• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Tidiga och medeltida judiska och kristna tolkningar av Genesis 2:25 - 3:24 : en jämförande analys / Early and Medieval Jewish and Christian Interpretations on Genesis 2:25 - 3:24 : A Comparative Analysis

Holmgren, Rebecca January 2020 (has links)
Berättelsen i Genesis 3 har fascinerat människor genom tiderna. Hur Adam och Evalockas av ormen att äta av den förbjudna frukten är något som de flesta känner till utanatt för den skull vara bekännande troende. Den är helt enkelt en av våra mest kändamyter som påstås säga något viktigt om människans villkor i den här världen. Men vadhandlar den om, vad är det den vill säga och är det relevant för oss som lever idag? Vadär det för fel med att vilja ha kunskap, det vill säga varför hade Gud förbjuditmänniskan att äta av frukten från kunskapens träd? Är inte det något bra? Eller handlardet om, som författaren Karen Armstrong hävdar, en annan typ av kunskap än den vivanligtvis tänker på idag när vi associerar till begreppet? Armstrong menar att kunskap iBibelns mening inte är detsamma som en hellenistiskt inspirerad, vetenskapligdefinition där man söker finna fakta om världen vi lever i. Snarare handlar det om enpraktisk kunskap om hur man kan få leva ett gott liv. Det är något som kräver insikt ochvisdom eftersom vi måste leva med våra tillkortakommanden, i en brusten värld(Armstrong, 1996:16-17, 25-26).Är Edennarrativet i Genesis 3 främst en berättelse om hur synden kom in imänniskors liv eller handlar den om något annat? Dessa frågor vill jag försöka besvara idenna uppsats genom att söka mig tillbaka till några tidiga uttolkare. För migpersonligen har det känts viktigt att informera mig om tidiga tolkningar av berättelsenför att få en grund att stå på innan jag ger mig i kast med nutida. Detta för att kunnahandskas respektfullt med berättelsen i en samtida läsning.
2

Det utskrivna barnet : En studie av relationen till barnet som konstruktion i Mare Kandres tidiga författarskap (1984-1991)

Gripfelt, Ylva January 2012 (has links)
This MA thesis analyzes how the protagonists and the narrative structure relates to “the Child” as a linguistic/cultural construction in Mare Kandre’s early authorship (1984-1991). A thematic of children portraits defines this period of Kandre’s writing, which consits of the following works: In a Different Country (1984), The Annunciation (1986), Bübin’s Kid (1987), The Burning Tree (1988) and Aliide, Aliide (1991). Linguistic components, such as the word “child”, the name “Kid” and a reconstruction of the concept of childhood, holds an actuate position in these narratives when they first appear in direct relation to the protagonists. This suggests how generally accepted categories and concepts consciously are at work in Kandre’s writings. Consequently, a category such as “child” can not unproblematically serve as a definition of any of the protagonists, irrespective of their presumptive age. Combining philosopher Judith Butler’s theory of name-calling with theories in the field of Childhood Studies as presented by Susan Honeyman, “the Child” in Kandre’s works is explored through the hypothesis of its function as a name. Close readings reveal how the protagonists, in the encounter with an explicitly cultural or narrative context, are constituted as subjects through the linguistic category “child”. The protagonists can be considered both as subordinated by the conventionally manifested notion of life development as a linear, measurable progress and as introduced to the means which make possible a critical response to that same notion. Since the main protagonists strongly refuse to be defined by the conventions supporting “the Child” as a category, a dialogue is created which gives the narrative its force. That dialogue corresponds to different aspects of the concept of childhood, which place “the Child” as a construction at the heart of Kandre’s narrative composition.
3

Sigrid Hjerténs och Isaac Grünewalds strandbilder år 1917-1918. : En bildsemiotisk analys ur ett kritiskt vithetsperspektiv.

Kristensson, Maria January 2024 (has links)
Syftet med uppsatsen är att utforska en ofta förbisedd genre hos två av de första svenska modernisterna Sigrid Hjertén och Isaac Grünewald, nämligen de strandbilder konstnärsparet skapade i samband med sina sommarsemestrar i Danmark åren 1917–1918. Hur skildrar konstnärerna sitt bad och strandliv och avviker dessa bilder från konstnärernas övriga produktion från samma tidpunkt? Uppsatsens metod utgår från C.S. Peirces semiotiska begrepp ikon, index och symbol. Ett annat syfte är att ur ett kritiskt vithetsperspektiv studera om de valda verken, Blixten och Den gröna badvagnen av Isaac Grünewald samt Badscen och Komposition av Sigrid Hjertén, upprättar eller reproducerar vithet som norm? Resultatet visar att så sker, både i verk, titlar och texter. Resultatet visar även att strandbilderna följer samma mönster som konstnärernas övriga produktion. I uppsatsen presenteras en ny tolkning av symbolerna i vissa av Isaac Grünewalds verk mellan åren 1914–1919, baserad på inflytande från baltiska folksånger (daina) och det politiska läget i ett sönderfallande Tsarryssland. Inflytandet från läraren Henri Matisse samt konststilen expressionismen syns tydligt hos båda konstnärerna.

Page generated in 0.0288 seconds