I dagens samhälle har barngruppernas storlek och därmed belastningen på förskolepersonalen ökat. Studier visar att det idag finns cirka 10 % barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Oftast är vårdnadshavare inte medvetna om att deras barn har speciella behov men det finns en möjlighet att fånga upp dessa barn redan i förskolan. Studier har visat att tidiga interventioner ger en markant skillnad på dessa barns totala utveckling. Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt förskolepersonal i en kommun säger sig uppmärksamma och hantera barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i förskolan samt hur förskolorna involverar vårdnadshavarna. Studien har en kvalitativ utgångspunkt eftersom jag ville resonera kring förskolepersonalens sätt att tänka. Av denna anledning var semistrukturerade intervjuer en bra metod att samla in empiri. Därigenom hade jag möjlighet att se hur olika förskolepersonal resonerade i sina olika sociala kontexter. Jag tycker att jag har fått svar på mitt syfte med min undersökning. De flesta förskolor reagerar direkt när de uppmärksammar barn med speciella behov. Det är i arbetslaget förskolepersonalen ventilerar och reflekterar innan en konkret handling sätts igång. Förskolorna i studien har agerat olika beroende på hur arbetslaget har resonerat och det största hjälpmedlet de flesta förskolor har är kommunens stödcentrum och/eller resursenhet.

In today’s society, everyone should have the opportunity to study at university. To support this the Swedish government wants all universities to work with broadened participation. The term broadened participation was founded during the Bologna process to make sure the student populations at our universities represent the population in society at large. An important part of students' ability to complete their education is the university's library. In this study, I research what the Swedish universities offer in terms of help for students with neuropsychiatric disability. During interviews with representatives of the libraries at our largest universities, I aimed to discover what is being done to help these students and question what can be done by the libraries to improve the chances of success for neuropsychiatrically disabled students. The results from this study show certain similarities between how the universities worked, especially in regard to the use of speech synthesis and Legimus. Most university librarians felt they lacked the ability and knowledge to change the environment to be a better fit for their disabled students, and many craved a stronger interest from the people in charge.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem beskriver sina uppfattningar av att arbeta med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Utifrån syftet har två forskningsfrågor författats; Vilka faktorer uppfattar lärare i fritidshem avgörande i arbetet med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka möjligheter respektive svårigheter uppfattar lärare i fritidshem att det finns med att undervisa elever med NPF? Studien är kvalitativ och har använt fokusgruppsintervjuer som metod för att samla in de kvalitativa data som har utgjort resultatet. Vidare har kvalitativa data analyserats genom att de har ljudinspelats och transkriberats. Dataanalysen har ägt rum genom den tematiska analysmodellen Framework där data har sammanställts med hjälp av teman som elever med NPF, inkludering, extra anpassningar, planering, miljö, möjligheter och svårigheter. Dessa teman utgör sedan utgångspunkten i presentationen av resultatet. I resultatet framgår det att de faktorer som är avgörande i arbetet med elever med NPF är hur en lärare planerar, genomför och anpassar sin undervisning samt hur miljön är utformad för att elever ska kunna erbjudas rätt förutsättningar till stimulering, utveckling och lärande samt att de ska få en känsla utav tillhörighet och gemenskap. Vidare beskrivs många svårigheter och möjligheter i arbetet med elever med NPF. De svårigheter som framgår är utifrån de centrala områden som nämns ovan. Något som betonas är att det råder en stor resursbrist i fritidshemsverksamheten. Mer resurser skulle vara en stor bidragande faktor för att skapa ytterligare möjligheter i arbetet med planering, genomförande etc. Avslutningsvis framhävs det att det finns ett stort behov av fortbildning där lärare ges möjlighet att införskaffa samt fördjupa sin kompetens i arbetet med elever med NPF.

Abstract: Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av motoriska och vokala tics. Sedan covid- 19 pandemin har Tourettes syndrom spridits sig på sociala medier som en trend bland ungdomar och detta har uppmärksammats av forskare som nu försöker ta reda på vad spridningen bero på.    Syftet med denna litteraturstudie har varit att kartlägga vad tidigare forskning beskriver om Tourettes syndroms samband i sociala medier.    Metoden som används var en litteraturstudie med hjälp av scoping metoden som följer Arksey & O´Malleys (2005) sexstegsmodell. Sökresulteten gav oss 13 artiklar som hittades i databasen libsearch.    Resultaten visar på att man har sätt ett samband mellan sociala medier användningen och Tourettes syndrom. Resultatet visar även på att det tics liknande beteendet kan ha med MSI (mass socogenic illness) att göra. Slutligen visar resultatet också på att spridningen av tic liknande beteende har ökat sedan covid- 19 pandemin till följd av restriktionerna och förhållningsreglerna kring den sociala distansen. / Abstract: Tourette's syndrome is a neuropsychiatric disability characterized by its motor and vocal tics. Since the covid-19 pandemic, Tourette syndrome has spread on social media as a trend among young people. This trend has been noticed by researchers who are now trying to find out what caused the spread. The purpose of this scoping study has been to map what previous research describes about Tourette syndrome's connection to social media. The method used was a literature study using the metod scoping study that follows Arksey & O'Malley's (2005) six-step model. The search result gave us 13 articles that were found in the database libsearch. The results show that a connection is made between social media use and Tourette's syndrome. The result also shows that the tick-like behavior can be related to MSI (mass socogenic illness). Finally, the results show that the spread of similar behavior has increased since the covid-19 pandemic.

A web-based survey was conducted that included 97 practicing school psychologists in California. The results from the survey indicated that the majority (88%) of respondents were knowledgeable about Tourette Syndrome. Many respondents (28%) had never worked with a student with Tourette’s, 20% had at least one case, and 52% indicated that they had worked with more than two cases in their careers as school psychologists. The majority of respondents indicated that their school psychology program did not adequately train them to assess or counsel students with Tourette’s. The majority of participants also did not feel confident to work with students with Tourette’s. As found in the study, school psychologists are in need of training to better serve children with Tourette Syndrome. Children, whether diagnosed with Tourette Syndrome or not, may exhibit difficulties making academic progress because of tic related issues, as well as comorbid disorders such as Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) and Obsessive Compulsive Disorder (OCD). Schools typically are where students spend many hours of their day, and where those who are knowledgeable about Tourette’s can identify and provide needed supports depending on the student’s needs. Therefore, school psychologists play a key role in facilitating proper education regarding Tourette’s to students, teachers, staff, and families, as well as providing academic, behavioral, emotional, and social support a student may need.

In this paper we have chosen to focus on social workers and their experiences of interacting with clients with neuropsychiatric disabilities, in example persons with ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder), Asperger syndrome, autism and/or Tourette syndrome. The main purpose was to look into three areas: What knowledge do social workers mean that they need about neuropsychiatric disabilities and how can their needs of knowledge can be met? How do they experience the meeting with a person with neuropsychiatric disabilities? How does the cooperation function between authorities regarding persons with neuropsychiatric disabilities? Definition of the concept of disability and function from a historical perspective points out that the approach has changed over time. Previous research studies of the interaction in meeting between the client and the social worker shows that the social worker carries two faces, so called aspects. The first aspect is about help and care and the second aspect is about administrative functions. These two aspects can be difficult combining due to their differences. The processing in social work consists of three phases. The first is about the client presenting its issues, the next is about gathering background details about the client and the third phase to decide what action is the most adequate for the client. Recent studies show that persons with neuropsychiatric disabilities do not get the help and support they are in need of. This study is based on a qualitative method where we performed semi-structured interviews. We used a strategic sampling with maximum variation to get more in-depth answers from our informants. Interviews were made with six informants who were social workers who all have encountered neuropsychiatric disabilities on a daily basis. The analysis was based on an inductive driven analysis method which we have chosen to carefully describe. It shares some similarities with Grounded theory (GT), but it cannot really be considered as GT. Our results shows that the knowledge has improved due time but there still are some issues with the cooperation between sections due to the lack of knowledge of these diagnosis. With knowledge and interaction with clients our informants experienced that their approach changed. They felt more secure in their role as a social worker in meeting persons with neuropsychiatric disabilities. The prevalence of these disabilities has increased. Our informants noted that females are more noticeable than before and that the diagnosis can be performed in an earlier stage in life. / I denna uppsats har vi valt att fokusera på socialarbetare och deras upplevelser av att interagera med klienter som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, exempelvis personer med ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder), Aspergers syndrom, autism och/eller Tourettes syndrom. Syftet  var att undersöka tre områden: Vilken kunskap anser sig socialarbetarna behöva om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och hur kan de tillgodose den kunskap de behöver om funktionsnedsättningarna? Hur upplever de mötet med en person med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Hur fungerar samarbetet mellan olika instanser när det gäller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?   Definitionen av begreppet handikapp och funktion utifrån  ett historiskt perspektiv påvisar att synsättet har förändrats över tid. Tidigare forskning visar att i interaktionen i mötet mellan socialarbetaren och klienten visar att socialarbetaren bär på två ansikten, så kallade aspekter. Den första aspekten handlar om hjälp och omtanke och den andra aspekten handlar om administrativa funktioner. Dessa två aspekter kan vara svåra att kombinera I och med deras olikheter. Handläggningen i socialt arbete består av tre faser. Den första handlar om att klienten skall presentera sina problem, den andra att samla in information rörande bakgrund och den tredje fasen handlar om att bestämma vilken insats som är mest lämpad för klienten. Nyare studier visar att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte får den hjälp och stöd de är i behov av. Denna studie är baserad på en kvalitativ metod där vi genomförde semi-strukturerade intervjuer. Vi använde oss av ett strategiskt urval med maximal variation för att få mer djupgående svar från våra informanter. Intervjuerna gjordes med sex informanter som var socialarbetare varav alla hade kommit i kontakt med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på en daglig basis. Analysen grundade sig i en induktivt driven kvalitativ analys som vi har valt att beskriva noggrant. Den delar vissa likheter med Grounded Theory (GT), men den kan inte riktigt betraktas som GT. Våra resultat visar att kunskapen har ökat över tid, men att det finns svårigheter med samarbetet mellan instanser på grund av bristande kunskap om dessa diagnoser. Med kunskap och interaktion med klienter så upplever våra informanter att deras synsätt har förändrats. De känner sig mer säkra i sin roll som socialarbetare i att möta personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Prevalensen av dessa funktionsnedsättningar har ökat. Våra informanter noterade att kvinnor är mer förekommande än tidigare och att diagnostisering kan ske i ett tidigare skede i livet.