<p>Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringsträdgården i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. Rehabiliteringsträdgården är skapad utifrån undersökningar av människorsföreställningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hälsa och välbefinnande.Trädgården är uppdelad i åtta olika kategorier som är kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns också mellan dem gränsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegränsats till att avhandla två av de åtta kategorierna, skogsträdgården som är mer naturlik, ochentréträdgården som är formell. Syftet med uppsatsen är koppla samman de båda delträdgårdarnamed stilhistoriska förebilder inom trädgårdskonsten genom att valet av former och materialjämförs med varandra och med historiska trädgårdar, liksom att jämföra de båda delträdgårdarnamed andra konstnärliga manifestationer, t ex måleri och arkitektur. Slutligen är syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trädgårdarnas idémässiga ursprung. Resultatet visar attträdgårdarna har tydliga referenser till sina respektive genrer, den italienska formträdgården ochden engelska landskapsparken. Skillnaderna finns även representerade i andra konstnärligaverksamheter. Den syntetiska intuitionen som vilar på författarens kunskaper och erfarenheter,länkar de olika trädgårdsidealen till politiska ideologier och kognitiva strukturer.</p>

Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför och hur trädgårdsmästare och/eller trädgårdsterapeuter använder gröna miljöer i arbetet med ungdomar som befinner sig i problematiska livssituationer. Studien baseras på fyra e-postintervjuer med tre trädgårdsmästare och en socionom som i sitt arbete möter ungdomar med problem kring; familjeförhållanden, kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa och arbetslöshet. Resultatet visar att gröna miljöer är ett verktyg som hjälper informanterna att stödja ungdomarnas utveckling, dels genom att miljön i sig är hälsofrämjande och dels för att trädgårdsarbetet/aktiviteterna går bra att anpassa efter ungdomarnas förmåga. Detta kräver en professionell handledare som kan se deras förutsättningar och verka både som medmänniska, pedagog och terapeut. Trädgården ger ungdomarna bland annat stärkt självtillit och glädje.

Det svenska jord- och skogsbruket domineras idag av ett fåtal arter, ängarna har nästan försvunnit och våtmarker dikas ut. Förutsättningarna för en mångfald av djur och växter utarmas i vårt land. Varför låter vi detta ske? En viktig anledning är att fler och fler människor bor i städer, spenderar mindre och mindre tid i naturen och därmed förlorar känslan och förståelsen för värdet av natur, odling och biologisk mångfald. Så vad kan göras? Ungefär 6.6 miljoner människor i Sverige har idag tillgång till trädgård och tillsammans täcker de en yta som är lika stor som Blekinge. Därför kan privata trädgårdar, om de har rätt förutsättningar, utgöra en oas för artrikedom som samtidigt erbjuder en möjlighet för utvecklande av ett personligt förhållande till naturen. En trend där fler bjuder in till mångfald runt knuten är en unik möjlighet, inte minst när det gäller att säkerställa viktiga framtida miljöpolitiska beslut. Denna studie undersöker förutsättningar och möjligheter att gynna biologisk mångfald i svenska trädgårdar. I detta syfte genomfördes litteraturstudier och intervjuer med besökande trädgårdsägare på den Nordiska Trädgårdsmässan 2012. Resultatet av intervjuerna visar att svenska trädgårdar redan idag har många förutsättningar (såsom död ved, täta buskage etc.) där många djur och växter trivs. Men det finns stor potential, både utrymmesmässigt och med hänsyn till trädgårdsägarnas attityder, att ytterligare förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald i svenska trädgårdar. Resultatet av denna studie kan ligga till grund för utvecklandet av kampanjer där trädgårdarnas kortklippta gräsmattor omvandlas till artrika biotoper. En viktning av olika förutsättningar för biologisk mångfald visar att dammar, ängsväxter, kryddträdgårdar och bibatterier kan vara strategiskt att fokusera på i en sådan kampanj.

Hur vi lever och vad vi konsumerar får konsekvenser på miljön. Idag orsakar en stor del av livsmedelsproduktionen allvarliga miljöproblem. Att odla delar av sin mat i den egna trädgården bidrar till en ekologiskt hållbar livsstil, minskar den individuella miljöpåverkan och därmed det egna ekologiska fotavtrycket.  En allmän trend råder gentemot skötselextensiva trädgårdar, ofta anses det oförenligt med en nyttoträdgård. En utgångspunkt för detta arbete är att skötselextensiva odlingsmetoder kan vara av intresse för en växande målgrupp av miljömedvetna människor. Syftet med arbetet är att undersöka hur det går att förena skötselextensivitet med produktivitet i hemträdgården med tanke på växtval och komposition. Frågeställningar som besvaras är; vilka växter kan vara av intresse för den som vill odla skötselextensiva ätbara växter i sin hemträdgård? Hur kan dessa växter planteras så att trädgården blir skötselextensiv? Metoden som används är informationssökning i litteratur och internet.  I resultatets första del tas olika skötselextensiva kategorier av växter upp. Träd och buskar lyfts fram som dem mest skötselextensiva växtkategorierna. Även örtartade perenner innebär ett flertal fördelar när det gäller skötselextensivitet. Andra växtgrupper är perenna vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Odling av örtartade och vedartade ätliga perenner i form av polykulturer och skogsträdgårdar kan efter etableringsfasen innebära lite skötsel i förhållande till produktivitet. Därmed   anges polykulturer och skogsträdgårdar (en särskild form av polykultur) som exempel på skötselextensiv växtkomposition. Resultatets slutliga del består av en växtlista redovisad i tabeller och listar 233 ätbara växter som kan användas i skötselextensiva planteringar, inklusive träd, buskar, bambu, perenner, lökväxter,  vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Samtliga växter är härdiga i zon 3 och kallare. Dessa växter kan förslagsvis kombineras i polykulturer och skogsträdgårdar. Systemet som innebär att odla i skogsträdgårdar, det vill säga i flerskiktade planteringar av ätbara och användbara träd, buskar, perenner och marktäckare av skiftande höjd är ännu relativt obeprövad i zon 3  och kallare men har potential såväl för intresserade trädgårdsägare som för skolor och i annan pedagogisk och rekreativ verksamhet. Min förhoppning att  växtlistorna  underlättar för den som vill påbörja ett planteringsförsök, så väl i liten som i större skala.

Skötsel av våra parker och andra gröna miljöer utgör en stor kostnad. Syftet med studien var att ta fram förslag på olika praktiska lösningar för att minimera tiden och kostnaden för skötsel av offentliga gröna miljöer och utforma dessa som ett antal råd till designers. Metoden som användes var en kombination av en litteraturstudie, där sökorden ’skötsel’, ’parkförvaltning’, ’park management’, ’low maintenance’och ’low maintenance park/garden’ användes, och en undersökning där sex personer intervjuades. Det är viktigt att tänka igenom vilket mål man har med den yta som skall skötas om. En välvårdad yta kräver mera skötsel för att nå skötselmålen än om den inte skall vara det. Det finns mycket som kan göras när det gäller utformningen för att underlätta skötseln. Formen på gräsytor påverkar kostnaderna för gräsklippningen och materialavskiljande kanter underlättar för skötseln i områden som skall vara välvårdade. Med ett genomtänkt växtval kan mängden beskärning av träd och buskar minskas och med marktäckning undviks en hel del ogräs i rabatterna. Om man väljer växter som är anpassade till den miljö där man skall plantera kommer växterna att trivas utan så mycket skötsel. En högre investeringskostnad, genom att till exempel välja större exemplar av buskar och träd, verkar kunna vägas upp av lägre kostnader för skötsel. Genom att beakta de olika förslagen på lösningar för en mera skötseleffektiv grön miljö, kan troligen en hel del både tid och pengar sparas in. Om man kombinerar detta med väl genomtänkta skötselmål för olika områden, kan man spara ännu mera.

Abstract The research in the interdisciplinary field of natural-human-health-design has in recent decades gainedmomentum and led to new or new-old ways of thinking and acting in terms of planning and design of outdoorenvironments with the aim of health promotion. Concrete concept models and design guides have begun toemerge as a result of this research.The purpose of this work is to use these guides to develop a design proposal for a supposed health garden,with Wij Trädgårdar in Ockelbo as a base. This has been done in the form of a process description. The targetgroup for the design proposal is long-term unemployed and people who have come to Sweden as refugees.Since the specific design recommendations could not be found for the selected target group, the main materialwas general guidelines for health gardens in combination with guidelines for health gardens directed to targetgroups with stress-related problems, which is a broad target group for which there are relatively much currentresearch.The result is a process description of the progression towards a sketch on a health garden, designed for aspecific spot on Wij Trädgårdar, but available for use in other locations, provided adjustments is made to thespecific location. The sketch is supplemented with plant suggestions to different parts of the garden. A sketchof an alternative proposal is included as a smaller, faster and cheaper version of the main design proposal. / Sammanfattning Forskningen inom det tvärvetenskapliga området natur-människa-hälsa-design har under de senastedecennierna tagit fart och lett fram till nya, eller ny-gamla, sätt att tänka och handla när det gäller planeringoch utformning av utomhusmiljöer i hälsofrämjande syfte. Konkreta konceptmodeller och design-guider harbörjat dyka upp som resultat av forskningen.Syftet med det här arbetet är att använda sådana guider för att ta fram ett designförslag till en tänkthälsoträdgård, med Wij Trädgårdar i Ockelbo som utgångsplats. Detta har gjorts i form av enprocessbeskrivning. Målgruppen för designförslaget är långtidsarbetslösa och människor som har kommit tillSverige som flyktingar. Eftersom specifika designrekommendationer inte kunnat hittas för den valdamålgruppen har utgångsmaterialet varit allmänna riktlinjer för hälsoträdgårdar i kombination med riktlinjer förhälsoträdgårdar för målgrupper med stressrelaterad problematik, vilken är en bred målgrupp som det finnsrelativt mycket aktuell forskning för.Resultatet är en processbeskrivning av vägen fram till en skiss på en hälsoträdgård, framtagen för en specifikplats på Wij Trädgårdar, men möjlig att använda på andra platser, förutsatt att anpassning görs till aktuell plats.Skissen kompletteras med förslag på växter till olika delar av trädgården. En skiss på ett alternativt förslag finnsmed som en mindre, snabbare och billigare variant till det huvudsakliga designförslaget.

Syfte: Att undersöka om riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar och takträdgårdar kan mötas i ett gestaltningsförslag till en atriumgård på ett sjukhustak, riktad till patienter och personal i anslutning till en avdelning för personer med bipolär sjukdom. Bakgrund: Hälsofrämjande trädgårdar anses kunna vara ett komplement till traditionell vård och kan främja den fysiska, psykiska och emotionella hälsan. Många städer har under de senaste årtiondena blivit mer kompakta och gröna ytor har försvunnit. Med takträdgårdar kan man utnyttja platser som redan finns i staden genom att omvandla dem till gröna ytor. Sjukhus är ofta byggda på höjden, inte sällan finns tak och atriumgårdar inritade i arkitekturen, dessa platser har potential att nyttjas av patienter, personal och närstående om de utformas för att bli gröna hälsofrämjande miljöer. Metod: Vetenskapliga artiklar, böcker och annan litteratur inom områdena hälsofrämjande trädgård, bipolär sjukdom och takodling, takträdgård, tillsammans med enkät till avdelningen och inspirationsresor till atriumgård och takodling har använts som stöd för att skapa ett gestaltningsförslag. Resultat: Detta arbete visar på vilka komponenter som bidragit till att det går att förena riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar med riktlinjer för takträdgårdar. Ett gestaltningsförslag har utformats efter dessa riktlinjer, platsens förutsättningar och delvis efter målgrupperna. Med arbetet har det också framkommit att det finns lite forskning kring takträdgårdar och hälsofrämjande trädgårdar för personer med bipolär sjukdom. Slutsats: Hälsofrämjande takträdgårdar är ett nytt outforskat område, ett växande intresse finns för både takträdgårdar och hälsofrämjande trädgårdar. Detta kommer troligtvis medföra att mer litteratur, forskning och erfarenhet tillkommer inom området.

Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringsträdgården i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. Rehabiliteringsträdgården är skapad utifrån undersökningar av människorsföreställningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hälsa och välbefinnande.Trädgården är uppdelad i åtta olika kategorier som är kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns också mellan dem gränsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegränsats till att avhandla två av de åtta kategorierna, skogsträdgården som är mer naturlik, ochentréträdgården som är formell. Syftet med uppsatsen är koppla samman de båda delträdgårdarnamed stilhistoriska förebilder inom trädgårdskonsten genom att valet av former och materialjämförs med varandra och med historiska trädgårdar, liksom att jämföra de båda delträdgårdarnamed andra konstnärliga manifestationer, t ex måleri och arkitektur. Slutligen är syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trädgårdarnas idémässiga ursprung. Resultatet visar attträdgårdarna har tydliga referenser till sina respektive genrer, den italienska formträdgården ochden engelska landskapsparken. Skillnaderna finns även representerade i andra konstnärligaverksamheter. Den syntetiska intuitionen som vilar på författarens kunskaper och erfarenheter,länkar de olika trädgårdsidealen till politiska ideologier och kognitiva strukturer.

INTRODUKTION: Människor har länge varit intresserade av naturen och dess påverkan på mänskligheten. Ur ett historiskt perspektiv har naturen och omgivningens relevans spelat en viktig roll inom sjukvårdsyrket. Genom Florence Nightingales synsätt och metodiska arbete fastställdes sambandet mellan vårdmiljön och patienternas hälsa. Samtida forskning och den teoretiska referensramen Attention Restoration Theory (ART) visar både på fysiologiska och psykologiska fördelar när människor vistas i naturområden i jämförelse med stadsmiljöer. Med denna bakgrund är det ytterst viktigt för sjuksköterskor och andra hälsovårdspersonal att vara medvetna om utevistelsens betydelse för personer som bor på vård- och omsorgsboenden. SYFTE: Syftet var att beskriva betydelsen av utevistelse för personer som bor på vård- och omsorgsboenden. METOD: Studiens design är en beskrivande litteraturöversikt vars resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar. RESULTAT: I allmänhet förknippades utevistelse med positiva fördelar enligt de boende. De värderade utevistelse högt och att vistas utomhus genererade känslor av glädje, harmoni, frihet och välbefinnande. När de inte hade möjlighet till utevistelse kunde de uppleva känslor av besvikelse och minskat välbefinnande. De främsta motiveringarna till utevistelse var att få frisk luft, solljus, njuta av grönskan och uppleva samhörighet med andra människor. De boendes orientering till tid och rum blev bättre när de kunde se förändringar i naturens olika årstider under hela året. Resultatet visar att en strukturerad och väl genomtänkt trädgård med riklig grönska förbättrade de boendes humör samt stärkte deras känsla av frihet, oavsett begränsningar i den fysiska förmågan. Trädgårdarna var inte alltid utformade och anpassade till de boendes behov. För många hinder till utevistelse kunde leda till att de boende valde att stanna inomhus, trots att de egentligen ville och behövde besöka trädgården. SLUTSATS: Om sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal inkluderade en tillfredsställande utomhusmiljö och regelbundna utevistelser i omvårdnadsperspektivet, bidrog det med förbättrad livskvalitet och återhämtning samt stärkte de boendes känsla av harmoni. Det fanns dock ett behov av mer frekventa utevistelser och mer fri tillgänglighet till trädgården för de boende. Författarna vill därmed bidra med inspiration till vidare forskning att utöka evidensen om vilken betydelse utevistelse har för personer som bor på vård- och omsorgsboenden. / INTRODUCTION: Humans have long been interested in nature and its impact on humanity. From a historical perspective, the nature and the relevance of the environment has played an important role within the healthcare profession. Through Florence Nightingales approach and methodological work, the link between the nursing environment and the patients’ health was established. Contemporary research and the Attention Restoration Theory (ART) shows both physiological and psychological benefits when humans integrate with natural areas compared to urban environments. With this background, it is utmost important for nurses and other healthcare professionals to be conscious of the value of nature and its meaning for people who live in residential facilities. AIM: The aim of this literature study was to describe the value of outdoors visits and its meaning/importance for people who live in residential facilities. METHOD: The design of this study is a descriptive literature review and includes 12 scientific articles in the results. RESULTS: In general, the value of outdoor visits was associated with positive benefits. The residents valued outdoor visits highly and that outdoor stays generated feelings of joy, harmony, freedom and wellbeing. In contrast, when they did not have the opportunity to visit the garden, they experienced feelings of disappointment and reduced wellbeing. The main reasons for outdoor visits were to get fresh air, sunlight, enjoy the vegetation and experience togetherness. The orientation to time and space became better when the residents could see changes in nature's different seasons throughout the year. It was shown that a structured and well thought out garden with abundant vegetation improved the resident’s mood as well as strengthened their sense of freedom, regardless of any restrictions on their physical ability. Unfortunately, the gardens were not always designed and adapted to the needs of the residents. Too many barriers regarding outdoor visits could cause that the residents may choose to stay indoors although they wished to and needed to visit the garden. CONCLUSION: If nurses and other healthcare professionals includes a satisfying outdoor environment and outdoor visits on a regular basis in the perspective of caring, it contributes resident’s quality of life, recovery and stimulates their sense of harmony. However, there is a need for more frequently outdoor visits and more freely accessibility to the garden for the residents. Therefore, the authors of the present literature study hope to inspire future research to increase the evidence of natures impact on and value for people living in resident facilities.

Kandidatprojekt vilket syftade till att rita en ny förskola i området Vasalund, i Solna strax norr om Stockholm. Den tomt som var aktuell låg vackert bland uppvuxna fruktträd och syrener bland 20-tals villlor i nyklassistisk karaktär med en dov färgskala och enkel symmerti.  Förskolan Gröna Villan utformade för att i uttryck ovh skala smälta väl in i den nyvarande bebyggelsen men byggnaden får samtidigt en stark karaktär av det branta valmade taket och de rundade takkuporna. Förskolans gröna plåttak och fasader i plywood spelar väl med de omgivande huset och trädgårdens grönska.  Invändigt har förskolan enkla vackra rund för såväl introvert lek eller vila som extroverta miljöer som uppmanar till kreativitet, rörelse och samvaro. Centralt i byggnaden, som ett vartikalt nav,  ligger de gemensamma rummen för lek, byggande och konstnärliga aktiviteter och kring de de tre avdelningar, kök och personalutrymmen.  Trädgården är ett viktigt komplement till inomhusmijlön och den är av halvvild trädgårdkaraktär med plats för såväl pedagogisk lärande kring naturen, kojbyggande, aktivitet och lugna stunder i alla väder. / Project based in Vasalund, close to Solna i north surburb of Stockholm. My project was a kindergarten in an area with villas from 1920's with beautiful old gardens and fragments from classism and charataristisc colours and elements.  Kindergarten Green House is well adapted both for its content and surroundings in scale and charactar. Its green colour, the steep roof and the rounded windows are examples of how the new building fits its area.  The interiors is characterized by simlicity, beautiful materialial as birch and limestone and rooms in a scale and logic that is adapted and understandable for children. The shared spaces as studios and workshop in located in the center surrounded by the three departents. The garden around Green House is an important complement for the interior rooms, the garden have space for pedagogic learning about nature, playing and have food outside in all kind of the swedish weather.