagers), does not really match what the boys in our study claim they want to read about, with the exception of “fantasy”.

The object of this bachelor thesis is to examine how publiclibraries are working to reach out to boys in their early teens,and from a relationship marketing perspective see howlibraries are using marketing as a tool in creating long-termrelationships with this user group. The following questionsare asked: How do public libraries market themselves toboys in their early teens? How are children’s and youthlibrarians working to create long-term relationships with thisuser group? How do children’s and youth librarians viewmarketing as a way to create long-term relationships with theuser group? The theoretical framework of the study is EvertGummesson’s model of relationship marketing. Interviewswith five children’s and youth librarians make up theempirical data. The results from the study include that noneof the libraries have strategic plans for their marketing andthat the librarians do not seem to have adopted the view ofrelationship marketing. The results also indicate a differencein the professional roles, where the youth librarians giveboys in their early teens a higher priority in their work thanthe children’s and youth librarians. A certain confusion as towhat role libraries should have in relation to boys in theirearly teens can also be discerned, where the main purposesof marketing to this user group are seen as promotion ofreading as well as a wish to change this user group’sperceived image of the library as merely a collection ofbooks. / Program: Bibliotekarie

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom där insulinproduktionen är helt eller delvis upphörd. Det finns idag inget botemedel utan behandlingen är symtomlindrande. Sjukdomen kräver daglig kontroll och en individ som lever med diabetes måste alltid vara uppmärksam på kort- och långsiktiga komplikationer. Individen måste på egen hand, med stöttning av närstående och sjukvård, kunna bemästra de olika situationer som kan tänkas uppkomma vid en diabetessjukdom. Att leva med diabetes typ 1 som tonåring kan ställa andra krav än vad en frisk tonåring kan ställas inför. Syftet med uppsatsen är att belysa tonåringars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Arbetet är en litteraturstudie där nio kvalitativa artiklar har granskats. Utifrån de artiklarna har sju kategorier arbetats fram för att skapa en tydlig bild över tonåringarnas upplevelser. Resultatet har visat att tonåringar med diabetes typ 1 behöver stöttning från både föräldrar, vänner och sjukvård. Känslor som oro, rädsla, kontrollförlust samt frustration beskrivs och många av tonåringarna upplever en känsla av att vara normala men ändå annorlunda. Efter en tids sjukdom har en acceptans framträtt, där tonåringarna ser en möjlighet att återta kontrollen över sina liv. Det är av stor betydelse för tonåringen att till viss del själv bemästra sin sjukdom, beroende på var i tonåren man befinner sig. För att uppnå detta behöver de stärkas i sin frigörelseprocess och få tillägnat sig den kunskap som krävs. Det är viktigt att som sjuksköterska vara medveten om att en livslång sjukdom inte alltid behöver innebära ett lidande för patienten. Den acceptans som hos de flesta tonåringar infinner sig efter en tids sjukdom, kan leda till att tonåringarna får en upplevelse av hälsa. / Program: Sjuksköterskeutbildning

No description available.

<p>Abstrakt</p><p>Bakgrund: Smärta är ett vanligt problem hos tonåringar och ett stort antal tvingas leva med långvarig smärta. Smärtan kan ha negativa effekter på hela deras vardagssituation. Smärtan kan vara relaterad till sjukdom eller psykologiska faktorer, där stress är vanligast. Smärtupplevelsen är unik för varje tonåring och toleransen för smärta varierar från person till person.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att belysa tonåringars upplevelser och erfarenheter av att leva med långvarig smärta.</p><p>Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och studiernas resultat sammanställdes och analyserades med stöd av innehållsanalys. Av 21 granskade artiklar motsvarade 12 artiklar vår litteraturstudies syfte.</p><p>Resultat: Resultatet av litteraturstudien visade att den långvariga smärtan uttryckte sig på flera olika sätt och bidrog till olika problem i tonåringarnas vardagsliv. Tonåringarna drog sig undan och isolerade sig och relationerna till familjen och kompisarna ändrades till följd av smärtan. Smärtan påverkade tonåringarna känslomässigt vilket bidrog till funktionella besvär. Det var viktigt för tonåringarna att lära sig att ha kontroll över sin smärta. Smärtan hade även en negativ inverkan i skolmiljön och skolfrånvaro ökade vid tilltagande psykosomatiska symtom. Tonåringarna upplevde det viktigt att få stöd från familj, kamrater och lärare.</p><p>Diskussion: Skolan spelar en stor roll i tonåringens vardagsliv. Skolpersonalen har därför en nyckelroll kring deras hälsa.</p><p>Slutsats: Tonåringarna behöver få stöd från sin omgivning för att lättare kunna interagera i vardagslivet. Kunskap och utbildning om den långvariga smärtan behövs för de drabbade tonåringarna och även för familj och vänner. Skolhälsovården och övriga vårdinstanser har en nyckelroll i att nå ut med denna information.</p><p>Nyckelord: erfarenhet, långvarig smärta, systematisk litteraturstudie, tonåringar, upplevelse</p>

<p>This essay aims to investigate young people's vision of clothes as a means of communication. Focus lies on what message the clothing we have on sends out and how they are interpreted by our surroundings. Do other people interpret us the way we intend to through our clothes? The theoretical frame of reference that applies is Thomas Ziehe’s theories about Clothing and Identity, Anthony Giddens’ Reflexive Identity Processes and the Uses and Gratification’s theory. The researches were carried out with a comprehensive questionnaire survey among high school students, at Lars Kaggskolan in Kalmar, with an associated image, and two personal interviews. The results showed that young people in general do not want to stand out from the quantity and they often describe their clothing style as ordinary, normal, and fashion conscious. Young people ascribe other people stereotypes on the basis of their clothing. There are many factors that play a part in the choice of clothing we do. Everything from media, group belonging to past experiences has a great meaning in the context.</p>