Arbetet är uppdelat i en inledande del, en resultatdel och en diskussionsdel. Den inledande delen introducerar läsaren till fokuspunkten trädgårdsodling i Bohuslän, förklarar tankegången kring valt ämne, samt beskriver syfte och metod. Resultatdelen har sin utgångspunkt i litteraturstudier och fältstudier i kombination. Texten syftar till att ge inblick i trädgårdens förutsättningar i Bohuslän genom att beskriva den bohuslänska växtvärldens villkor och överlevare. Initialt behandlas landskapet i Bohuslän och dess vilda flora. Här beskrivs naturtyper i Bohuslän och deras prägel på växtlivet - till exempel kan man läsa om växtvärlden på klippor, stränder och saltängar. Det faktum att landskapet och växtlivet i Bohuslän är rikt varierande ger också en fingervisning om hur skilda trädgårdsmiljöer det finns. I efterkommande kapitel tas klimatfaktorer och markförhållanden upp för att ge ökad förståelse för odlingsvillkoren i landskapet. Odlingsvillkoren är mer eller mindre generella. Slutsatser om en specifik trädgård kan bara dras om man känner till dess unika förutsättningar men riktlinjerna presenteras här. Arbetet går sedan över i ett kapitel om kulturlandskapet Bohuslän, där jordbruket och trädgården behandlas. Jordbrukets historia nämns som ingångspunkt till kultiveringen av det bohuslänska landskapet. Eftersom informationen om trädgård i Bohuslän är knapphändig ges sedan bara en övergripande beskrivning av dess framväxt från 1800-talets täppor till dagens villaträdgårdar. Då arbetets upplägg tillät besök i nutida bohuslänska trädgårdar ges istället en beskrivning av omständigheterna på dessa platser. Efter det har resultatet av det inventeringsarbete som utförts inom ramarna för detta arbete förts in i tabeller; växtutbudet i tolv bohuslänska trädgårdar presenteras härmed. Slutligen diskuteras metod och resultat i diskussionsdelen.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad vårdpersonal vid ett sjukhus i Mellansverige uppfattar som en hälsofrämjande utemiljö som komplement i vård och/eller behandling, samt undersöka om personalen anser att utemiljön kan bidra till en god arbetsmiljö. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie användes som design. Data samlades med en enkätundersökning. Totalt deltog 31 vårdpersonal på en palliativ vårdavdelning samt en ätstörningsenhet. Resultat: Studien visade att 24 vårdpersonal av 31 (77 %) var positiva till att använda utemiljön som komplement i vårdarbete. Studien visade även att 24 vårdpersonal av 30 (80 %) kan tänka sig använda utemiljön som komplement till sin arbetsmiljö. I första hand ansåg de att tillgången till frisk luft var det mest betydelsefulla komplementet till en hälsofrämjande utemiljö i både patientarbete och deras egen arbetsmiljö. Efter frisk luft betonade personalen värdet av vila, bara vara, komma ifrån och återhämtning som de främsta behoven för patientgruppen. Flertalet av vårdpersonalen anser att det finns svårigheter att använda utemiljön i både patientarbete och i egen arbetsmiljö. Anledningen ansågs framför allt vara begränsningar i tillgänglighet och tidsbrist. Slutsats: En god utemiljö intill sjukhuset ses som hälsofrämjande både vid vård av patienter och för personalens arbetsmiljö.

Jamtli, friluftsmuseet i Östersund ska utveckla ett nytt område som ska spegla det moderna samhället, i form av ett 70-talsområde. Mitt intresse för historiska trädgårdar gjorde att jag för mitt examensarbete har valt att göra ett förslag till Jamtlis 70-talsområdes villaträdgård. Mitt syfte med arbetet är att utforma ett förslag som ska passa ihop med huset, den tänkta familjen samt återge och förmedla den historiska känslan till museets besökare. Jag har för att kunna utforma detta förslag studerat vad som kännetecknar 70-talsträdgårdar både genom litteratur och fältstudier. Jag har tagit hänsyn till platsens förutsättningar och beställarens önskemål. 70-talets trädgård kännetecknades bl. a. av att det skulle vara lättskött. Detta gjorde att barrväxter, och buskplanteringar var populära då det var mer lättskötta än perenner. Gräsmattan hade en central roll. Avgränsningar mot grannar skulle vara låga och man använde sig av lågvuxna friväxande buskar. Det var viktigt med kontakt mellan ute och inne och uteplatsen låg i markplan. Barnen tilläts ta plats. Man tyckte om klara färger som orange och ansåg att brunt stod sig bra mot grönska. Asfalt och betongplattor var populära markbeläggningar. Jag har beskrivit hur jag gått tillväga för att komma fram till mitt förslag som presenteras genom ritningar som steg för steg beskriver processen. Detta har till slut resulterat i en illustrationsplan och planteringsplan med växtförteckning.

Bakgrund: Demenssjukdomar drabbar människor över hela värden och har stor påverkan på de drabbades liv. Demenssjukdomar påverkar deras närstående, aktivitet, omgivning och erfarenhet av utevistelse. Personer med demenssjukdom vill ha möjligheten att vistas ute och påpekar att det ger hälsa, men att utevistelse för dem blir svårt utan rätt stöd och en säker omgivning. Syfte: Att beskriva utevistelsens betydelse för personer med demenssjukdom sett ur vårdarnas perspektiv Metod: Allmän litteraturöversikt beskriven av Friberg (2017) har använts. Tio vårdvetenskapliga artiklar har använts, studier med kvalitativ och kvantitativ metod har inkluderats.  Resultat: I resultatets första del presenteras likheter och skillnader i karaktär. Efter detta presenteras resultatet i följande tre teman; Utevistelse främjar känslor av välbefinnande och livskvalitet, Utevistelse främjar fysisk aktivitet och förbättrar psykisk status samt Utevistelsens främjar social interaktion. Slutsats: Utevistelse uppfattas som någonting bra för personer med demenssjukdom, det kan främja välbefinnande och livskvalitet. Det är betydelsefullt för att minska agitation, främja fysiska och kognitiva funktioner och det ger stöd åt social interaktion.

Växter som kan nyttjas till vår fördel har utvecklats under en lång tid. Från bondestenåldern när kontrollen över skörden växer fram till att mer avancerade trädgårdar med kulturreliktväxter blomstrar upp i 1800-talets bondesamhälle. Syftet med arbetet är att jämföra kulturreliktväxter på torp och gårdslämningar i Hässleholms kommun. Även data från tidigare studier användes för att undersöka skillnaden mellan gårdar och torp samt undersöka om övergivnadsåret påverkar antalet kulturväxter som finns kvar. Övergivna gårdar hyste fler kulturväxter än övergivna torp och gårdarna hade fler träd och buskar än torpen. Torparen ville troligtvis ha växter med snabb avkastning och hade varken råd eller tid med prydnadsbuskar eller att plantera fruktträd som behöver flera år på sig att ge frukt. Övergivnadsåret påverkar inte artantalet och kanske att markanvändningen av platsen spelar en större roll än övergivnadsåret. Vi tycker att det gröna kulturarvet behövs lyftas fram tydligare då bevarandet av kulturväxter och deras historia är viktig.

Stressrelaterad ohälsa är idag den vanligaste orsaken till nya sjukskrivningar i Sverige. Idag används trädgårdsterapi i ett rehabiliterande syfte för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa. Det finns fortfarande ett kunskapsbehov angående behandlingsprocesser rörande målgruppen samt terapeutiska insatser i trädgårdsmiljö. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i trädgårdsterapi för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa. Fyra arbetsterapeuter med erfarenhet av trädgårdsterapi intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att trädgårdsterapi främjar deltagarnas återhämtningsprocess. Trädgårdsterapins aktiviteter bidrar i synnerhet till återhämtning genom aktivitetsbalans, något som ej uppmärksammats i tidigare forskning. Vidare forskning behövs för att belysa ett deltagarperspektiv i trädgårdsterapi.

Klimatförändringar är ett enormt globalt problem, att ge elever metoder för att främja vårt klimat är viktigt. Deras känslor är också viktiga relaterat till deras vilja att göra klimatfrämjande val. Ambitionen med vår kunskapsöversikt är att sammanställa hur man som lärare kan bedriva en god klimatundervisning. Texten behandlar frågor om hur elever ser på klimatförändringar, vad lärare kan utveckla för att driva en god klimatundervisning och vilka praktiska metoder lärare kan använda sig när de undervisar om klimatförändringar. En mängd olika vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades. Av resultatet framgick det att elever saknar tillräckliga kunskaper om klimatförändringar och de lägger främst ansvaret för klimatet på en samhällsnivå. Det visade sig även att elever är oroliga och rädda för klimatförändringar. I forskningen fann vi relevanta utvecklingsstrategier såsom att integrera klimatundervisningen med andra ämnen utöver No-ämnet, se klimatet som ett system och att föra en pluralistisk klimatdidaktik. Traditionella didaktiska strategier är inte effektiva i att lära elever om klimatförändringar. Praktiska metoder som haft god effekt är besök på botanisk trädgård, ekologiskt fotavtryck, 5E Learning Cycle och filmskapande.

Abstrakt.Syftet med denna studie är att ta reda på vad som kan göras i trädgårds- och balkongmiljöer för solitära bins överlevnad, då arter redan gått förlorade eller är rödlistade på grund av dåliga förutsättningar i fråga om habitat. Hur kan utformningen av designförslag se ut för trädgård och balkong? Vad innehåller lämpliga habitat samt hur ser hotbilden ut för solitära bin? Målet med denna litteraturstudie var att finna svar på mina frågeställningar. Utifrån de fakta som framkommit från resultaten har sedan designförslag utformats för trädgårds- och balkongmiljöer. Ökad biotopyta från forna tiders mosaiklandskap kan i ny tappning utformas som trädgårds- och balkongmiljöer i form av giftfria och blomrika små ängar, blommande kantzoner, diken och rabatter, krukväxter, blommande träd och buskar. Solitära bin behöver husrum, vatten att dricka och mat att äta i form av nektar- och pollenrika växter. De behöver blommande växter från tidig vår till sen höst för att överleva. Viktigt att sprida kunskap och förståelse för hur solitära bin lever sina liv så att människor kan samarbeta för att nå långsiktiga hållbara habitatlösningar. Solitära bin behöver många blommande växtytor som kan fungera som spridningskorridorer in i de urbana miljöerna där varenda liten kvadratmeter blommande yta har betydelse. Solitära bin ökar i antal med ökad biotopyta är fakta som designförslagen baserats på. Förödande hot för solitära bin är bland annat blombrist i urbana miljöer, besprutning med olika gifter, tambin som sprider sjukdomar, människans rädsla för små kryp samt förändrade livsmiljöer. / Abstract. The purpose of this study is to find out what can be done in gardens and balconies for solitary bees survival, species have already been lost or are red-listed because of poor conditions in terms of habitat. What can design-proposals look like for gardens and balconies? What do suitable habitats contain and what do threats look like for solitary bees?The goal with this literature study was to find answers to my questions. Based on facts that emerged from the results, design proposals have been made for gardens and balconies. Increased biotope-surface from ancient times mosaic-landscape can in modern environments like gardens and balconies be designed as non-toxic and flower-rich meadows, flowering border zones, ditches and flower beds, potted plants, flowering trees and shrubs. Solitary bees need shelter, water to drink and food to eat as in nectar and pollen-rich plants. They need flowering plants from early spring to late autumn to survive. It´s important to spread knowledge and understanding how solitary bees live their lives, that people can cooperate to achieve long-term sustainable habitat solutions. Solitary bees need many flowering plant-surfaces that can act as dispersal corridors in to urban environments, where every single square meter flowering-surface is of importance. Solitary bees increase in number with increasing biotope-surfaces which are facts that design proposals are based on. Devastating threats for solitary bees are floral shortage in urban areas, spraying with various poisons, domestic bees spreading diseases, human fear of small insects and altered habitats.

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför och hur trädgårdsmästare och/eller trädgårdsterapeuter använder gröna miljöer i arbetet med ungdomar som befinner sig i problematiska livssituationer.</p><p>Studien baseras på fyra e-postintervjuer med tre trädgårdsmästare och en socionom som i sitt arbete möter ungdomar med problem kring; familjeförhållanden, kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa och arbetslöshet.</p><p>Resultatet visar att gröna miljöer är ett verktyg som hjälper informanterna att stödja ungdomarnas utveckling, dels genom att miljön i sig är hälsofrämjande och dels för att trädgårdsarbetet/aktiviteterna går bra att anpassa efter ungdomarnas förmåga. Detta kräver en professionell handledare som kan se deras förutsättningar och verka både som medmänniska, pedagog och terapeut. Trädgården ger ungdomarna bland annat stärkt självtillit och glädje.</p>

<p>Hur vi lever och vad vi konsumerar får konsekvenser på miljön. Idag orsakar en stor del av livsmedelsproduktionen allvarliga miljöproblem. Att odla delar av sin mat i den egna trädgården bidrar till en ekologiskt hållbar livsstil, minskar den individuella miljöpåverkan och därmed det egna ekologiska fotavtrycket.  En allmän trend råder gentemot skötselextensiva trädgårdar, ofta anses det oförenligt med en nyttoträdgård. En utgångspunkt för detta arbete är att skötselextensiva odlingsmetoder kan vara av intresse för en växande målgrupp av miljömedvetna människor. Syftet med arbetet är att undersöka hur det går att förena skötselextensivitet med produktivitet i hemträdgården med tanke på växtval och komposition. Frågeställningar som besvaras är; vilka växter kan vara av intresse för den som vill odla skötselextensiva ätbara växter i sin hemträdgård? Hur kan dessa växter planteras så att trädgården blir skötselextensiv? Metoden som används är informationssökning i litteratur och internet.  I resultatets första del tas olika skötselextensiva kategorier av växter upp. Träd och buskar lyfts fram som dem mest skötselextensiva växtkategorierna. Även örtartade perenner innebär ett flertal fördelar när det gäller skötselextensivitet. Andra växtgrupper är perenna vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Odling av örtartade och vedartade ätliga perenner i form av polykulturer och skogsträdgårdar kan efter etableringsfasen innebära lite skötsel i förhållande till produktivitet. Därmed   anges polykulturer och skogsträdgårdar (en särskild form av polykultur) som exempel på skötselextensiv växtkomposition. Resultatets slutliga del består av en växtlista redovisad i tabeller och listar 233 ätbara växter som kan användas i skötselextensiva planteringar, inklusive träd, buskar, bambu, perenner, lökväxter,  vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Samtliga växter är härdiga i zon 3 och kallare. Dessa växter kan förslagsvis kombineras i polykulturer och skogsträdgårdar. Systemet som innebär att odla i skogsträdgårdar, det vill säga i flerskiktade planteringar av ätbara och användbara träd, buskar, perenner och marktäckare av skiftande höjd är ännu relativt obeprövad i zon 3  och kallare men har potential såväl för intresserade trädgårdsägare som för skolor och i annan pedagogisk och rekreativ verksamhet. Min förhoppning att  växtlistorna  underlättar för den som vill påbörja ett planteringsförsök, så väl i liten som i större skala.</p>